13.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 345/91

Föredragande:

Etele BARÁTH

1.1

EESK beklagar att meddelandet Nästa steg för en hållbar europeisk framtid ger intrycket av att alla återstående mål och krav inom ramen för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling redan behandlats och hanterats av befintlig EU-politik. Meddelandet innebär inte att man i EU:s politik inför det paradigmskifte som Agenda 2030 medfört i riktning mot en ny utvecklingsmodell som är ekonomiskt mer hållbar, socialt mer inkluderande och miljömässigt mer hållbar på lång sikt. Liksom EESK i tidigare yttranden har Europeiska centrumet för politisk strategi (1) påpekat att ett sådant paradigmskifte omgående krävs för att de 17 målen för hållbar utveckling ska kunna genomföras korrekt i EU, med tanke på den allt större sociala ojämlikheten och den höga arbetslösheten i Europa samt ekonomins ohållbara miljöpåverkan.

1.2

EESK har alltid välkomnat det ledarskap som kommissionen uppvisade vid utarbetandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Nu när de 17 målen för hållbar utveckling måste omsättas i praktiken anser EESK att det saknas ett sådant konkret ledarskap från EU:s sida, eftersom unionen inte har lagt fram någon ambitiös färdplan för genomförandet av målen för hållbar utveckling fram till 2030 och inte heller har visat sig villig att kritiskt granska och ändra sin nuvarande politik.

1.3

Hittills har Agenda 2030 inte använts som en möjlighet att staka ut en ny, aktiv, omdanande och positiv väg för Europa, såsom efterlysts av EESK, Europaparlamentet och flera parter i det civila samhället – en ny vision av ett mer hållbart och socialt inkluderande Europa som gynnar sina medborgare och inte lämnar någon efter sig; en framåtblickande vision, som bygger på värden som har gjort Europa till en framgångsrik modell: solidaritet och mänskliga rättigheter, social rättvisa och jämlikhet, demokrati och deltagande, entreprenörskap samt miljöansvar. Varken i kommissionen vitbok om EU:s framtid eller i Romförklaringen med anledning av EU:s 60-årsjubileum erkänns i tillräcklig utsträckning det värde som långsiktig hållbar utveckling i EU har för Europas medborgare.

1.4

EESK beklagar att kommissionen inte har inlett en deltagarbaserad process i riktning mot en övergripande och integrerad strategi för ett hållbart Europa 2030 och därefter. En sådan strategi behövs för att ge det långsiktiga perspektiv, den politiska samordning och den samstämmighet som krävs för genomförandet av FN:s Agenda 2030. Den bör vara en del av en ny, gemensam långsiktig politisk ram för perioden efter 2020.

1.5

EESK är oroat över bristen på samordning mellan EU och medlemsstaterna vad gäller genomförandet av Agenda 2030. Den tidigare nämnda övergripande strategin bör tjäna som en gemensam ram för samordnade åtgärder.

1.6

Kommittén uppskattar det arbete som kommissionen har utfört för att fastställa det bidrag som kommissionens tio prioriteringar skulle kunna ge till genomförandet av Agenda 2030. EESK betonar dock att kartläggningen av EU:s politik i förhållande till målen för hållbar utveckling måste kompletteras av en grundlig analys av de uppenbara brister som för närvarande finns i EU när det gäller genomförandet av målen. EU kan bara fastställa vilka områden som kräver åtgärder i första hand och kritiskt granska hur verkningsfull den nuvarande EU-politiken är för genomförandet av målen för hållbar utveckling om man har en sann bild av verkligheten.

1.7

EESK välkomnar kommissionens beslut att inrätta en flerpartsplattform om genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU (2). Kommittén pekar på behovet av att se till att icke-statliga aktörer kan samarbeta med institutionella företrädare i denna plattform på lika villkor för att överföra flerpartsstrategin i FN:s Agenda 2030 till EU:s politik för hållbar utveckling. Plattformen måste inbegripa en lång rad icke-statliga aktörer under hela processen för genomförande av målen för hållbar utveckling i EU, från utarbetandet av nya politiska initiativ, långsiktiga strategier och informationskampanjer till granskningen och övervakningen av politikens genomförande och utbytet av bästa praxis. Plattformen bör även underlätta samarbete och partnerskap mellan flera parter. EESK kommer att stödja plattformens arbete genom att utse en ledamot som ska företräda kommittén i plattformen och ge sakkunskap, samt genom att underlätta kontakterna med det civila samhället och bidra med annan verksamhet.

1.8

När det gäller främjandet av hållbar utveckling anser kommittén att den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 måste anpassas till prioriteringarna för hållbar utveckling i EU. Andelen egna medel och inkomster bör ökas avsevärt, och genomförandet bör effektiviseras och bli mer ändamålsenligt.

1.9

EESK anser att det är viktigt att utöver den allmänt godtagna BNP-indikatorn, som hittills har visat sig relevant, införa andra indikatorer för att mäta inte bara ekonomisk tillväxt utan även dess konsekvenser och resultat i fråga om medborgarnas välmående och miljöskydd (3). Detta med anledning av att den önskade utvecklingsprocessens genomförbarhet fram till 2030 bara kan garanteras genom komplexa sociala och miljörelaterade förändringar och övervakning av dessa.

2.1

Världens ledare enades 2015 om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som är en bred handlingsplan för att utrota fattigdom, skydda planeten, trygga mänskliga rättigheter och garantera välstånd för alla, som saknar motstycke. De 17 målen för hållbar utveckling för 2030 kräver genomgripande förändringar i alla länder, både utvecklade länder och utvecklingsländer.

2.2

På grundval av resultatet av flera konferenser utfärdade EESK 2016 sina rekommendationer för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i EU i tre yttranden (4).

2.3

I meddelandet Nästa steg för en hållbar europeisk framtid  (5) har kommissionen lagt fram sin strategi för genomförandet av Agenda 2030 som en del av EU:s inre och yttre politik. Meddelandet har åtföljts av flera andra dokument, särskilt ett meddelande om ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling och ett meddelande om ett förnyat partnerskap med AVS-länderna. EESK har redan lämnat mer specifika synpunkter på dessa meddelanden i separata yttranden (6).

3.1

Enligt meddelandets inledning har EU för avsikt att vara en föregångare när det gäller att genomföra Agenda 2030 (7).

3.2

Kommissionen har dock inte svarat mot utmaningen att visa ledarskap genom att lägga ram en ambitiös färdplan för genomförandet av målen för hållbar utveckling.

3.3

Meddelandet uppnår inte sitt syfte, som anges i kommissionens arbetsprogram från 2016, nämligen att lägga fram ”en ny strategi för att säkerställa Europas ekonomiska utveckling och sociala och miljömässiga hållbarhet efter 2020 samt för att på ett integrerat sätt genomföra målen för hållbar utveckling i EU:s interna och externa politik”.

3.4

Enligt meddelandet inbegriper EU:s svar på Agenda 2030 två strategier: att helt integrera målen för hållbar utveckling i nuvarande EU-politik och att diskutera det långsiktiga genomförandet av målen för hållbar utveckling efter 2020.

3.5

Kommittén är medveten om kommissionens insatser, som återspeglas i meddelandet, för att koppla målen för hållbar utveckling till nuvarande EU-politik och kommissionens tio arbetsprioriteringar. Meddelandet är dock alltför inriktat på nuvarande EU-politik. Kommissionen ser inte Agenda 2030 som en uppmaning till att kritiskt granska och förändra sin politik. Meddelandet återspeglar inte det paradigmskifte som målen för hållbar utveckling innebär (8): en ny utvecklingsmodell som är ekonomiskt mer hållbar, socialt mer inkluderande och miljömässigt mer hållbar på lång sikt och som säkerställer att jordens resurser fördelas rättvist med en växande världsbefolkning (9).

3.6

Hittills har varken kommissionen eller rådet använt Agenda 2030 som en möjlighet att staka ut en ny, proaktiv, omdanande och positiv väg för Europa, såsom efterlysts av EESK, Europaparlamentet (10) och många röster från det civila samhället – en ny vision av ett mer hållbart och socialt inkluderande Europa som gynnar sina medborgare och inte lämnar någon efter sig (11). Varken kommissionens vitbok om EU:s framtid eller Romförklaringen av de 27 medlemsstaternas ledare, kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet med anledning av EU:s 60-årsjubileum återspeglar i tillräcklig utsträckning värdet av långsiktig hållbar utveckling för Europas medborgare och behovet av ett enat Europa för att uppnå detta.

3.7

Meddelandet tillhandahåller inte heller den mycket angelägna ramen för framtida åtgärder för genomförandet av Agenda 2030. Kommissionen har hittills inga planer på att inleda en deltagarbaserad process för att införa en övergripande och integrerad strategi för ett hållbart Europa 2030 och därefter, vilket EESK har efterlyst (12). I nuläget är tidsperspektivet för Europas strategiska ram 2020. Detta är oacceptabelt, inte bara för att FN:s agenda sträcker sig fram till 2030 och klimatavtalet från Paris ännu längre fram, utan även med tanke på hur lång tid processer för ekonomisk och social modernisering tar. Det bör införas en gemensam övergripande strategi för tiden efter 2020, som bygger på kommissionens tio arbetsprioriteringar, Europa 2020-strategin och dess sju flaggskeppsinitiativ samt de elva tematiska målen för EU:s sammanhållningspolitik och är integrerad med den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

3.8

Kommissionen använder sig inte fullt ut av den flerpartsstrategi som anges i Agenda 2030. Till skillnad från den process som ledde till antagandet av Agenda 2030 har kommissionens tillvägagångssätt hittills inte varit särskilt insynsvänlig eller inkluderande.

4.1.1

Denna kartläggning förefaller vara ett rent pappersarbete: den är en sammanställning av EU-politiska åtgärder som på ett eller annat sätt relaterar till de 17 målen för hållbar utveckling. Kartläggningen återspeglar inte i tillräcklig utsträckning situationen i Europa. Den motiverar inte kommissionens slutsats att EU har vidtagit åtgärder för att nå alla de 17 målen för hållbar utveckling, eftersom ingen bedömning har gjorts av hur effektiva åtgärderna faktiskt är eller om de undergrävs av konkurrerande åtgärder. Till exempel nämns Europa 2020-strategin som ett sätt att nå målen att minska fattigdom och ojämlikhet, men det nämns ingenting om att de relevanta överordnade målen i strategin inte kommer att nås.

4.1.2

Kartläggningen av EU-politiken måste därför kompletteras med en detaljerad analys av bristerna för att bedöma var EU faktiskt står när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling (13). Endast en sann bild av verkligheten kan hjälpa EU:s beslutsfattare att göra rätt prioriteringar för att genomföra målen för hållbar utveckling. Kommissionens slutsatser av kartläggningen saknar trovärdighet och bygger inte på fakta.

4.1.3

Tillsammans med meddelandet har Eurostat offentliggjort en första statistisk översikt över den nuvarande situationen i EU-medlemsstaterna vad gäller målen för hållbar utveckling (14). Kommissionen har dock inte gjort några försök att göra den nödvändiga kopplingen mellan kartläggningen, statistiken och fastställandet av politiska prioriteringar för genomförandet av målen för hållbar utveckling,

4.1.4

EESK hoppas att införandet av en fullständig ram för övervakning av genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU kommer att tillåta ett mer faktabaserat tillvägagångssätt för att fastställa de huvudsakliga bristerna och utmaningarna för EU gällande Agenda 2030.

4.1.5

Som EESK redan har påpekat behöver EU göra allra mest för att nå målen för hållbar utveckling på de områden som syftar till att minska miljöavtrycket och skapa ett mer socialt inkluderande Europa: mål 12 (främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster), mål 13 (vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna), mål 14 och mål 15 (bevara ekosystemet), mål 2 (främja ett hållbart jordbruk), mål 9 (investera i infrastruktur och innovation), mål 10 (minska ojämlikheter), mål 8 (verka för anständiga arbetsvillkor och sysselsättning), mål 1 (minska fattigdomen), mål 5 (uppnå jämställdhet) och mål 4 (säkerställa utbildning) (15).

4.2.1

Meddelandet visar hur kommissionens tio arbetsprioriteringar kan bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling. Kommissionen bör dock även ha modet att ändra/anpassa sina arbetsprioriteringar om det krävs, för att fullt ut kunna utnyttja alla potentiella synergieffekter med arbetet för att uppnå målen för hållbar utveckling.

4.2.2

EESK anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt den hållbara utvecklingens kulturella dimension och kommunikationens roll i främjandet av Agenda 2030.

4.3.1

EESK rekommenderar att det införs en ram för styrning och samordning vid sidan av den långsiktiga strategin för genomförandet av Agenda 2030, för att garantera samstämmighet mellan centraliserade och decentraliserade åtgärder och involvera det organiserade civilsamhället på nationell och regional nivå.

4.3.2

Den europeiska planeringsterminen bör utvecklas till ett instrument för vertikal samordning på flera nivåer med hänsyn till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i medlemsstaterna (16). I sitt meddelande använder kommissionen tyvärr inte möjligheten att vidareutveckla EU:s planeringstermin i denna riktning.

4.3.3

Vi anser att samstämmigheten mellan ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål inte har uppnåtts, även om hållbar utveckling sedan 2010 har integrerats i Europa 2020-strategin. Mekanismer för att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling måste stärkas.

4.3.4

EESK välkomnar den mer integrerade strategin i kommissionens nya struktur och den samordnande rollen för förste vice ordföranden när det gäller att gå vidare med arbetet för att uppnå målen för hållbar utveckling. De samordnande enheterna inom kommissionen måste dock få tillräcklig kapacitet att driva dessa processer framåt med tillräcklig kraft.

4.3.5

Det är upp till EU:s ledare att utnyttja potentialen för bättre styre för att stärka förvaltningen, inse vikten av övergripande samordningsmetoder som syftar till att öka interaktionen, samt eventuellt överföra kontrollen till de socioekonomiska aktörerna under utarbetningsfasen, för att göra ”deltagandet” mer effektivt. De kommer därmed att kunna dra fördel av den utomordentliga styrka som kommer att visa sig under genomförandeprocessen.

4.3.6

I kommissionens meddelande tar man beklagligt nog inte upp frågan om hur denna process kan erkännas och förbättras.

4.4.1

Inrättandet av den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 måste användas som en möjlighet för att anpassa fördelningen av EU-medel till genomförandet av prioriteringarna för hållbar utveckling i EU.

4.4.2

EESK instämmer i att EU bör vidareutveckla sitt system för finansiellt stöd, som förbättrar de ekonomiska resultaten på territoriell, regional och lokal nivå och främjar det gemensamma bästa, och samtidigt ta hänsyn till hållbarhetsbehoven. Ekonomiskt välstånd bör utgöra den ekonomiska grunden för målen för hållbar utveckling, men regler bör införas för att garantera att de sociala och miljömässiga målen uppnås. Kommittén anser att en reform av det europeiska skattesystemet skulle kunna konsolidera de ökade budgetresurserna och uppmuntra till ett bättre genomförande av Agenda 2030.

4.4.3

Kommissionen inriktar sig särskilt på frågor som rör hållbar finansiering. EESK fäster särskild vikt vid behovet av att skapa rätt ramvillkor för privata och offentliga investerare när det gäller den massiva långsiktiga investering i infrastrukturmodernisering och innovation som krävs för att underlätta övergången till en mer hållbar ekonomi (17).

4.5.1

EESK uppskattar kommissionens avsikt att bedriva en ingående regelbunden övervakning av målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang, baserad på mer omfattande övervakningsprocesser som pågår inom kommissionen, byråerna, Europiska utrikestjänsten och medlemsstaterna. Specifik information om hur detta övervakningssystem skulle kunna se ut saknas dock.

4.5.2

EESK välkomnar Eurostats arbete för att ta fram indikatorer för att övervaka genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU. Kommittén betonar att beslut om övervakning och i synnerhet utformningen av indikatorerna har betydande politisk inverkan. Den fortsatta utvecklingen av indikatorerna måste därför diskuteras och det civila samhället rådfrågas på ett öppet sätt.

4.5.3

EESK förväntar sig att man efter offentliggörandet av en regelbunden övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling av Eurostat och en tillräckligt lång tidsperiod som gör det möjligt för organisationer i det civila samhället att konsultera sina valkretsar, för en dialog via flerpartsplattformen om slutsatserna från övervakningsprocessen och nödvändiga åtgärder för att förändra den politiska ramen.

4.5.4

Flera EESK-undersökningar har bekräftat att det är viktigt att utöver den allmänt godtagna BNP-indikatorn, som hittills har visat sig relevant, införa en annan indikator för att mäta inte bara ekonomisk tillväxt utan även dess konsekvenser och resultat (bruttonationalresultat). Övervakningen av den önskade utvecklingsprocessen fram till 2030 måste bygga på en komplex uppsättning av ekonomiska, sociala och miljörelaterade indikatorer (18).

4.5.5

Övervakningsramen bör även vara kopplad till den europeiska planeringsterminen.

4.5.6

FN:s Agenda 2030 kräver att regeringarna inrättar en ram för övervakning och granskning, det vill säga inrättar instrument för hela den politiska process som omfattar utarbetande av strategier, genomförande, övervakning och granskning av strategier. Granskningsskedet har inte beaktats i meddelandet. Skälet skulle kunna vara att det saknas en övergripande strategi och åtgärdsplan för genomförandet av målen för hållbar utveckling, som regelbundet kan granskas.

4.6.1

Målen för hållbar utveckling är en flerpartsagenda. De kan endast omsättas i praktiken om civilsamhället, företag, fackföreningar, lokalsamhället och andra berörda parter spelar en aktiv roll och ges egenansvar. Mekanismer för delaktighetsbaserad styrning krävs för att garantera att det civila samhället är involverat på alla nivåer, från lokal och nationell nivå till EU- och FN-nivå. Målen för hållbar utveckling kräver att institutioner och aktörer samarbetar på ett integrerat sätt över olika sektorer.

4.6.2

I ett nyligen antaget beslut lanserade kommissionen en flerpartsplattform om genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU (19). EESK välkomnar detta nya projekt och erbjuder sin hjälp när det gäller att göra plattformen framgångsrik.

4.6.3

Kommittén är dock besviken över att kommissionen i sitt meddelande inte följt upp EESK:s förslag om att inrätta ett europeiskt forum för hållbar utveckling i partnerskap med kommissionen, och dess rekommendationer om hur ett sådant forum ska utformas (20), som bygger på resultatet av presentationer av det föreslagna forumet vid konferenser, rådets arbetsgrupper, kommissionen och samråd med berörda parter, där deltagarna uttryckt stöd för forumet.

4.7

EESK uppskattar att kommissionen, i sitt beslut om att inrätta en flerpartsplattform, har utvidgat plattformens uppgifter i fråga om uppföljningen av genomförandet av målen för hållbar utveckling och utbytet av bästa praxis, och inbegripit en rådgivande roll för det civila samhällets företrädare i reflektionsarbetet inför det långsiktiga genomförandet av målen samt ett deltagande i övervakningen och granskningen av politiken för genomförandet. Plattformen bör även underlätta samarbete och partnerskap mellan flera parter. EESK anser att detta slags aktiva plattform måste ha en avgörande funktion i en ny europeisk styrelseform, som bör karakteriseras av delat ansvar.