13.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 345/114

Föredragande:

Mihai MANOLIU

1.1

EESK anser att granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik visar att det bristfälliga, splittrade och ojämna genomförandet av EU:s miljölagstiftning är ett allvarligt problem i många av EU:s medlemsstater. Bakom de grundorsaker till det bristfälliga genomförandet som konstaterats i granskningen förefaller det finnas en bristande politisk vilja hos många av medlemsstaternas regeringar att göra omfattande förbättringar till en politisk prioritering och att tillhandahålla tillräckliga resurser. De landsrapporter som granskar miljöpolitikens genomförande visar hur mycket EU måste göra för att uppnå de mål och milstolpar som fastställts i det sjunde miljöhandlingsprogrammet:

1.2

Kommittén understryker att ett korrekt genomförande av EU:s miljöregelverk ligger i de europeiska medborgarnas intresse och har reella ekonomiska och sociala fördelar. För att medborgarna ska må bra krävs det en sund miljö. Fungerande ekosystem är en förutsättning för jordbruk och många andra ekonomiska verksamheter. Ett enhetligt genomförande av miljönormer i alla medlemsstater garanterar lika villkor för företagen. Införandet av miljömässigt ansvarsfulla metoder i ekonomin ger goda förutsättningar för ekonomisk modernisering och innovation, affärs- och sysselsättningsmöjligheter och goda arbetsvillkor.

1.3

Medlemsstaterna har huvudansvaret för genomförandet, medan kommissionen spelar en viktig roll för att se till att genomförandet sker på ett korrekt och enhetligt sätt.

Politisk vilja, integrering av miljöpolitiken och annan politik samt ett aktivt deltagande av det civila samhället i beslutsfattandet och översynsförfaranden är de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt genomförande av miljölagstiftningen på nationell nivå.

1.4

De europeiska medborgarna uppskattar EU för dess stränga miljönormer. Ett bristfälligt genomförande av dessa normer undergräver EU:s trovärdighet när det gäller att se till att normerna tillämpas på samma sätt av alla EU:s medlemsstater.

1.5

EESK välkomnar granskningen av genomförandet av miljöpolitiken, som är en ny strategi och ett viktigt steg i en pågående process som syftar till att skapa ett gemensamt åtagande av kommissionen och medlemsstaterna för att förbättra genomförandet av miljöpolitiken och miljölagstiftningen. Denna process måste fortsätta, med vederbörlig hänsyn till samverkanseffekter, en övergripande strategi, öppenhet och delaktighet.

1.6

Kommittén ställer sig bakom granskningens integrerade politiska strategi, och påpekar att denna även måste tillämpas på integreringen av miljö- och socialpolitiken. Genomförandet av miljömålen kan bara förbättras om de sociala effekterna – konsekvenser för arbetsmarknaden och konsumenterna, särskilt utsatta grupper – uppmärksammas noga och beaktas på ett proaktivt sätt. Marknadsbaserade instrument, t.ex. miljöskattereformer, är viktiga verktyg för att uppnå de mål som fastställs i miljölagstiftningen. I detta sammanhang vill EESK erinra om att åtagandena om att fasa ut miljöskadliga subventioner måste omsättas i praktiken.

1.7

Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken bör vidareutvecklas under de kommande åren genom att dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta andra lagstiftningsområden med betydelse för miljön, t.ex. klimat- och kemikalielagstiftning.

1.8

Genomförandet av miljöpolitiken bör beaktas tillsammans med andra politikområden på ett integrerat sätt. För att underlätta övergripande lösningar bör gemensamma diskussioner föras i rådet (miljö) och andra rådskonstellationer. Förhållandet mellan den europeiska planeringsterminen och granskningen av genomförandet av miljöpolitiken bör klargöras ytterligare för att se till att olika instrument kan utnyttjas optimalt.

1.9

EESK välkomnar kommissionens insatser för att införa strukturerade dialoger med medlemsstaternas regeringar på grundval av slutsatserna i landsrapporterna. För att vara effektiva måste dialogerna vara insynsvänliga, ge ett tydligt resultat och följas upp. En uppsättning nödvändiga förutsättningar för effektiva dialoger bör diskuteras och fastställas för alla berörda parter.

1.10

Ett effektivt genomförande av miljöskyddsåtgärderna är delvis beroende av att det civila samhället – arbetsgivare, arbetstagare och andra samhällsföreträdare – ges en aktiv roll genom att allmänheten ges möjlighet att övervaka att miljölagstiftningen genomförs korrekt via fri tillgång till miljöinformation, deltagande i utformningen av miljöpolitiken och tillgång till rättslig prövning. Människor måste ha tillgång till korrekta rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen på de orter där de bor och arbetar. Det civila samhället, som är demokratins väktare, har haft ett betydande engagemang i alla framsteg på miljöskyddsområdet.

1.11

EESK beklagar att det civila samhällets viktiga roll inte i tillräckligt hög grad återspeglas i granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. Granskningen skulle kunna stärkas om det civila samhället deltog i större utsträckning. Det civila samhällets organisationer på nationell nivå måste ges möjlighet att bidra med sin sakkunskap och sina insikter till landsrapporterna samt till de strukturerade landsdialogerna och uppföljningen av dem. Kommittén är villig att främja dialogen med det civila samhället på EU-nivå.

2.1

I maj 2016 inledde kommissionen granskningen av genomförandet av miljöpolitiken (1) för att förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning i EU:s medlemsstater. Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken är ett informations- och samarbetsbaserat politiskt instrument som inte medför några rättsliga krav eller rapporteringsskyldigheter. Tanken är att det ska vara en fortlöpande process med landsrapporter från kommissionen vartannat år och dialoger med medlemsstaterna.

2.2

I februari 2017 offentliggjorde kommissionen för första gången de 28 landsrapporterna och ett meddelande om granskningen av genomförandet av miljöpolitiken med en sammanfattning av iakttagelserna och slutsatserna och de åtgärder som kommissionen kommer att vidta.

3.1

EU har ett omfattande regelverk på miljöområdet. Att genomföra det korrekt är dock mycket problematiskt. Landsrapporterna som granskar miljöpolitikens genomförande visar det splittrade och ojämna genomförandet av miljölagstiftningen i EU:s medlemsstater. I granskningen beskrivs på ett korrekt sätt de fördelar som ett riktigt genomförande har när det gäller de europeiska medborgarnas livskvalitet, lika villkor för företag och skapandet av arbetstillfällen (2). Kostnaderna för ett bristfälligt genomförande uppskattas till 50 miljarder euro/år (3).

3.2

Ett bättre genomförande av lagstiftningen är en av de främsta prioriteringarna i det sjunde miljöhandlingsprogrammet som antogs av Europaparlamentet och rådet 2013 (4). EESK uppskattar att kommissionen omsätter detta i praktiken i och med granskningen av genomförandet av miljöpolitiken.

3.3

I landsrapporterna sammanfattas information som inte är helt ny. Rapporterna har dock ett tydligt mervärde genom att de, för första gången, behandlar brister i genomförandet på ett heltäckande och övergripande sätt och täcker stora områden av miljölagstiftningen och alla medlemsstater. Denna nya bedömningsnivå gör det möjligt att analysera gemensamma grundorsaker och strukturella hinder i syfte att säkerställa ett bättre genomförande och utarbeta korrigerande åtgärder och verktyg.

3.4

Den strategi som används i granskningen gör det också möjligt att övergå från att använda överträdelseförfaranden för att reagera på ett bristfälligt genomförande av lagstiftningen till att vidta proaktiva åtgärder genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till det bristfälliga genomförandet. EU:s medlemsstater har dock huvudansvaret för genomförandet av EU:s miljölagstiftning. Man måste inse att det bakom de grundorsaker till bristande genomförande som konstaterats i granskningen i många fall förefaller finnas en brist på politisk vilja hos många av medlemsstaternas regeringar att göra omfattande förbättringar till en politisk prioritering och att tillhandahålla tillräckliga resurser för detta (5). EESK skulle därför uppskatta om granskningen skulle kunna bidra till att föra upp behovet av bättre genomförande på den politiska dagordningen i EU:s medlemsstater och på rådets möten.

3.5

Kommissionen måste ta itu med medlemsstaternas bristfälliga genomförande av EU:s lagstiftning med hjälp av lämpliga och strikta åtgärder, inklusive överträdelseförfaranden. EESK oroas över att dessa åtgärder hittills inte har varit effektiva. De stränga miljönormerna är en orsak till att de europeiska medborgarna uppskattar EU. Ett bristfälligt genomförande av dessa normer undergräver därför EU:s trovärdighet i medborgarnas ögon.

3.6

Landsrapporterna är en god grund för en strukturerad dialog mellan kommissionen och varje medlemsstat. De gör det också möjligt för medlemsstaterna att lära av varandra, ringa in gemensamma problem och utbyta bästa praxis, med utgångspunkt i principen om att man blir starkare om man delar med sig.

3.7

Medborgarna, lokalsamhällena och företagen är de faktiska aktörerna vid genomförandet av miljöåtgärder, och det civila samhället måste därför spela en aktiv roll i granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. Det är mycket viktigt att göra det organiserade civila samhället till en partner i detta arbete.

3.8

EESK uppskattar att kommissionen anser att det civila samhällets delaktighet är en viktig tillgång för uppföljningen av granskningen. Det är dock fortfarande ganska otydligt hur det civila samhället bör involveras. Man måste se till att det civila samhällets deltar under hela granskningen, inte endast i uppföljningen. Denna aspekt av granskningen bör utvecklas.

4.1.1

Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken omfattar för närvarande cirkulär ekonomi och avfallshantering, natur och biologisk mångfald, luftkvalitet och buller samt vattenkvalitet och vattenförvaltning – en stor del av miljölagstiftningen. Andra sektorer med nära anknytning till dessa politikområden bör integreras i nästa omgång. Detta gäller i synnerhet begränsning av och anpassning till klimatförändringen som är av central betydelse för stora delar av miljöpolitiken, t.ex. naturskydd, biologisk mångfald och vattenförvaltning. Genomförandet av kemikalielagstiftningen är avgörande för en sund miljö, välbefinnande och en ren cirkulär ekonomi.

4.2.1

Landsrapporterna ger en mycket god överblick över de miljömässiga utmaningar som de olika medlemsstaterna står inför och deras resultat i genomförandet av miljölagstiftningen. EESK uppskattar också att det i landsrapporterna hänvisas till de mål för hållbar utveckling som är kopplade till dessa utmaningar. Det visar att förbättrad miljöprestanda är en del av en mer omfattande strategi för hållbar utveckling där man arbetar för att uppnå ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg på ett integrerat, övergripande och väl avvägt sätt.

4.2.2

Landsrapporterna ger också mervärde för medborgare och organisationer i det civila samhället i de olika länderna: de ger inte endast icke-statliga aktörer en god överblick över situationen i sitt eget land, utan ger dem också möjlighet att jämföra resultaten med andra medlemsstater och ringa in brister och outnyttjad potential. Landsrapporterna måste ses som ett värdefullt verktyg för det civila samhället i EU:s medlemsstater när det gäller att hålla sina regeringar ansvariga för tryggandet av en hälsosam miljö. De gör det möjligt för det civila samhället att verka för ett bättre genomförande av miljölagstiftningen.

4.2.3

Denna potential skulle dock kunna förstärkas ytterligare genom att det civila samhället involveras ännu mer i utarbetandet av landsrapporterna, de strukturella dialogerna och uppföljningen, samt i granskningen av rapporterna i nästa tvåårscykel. Det civila samhällets organisationer har en omfattande sakkunskap som kan bidra till en kartläggning av de största miljömässiga utmaningar som deras land står inför. De bör därför rådfrågas redan från början.

4.2.4

För att göra granskningen av genomförandet av miljöpolitiken till en kontinuerlig process, kommer det att vara viktigt att mäta de framsteg som görs i genomförandet av rekommendationerna från de tidigare omgångarna av landsrapporterna och sammanfatta resultaten i följande granskningsrunda.

4.3.1

Kommittén uppskattar att kommissionen ser granskningen av genomförandet av miljöpolitiken som ett tillfälle att analysera gemensamma grundorsaker till bristerna i genomförandet. Efter den inledande bedömningen i meddelandet bör man fortsätta bedömningsarbetet tillsammans med medlemsstaterna och ta hänsyn till icke-statliga aktörers direkta erfarenhet och kunskap samt forskning utförd av universitet, tankesmedjor och EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel).

4.3.2

Kommissionen har redan fastställt viktiga grundorsaker: ineffektiv samordning mellan lokala, regionala och nationella myndigheter, bristande administrativ kapacitet och otillräcklig finansiering, bristande kunskap och uppgifter, otillräckliga mekanismer för regelefterlevnad samt brist på integrering och politisk samstämmighet.

4.3.3

Kommissionen nämner några exempel på bättre politisk samordning och integrering, t.ex. en samordnad strategi för politiken för ren luft och för rörlighet. EESK ställer sig bakom denna integrerade politiska strategi, och påpekar att den även måste tillämpas på integreringen av miljö- och socialpolitiken. Genomförandet av miljömålen kan bara förbättras om de sociala effekterna – konsekvenser för arbetsmarknaden och konsumenterna, särskilt utsatta grupper – uppmärksammas noga och beaktas på ett proaktivt sätt.

4.3.4

I slutändan ligger bristen på politisk vilja bakom många av dessa problem (6). Det kommer därför att vara viktigt att målet med granskningen uppnås, nämligen att genomförandet av miljölagstiftningen behandlas som en politisk fråga och förs upp på EU:s dagordning.

4.3.5

Kommittén understryker också att myndigheternas befogenheter och kunskap är en förutsättning för ett korrekt genomförande. Ökad medvetenhet och kommunikation är dessutom avgörande för att hjälpa det civila samhället att delta i granskningsprocessen.

4.3.6

Kommissionen nämner marknadsbaserade instrument och investeringar som verktyg för att förbättra de mål som ingår i miljörättsliga ramar. EESK har i ett tidigare yttrande framhållit miljöskattereformers potential att flytta skattebördan från arbetskraft till resursanvändning för att skapa både arbetstillfällen och ekonomisk innovation, samt för att minska negativ miljöpåverkan (7).

4.3.7

I samma yttrande klagade EESK över befintliga miljöskadliga subventioner. Få framsteg har gjorts. Såväl skattereformer som utfasning av miljöskadliga subventioner nämns i kommissionens meddelande som ett viktigt verktyg för ett bättre genomförande. Ingen strategi läggs dock fram för att ändra på detta dödläge.

4.4.1

Som kommissionen har påpekat har medlemsstaterna huvudansvaret för ett korrekt genomförande av EU:s regelverk på miljöområdet. Men det finns också viktiga frågor på EU-nivå som kan hindra eller främja ett korrekt genomförande. Smart integrering av miljömål och andra politiska områden måste inledas på EU-nivå genom smart och konsekvent reglering och öronmärkning av medel. Miljöanpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett gott exempel på detta och det finns lärdomar att dra. En mer samstämmig politik för hållbar utveckling på EU-nivå skulle också kunna bidra till att förbättra miljöprestandan i EU:s medlemsstater. Granskningen av genomförandet av miljöpolitiken bör också användas för att få återkoppling om huruvida den EU-politik eller EU-lagstiftning som håller på att genomföras behöver korrigeras eller uppdateras.

4.4.2

På grundval av resultaten av granskningens första omgång erbjuder sig kommissionen att underlätta medlemsstaternas arbete genom att införa en strukturerad dialog om genomförandet med varje medlemsstat, tillhandahålla skräddarsytt stöd till medlemsstaternas experter från deras motsvarigheter i andra medlemsstater och diskutera gemensamma strukturfrågor i rådet. Vi välkomnar dessa åtgärder – även om vi tvivlar på att de kommer att räcka för att förbättra medlemsstaternas övergripande miljöprestanda.

4.5.1

Införande av strukturerade dialoger liknande de som används inom den europeiska planeringsterminen föreskrivs redan i det sjunde miljöhandlingsprogrammet (8). I meddelandet saknas det information om de praktiska arrangemangen för dessa dialoger, som inte bör överlåtas till medlemsstaternas myndigheter. En uppsättning nödvändiga förutsättningar för effektiva dialoger bör diskuteras och fastställas för alla berörda parter.

4.5.2

Ett balanserat deltagande av ett brett spektrum av icke-statliga aktörer samt regionala och lokala myndigheter måste säkerställas. De måste bjudas in i god tid och ges lämplig information för att kunna förbereda sina bidrag.

4.5.3

För att vara effektiva måste dialogerna organiseras på ett resultatinriktat sätt. Resultaten och det fortsatta arbetet, deltagarnas åtaganden och tidsfristerna, bör fastställas tydligt och övervakas. I det sjunde miljöhandlingsprogrammet nämns ”partnerskapsavtal om genomförande” mellan kommissionen och medlemsstaterna. Detta instrument bör också beaktas i granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. Åtaganden kan också komma från icke-statliga aktörer, t.ex. industri, detaljhandel eller jordbruk.

4.6.1

EESK välkomnar anordnandet av ömsesidigt ”peer-to-peer”-baserat stöd mellan medlemsstaternas experter. Man bör utnyttja den rika och långa erfarenheten hos EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel).

4.6.2

Utbyten av enskilda experter bör kompletteras med mer övergripande program för ömsesidigt stöd mellan medlemsstaterna, liknande de partnersamverkansprojekt inom Phare som framgångsrikt stödde anpassningen till EU:s regelverk under EU:s utvidgningsprocess 2004–2007. Man bör också överväga att införa program för sakkunnigbedömning – liknande OECD:s program för granskningar av miljöprestanda (9).

4.7.1

Kommissionen har för avsikt att diskutera gemensamma strukturella hinder för ett korrekt genomförande i rådet. Detta skulle föra upp frågan om genomförande på den politiska dagordningen. Det saknas information om hur detta kommer att arrangeras.

4.7.2

Genom miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen har det under de senaste åren gjorts försök att använda denna centrala styrningsmekanism för samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna även för att förbättra miljöprestandan. Detta skulle vara ett sätt att direkt uppmärksamma regeringscheferna på problemen med miljöprestanda och skulle underlätta integrerade lösningar.

4.7.3

Miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen har dock hittills inte varit någon större framgång. Kommissionen vill inte ersätta miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen med granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. I så fall bör dock förhållandet mellan den europeiska planeringsterminen och granskningen av genomförandet av miljöpolitiken klargöras ytterligare för att se till att vart och ett av dessa instrument kan utnyttjas optimalt.

4.7.4

Det kommer troligtvis inte att räcka med diskussionerna vid mötena i rådet (miljö). För att underlätta integrerade och övergripande lösningar bör gemensamma diskussioner föras med andra rådskonstellationer, t.ex. med transportministrarna eller ministrarna med ansvar för sysselsättning och sociala frågor.

4.8.1

Kommissionen har klargjort att granskningen av genomförandet av miljöpolitiken inte bör ersätta rättsliga åtgärder för att förbättra genomförandet av miljölagstiftningen, vilket är korrekt då detta inte ligger inom granskningens tillämpningsområde. Granskningens mer samarbetsinriktade strategi kommer bara att bli framgångsrik om rättsliga påföljder och sanktioner tillämpas på ett trovärdigt och effektivt sätt. Detta gäller kommissionens överträdelseförfaranden vid överträdelser av miljölagstiftningen, samt de rättsliga medel som medborgarna och det civila samhället utnyttjar för att hålla regeringar ansvariga på nationell nivå och EU-nivå.

4.8.2

Kommittén vill erinra kommissionen och medlemsstaterna om att vissa åtgärder för att öka efterlevnaden av miljölagstiftningen ingick i det sjunde miljöhandlingsprogrammet och hittills inte har behandlats:

4.8.3

EESK kommer att bedöma kommissionens kommande meddelande om medborgarnas tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor i ett separat yttrande.