Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik”

KOM(2008) 869 slutlig – 2008/0252 (CNS)

(2009/C 277/21)

Föredragande utan studiegrupp: Thomas JANSON

Den 3 februari 2009 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik”

KOM(2008) 869 slutlig – 2008/0252 (CNS).

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 april 2009. Föredragande var Thomas JANSON.

Vid sin 453:e plenarsession den 13–14 maj 2009 (sammanträdet den 13 maj 2009) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 193 röster för, 7 emot och 9 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   Enligt fördragets artikel 128.2 måste de aktuella sysselsättningsriktlinjernas giltighet för 2009 bekräftas genom ett beslut fattat i rådet efter samråd med Europaparlamentet, Regionkommittén och EESK.

1.2   EESK stöder förslaget att giltigheten för sysselsättningsriktlinjerna 2008–2010 ska bekräftas för 2009, med beaktande av de kommentarer som redovisas.

1.3   De nationella reformprogrammen bör bli mer ambitiösa med avseende på sysselsättningspolitik samt arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter.

1.4   Integrationen av unga människor på arbetsmarknaden måste betonas mycket starkare och kampen mot diskriminering måste även fortsättningsvis framhållas.

1.5   Övergången till kunskapsekonomin måste bli rigorösare och mer fokuserade insatser på yrkesutbildning och livslångt lärande måste till. Det är viktigt att på ett mer konsekvent sätt integrera investeringar i forskning, utveckling och innovation.

1.6   EESK anser att sysselsättningsriktlinjerna inte i tillräcklig omfattning uppmärksammar jämställdheten och behovet av att kunna kombinera arbetsliv och familj.

1.7   Den ekonomiska krisen kommer att öka arbetslösheten, minska sysselsättningsgraden och på andra sätt fjärma EU från att uppnå målen i sysselsättningsriktlinjerna.

1.8   Det är viktigt att medlemsländerna prioriterar de riktlinjer som är viktiga för sysselsättning och tillväxt, nämligen(1) att föra en sysselsättningspolitik som siktar på att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen; (2) att sörja för en arbetsmarknad som är öppen för alla, göra arbetet till ett attraktivt alternativ och få arbetet att löna sig för arbetssökande, inbegripet missgynnade personer och personer utanför arbetslivet; och (3) att utöka och förbättra investeringarna i humankapital (1).

1.9   EESK betonar att arbetsmarknadsparterna och det civila samhället ska medverka i samtliga faser av utvecklingen och genomförandet av riktlinjerna.

2.   Sammanfattning av kommissionsdokumentet

2.1   Riktlinjerna innebär bindande åtaganden på EU-nivå för medlemsstaterna och de definierar även de övergripande mål som medlemsstaterna ska genomföra inom de nationella reformprogrammen. De integrerade riktlinjerna gäller för en treårscykel i taget, och kommer därför att behöva förnyas inför nästa cykel.

2.2   Enligt kommissionen har medlemsstaterna under den första treårscykeln (2005–2008) strävat efter att påskynda genomförandet av strukturreformerna. Reformer i linje med Lissabonstrategin har bidragit till att förstärka tillväxtpotentialen i de nationella ekonomierna. Reformerna har också ökat den europeiska ekonomins slagtålighet för externa chocker, t.ex. ökade energi- och råvarupriser och växelkursfluktuationer.

2.3   De nya styrelseformerna för Lissabonstrategin bygger på ett starkare partnerskap mellan aktörer på medlemsstatsnivå och EU-nivå, och har enligt kommissionen visat sig fungera väl. Kommissionens bedömning är därför att de integrerade riktlinjerna fungerar som avsett och inte behöver revideras i nuläget.

3.   Tidigare kommentarer från EESK

3.1   EESK analyserade förra året i ett yttrande riktlinjerna och deras brister (2). Den analysen är fortfarande giltig.

3.2   Kommittén ansåg att de nationella reformprogrammen inte är tillräckligt ambitiösa med avseende på sysselsättningspolitik samt arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter. Detta beror på att i de nuvarande riktlinjerna ligger betoningen på att medlemsstaterna själva ska fastställa sina mål, vilket leder till ständiga bekymmer eftersom sysselsättningspolitiska åtgärder inte längre kan bedömas i förhållande till särskilda och mätbara mål.

3.3   Integrationen av unga människor på arbetsmarknaden måste betonas mycket starkare och kampen mot diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, etniskt ursprung eller sexuell läggning måste även fortsättningsvis framhållas.

3.4   Om EU ska bli en kunskapsintensiv ekonomi måste övergången till kunskapsekonomin bli rigorösare och mer fokuserade insatser på yrkesutbildning och livslångt lärande måste till för att man ska kunna anpassa sig till ny teknik och en omstrukturering av den industriella basen och för att ge människor möjlighet att skaffa sig överförbara kunskaper. Ett led i detta är att på ett mer konsekvent sätt integrera investeringar i forskning, utveckling och innovation både för att stimulera ekonomin och för att skapa nya jobb (3).

3.5   Sysselsättningsriktlinjerna uppmärksammar inte i tillräcklig omfattning jämställdheten och behovet av att kunna kombinera arbetsliv och familj. Detta är viktigt för att kunna möta de demografiska förändringarna och en åldrande arbetskraft.

3.6   Kommittén betonade också vikten av lämplig finansiering på nationell och europeisk nivå för att kunna genomföra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

4.   Allmänna synpunkter

4.1   Den ekonomiska krisen kommer på kort och medellång sikt att öka arbetslösheten, minska sysselsättningsgraden och på andra sätt fjärma EU från att uppnå målen i Lissabonprocessen.

4.2   Även om det innan krisen har gjorts vissa framsteg, är ett stort problem fortfarande skillnaderna mellan länderna i hur väl man lyckats uppnå målen samt i genomförandet av olika åtgärder inom och mellan medlemsstaterna. Detta förvärras av den ekonomiska krisen.

4.3   Om medlemsländerna ska undvika en upprepning av 1930-talets djupa recession är det enligt EESK viktigt att de prioriterar de riktlinjer som är viktiga för sysselsättning och tillväxt. Krisen kommer att slå hårdast mot länder vars regeringar inte agerat för att stödja sysselsättningen i ekonomin utan fortsatt att driva samma politik som i normala ekonomiska tider.

4.4   De riktlinjer som det är fråga om syftar till att (1) föra en sysselsättningspolitik som siktar på att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen; (2) sörja för en arbetsmarknad som är öppen för alla, göra arbetet till ett attraktivt alternativ och få arbetet att löna sig för arbetssökande, inbegripet missgynnade personer och personer utanför arbetslivet; och (3) utöka och förbättra investeringarna i humankapital (4).

4.5   Att kommissionen och andra parter snabbt kan förenkla reglerna för användning av strukturfonderna, socialfonden och globaliseringsfonden för att finansiera genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna är i detta sammanhang väsentligt. EESK vill även fortsättningsvis understryka vikten av att lämplig finansiering görs tillgänglig på europeisk och nationell nivå för prioriteringen av sysselsättningsinitiativ.

4.6   EESK skulle gärna se att kommissionen deltog mer i utvecklingen av målen på EU-nivå och nationellt samt i övervakning och utvärdering av framstegen. Detta skulle öka styrkan i och värdet av årsrapporterna om de nationella reformprogrammen i medlemsstaterna.

4.7   EESK betonar att arbetsmarknadsparterna och det civila samhället ska medverka i samtliga faser av utvecklingen och genomförandet av riktlinjerna.

(1)  Integrerad riktlinje nr 17, 19 och 23 (KOM(2007) 803 slutlig/3, del V).

(2)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 13.2.2008 om ”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik” (EUT C 162, 25.6.2008), föredragande: Wolfgang Greif.

(3)  EESK har tidigare yttrat sig i denna fråga, t.ex. i

(4)  Se fotnot 1.