30.9.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 265/9

A.

Den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service, EEAS) har en mycket viktig roll att spela för att EU:s yttre förbindelser ska bli mer samstämda och effektivare, och för att de ska ges större uppmärksamhet.

B.

EEAS är en konsekvens av tre nyheter som införs genom Lissabonfördraget: Man kommer att välja en ständig ordförande för Europeiska rådet som ska representera unionen utåt på stats- och regeringschefsnivå; Europeiska rådet kommer, efter godkännande av kommissionens ordförande, att utse unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som kommer att vara kommissionens vice ordförande med ansvar för yttre förbindelser (kommissionens vice ordförande/den höga representanten); unionen blir uttryckligen en juridisk person, vilket ska ge unionen fullständig handlingsfrihet i internationella sammanhang.

C.

Inrättandet av EEAS är en logisk utökning av gemenskapens regelverk rörande dels unionens yttre förbindelser, eftersom det kommer att resultera i en bättre samordning mellan de administrativa enheter som kommer att behöva samarbeta beträffande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), dels gemenskapens yttre förbindelser som upprätthålls i enlighet med gemenskapsmodellen. EEAS kompletterar medlemsstaternas diplomatiska representationer utan att ifrågasätta dem.

D.

EU:s roll som global aktör har ökat i betydelse de senaste årtiondena och det behövs ett nytt arbetssätt om EU ska kunna agera gemensamt och möta de globala utmaningarna på ett samstämt, konsekvent och effektivt sätt.

E.

Det är viktigt att understryka att Europaparlamentet konsekvent har efterfrågat en gemensam diplomattjänst för EU som är anpassad till unionens internationella roll. Detta skulle göra EU mer synligt och ge unionen större förmåga att agera effektivt på den internationella arenan. Rådet, kommissionen och medlemsstaterna bör uppmanas att ta vara på den möjlighet att utveckla en mer samstämd, konsekvent och effektiv utrikespolitik.

F.

Inrättandet av EEAS måste bidra till att undvika dubbelarbete, ineffektivitet och slöseri med resurser i samband med unionens yttre åtgärder.

G.

EEAS bör ha till uppgift att framhäva EU:s roll som utvecklingsländernas viktigaste partner, och bör härvidlag bygga vidare på de starka förbindelser som EU har etablerat med utvecklingsländerna.

H.

Lissabonfördraget anger uttryckligen att utvecklingssamarbete är ett självständigt politikområde med specifika mål, jämställt med andra uttryck för EU:s utrikespolitik.

I.

I förklaring nr 15 om artikel 27 i fördraget om Europeiska unionen slog medlemsstaternas regeringar fast att kommissionens vice ordförande/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna skulle inleda det förberedande arbetet med EEAS så snart Lissabonfördraget undertecknats.

J.

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommer kommissionens vice ordförande/den höga representanten att vara ansvarig för att unionens yttre åtgärder är samstämda. Då kommissionens vice ordförande/den höga representanten utför sin uppgift kommer denne, i egenskap av kommissionens vice ordförande, att utöva kommissionens ansvar i fråga om yttre förbindelser och samtidigt genomföra Gusp i enlighet med rådets anvisningar (”sitta på två stolar”). Kommissionens vice ordförande/den höga representanten kommer att använda sig av EEAS, vars personal kommer att bestå av tjänstemän från rådets generalsekretariat och från kommissionen, samt personal som utstationeras från nationella diplomattjänster.

K.

Allteftersom gemenskapens yttre åtgärder blivit alltmer omfattande har kommissionen inrättat ett stort antal delegationer till tredjeländer och till olika internationella organisationer. Detta har kommissionen kunnat göra tack vare de befogenheter som den får genom fördragen och tack vare gemenskapsinstitutionernas rätt att organisera sin egen verksamhet i enlighet med EG-domstolens rättspraxis. Rådet har sambandskontor i New York och Genève som ska hantera förbindelserna med FN. Kommissionens delegationer och rådets sambandskontor, eller deras motsvarigheter om de omvandlas till gemensamma representationskontor för rådet och kommissionen, kommer tillsammans att bilda ett nätverk med cirka 5 000 anställda, vilket kommer att utgöra en av grundstenarna för skapandet av EEAS.

L.

Så snart Lissabonfördraget har trätt i kraft kommer rådet, på förslag från kommissionens vice ordförande/den höga representanten och efter att ha hört parlamentet och ha erhållit kommissionens godkännande, att fastställa EEAS organisation och verksamhet.

M.

Ett antal principfrågor som rör utformningen av EEAS bör lösas i tillräckligt god tid för att avdelningen ska kunna inleda sitt arbete så snart som möjligt efter att kommissionens vice ordförande/den höga representanten har utsetts.

N.

Eftersom parlamentet kommer att höras om inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, och med tanke på budgetkonsekvenserna, är en konkret dialog med parlamentet i ett tidigt skede av avgörande betydelse för att EEAS ska kunna inleda sin verksamhet på ett effektivt sätt och tillförsäkras nödvändiga ekonomiska resurser.

1.

Europaparlamentet konstaterar att konventet, efter intensiva diskussioner om EEAS utformning, föreslog en modell som ger parlamentet och kommissionen en viktig roll. Det särskilda förfarande som regeringskonferensen så småningom beslutade att anta i Lissabonfördraget – och som innebär att rådet ska besluta enhälligt på förslag från kommissionens vice ordförande/den höga representanten efter att ha hört Europaparlamentet och ha erhållit kommissionens godkännande – gör att unionens interinstitutionella balans upprätthålls och att den lösning som antas måste grunda sig på ett samförstånd.

2.

Europaparlamentet påminner kommissionen än en gång om att beslutet om att inrätta EEAS inte kan fattas utan kommissionens godkännande. Kommissionen uppmanas att under det förberedande arbetet med EEAS lägga sin institutionella tyngd bakom målet om att bevara och vidareutveckla gemenskapsmodellen i unionens yttre förbindelser. Dessutom måste beslutet om inrättandet av EEAS omfatta samförstånd om budgetaspekterna.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, medlemsstaterna och den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representant att göra ett tydligt åtagande om att, tillsammans med parlamentet, nå en omfattande, ambitiös och gemensam plan för inrättandet av EEAS.

4.

Europaparlamentet rekommenderar att EEAS, som ska inrättas i enlighet med artiklarna 18, 27 och 40 i fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse enligt Lissabonfördraget, inrättas med hänsyn tagen till tidigare erfarenheter. Ett organ som EEAS kan inte vara fullständigt avgränsat eller definierat från början, utan måste grunda sig på ömsesidigt förtroende och ett växande kapital i form av expertis och delade erfarenheter.

5.

Europaparlamentet påminner om att EEAS måste garantera att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillämpas fullt ut i fråga om alla aspekter av EU:s yttre åtgärder i enlighet med Lissabonfördragets anda och syfte. Parlamentet understryker att det är EEAS ansvar att säkerställa att EU:s yttre åtgärder och dess övriga politik stämmer överens, i enlighet med artikel 21.3 i fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse enligt Lissabonfördraget.

6.

Europaparlamentet bekräftar följande principer och uppmanar kommissionen att, då den i fortsättningen utarbetar sina förslag, insistera på att dessa principer följs i enlighet med Lissabonfördragets anda och syfte och med beaktande av konventets överläggningar:

7.

Europaparlamentet anser att EEAS, i och med att avdelningen är unik ur ett organisatoriskt perspektiv och ur ett budgetperspektiv, måste införlivas i kommissionens administrativa struktur, detta för att säkerställa full insyn. Beslutet om inrättandet av EEAS bör, genom de ledningsbefogenheter som tillfaller kommissionens vice ordförande/den höga representanten, på ett rättsligt bindande sätt säkerställa att avdelningen – i enlighet med Lissabonfördraget – omfattas av rådets beslut inom de traditionella utrikespolitiska verksamhetsområdena (Gusp och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken) och av kommissionsledamöternas gemensamma beslut i fråga om gemensamma yttre förbindelser. EEAS bör utformas på följande sätt:

8.

Europaparlamentet påminner om behovet av att uppnå en överenskommelse med parlamentet beträffande kommande kommissionsförslag om ändring av budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna. Europaparlamentet framhåller sin beslutsamhet att utöva sina budgetbefogenheter till fullo i samband med dessa institutionella förändringar, och understryker att finansieringen av EEAS helt och hållet måste ligga under budgetmyndighetens kontroll, i enlighet med fördragen.

9.

Europaparlamentet anser att

10.

EU:s delegationer i tredjeländer kommer att utgöra ett komplement till medlemsstaternas befintliga diplomatiska representationer, och Europaparlamentet konstaterar att det finns möjligheter till långsiktiga effektivitetsvinster, eftersom framtida EU-delegationer i många fall skulle kunna ta över ansvaret för konsulära uppgifter och frågor som rör Schengenviseringar.

11.

Europaparlamentet anser att beslutet som ska fastställa EEAS organisation och verksamhet också bör slå fast att unionens ambassader i tredjeländer vid behov och utifrån tillgängliga resurser måste ge alla som tillhör någon EU-institution logistiskt och administrativt stöd.

12.

Europeiska unionens delegationer kommer att bli en integrerad del av EEAS och bör ta sina instruktioner från kommissionens vice ordförande/den höga representanten och stå under hans eller hennes tillsyn, och de bör administrativt tillhöra kommissionen. Europaparlamentet uppmanar den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representanten att åta sig att underrätta parlamentets utskott för utrikesfrågor respektive utskottet för utveckling om sina utnämningar till högre tjänster inom EEAS och att godkänna att utskotten, om de så beslutar, håller utfrågningar med kandidaterna. Parlamentet begär också att den tillträdande kommissionens vice ordförande/höga representanten åtar sig att omförhandla det nuvarande ramavtalet (8) med parlamentet, särskilt beträffande tillgång till känslig information och andra frågor som är relevanta för ett smidigt interinstitutionellt samarbete.

13.

Europaparlamentet föreslår att man med hjälp av förfrågningar undersöker i vilken utsträckning den personal vid unionens ambassader som är utstationerad från nationella diplomattjänster, utöver sina politiska och ekonomiska arbetsuppgifter, gradvis och vid behov skulle kunna ta ansvar för konsulära arbetsuppgifter rörande medborgare från icke-medlemsländer och arbetsuppgifter rörande diplomatiskt och konsulärt skydd för unionsmedborgare som befinner sig i tredjeländer, vilket redan föreskrivs i artikel 20 i EG-fördraget. Dessutom föreslår parlamentet att man överväger möjligheten till samarbete mellan parlamentets tjänstemän och EEAS.

14.

Europaparlamentet anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att förse EU-tjänstemännen med utbildning i yttre förbindelser. En europeisk diplomathögskola skulle kunna inrättas, som i nära samarbete med lämpliga nationella organ skulle kunna förse EU:s och medlemsstaternas tjänstemän som ska arbeta med yttre förbindelser med utbildning som är baserad på en enhetlig och harmoniserad läroplan, inbegripet den utbildning som de behöver i konsulära förfaranden och lagstiftningsförfaranden, diplomati och internationella förbindelser samt om Europeiska unionen och dess historia.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten att lägga fram ett förslag till beslut om EEAS organisation och arbetssätt och därvid ta hänsyn till riktlinjerna i denna resolution. Parlamentet avser att anta en detaljerad ståndpunkt om det förslaget i enlighet med artikel 27.3 i fördraget om Europeiska unionen enligt Lissabonfördragets formulering, och att i samband med budgetförfarandet undersöka de finansiella aspekterna. Parlamentet rekommenderar emellertid att man når en politisk överenskommelse med parlamentet i samtliga frågor i ett tidigt skede för att undvika att man förlorar värdefull tid på politiska debatter om hur EEAS ska utformas efter att Lissabonfördraget trätt i kraft.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samtycka till det förslag som kommissionens vice ordförande/den höga representanten lägger fram endast om det till övervägande del följer riktlinjerna i denna resolution eller om man enhälligt kommer fram till en annan kompromisslösning genom interinstitutionella kontakter där parlamentet deltagit.

17.

Europaparlamentet är fast beslutet att be den tillträdande kommissionens vice ordförande att ta ställning i de frågor som tas upp i denna resolution då han eller hon sammanträder med det behöriga utskottet för utfrågningen i samband med förfarandet för utnämningen av den nya kommissionen.

18.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.