12.9.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 311/47

1.1

EESK välkomnar meddelandet om industriell renässans och drar följande slutsatser:

1.2

EESK rekommenderar att de synpunkter och förslag som läggs fram i meddelandet stöds och genomförs skyndsamt av berörda parter.

1.3

Kommittén rekommenderar vidare

2.1

Den ekonomiska krisen har visat hur viktigt industrin är för EU:s ekonomi när det gäller ekonomisk stabilitet, sysselsättning, innovation och resultat på exportmarknaderna. Industrin står för över 80 % av Europas export och 80 % av den privata sektorns forskning och innovation. Omkring 15 % av arbetstillfällena i EU finns i industrin, och dessutom skapar varje industrijobb upp till 1,5–2 arbetstillfällen inom andra sektorer. Dagens industriarbeten har dessutom hög kvalitet och lönerna ligger över genomsnittet. Industrin är inte ett mål i sig utan ett instrument för sysselsättning och för att upprätthålla god levnadsstandard.

2.2

EU-industrin genererar fortfarande ett stort överskott i den globala handeln med tillverkade varor och är världsledande vad gäller hållbarhet. Såsom framgår av 2013 års rapport om den europeiska konkurrenskraften har den europeiska industrins andel av den globala produktionen minskat under det senaste decenniet. Produktivitetsklyftan i förhållande till USA har återigen vidgats. Efter en viss återhämtning under perioden 2009–2011 har industrins andel av EU:s BNP fallit till 15,1 %, vilket är långt under målet på 20 % senast 2020. Sedan 2008 har 3,5 miljoner arbetstillfällen gått förlorade. Situationen varierar dock avsevärt mellan medlemsstaterna.

2.3

Industripolitiken är ett av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin. Kommittén yttrade sig om kommissionens viktigaste förslag år 2010 och 2012  (1) och har utarbetat ett antal andra yttranden om olika aspekter av industripolitiken, inbegripet sektorsspecifika analyser som ett led i CCMI:s (EESK rådgivande utskott för industriell omvandling) (2) arbete – i nuläget behandlas återflyttning av industri och ungdomars anställbarhet. Detta yttrande bygger på de tidigare yttrandena och kompletterar dem.

2.4

Kommissionens meddelande innehåller kommissionens huvudprioriteringar för industripolitiken som ett bidrag till Europeiska rådets överläggningar om industripolitiken, planerade till mars 2014. Kommissionen ger en översikt över åtgärder som redan vidtagits och lägger fram ett antal nya åtgärder för att påskynda uppfyllandet av dessa prioriteringar. Meddelandet visar att industripolitiken och EU:s politik på andra områden blir alltmer integrerade i varandra och redogör för anledningen till att denna integration måste fortsätta.

3.1

EESK välkomnar kommissionens meddelande, som läggs fram mot bakgrund av den ekonomiska krisen och den ökande oron för den europeiska industrins konkurrenskraft. De utmaningar som industrin står inför minskar inte – snarare tvärtom. Det globala affärsklimatet förändras ständigt och i en allt snabbare takt som våra företag måste kunna reagera på. Utan en konkurrenskraftig industri kan Europa inte säkerställa högre tillväxt och fler arbetstillfällen. En strategi som endast bygger på design- och ingenjörsfunktioner, utan kontakt med produktionen och slutkonsumenterna, kommer dessutom sannolikt inte att lyckas på lång sikt.

3.2

Mot bakgrund av den allvarliga situationen hade EESK förväntat sig mer kraftfulla förslag för EU:s industripolitik, med en tydlig vision och skyndsamma åtgärder. Tydliga budskap krävs för att övertyga företagen om att Europa kommer att vara en attraktiv region för nya investeringar i framtiden. Nu innehåller meddelandet inte många nyheter jämfört med meddelandena från 2010 och 2012. Det utgör främst en inventering av tidigare och planerade åtgärder på de områden som prioriteras högst inom industripolitiken, enligt vad som anges ovan. Detta visar att mycket arbete återstår att göra och lyfter fram behovet av implementering både på EU-nivå och i medlemsstaterna.

3.3

EESK stöder meddelandets slutsatser, inklusive tjugoprocentsmålet för industrins andel av BNP, men med vissa reservationer: Tjugoprocentsmålet är rent kvantitativt, trots att det skulle vara mer i linje med EU:s ambitioner för socialt och miljömässigt hållbar konkurrenskraft att lägga till kvalitativa aspekter. Målet på 20 % bör åtföljas av andra mål, och EESK uppmanar kommissionen att undersöka dessa ytterligare och i synnerhet behandla sådana inslag som kan skapa mervärde i ett internationellt sammanhang.

3.4

EESK välkomnar särskilt att kommissionen sänder ett tydligt budskap om vikten av de europeiska industriernas integration i de internationella värdekedjorna. I realiteten skulle den högt specialiserade, mycket komplexa och dynamiska karaktär som utmärker dagens industriella verksamhet bättre kunna beskrivas som värdenätverk. Företagen konkurrerar globalt om nyckelpositioner i dessa nätverk. Målet för den europeiska industripolitiken bör vara att öka de europeiska företagens möjligheter att uppnå sådana nyckelpositioner och att maximera Europas andel av värdeskapandet. Strategier och mål bör utformas med tanke på detta.

3.5

Enligt EESK:s åsikt kommer genomförandet av den gröna ekonomin för alla att vara den största utmaningen under de närmaste åren. Miljöanpassningen av EU:s industri är en nödvändig prioritering, liksom övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv grön ekonomi fram till 2050, med hjälp av en förnyad industripolitik. För att lyckas med detta behöver dock Europa en övergång till industri- och tjänstesektorer som i högre grad är baserade på kunskaper och ny teknik, tillför större mervärde och samtidigt är innovativa, konkurrenskraftiga och hållbara. Detta bör finansieras med hjälp av en ambitiös investeringsplan i syfte att garantera tillväxt inom industrin och skapandet av nya arbetstillfällen.

3.6

Innovation drivs fram när samhällets icke tillgodosedda behov uppfylls samtidigt som det finns konkurrens, och alla företag på den inre marknaden bör – oavsett affärsmodell – ha samma konkurrensvillkor. EESK anser att konkurrensen mellan medlemsstater när det gäller att erbjuda statligt stöd måste undvikas. Ett av målen för politiken för statligt stöd bör vara att göra det möjligt att bevilja stöd före introduktionen på marknaden till företag som kan bidra till EU:s tillväxtmål samtidigt som snedvridningen av konkurrensen begränsas. Om och när statligt stöd ges, bör det inriktas på att hjälpa företagen att utvecklas och anpassa sig, inte att stödja verksamheter som permanent saknar konkurrenskraft. Lika villkor behövs också på de globala marknaderna, särskilt för energiintensiva industrier.

3.7

Tjänsternas roll bör ägnas större uppmärksamhet. Det ömsesidiga beroendet mellan tjänste- och tillverkningssektorn är allmänt erkänd, eftersom industriell verksamhet har ett allt större inslag av tjänsteutbud, och många tjänster är beroende av industriell prestationsförmåga. De kunskapsbaserade tjänsternas och IKT-tjänsternas egen potential som exportindustrier, och deras användning inom alla företagssektorer som en nyckelfaktor för ökad produktivitet, är emellertid enorm. Särskilda strategier bör utarbetas för att denna potential att kunna utnyttjas bättre.

3.8

Alla aktörer – EU:s institutioner, medlemsstater, regioner, arbetstagare och arbetsgivare och andra intressenter – måste engageras i den komplicerade uppgiften att skapa en gynnsammare miljö för näringslivet. Initiativ bör bygga på regionala specialiteter som kompletterar varandra i ett fruktbart samspel. De politiska ramarna måste vara stabila och förutsägbara, inbegripet nationell lagstiftning t.ex. på skatteområdet.

3.9

EESK efterlyser starkare styrningsstrukturer för mikroekonomisk politik. Europeiska rådet bör här utöva tydligt strategiskt ledarskap. Den roll som rådet (konkurrenskraft) har bör stärkas, och denna rådskonstellation bör ingående granska konkurrenskraftsaspekterna av sådana industrirelaterade beslut som fattas av andra rådskonstellationer. Kommissionen bör genom effektiva förvaltningslösningar se till att frågan integreras i dess arbete. Medlemsstaterna måste konsekvent genomföra gemensamma beslut, och industripolitiska frågor måste integreras fullt ut i den europeiska planeringsterminen, inbegripet utfärdandet av landsspecifika rekommendationer.

4.1.1

En central roll för regeringarna är att säkerställa tillhandahållandet av och tillgången till förstklassiga transport-, informations- och energinät för alla , som motsvarar nya behov i samhället, inbegripet företag. Kommissionen har lyft fram lämpliga inslag på detta område, t.ex. infrastruktur kopplad till rymdteknik, konvergens mellan IT- och energinät samt för distribution av alternativa bränslen.

4.1.2

Gränserna inom EU bör inte ha någon betydelse för driften av och tillgången till infrastruktur. Återstående regleringsmässiga, administrativa och tekniska hinder måste undanröjas. EU:s och nationella finansieringskällor bör kanaliseras till nödvändiga investeringar på detta område och mobilisera maximal privat finansiering.

4.1.3

EESK håller med kommissionen om att de lagstiftningsförslag om inre marknaden som nu är under behandling snarast måste antas. Det är fortfarande så att medlemsstaterna inte genomför och kontrollerar efterlevnaden av regelverket på ett korrekt sätt, vilket kräver att kommissionen vidtar ytterligare åtgärder som motiveras av denna bristande efterlevnad.

4.2.1

I tidigare yttranden om industripolitiken har EESK yttrat sig om EU:s initiativ för innovation och ny teknik, och huvudsakligen uttryckt sitt starka stöd för dem samt understrukit behovet av tillräcklig finansiering från EU, medlemsstaterna och privata källor.

4.2.2

EESK har i synnerhet gett sitt stöd till kommissionens val av och åtgärder för de sex strategiska, övergripande områdena: avancerad tillverkning, viktig möjliggörande teknik, biobaserade produkter, rena fordon och transporter, hållbara bygg- och råmaterial och smarta elnät samt digital infrastruktur. Ny teknik med stor potential som måste uppmärksammas är robotteknik, stordata, 3D-skrivare, industriellt internet och industriell formgivning. EU:s finansiella resurser, t.ex. Horisont 2020 och regionalt stöd, bör konsekvent kanaliseras till innovation på dessa områden. EESK efterlyser också ett snabbare inrättande av kunskaps- och innovationsgruppen för tillverkning med mervärde.

4.2.3

Den tid det tar att föra ut innovationer på marknaden så att de kan utnyttjas är av största betydelse för industrins konkurrenskraft. En förstärkning av riskkapitalfaciliteten och andra av EIB:s riskdelningsmöjligheter, samt innovativ användning av strukturfonderna, är några exempel på välbehövliga EU-åtgärder för att attrahera privata investeringar i riskfyllda forskningsprojekt.

4.3.1

Trots det förbättrade ekonomiska klimatet är företagens tillgång till bankkrediter fortfarande begränsad, framför allt för små och medelstora företag. EESK stöder därför EU:s insatser på detta område: inrättandet av en bankunion, finansieringsinitiativet till förmån för små och medelstora företag, kapitalkravsförordningen, direktivet om marknader för finansiella instrument, det omarbetade transparensdirektivet och åtgärder för att stärka den alleuropeiska riskkapitalmarknaden.

4.3.2

För att förbättra bankernas utlåningskapacitet bör EU hitta rätt balans mellan ökad finansiell stabilitet och stöd till företagens behov av finansiering. Dessutom bör regleringsåtgärder för den finansiella sektorn inte innebär hinder för privata lån.

4.3.3

Små och medelstora företag i EU är mer beroende av bankfinansiering än på andra håll. Ansträngningar både på EU-nivå och på nationell nivå bör utvidga diversifieringen av företagsfinansiering till andra källor, t.ex. aktiefonder, riskkapital och företagsgarantier, samt hybridfinansieringsmetoder. Det måste utvecklas en plan med en livscykelstrategi för finansiering i vilken innovativa instrument identifieras.

4.4.1

EESK noterar med tillfredsställelse att kommissionen erkänner energiprisernas betydelse för den industriella konkurrenskraften. De europeiska energipriserna för industrin är mycket högre än i de huvudsakliga konkurrentländerna: elpriserna ligger dubbelt så högt som i USA och Ryssland och 20 % högre än i Kina. Gaspriserna är tre till fyra gånger högre än i USA, Ryssland och Indien och 12 % högre än i Kina.

4.4.2

Energiprisgapet mellan EU och dess konkurrenter beror delvis på faktorer som inte kan påverkas genom politiska åtgärder inom EU. Emellertid måste alla rimliga åtgärder i syfte att minska detta gap vidtas, särskilt för att få tillbaka energiintensiva produktionssektorer och arbetstillfällen i Europa. EU:s industrier har hittills lyckats att i någon mån kompensera sig för kostnadsökningarna genom ökad effektivitet, men potentialen för detta minskar.

4.4.3

Trygg energiförsörjning är avgörande för alla branscher. I dagens läge erinras vi på allvar om behovet av att minska beroendet av energi från instabila och opålitliga källor. En diversifierad energimix, som fastställs av medlemsstaterna i samarbete och i överensstämmelse med åtaganden på miljöområdet, är en fråga av stort gemensamt intresse för EU.

4.4.4

En del energipolitiska åtgärder, i synnerhet de som syftar till att öka användningen av förnybara energikällor, har haft det kompletterande målet att skapa nya arbetstillfällen. Enligt hittills tillgängliga uppgifter tycks detta inte ha uppnåtts: befintliga studier pekar huvudsakligen på ett neutralt eller endast i mindre grad positivt inflytande på sysselsättningen, medan sysselsättningens struktur förändras radikalt.

4.5.1

EESK stöder kommissionens avsikter vad gäller råvarudiplomati och planerna på att undanröja snedvridningen av priserna på insatsvaror till industrin.

4.5.2

Prospektering och utvinning av råvaror inom EU bör intensifieras och relevanta bestämmelser bör harmoniseras. Lagstiftningsinitiativ om resurseffektivitet och avfall bör utformas med omsorg för att ge optimala resultat samtidigt som onödiga kostnadsbördor (på kort sikt) för företagen undviks. Det behövs politisk neutralitet vad gäller tillgången till biomassa för en effektiv tillämpning av kaskadprincipen i användningen av biomassa.

4.6.1

Fem miljoner unga människor är arbetslösa i Europa i dag, samtidigt som det finns två miljoner lediga jobb på arbetsmarknaden. Kompetensglapp och utbildningsfrågor står överst på den industripolitiska agendan.

4.6.2

Antalet personer med utbildning inom vetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik på alla nivåer måste ökas och deras kompetens höjas, samtidigt som tillgången för kvinnor i alla åldrar till dessa sektorer och yrken måste uppmuntras kraftfullt.

4.6.3

Lärlingsutbildning och t.ex. varvad utbildning bidrar helt klart till kompetensprofiler kopplade till arbetsmarknadens verkliga behov. Medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter måste försöka finna de bästa metoderna och dessutom använda dem, inbegripet effektiva modeller för gränsöverskridande lärlingsutbildning.

4.6.4

EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna kan bidra till framsteg inom industrin när det gäller ny teknik och innovationer endast om de utformar strategier som syftar till att förbättra arbetstagarnas kunskaper och utveckla livslångt lärande i syfte att belöna dem för deras investering. Erkännande av kompetens och kvalifikationer samt förbättrade arbetsvillkor är av central betydelse för arbetstagarnas engagemang. En utökad social dialog bör spela en viktig roll vid den industriella renässansen i Europa.

4.7.1

EESK fortsätter att ge ett starkt stöd till EU:s insatser för att stärka de små och medelstora företagen, inbegripet de många företagsmodellerna, i syfte att förverkliga principen att ”tänka småskaligt först”. Småföretagsakten måste inte bara uppdateras, utan även förnyas och utvidgas till att omfatta återstående hinder för utveckling och tillväxt. Dessa reformer bör kopplas till den europeiska planeringsterminen.

4.7.2

Den djupgående och omfattande ”miljardeurosfrågan” är faktiskt hur man ska gå tillväga för att förändra det europeiska tänkesättet, och inrikta det på en uppvärdering av entreprenörskap och risktagande.

4.7.3

EESK anser att åtgärderna för att minska de rättsliga och administrativa kostnaderna, i synnerhet Refit-programmet, samt för att undanröja hinder för företagens tillväxt bör vidtas utan att negativt påverka den lagstiftning som skyddar konsumenterna, miljön, arbetstagarnas hälsa och säkerhet och deras rätt till information och samråd, samt att de bör respektera de avtal som ingåtts inom ramen för den sociala dialogen.

4.7.4

Nätverk och kluster för samarbete kan erbjuda tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag, något som kommissionen framhåller. Strategin bör omfatta samtliga sektorer, företag av alla storlekar, samt europeiska och internationella värdekedjor.

4.8.1

EESK stöder kommissionens åtgärder för att trygga tillgången till viktiga internationella marknader för EU-företag. Man bör konsekvent eftersträva en ambitiös agenda för frihandelsavtal och andra handelsförhandlingar i en anda av ömsesidighet, särskilt med EU:s största handelspartner, USA, och mellan EU och länderna i södra Medelhavsområdet samt länderna i det östliga partnerskapet.

4.8.2

Bilaterala och multilaterala instrument bör användas för att säkra att EU:s huvudsakliga handelspartner uppfyller sina internationella åtaganden.

4.8.3

Industristandarderna skiljer sig åt mellan olika ekonomiska regioner, något som innebär ett hinder för handeln och mer allmänt hämmar skapandet av lika konkurrensvillkor. Med förbehåll för att de grundläggande kraven vad gäller hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd i artikel 114 i EUF-fördraget respekteras, stöder EESK främjandet av internationella standarder och regleringssamarbete, samt olika åtgärder (bl.a. marknadstillsyn) för att se till att europeiska företag kan hävda sina immateriella rättigheter. I meddelandet hade man mer konkret kunnat behandla åtgärder av detta slag.