Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010IP0208

    Förvaltning av Internet – framtida åtgärder Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2010 om förvaltning av Internet – framtida åtgärder (2009/2229(INI))

    EUT C 236E, 12.8.2011, p. 33–40 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    12.8.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    CE 236/33


    Tisdagen den 15 juni 2010
    Förvaltning av Internet – framtida åtgärder

    P7_TA(2010)0208

    Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2010 om förvaltning av Internet – framtida åtgärder (2009/2229(INI))

    2011/C 236 E/05

    Europaparlamentet Utfärdar Denna Resolution

    med beaktande av kommissionens meddelande: ”Förvaltning av Internet – framtida åtgärder” (KOM(2009)0277),

    med beaktande av kommissionens meddelande: ”Skydd mot storskaliga it-attacker och avbrott: förbättrad beredskap, säkerhet och motståndskraft i Europa” (KOM(2009)0149),

    med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 1998 om globaliseringen och informationssamhället: Behovet av stärkt internationell samordning (1),

    med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2001 om organisation och förvaltning av Internet – Internationella och europeiska politiska frågor 1998–2000 (2),

    med beaktande av sin resolution av den 2 april 2001 om nästa generations Internet: nödvändigheten av ett forskningsinitiativ inom EU (3),

    med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2005 om informationssamhället (4),

    med beaktande av sin resolution av den 15 december 2005 om de mänskliga rättigheterna och pressfriheten i Tunisien och om utvärderingen av världstoppmötet i Tunis om informationssamhället (5),

    med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om yttrandefrihet på Internet (6),

    med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om det andra Forumet för förvaltning av Internet som hölls i Rio de Janeiro den 12–15 november 2007 (7),

    med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 26 mars 2009 om förstärkning av säkerheten och de grundläggande friheterna på Internet (8),

    med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

    med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A7-0185/2010), och av följande skäl:

    A.

    Internet är ett centralt verktyg för kommunikation världen över som har en oerhört stor påverkan på hela samhället.

    B.

    Förvaltningen av Internet omfattar frågor om skyddet och säkerställandet av grundläggande rättigheter och friheter, tillträde till och användning av Internet, Internets sårbarhet för IT-attacker osv.

    C.

    Den IT-relaterade brottsligheten utgör ett allt större hot mot samhällen som förlitar sig på IKT och uppmaningarna till att utföra terroristattacker, liksom hatbrott och barnpornografi, har ökat och utsätter människor, däribland barn, för fara.

    D.

    Skärningspunkterna mellan IT relaterad brottslighet, behörighet i mål som gäller Internet samt datormoln – en växande aspekt av Internetförvaltningen på europeisk nivå – är av stor betydelse.

    E.

    Vissa sidor av Internetförvaltningen handlar om adresstilldelning och andra i huvudsak tekniska frågor där organisationer som ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers), IANA (Internet Assigned Numbers Authority), IETF (Internet Engineering Task Force), regionala Internetregister och andra organisationer är involverade.

    F.

    Hittills har det huvudsakligen varit den privata sektorn som på ett positivt sätt har gått i täten för Internet, men även de offentliga aktörernas roll bör stärkas i samband med utformningen av en övergripande strategi.

    G.

    Regeringarna har en viktig roll att spela när det gäller bredare förvaltningsfrågor för försvar av allmänintresset, framför allt skyddet och säkerställandet av grundläggande rättigheter och friheter samt säkerhet och integritet och Internets motståndskraft, medan den privata sektorn fyller en viktig funktion när det gäller tillhandahållandet av nödvändiga investeringar och entreprenörsinitiativ, samt nödvändig expertis.

    H.

    Forumet för förvaltning av Internet (IGF) och olika nationella och regionala forum är viktiga platser för flerpartsdialoger om Internetpolitiken.

    I.

    Europaparlamentet och de andra EU-institutionerna har sedan länge gått in för att Internet ska vara öppet och till nytta för hela världen.

    1.

    Europaparlamentet anser att Internet ska vara till nytta för hela världen, och förvaltas i kollektivt intresse.

    2.

    Europaparlamentet konstaterar att Internet är nödvändigt för utövandet av yttrandefrihet, kulturell mångfald, mediepluralism och medborgardemokrati samt för folkbildning och tillgång till information. Internet utgör således ett av de viktigaste medlen för att sprida demokratiska värderingar i världen.

    3.

    Europaparlamentet erinrar om att Internet blivit ett oumbärligt redskap för främjandet av demokratiska initiativ, politisk diskussion, digital kompetens samt kunskapsspridning och upprepar att tillgången till Internet både garantera och förutsätter möjligheten att utöva ett antal viktiga grundläggande rättigheter, däribland – men inte enbart – respekten för privatlivet, uppgiftsskyddet, yttrande-, förenings- och pressfriheten, friheten att uttrycka politiska åsikter och att delta i politisk verksamhet, friheten från diskriminering, rätten till utbildning samt rätten till kulturell och språklig mångfald. Parlamentet framhåller att institutioner och aktörer på alla nivåer därför delar ett allmänt ansvar för att se till att alla människor kan utöva rätten att delta i informationssamhället, bland dem också äldre människor som har större problem med att bli hemmastadda i den nya tekniken, samtidigt som det också ankommer på dem att anta den dubbla utmaningen med elektronisk analfabetism och utestängning från demokratisk delaktighet i den digitala tidsåldern.

    4.

    Europaparlamentet påpekar särskilt att utvecklingen av metoder med användarperspektiv och e-demokrati måste påskyndas. Men det är lika viktigt att upprätta garantier mot nya former av övervakning, kontroll och censur från offentliga och privata aktörer, så att den fria tillgången till Internet och skyddet av privatlivet fungerar inte bara i teorin utan också i praktiken.

    5.

    Europaparlamentet betonar behovet av att skydda och främja det europeiska kulturarvet, bl.a. via Internet. Parlamentet anser att Internet spelar en viktig roll för att stimulera innovationer och minska den digitala, sociala och kulturella klyftan i Europa gentemot andra delar av världen. Det gläder Europaparlamentet att kommissionen inser vikten av att ”överbrygga IT-klyftan” och av de utvecklingsfrågor som berörs av förvaltningen av Internet. Parlamentet anser dock att man också måste särskilt uppmärksamma de många äldre medborgare i både industriländer och utvecklingsländer som ofta känner sig åsidosatta i den nya, uppkopplade världen och konstaterar att Internet kan vara ett effektivt verktyg för social integrering och de äldre måste göras delaktiga av det. Parlamentet yrkar på stöd till utbildning i användning av de medel som Internet erbjuder och i urvalet av kriterier för hur de ska användas.

    6.

    Europaparlamentet medger att den ökade Internetanvändningen bland medborgare, konsumenter, företag och myndigheter visar att detta kommunikationsredskap har blivit ett av de viktigaste inslagen för att fullborda den inre marknaden inom EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är viktigt att på lämpligt sätt skydda konsumenter och innehavare av immateriella rättigheter på Internet och att garantera Internetanvändarnas medborgerliga fri- och rättigheter. Parlamentet erkänner att Internet är ett viktigt redskap för information om och främjande av konsumenternas rättigheter.

    7.

    Europaparlamentet betonar att förvaltningen av Internet bör förenkla e-handel och gränsöverskridande transaktioner genom att decentralisera de självreglerande rollerna, i synnerhet genom att fastställa tillträdesvillkor för nya konkurrenter.

    8.

    Europaparlamentet efterlyser ökad tillgång till och utveckling av Internet i de nya medlemsstaterna, särskilt på landsbygden, och i utvecklingsländer genom EU-finansierade program. Parlamentet ser även gärna att dessa länder får större inflytande i utformningen av riktlinjer för förvaltningen av Internet.

    9.

    Europaparlamentet anser att förvaltningen av Internet bör bygga på en bred och avvägd offentlig-privat sektorsmodell, där man förhindrar att enskilda organisationer eller grupper av organisationer dominerar och att statliga eller överstatliga myndigheter försöker styra informationsflödet på Internet, för att slå vakt om EU:s intresse att Internet ska fortsätta att vara till nytta för hela världen, samtidigt som det sker en samverkan med flerpartsprocesser för Internetförvaltning, som fortsätter att vara en effektiv mekanism för att främja internationellt samarbete.

    10.

    Parlamentet understryker att de värderingar som ligger till grund för unionen och som beskrivs i artikel 2 i FEU är Europeiska unionens kärnvärderingar och slutmål. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att all verksamhet som hänger samman med förvaltningen av Internet ska utövas i enlighet med dessa värderingar och mål, framför allt på de globala Internetforum där länder med helt annorlunda värderingar än Europa medverkar. Parlamentet anser att man, för att undvika konflikter, bör intensifiera den internationella dialogen om reglering av Internet med dessa länder.

    11.

    Europaparlamentet anser att regeringarna bör koncentrera sig på frågor som rör den globala allmänna Internetpolitiken, eftersom den privata sektorns ledarskap måste vara förenligt med principerna för den offentliga politiken och befintlig lagstiftning, och i övrigt följa principen om att inte ingripa, med undantag för om detta skulle vara påkallat i exceptionella fall, och att rentav dessa ingrepp måste ske med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter samt enligt proportionalitetsprincipen.

    12.

    Europaparlamentet anser att regeringarna inte bör lägga sig i den dagliga Internetförvaltningen, avstå från att införa onödig, betungande och restriktiv reglering som skadar innovation och konkurrens och inte försöka kontrollera det som är och bör fortsätta att vara en tillgång för hela världen.

    13.

    Europaparlamentet uppmanar regeringarna att inte begränsa tillträdet till Internet genom censur, blockering av webbplatser, filter eller på andra sätt eller genom att ålägga privata organisationer att göra detta. Parlamentet framhåller vikten av att trygga ett öppet Internet, där användarna kan komma åt och sprida information och använda vilka tillämpningar och tjänster de vill i enlighet med det reviderade regelverket för elektronisk kommunikation.

    14.

    Europaparlamentet framhåller att alla restriktioner som bedöms vara absolut nödvändiga, till exempel för att skydda underåriga, bör begränsas till ett minimum i ett demokratiskt samhälle, grunda sig på lagstiftning och vara ändamålsenliga och proportionella. Parlamentet framhåller att skyddet av underåriga måste garanteras och uppmanar medlemsstaterna att också vidta åtgärder, exempelvis genom att använda det system om information av allmänintresse som ingår i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG, direktiv 2002/58/EG och förordning (EG) nr 2006/2004 om användares rättigheter (direktivet om medborgares rättigheter) (9) för att underåriga ska kunna använda Internet och tjänster på Internet med ansvar och öka medvetandet om vilka eventuella hot de nya tjänsterna innebär.

    15.

    Europaparlamentet efterlyser fler initiativ för att göra Internetanvändningen säkrare för barn, sprida bästa praxis internationellt och stärka det internationella samarbetet i kampen mot skadligt och olagligt Internetinnehåll, särskilt vad gäller sexuellt utnyttjande av barn på Internet.

    16.

    Europaparlamentet upprepar att man vid bekämpning av nätbaserad brottslighet och barnpornografi bör radera otillåtet innehåll vid källan, innan man överväger blockering av vissa webbplatser.

    17.

    Europaparlamentet anser att, utöver de förvaltningsprinciper som kommissionen har fastställt, bör regeringarna också tillämpa följande principer:

    i)

    Öppenhet och insyn, multilateralism, demokrati och skydd av grundläggande rättigheter och friheter genom att uppfylla EU:s normer.

    ii)

    Respekt för en Internetinfrastruktur som präglas av öppenhet, driftskompatibilitet, teknisk neutralitet och obrutenhet.

    iii)

    Skyldighet för de organisationer i den privata sektorn som hanterar Internets resurser på daglig basis att offentligt redovisa för sin verksamhet.

    iv)

    Främjande av en global förvaltning av Internet genom att samverka med och ytterligare uppmuntra flerpartsprocesser och genom att lösa frågan om hur utvecklingsländernas deltagande ska förbättras.

    v)

    Skydd av den globala Internetintegriteten och kommunikationsfriheten genom att det inte vidtas regionala åtgärder som återkallande av IP-adresser eller domännamn i tredjeländer.

    18.

    Europaparlamentet understryker att EU bör utveckla en samsyn på genomförandet av grundläggande principer kring Internetförvaltningen och kraftigt försvara denna i internationella forum och bilaterala förbindelser.

    19.

    Europaparlamentet välkomnar de Internetförvaltningsaspekter som tas upp i det spanska ordförandeskapets Granadastrategi, och åtgärderna i parlamentets betänkande ”Om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu” (10) om att utforma en europeisk stadga för medborgares och konsumenters rättigheter i den digitala miljön och utvecklandet av en ”femte frihet” som möjliggör en fri spridning av innehåll och kunskap.

    20.

    Europaparlamentet noterar att Förenta staterna presenterade sin nya Internetstrategi ”Internet Policy 3.0” den 24 februari 2010.

    21.

    Europaparlamentet framhåller att EU bör ta sig an tre brådskande frågor av allmänt intresse:

    i)

    Skyddet av Internets infrastruktur för att trygga öppenheten, tillgängligheten, säkerheten och motståndskraften mot IT-attacker.

    ii)

    Det europeiska beroendet av dominerande marknadslösningar och de därmed sammanhängande riskerna för den allmänna säkerheten.

    iii)

    Uppgiftsskyddet och skyddet av privatliv, särskilt införandet av effektiva internationella mekanismer för tvistlösning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur uppgiftsskyddsdirektivet kan anpassas till dagens digitala miljö.

    22.

    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen säkerställa skyddet av Internets infrastruktur genom en samordnad EU-strategi mot hot och incidenter och genom att slutföra inrättandet av nationella insatsgrupper för stöd vid kriser och samarbetsmekanismer mellan dessa.

    23.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att öka säkerheten på Internet inom EU samt att i tillräcklig utsträckning delta i det internationella samarbetet i denna fråga. Parlamentet understryker att det behövs en flerpartsinsats för att skapa ökad insikt och medvetenhet om behörighet i mål som gäller IT-brottslighet och om datormoln, på jämlik basis, och att det måste fastställas tydliga skyldigheter och förpliktelser för alla parter.

    24.

    Europaparlamentet understryker vikten av att elektroniska tjänster, särskilt elektroniska signaturer, är säkra och att det behövs en offentlig infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) på europeisk nivå, och uppmanar kommissionen att inrätta en europeisk nätport för valideringsmyndigheter för att garantera gränsöverskridande driftskompatibilitet för elektroniska signaturer och öka säkerheten i samband med transaktioner som görs via Internet.

    25.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda tydlig vägledning till de medlemsstater som inte har ratificerat och genomfört Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet i syfte att få med alla medlemsstater i en gemensam insats för att bekämpa IT-relaterad brottslighet och skräppost, öka användarnas förtroende och se till att Europeiska unionens cyberrymd skyddas mot alla typer av brott. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera och genomföra Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet.

    26.

    Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera och genomföra Europarådets konvention om förebyggande av terrorism, vilket skulle möjliggöra utvecklingen av en grund för internationellt samarbete i bekämpningen av terroristers användning av Internet i form av storskaliga attacker mot och genom datorsystem, något som hotar den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller det ekonomiska välståndet.

    27.

    Europaparlamentet föreslår dessutom att kommissionen och medlemsstaterna ska arbeta för ökad säkerhet och stabilitet på Internet genom att vidta åtgärder för att öka mångfalden av nät och system med hjälp av konkurrenslagstiftningen, EU-standarder och upphandlingspolitik samt genom att

    i)

    stödja ICANN:s arbete för säkerhet och stabilitet inom domännamnssystemet,

    ii)

    stödja arbetet i internationella forum som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN och Europarådet för att förbättra regelverken och den nationella samordningen,

    28.

    Europaparlamentet betonar att de sociala nätverkens popularitet tillsammans med Internets tekniska kapacitet (minne och informationshantering) medför problem med bevarandet av uppgifter och utnyttjandet av dessa arkiverade uppgifter. Parlamentet beklagar i detta hänseende att det för närvarande inte finns någon ”rätt att glömmas bort” på Internet.

    29.

    Europaparlamentet understryker att vi måste nå fram till en lämplig balans mellan skyddet av användarnas privatliv och registreringen av personuppgifter.

    30.

    Europaparlamentet beklagar att den ökande användningen av Internet-nätverk ännu inte åtföljs av regler som gör det möjligt för användarna att hantera de personuppgifter som de uppger inom dessa.

    31.

    Europaparlamentet påpekar att en öppen och ansvarsfull förvaltning av Internet kan spela en viktig roll i övervakningen av hur information hanteras i sökmotorer i hela världen.

    32.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att utvidga tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (11) till att omfatta brott mot uppgiftsskyddet och kränkningar av privatlivet och uppmanar rådet att tillåta förhandlingar med målsättningen att ingå ett internationellt avtal som ska ge privatpersoner i EU möjligheter till effektiv prövning om deras rättigheter enligt EU:s lagstiftning om uppgiftsskydd och integritet kränks.

    33.

    Europaparlamentet stöder främjandet av principen om inbyggda mekanismer till skydd för den personliga integriteten (privacy by design), enligt vilken krav på skydd av privatliv och uppgifter bör införas så tidigt som möjligt vid utvecklingen av ny teknik. Denna princip utgör också en garanti för medborgarnas säkerhet och för en användarvänlig miljö.

    34.

    Europaparlamentet framhåller att säkerhetscertifiering av webbplatser börjar bli nödvändig för att öka konsumenternas förtroende för information och tjänster på Internet.

    35.

    Europaparlamentet framhåller att EU:s institutioner, organ och medlemsstater bör samordna sin strategi för Internetförvaltning i de olika internationella organ som arbetar med frågan, såsom ICANN och dess rådgivande organ, inklusive den mellanstatliga rådgivande kommittén (GAC).

    36.

    Europaparlamentet framhåller den roll som Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa) spelar vid inrättandet av ett gemensamt europeiskt informationsområde. Parlamentet noterar att Enisa kan spela en viktig roll för säkerhetsaspekter och välkomnar kommissionens kommande förslag om en modernisering av Enisa.

    37.

    Europaparlamentet understryker att Enisa måste bli ännu mer effektivt, t.ex. när det gäller att

    fastställa prioriterad forskning på europeisk nivå om nätens motståndskraft och nät- och informationssäkerhet och ge potentiella forskningsinstitutioner kunskap om industrins behov,

    fästa beslutsfattarnas uppmärksamhet vid den nya tekniken inom säkerhetsrelaterade områden,

    inrätta forum för informationsutbyte och erbjuda medlemsstaterna stöd.

    38.

    Europaparlamentet betonar att Enisas stöd inriktas på medlemsstater med särskilda behov och föreslår att Enisa fortsätter att utveckla forum för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och andra parter.

    39.

    Europaparlamentet anser att kommissionen har en viktig roll att spela när det gäller att initiera och samordna alla aspekter som rör den interna EU-organisationen för att säkerställa en enhetlig strategi inom unionen, även i forumet för förvaltning av Internet.

    40.

    Europaparlamentet föreslår att kommissionen bygger upp kapacitet så att det civila samhället i Europa verkligen kan delta i internationella forum för Internetförvaltning samt i organisationer eller konsortium för Internetstandarder.

    41.

    Europaparlamentet ber kommissionen att verka för att det antas en enhetlig och heltäckande EU-strategi i forumet för förvaltning av Internet (Internet Governance Forum, IGF) och vid andra större Internetförvaltningssammankomster genom att i god tid före sådana sammankomster lägga fram ett förslag till EU:s ståndpunkt inför Europaparlamentet och rådet.

    42.

    Europaparlamentet stöder en fortsatt utveckling av IGF-modellen på internationell, regional – inbegripet Eurodig – och nationell nivå, som bevarar dess särdrag, den icke-bindande flerpartsprocessen, och att den fortsatt ska vara ett öppen forum för dialog och utbyte av bästa metoder mellan regeringar, det civila samhället och den privata sektorn samt en ny form av deltagandedemokrati.

    43.

    Europaparlamentet understryker vikten av att ta med aktörer från Asien i diskussionerna om förvaltningen av Internet, med tanke på den asiatiska marknadens särdrag.

    44.

    Europaparlamentet understryker behovet av att även involvera slutanvändarna i förfarandet för att skapa en förvaltningsmodell som lägger tonvikten på samarbete mellan universitet och företag på lokal, regional och nationell nivå.

    45.

    Europaparlamentet föreslår följande förbättringar av forumet:

    i)

    Ett ökat deltagande av utvecklingsländerna, och fokus på finansieringen av deras deltagande.

    ii)

    En ökad synlighet i massmedierna.

    iii)

    Effektivare organiserade möten, t.ex. genom att man drar ner på antalet samtidiga möten, inrättar en stabil plattform för att underlätta ett globalt deltagande samt ökad flerspråkighet.

    iv)

    En bättre samordning och ett bättre samarbete mellan internationella, regionala och nationella forum för Internetförvaltning.

    v)

    Ett fördjupat samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten genom att alla tillgängliga tekniska medel utnyttjas, såsom videokonferenser och IPEX.

    46.

    Europaparlamentet stöder kommissionens och de spanska och belgiska ordförandeskapens arbete när det gäller IGF-mötet i Vilnius i slutet av 2010 och uppmanar till ett större deltagande från Europaparlamentets sida.

    47.

    Europaparlamentet stöder i huvudsak kommissionens positiva inställning till den nuvarande förvaltningsmodellen för ICANN, baserad på den privata sektorns ledarskap.

    48.

    Europaparlamentet anser att ICANN har lyckats garantera stabiliteten hos domännamnssystemet.

    49.

    Europaparlamentet stöder en fortsättning på ICANN:s nyligen påbörjade arbete med att tilldela domännamn på icke-latinska alfabet.

    50.

    Europaparlamentet vill ha en ny generisk toppdomän för kulturområdets organisationer, institutioner, medier och konstnärer, exempelvis ”.culture” eller ”.art”.

    51.

    Europaparlamentet efterlyser ökad ansvarsskyldighet för de privata företag som registrerar och delar ut domännamn och som därmed tillhandahåller en tjänst som samhället i hög grad blivit beroende av. I detta sammanhang anser parlamentet att det finns ett behov av att fastställa gemensamma kriterier som ska följas, så att man ökar öppenheten och säkerställer att de berörda företagen tar på sig ett större ansvar.

    52.

    Europaparlamentet uppmanar.eu-ombudet EURid att genomföra en omfattande medie- och nätkampanj för att marknadsföra.eu-domänen i alla medlemsstater, för att främja utvecklingen av en europeisk online-miljö som grundar sig på Europeiska unionens värderingar, särdrag och politik.

    53.

    Europaparlamentet understryker den viktiga roll som den mellanstatliga rådgivande kommittén spelar i ICANN:s beslutsförfaranden, och rekommenderar att dess effektivitet förstärks, t.ex. genom att det inrättas ett sekretariat med tillräcklig stödkapacitet, och anser att det är vikigt att alla medlemsstater deltar aktivt i arbetet i denna kommitté.

    54.

    Europaparlamentet föreslår att ICANN förbättras genom att

    i)

    man, samtidigt som man utvärderar effektiviteten hos de befintliga tvistlösningsmekanismerna (den oberoende granskningspanelen och ICANN:s ombudsman), inför en alternativ extern tvistlösningsmekanism som tillåter intressenterna att i god tid se över ICANN:s beslut, effektivt, neutralt och till ett överkomligt pris,

    ii)

    man successivt inför en diversifierad finansieringsstruktur, med en övre gräns för hur mycket varje enskild organisation eller sektor får bidra med, så att inte ICANN:s verksamhet ska påverkas otillbörligt av någon enskild organisation eller grupp av organisationer,

    iii)

    alla intressenter representeras på ett lämpligt sätt i ICANN,

    iv)

    man ser till att ICANN:s styrelse och högsta ledning speglar olika intressen och regioner,

    v)

    att en rimlig del av reservfonden används för att öka det civila samhällets medverkan i olika forum för Internetförvaltning (framför allt medverkan från utvecklingsländerna sida).

    55.

    Europaparlamentet håller med kommissionen om att IANA-arrangemangen bör omfatta mekanismer för multilateral ansvarsskyldighet och att ingen enskild regering i framtiden bör utöva ett bestämmande inflytande över IANA vars funktion i stället ska bli föremål för en ökad internationalisering som leder till multilateral översyn.

    56.

    Europaparlamentet anser att åtagandeförklaringen från 2009 skulle kunna utgöra en bra grund för fortsatt utveckling av ICANN, samtidigt som det betonar att

    i)

    EU, i huvudsak genom kommissionen, bör spela en aktiv roll i genomförandet, bland annat genom granskningspaneler och genom att se till att deltagarna i sådana paneler är oberoende, inte har några intressekonflikter och företräder olika regioner samt att

    ii)

    efter det att synpunkter från allmänheten inhämtats, bör granskningspanelernas rekommendationer genomföras av ICANN och en motivering lämnas i fall att så inte sker.

    57.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om sammankomster rörande Internetförvaltning under det föregående året, och att den första rapporten ska överlämnas senast mars 2011.

    58.

    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.


    (1)  EGT C 104, 14.04.1999, s. 128.

    (2)  EGT C 343, 5.12.2001, s. 286.

    (3)  EGT C 27 E, 31.01.2002, s. 84.

    (4)  EUT C 133 E, 8.6.2006, s. 140.

    (5)  EUT C 286 E, 23.11.2006, s. 495.

    (6)  EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 879.

    (7)  EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 80.

    (8)  Antagna texter, P6_TA(2009)0194.

    (9)  EUT L 337, 18.12.2009, s. 11.

    (10)  Antagna texter, P7_TA(2010)0133.

    (11)  EUT L 199, 31.7.2007, s. 40.


    Top