2.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 351/1

A.

Sedan EU utvidgades 2004 har Östersjön blivit ett innanhav som både förenar länder och utgör en särskild utmaning, och länderna kring Östersjön är i hög grad beroende av varandra och ställs inför samma problem.

B.

Strategin för Östersjöområdet är ett pilotprojekt för framtida strategier för makroregioner. En väl genomförd strategi kan fungera som förebild för sådana strategier i framtiden.

C.

Att skapa funktionella regioner, samlade kring gemensamma mål och utvecklingssvårigheter, kan göra EU:s regionalpolitik mer effektiv.

D.

För att öka effektiviteten i regionalpolitiken, särskilt med tanke på reformen efter 2013, bör man stödja och utveckla ett helhetsgrepp, liksom strategier för makroregioner som kan tillämpas inom hela EU. Dessa strategier får dock inte leda till en åternationalisering av sammanhållningspolitiken.

E.

Östersjön är det mest förorenade havet i EU, och dess miljötillstånd bör inte försämras på grund av de storskaliga infrastrukturprojekt som genomförs i och omkring Östersjön (inklusive icke EU-länder).

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens godkännande av och rådets stöd för EU:s strategi för Östersjöområdet, en strategi som parlamentet har efterlyst sedan 2006.

2.

Europaparlamentet välkomnar i synnerhet att strategin är frukten av ett omfattande samråd med berörda parter i medlemsstaterna, och inte bara med nationella, regionala och lokala myndigheter, utan även med den akademiska världen och näringslivet och med frivilligorganisationer. Detta visar att samrådsprocessen, där dessa parter deltog i arbetet med strategin redan från första början, är en viktig orsak till dess framgång. Därför välkomnar parlamentet inrättandet av ett forum för det civila samhället i regionen, ”Baltic Sea Action Summit” (toppmötet om åtgärder för Östersjön), och efterlyser liknande initiativ för framtida makroregioner där offentliga och privata aktörer kan träffas och medverka i utvecklingen av strategier för makroregioner.

3.

I detta sammanhang rekommenderar Europaparlamentet att man ökar lokalsamhällenas medverkan med hjälp av verktyg för kommunikation och samråd som når fler människor och har större genomslagskraft, bland annat via lokala medier (tv och radio samt pappers- och webbtidningar). Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en särskild webbportal för Östersjöstrategin, som skulle fungera som ett forum för utbyte av erfarenheter kring aktuella och kommande projekt som lanseras av regeringar, myndigheter, frivilligorganisationer och andra aktörer som verkar inom Östersjöområdet.

4.

Europaparlamentet välkomnar EU 2020-strategin, som överensstämmer med målen för Östersjöstrategin, och konstaterar att EU 2020 kan fungera som en effektiv ram för genomförandet och förstärkningen av Östersjöstrategin.

5.

Europaparlamentet anser att strategins nya ram för samarbete baserat på en helhetssyn öppnar för en mer rationell och ändamålsenlig användning av de ekonomiska resurser som är tillgängliga för miljöskydd och utveckling av Östersjöområdet, såväl EU-medel som nationella medel eller medel från olika finansiella institutioner.

6.

Europaparlamentet uppmärksammar skillnaderna mellan Östersjöländerna i fråga om ekonomisk utveckling och innovationer. Potentialen måste öka i alla områden, även de högt utvecklade, eftersom dessa kan ge de minst gynnade områdena draghjälp. Nya områden med utvecklings- och innovationspotential behöver få stöd, och man bör ta tillfället i akt att utnyttja det mervärde som Östersjöstrategin och andra framtida makroregionala strategier kan ge, så att man når en ökad samverkansnivå och minskar de befintliga skillnaderna, i syfte att skapa ett bestående område med allmänt välstånd och hög konkurrenskraft, vilket är avgörande med tanke på den åldrande befolkningen och de nya globaliseringsmönstren.

7.

Europaparlamentet betonar att ett snabbt och konsekvent genomförande av befintliga EU-rättsakter som är tänkta att stärka den gemensamma marknaden, t.ex. tjänstedirektivet, är nödvändigt för att öka Östersjöregionens dragningskraft som ekonomisk region.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att använda tillgängliga medel från strukturfonderna avsedda för 2007–2013 för att ge strategin största möjliga stöd, särskilt i avsikten att främja jobbskapande och ekonomisk tillväxt i de områden som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Samtidigt rekommenderar parlamentet att man, där så är motiverat, gör ändringar i de operativa programmen under den pågående programperioden. Om man utnyttjar regionernas särdrag skulle det kunna leda till en mycket effektivare användning av strukturfonderna och till ett mervärde på regional nivå.

9.

Europaparlamentet konstaterar att den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft en stor påverkan på alla länder i regionen, särskilt i Baltikum, och uppmanar alla intressenter att inte minska sitt engagemang för EU:s Östersjöstrategi på grund av krisen.

10.

Europaparlamentet anser att samtliga åtgärder som rör sektorspolitik med en territoriell dimension är ytterst viktiga för strategins framgång och för ett förverkligande av de ambitiösa målen i framtida makroregionala strategier, inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken, fiske-, transport-, industri- och forskningspolitiken samt en samordnad infrastrukturpolitik. Det är också viktigt att man kombinerar tillgängliga medel som är avsedda för gemensamma mål i ett visst område. Med hänsyn till dessa nya utmaningar bör en översyn av politiken göras, en lämplig ram bör införas på EU-nivå och det bör bestämmas vilken roll denna ram ska spela i förhållande till befintliga nationella och lokala strukturer.

11.

Europaparlamentet anser att strategins territoriella dimension kommer att bidra till den konkreta utvecklingen av idén om territoriell sammanhållning, som i Lissabonfördraget likställs med ekonomisk och social sammanhållning. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet kommissionen att inleda en aktiv dialog om den roll och de konsekvenser som EU:s makroregionala politik kommer att få efter 2013.

12.

Europaparlamentet förespråkar att man i den kommande allmänna förordningen om strukturfonder utarbetar särskilda bestämmelser för det territoriella samarbetet som är tydliga och tar hänsyn till ländernas olika förvaltningskulturer och som inte heller belastar stödmottagarna med ytterligare administrativa bördor. På så vis stärker man samarbetet mellan länder och regioner och gynnar utvecklingen av framtida strategier för gemensamma åtgärder, vilka kan stärka regionens attraktionskraft i övriga Europa och hela världen och därefter bli en förebild för gränsöverskridande samarbete.

13.

Europaparlamentet betonar att strategin för Östersjöområdet bör ses som en process där principen om åtgärder och samarbete är föremål för ständig utveckling, vilket gör det nödvändigt att uppdatera strategin, och att det överordnade målet är att hitta optimala mekanismer som kan överföras till framtida makroregionala strategier. Här understryker parlamentet vikten av insamling, sammanfattning och marknadsföring av framgångsrika initiativ och deras resultat. Parlamentet stöder kommissionens plan på att skapa en databas med bästa praxis och utnyttja denna praxis i utvecklingen av framtida makroregionala strategier.

14.

Europaparlamentet anser att ett territoriellt samarbete som utvecklas som ett led i en strategi för makroregioner kan bidra till att avsevärt stärka integrationsprocessen, genom ett större deltagande av det civila samhället i beslutsfattandet och i genomförandet av de konkreta åtgärderna. Här rekommenderar parlamentet att man framför allt tar med sociala, ekonomiska, kulturella, utbildningsmässiga och turisminriktade inslag i de makroregionala strategierna. I syfte att stärka det lokala civila samhällets deltagande, liksom subsidiariteten, är det också viktigt att man främjar makroregionala strategier genom att inrätta europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS).

15.

Europaparlamentet understryker vikten av att man främjar utvecklingen av kultur, utbildning och forskning samt innovationer, liksom att man uppmanar medlemsstaterna att samarbeta nära med varandra, särskilt på det sistnämnda området. Parlamentet medger att samarbete på utbildningsområdet förvisso kan vara till stor nytta, men anser att befogenheterna bör ligga kvar hos medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att man stärker det strategiska förhållningssättet och den långsiktiga planeringen när det gäller makroregionerna.

16.

Europaparlamentet har subsidiaritetsprincipen som sin ledstjärna och ser en enorm potential för samarbete på lokal och regional nivå. Därför understryker parlamentet att det är av stor vikt att man skapar en effektiv samarbetsstruktur på olika nivåer, genom sektorsspecifika partnerskap med regelbundna möten mellan de politiskt ansvariga, vilket kommer att stärka de olika partnerorganens gemensamma ansvar samtidigt som medlemsstaterna och regionerna behåller sin rätt att välja organisationsform. I detta avseende begär parlamentet att mekanismerna för gränsöverskridande samarbete på lokal och regional nivå förbättras, utvecklas och stärks.

17.

Europaparlamentet betonar att den nya makroregionala ramen för samarbete har en stark ”uppifrån-och-ned”-prägel, som ger medlemsstaterna en avgörande roll i utvecklingen av samarbetet, och att den skapar en ny styrnivå. Inom ramen för den nya samarbetsmodellen måste man se till att randområdenas naturbetingade svårigheter omvandlas till fördelar och möjligheter och att utvecklingen av dessa regioner stimuleras.

18.

Europaparlamentet anser att makroregionerna kombinerar förmågan att optimera svaren på utmaningar som uppkommer i en viss region med förmågan att använda de särskilda möjligheterna och resurserna i varje region på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de första resultaten och erfarenheterna från genomförandet av strategin för Östersjöområdet, vilka kommer att bidra till kartläggningen av möjliga källor till och metoder för finansiering av makroregionala strategier samt underlätta användningen av strategin som ett exempel på ett pilotprojekt för andra makroregioner och därigenom visa deras funktionalitet. Parlamentet betonar dock att utvecklingen av makroregioner främst är en kompletterande åtgärd som inte bör ersätta EU-finansiering till enskilda lokala och regionala program som prioriterade insatser.

20.

Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av Östersjöstrategin hittills har gått mycket långsamt. Parlamentet anser att de medel som anslogs i EU:s budget för 2010 kan användas för att förbättra genomförandet och beklagar därför att dessa medel ännu inte betalats ut. Kommissionen påminns om vikten av att dessa medel snarast anslås till ändamål i linje med målen för Östersjöstrategin.

21.

Europaparlamentet framhåller att kommissionen, för eventuella framtida makroregionala strategiers skull, måste lösa frågan om sina egna resurser, så att den blir i stånd att förbereda dessa strategier med utgångspunkt i de specifika förhållandena i de berörda regionerna och kan ge de deltagande staterna nya idéer kring ämnen av europeiskt intresse samt hjälpa dem ta fram en strategi. Kommissionen uppmanas att övervaka genomförandet av dessa strategier genom att fungera som samordnare samt ompröva nya prioriteringar och omfördela resurser efter särskilda behov och kompetenskrav, och samtidigt undvika dubbelarbete.

22.

I frågan om behovet av en analys efter halva genomförandet av strategin för Östersjöområdet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att förbereda konkreta verktyg och kriterier för projektutvärdering vilka bygger på indikatorer som möjliggör jämförbarhet.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och sina ledamöter att bestämma hur de makroregionala strategierna ska utformas, hur de ska kunna behandlas likvärdigt (antingen som separata program eller inom sammanhållningspolitiken), vem som ska genomföra dem och hur, liksom från vilka källor de ekonomiska resurserna bör komma för att inte skapa en onödig ökning eller fragmentering av EU-medlen, särskilt med hänsyn till EU 2020-strategin, EU:s budgetöversyn och debatten om den framtida sammanhållningspolitiken.

24.

Europaparlamentet betonar att makroregionernas mervärde för EU ligger i ett ökat samarbete mellan stater och regioner, varför de europeiska programmen för territoriellt samarbete, vars målsättning är ett gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete, utgör ett viktigt inslag i genomförandet av makroregionernas mål. Parlamentet föreslår vidare att strategin för Östersjöområdet ska betraktas som en EU-strategi som bygger på flera av unionens politikområden. Tidsramarna och målen för strategin bör definieras, och med tanke på dess övergripande karaktär skulle den kunna behandlas som makroregional och samordningen av den föras in under regionalpolitiken.

25.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av storskaliga strategier, t.ex. makroregionala sådana, bör bidra till att mer allmänt stärka den lokala och regionala dimensionen i genomförandet av EU-politiken.

26.

I samband med strategin för Östersjöområdet och andra framtida makroregionala strategier efterlyser Europaparlamentet närmare förbindelser mellan EU och länder som inte tillhör EU, särskilt när det gäller genomförandet av storskaliga projekt med betydande miljöpåverkan. Vidare efterlyser parlamentet samarbete mellan EU-länder och icke EU-länder för ökad säkerhet i regionen, som ett stöd i kampen mot gränsöverskridande brottslighet.

27.

Europaparlamentet framhåller behovet av ett närmare samarbete mellan framför allt Ryssland och Vitryssland och de baltiska staterna kring utbyggnaden av energinäten och att man i detta syfte bättre utnyttjar energidialogen mellan EU och Ryssland, vilket samtidigt också skulle öppna möjligheter för Ryssland att delta i Östersjöstrategin. Parlamentet förväntar sig att alla aktörer runt Östersjön ansluter sig till internationella avtal som Esbokonventionen och Helsingforskonventionen samt att de följer Helsingforskommissionens (Helcom) riktlinjer och samarbetar inom detta nätverk.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa effektiv samverkan och samordning med Helcom och medlemsstaterna i Östersjöområdet, så att man gör en tydlig åtskillnad mellan de uppgifter och ansvarsområden som ingår i genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön från 2007 och mellan dem som omfattas av ovannämnda strategi och handlingsplan i EU:s regi. På så vis säkerställer man en ändamålsenlig övergripande strategi för regionen.

29.

Europaparlamentet noterar särskilt ställningen för Kaliningradenklaven, som är omgiven av medlemsstater i EU. Det är viktigt att stimulera den sociala och ekonomiska utvecklingen i denna region, som utgör en inträdesport eller ”pilotregion” för en närmare relation mellan EU och Ryssland, där frivilligorganisationer, utbildnings- och kulturinstitutioner samt lokala och regionala myndigheter deltar.

30.

Europaparlamentet anser att man i det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland bör ta hänsyn till samarbetet i Östersjöområdet. Parlamentet välkomnar de insatser som kommissionen och medlemsstaterna i regionen har gjort för samarbete med Ryssland på en lång rad olika områden, som transportförbindelser, turism, gränsöverskridande hälsorisker, miljöskydd och anpassning till klimatförändringarna samt miljö-, tull- och gränskontroller och sist men inte minst energifrågor. Parlamentet menar att EU:s och Rysslands gemensamma områden kommer att erbjuda en värdefull ram i detta avseende och uppmanar Ryssland att ta på sig en lika stor roll i detta samarbete.

31.

Europaparlamentet betonar behovet att minska regionens beroende av rysk energi. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att det behövs fler kopplingar mellan medlemsstaterna i regionen och större diversifiering av energiförsörjningen. I detta avseende efterlyser parlamentet ett ökat stöd för inrättandet av LNG-hamnar.

32.

Europaparlamentet anser att avtal bör ingås med de stater utanför EU som ingår i de funktionella områden som berörs av strategierna, så att man åstadkommer ett effektivt skydd av miljön och den biologiska mångfalden och att dessa stater kan dela samma värden, rättigheter och skyldigheter som ingår i den relevanta EU-lagstiftningen.

33.

Europaparlamentet anser att Östersjösamarbetet bör prioriteras och behandlas på högsta politiska nivå av stats- och regeringscheferna, eftersom detta är avgörande för att driva samarbetet mellan Östersjöländerna framåt och säkerställa att de politiska ambitionerna blir verklighet. Parlamentet vill se regelbundna möten mellan stats- och regeringscheferna i Östersjöområdet där man strävar efter detta.

34.

Europaparlamentet betonar att man behöver göra miljökonsekvensbedömningar av energiinfrastrukturprojekt (pågående och framtida) och då särskilt beakta internationella konventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en lämplig insatsplan för tekniska olyckor och andra tänkbara katastrofer och även ange hur sådana händelser ska hanteras ur ekonomisk synpunkt. Parlamentet framhåller att samma upplägg måste följas vid eventuella projekt i framtiden, så att man inte äventyrar säkerheten för länder kring Östersjön som deltar i andra framtida makroregionala strategier, miljön eller förutsättningarna för sjötransporten. För den hållbara utvecklingens och den gröna tillväxtens skull bör man åstadkomma ett starkt miljöskydd i alla makroregioner samt lika stor hänsyn till miljöskydd, resande och andra aspekter.

35.

Europaparlamentet betonar behovet av ett miljöövervakningscentrum för Östersjön, ett system för tidig varning för olyckor och allvarliga gränsöverskridande föroreningar samt en gemensam insatsstyrka som kan hantera sådana situationer.

36.

Europaparlamentet framhåller Östersjöområdets strategiska betydelse för utvecklingen av gemensamma projekt kring energiinfrastruktur som förbättrar diversifieringen av energiframställning och energiförsörjning, med särskild tonvikt på projekt för förnybar energi som vindkraftsparker (land- eller havsbaserade), geotermisk energi eller biogasanläggningar som drivs med biobränslen som är tillgängliga i regionen.

37.

Europaparlamentet framhåller det resultatrika samarbete som Östersjörådet och Nordiska rådet redan uppnått på energi- och klimatområdet i samband med den nordliga dimensionen.

38.

Mot bakgrund av den planerade utbyggnaden av kärnkraften i Östersjöområdet framhåller Europaparlamentet att EU-länderna måste följa de strängaste säkerhets- och miljönormerna, och kommissionen måste bevaka att samma strategi och internationella konventioner följs i grannländerna, särskilt i de länder som planerar att bygga kärnkraftverk i närheten av EU:s yttre gränser.

39.

Europaparlamentet betonar att EU och de medlemsstater som omger Östersjön snarast måste vidta åtgärder mot de allvarliga miljöproblem som påverkar regionen, framför allt eutrofiering, effekterna av farliga ämnen som dumpats på havsbottnen och hotet mot den biologiska mångfalden i vattenmiljöer, särskilt med avseende på utrotningshotade fiskbestånd. Parlamentet erinrar om att Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden.

40.

Europaparlamentet betonar att man måste införa en metod för inventering av föroreningskällor som är gemensam för alla medlemsstater och en plan för hur man ska få bort dem.

41.

Europaparlamentet välkomnar att miljöhållbarhet kommer att utgöra en hörnpelare i EU:s strategi för Östersjöområdet och den åtföljande handlingsplanen.

42.

Europaparlamentet anser att ett av de största hindren för förverkligandet av Östersjöstrategins mål är att den inte är konsekvent med annan EU-politik, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken som förvärrar eutrofieringen, och den gemensamma fiskeripolitiken som inte är miljömässigt hållbar. Parlamentet anser att reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken måste utformas så att de bidrar till målet om ett miljömässigt hållbart Östersjöområde.

43.

Europaparlamentet betonar att man måste gå in för att skapa ett ändamålsenligt och miljövänligt nätverk för kommunikation och transport via sjö-, land-, och inre vattenvägar (där sjövägarna ges en framträdande roll för godstransporten) som gör att man kan föregripa och i god tid bemöta aktuella och framtida utmaningar. Hänsyn måste tas till bestämmelserna i den uppdaterade versionen av Natura 2000 och särskild uppmärksamhet ägnas åt en förbindelse mellan Östersjöområdet och andra regioner i Europa genom en korridor Östersjön–Adriatiska havet samt en centraleuropeisk transportkorridor.

44.

Europaparlamentet anser att förbättrade förbindelser, inom alla transportslag, utgör ett viktigt bidrag till utvecklingen av en starkare, mer sammanhängande ekonomi i Östersjöregionen.

45.

Europaparlamentet betonar den speciella situationen i de baltiska staterna, som i nuläget i stor utsträckning är avskurna från det transeuropeiska transportnätet. Parlamentet anser att strategin bland annat bör bidra till att åtgärda bristen på lämplig infrastruktur och tillgänglighet samt den låga driftskompatibilitet som råder mellan de olika nationella transportnäten på grund av olikheter i de tekniska systemen och administrativa hinder. Strategin bör bygga upp ett omfattande system med en kombination av olika transportslag i hela Östersjöområdet.

46.

Europaparlamentet betonar vikten av att närmare integrera Östersjöområdet med de prioriterade förbindelserna inom TEN-T, särskilt vad gäller höghastighetsleder till sjöss (TEN-T 21), förlängningen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten (TEN-T 1), upprustningen av järnvägsförbindelsen från Berlin till Östersjökusten i kombination med farleden Rostock–Danmark samt snabbare framsteg i moderniseringen och ibruktagandet av Rail Baltica-förbindelsen (TEN-T 27). Parlamentet understryker även behovet att slutföra förbindelserna mellan Östersjöområdet och andra regioner i Europa genom en korridor Östersjön–Adriatiska havet.

47.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att man förbättrar Östersjöområdets transportkapacitet österut, framför allt för att främja transporternas driftskompatibilitet, särskilt för järnvägar, och påskynda godstransiteringen vid EU:s gränser.

48.

Europaparlamentet anser att man särskilt bör prioritera förbindelserna mellan hamnar och inlandsregioner, även via inre vattenvägar, i syfte att säkerställa att alla delar av området kan dra nytta av de ökande godstransporterna till sjöss.

49.

Europaparlamentet betonar här behovet av effektiv samordning över gränserna och samarbete mellan järnväg, havshamnar, inlandshamnar, hamnterminaler och logistik i syfte att utveckla ett mer hållbart transportsystem för olika transportslag.

50.

Europaparlamentet understryker vikten av närsjöfart i Östersjön och dess betydelse för ett effektivt, miljövänligt transportnät. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att främja konkurrenskraften för närsjöfartsförbindelserna, så att havet utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför är det nödvändigt att kommissionen så snart som möjligt, dock senaste senast före utgången av 2010, förser parlamentet med en konsekvensbedömning av översynen av bilaga VI i Marpolkonventionen, vilken kommer att begränsa den tillåtna mängden svavel i marin eldningsolja till 0,1 procent från 2015 i de områden i Nordsjön och Östersjön där svavelutsläppen övervakas.

51.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin handlingsplan har tagit med målet att göra Östersjön till en förebild för rena sjötransporter samt världsledande i sjösäkerhet och sjöfartsskydd. Parlamentet anser att dessa mål är oerhört viktiga för upprätthållandet och stärkandet av regionens potential som turistmål.

52.

Europaparlamentet framhåller behovet av särskilda åtgärder till stöd för detta mål, däribland att man i lämpliga fall anlitar lotsar eller bevisat erfarna sjömän i de svåraste sunden och hamnarna samt inför pålitliga finansieringssystem för forskning om och utveckling av hållbar fartygsdrift.

53.

Europaparlamentet är medvetet om Östersjöområdets speciella geografiska läge, som gör det möjligt att mer aktivt knyta band mellan EU och angränsande tredjeländer. Parlamentet betonar vikten av turism för den regionala ekonomin och att det finns utrymme för turismen att expandera. Parlamentet välkomnar den förklaring som antogs vid det andra turismforumet för Östersjön, i vilken man hänvisar till gemensamma marknadsföringsaktiviteter, insatser för att hitta nya internationella marknader samt utveckling av infrastruktur.

54.

Europaparlamentet understryker de unika möjligheter för hållbar turism som erbjuds av de attraktiva hansastäderna i Östersjöområdet. Parlamentet stöder dessutom främjandet av gränsöverskridande cykelturism, som gynnar både miljön och småföretagen.

55.

Europaparlamentet anser att områden som vattensportturism, hälso- och spaturism samt kulturarv och kulturlandskap har en stor potential att utveckla regionens profil som turistmål. Parlamentet framhåller därför behovet att skydda naturliga kustområden, landskap och kulturarv som en resurs och garanti för en hållbar ekonomi i Östersjöområdet i framtiden.

56.

Europaparlamentet anser att förbättrade transportförbindelser och avlägsnande av flaskhalsar är lika viktigt. Parlamentet noterar att svårigheterna att passera gränsövergångar längs EU:s gräns österut mot Ryssland orsakar långa lastbilsköer och utgör ett hot mot miljön, den sociala stabiliteten, trafiksäkerheten och förarnas säkerhet, men att man med hjälp av strategin skulle kunna lösa problemen så att gods kan transporteras smidigt genom Östersjöområdet.

57.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, de nationella parlamenten och regeringarna i Ryska federationen, Vitryssland och Norge.