52008DC0394

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 25.6.2008

KOM(2008) 394 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Tänk småskaligt först En ”Small Business Act” för Europa

{SEK(2008) 2101}{SEK(2008) 2102}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Tänk småskaligt förstEn ”Small Business Act” för Europa

1. INLEDNING

Att klara övergången till en kunskapsbaserad ekonomi är den viktigaste utmaningen för EU i dag. Lyckas detta kan vi se fram emot en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning.

Dynamiska entreprenörer har särskilt goda förutsättningar att dra fördel av globaliseringen och av de allt snabbare tekniska förändringarna. Vår förmåga att utnyttja de små och medelstora företagens tillväxt- och innovationspotential kommer därför att vara avgörande för fortsatt välfärd i EU. I ett globalt föränderligt landskap, karaktäriserat av ständigt pågående strukturförändringar och ett ökande konkurrenstryck, har de små och medelstora företagen fått en stärkt samhällsroll som de aktörer som kan tillhandahålla nya arbetstillfällen och bära upp lokala och regionala samhällens välfärd. Livskraftiga små och medelstora företag kommer att göra EU stabilare och bättre skickat att möta osäkerheten i dagens globaliserade värld.

EU har därför gett dessa företags behov en central plats i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, framför allt genom att tillämpa partnerskapstanken[1], som har gett konkreta resultat. Det är nu dags att en gång för alla ge de små och medelstora företagens behov en permanent framskjuten plats i EU:s politik och att omsätta den vision som uttrycktes av EU:s stats- och regeringschefer år 2000 i praktisk handling och erbjuda dessa företag en företagsmiljö i världsklass i EU[2].

De nationella och lokala miljöer där små och medelstora företag är verksamma kan vara mycket olika, och det gäller också företagen själva (som kan vara hantverksföretag, mikroföretag, familjeföretag eller företag i den sociala ekonomin). Den politik som ska se till de små och medelstora företagens behov måste därför helt och fullt ta hänsyn till denna mångfald och även till subsidiaritetsprincipen.

2. DAGS FÖR ETT GENOMBROTT I EU:S POLITIK FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Halvtidsrapporten om EU:s moderna politik för små och medelstora företag[3] 2005–2007 visade att såväl medlemsstaterna som EU har gjort framsteg med skapa en bättre miljö för dem. Kommissionen har verkligen vinnlagt sig om att försöka minska byråkratin för dem och har i många av EU:s stödprogram för perioden 2007–2013 uppmärksammat dem betydligt mer än förut. Medlemsstaterna har gjort stora förbättringar i företagsklimatet för små och medelstora företag och låtit sig inspireras av goda exempel som presenterats i samband med Europeiska stadgan för småföretag, som antogs i Feira 2000 samt tillämpat Europeiska rådets slutsatser från våren 2006 – bl.a. har man infört principen om ett enda kontaktställe (one-stop shops) vid registrering av företag och minskat tidsåtgången och kostnaderna vid nyetableringar.

Dessutom har EU:s strategi för bättre lagstiftning[4] varit avgörande för de små och medelstora företagen, som har stor glädje av en moderniserad och förenklad EU-lagstiftning och av det ambitiösa programmet för att minska den byråkrati som beror på EU:s lagstiftning med 25 % fram till 2012.

Trots dessa glädjande förbättringar måste EU fortfarande vidta kraftfulla åtgärder för att frigöra de små och medelstora företagens hela potential[5]. Generellt sett har dessa företag fortfarande lägre produktivitet och långsammare tillväxt än motsvarande företag i USA. I USA har de företag som överlever i genomsnitt ökat sin personal med 60 % det sjunde året, att jämföra med 10–20 % bland de företag som överlever i Europa. De små och medelstora företagen drabbas fortfarande av marknadsmisslyckanden, som undergräver villkoren för deras verksamhet, och de tvingas konkurrera med andra aktörer på områden som finans (särskilt riskkapital), forskning, innovation och miljö. Så anger t.ex. ca 21 % av de små och medelstora företagen att de har svårt att få tillgång till finansiering[6], och i många medlemsstater är andelen mycket större bland mikroföretagen. Dessutom är det färre små och medelstora företag än stora företag som är framgångsrika inom innovation i Europa. Situationen förvärras av strukturella problem, t.ex. bristande kunskaper i företagsledning och teknik, och bristfällig flexibilitet på den nationella arbetsmarknaden.

De små och medelstora företagens betydelse för den europeiska ekonomin har upprepade gånger erkänts på högsta politiska nivå. Europeiska rådets möte i mars 2008 uttryckte sitt starka stöd för ett initiativ för att ytterligare stärka hållbar tillväxt och konkurrenskraft för små och stora företag, den så kallade ”Small Business Act” för Europa, och önskade se det antaget så snart som möjligt. I översynen av den inre marknaden[7] framhålls det även att det behövs fler initiativ för att bättre anpassa den inre marknaden till dessa företags behov, så att bättre resultat och större fördelar kan åstadkommas. Sist men inte minst bekräftade det offentliga samråd och internetsamråd som genomfördes inför utarbetandet av ”Small Business Act”[8] att det behövs ett omfattande politiskt initiativ för att helt frigöra de små och medelstora företagens potential i EU. Därför har kommissionen nu tagit detta avgörande steg – att lägga fram ett förslag till ett initiativ till stöd för små och medelstora företag, en ”Small Business Act” för Europa.

3. EN AMBITIÖS POLITISK AGENDA FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG – EN ”SMALL BUSINESS ACT” FÖR EUROPA

Bakom initiativet med en ”Small Business Act” ligger övertygelsen att den bästa möjliga miljön för de små och medelstora företagens verksamhet endast kan uppnås genom att samhället i stort får upp ögonen för entreprenörernas viktiga roll. Det allmänna samhällsklimatet bör bidra till att enskilda ser positivt på att starta eget, och till att de små och medelstora företagens betydelsefulla bidrag till sysselsättning och ekonomiskt välstånd erkänns. Som ett viktigt led i att skapa en positivt klimat för dessa företag bör den gängse uppfattningen om entreprenörernas roll och risktagande i EU därför förändras. Entreprenörskap och riskvilja bör ses som något positivt bland politiska ledare och medier och understödjas av myndigheterna. En positiv inställning till små och medelstora företag bör vara en del av den allmänna politiken, utgående från övertygelsen att regler måste ta hänsyn till majoriteten av dem som ska tillämpa dem: ”tänk småskaligt först”-principen.

Mot denna bakgrund ska ”Small Business Act” ses som ett försök att förbättra de generella attityder till entreprenörskap som kommer till uttryck i politiken, att slutgiltigt förankra principen ”tänk småskaligt först” i utformningen av politiken, allt ifrån lagstiftning till offentliga tjänster, och att främja tillväxten för små och medelstora företag genom att hjälpa dem lösa de problem som fortfarande står i vägen för deras utveckling.

Initiativet tar avstamp i de resultat som hittills uppnåtts med kommissionens och medlemsstaternas politiska insatser, skapar en ny politisk ram där de befintliga företagspolitiska instrumenten införlivas, och bygger även vidare på Europeiska stadgan för småföretag och den moderna politiken för små och medelstora företag. För att genomföra denna ambitiösa politiska agenda föreslår kommissionen ett genuint politiskt partnerskap mellan EU och medlemsstaterna, där subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen iakttas.

Engelskans ”Act” (akt, även rättsakt dvs. lag) används symboliskt i benämningen på detta initiativ, för att framhäva den politiska viljan att erkänna de små och medelstora företagens centrala roll i EU:s ekonomi och för första gången skapa en omfattande politisk ram för EU och dess medlemsstater, som bygger på

- tio vägledande principer om betydelsen och genomförandet av politiken både på EU-nivå och på nationell nivå. Dessa principer, som beskrivs mer utförligt i kapitel 4, är avgörande för att ge mervärde på EU-nivå, skapa likvärdiga villkor för små och medelstora företag och förbättra den rättsliga och administrativa miljön i hela EU:

I Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

II Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

III Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.

IV Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov.

V Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.

VI Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

VII Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.

VIII Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag.

IX Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter.

X Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.

- ett antal nya lagförslag som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först:

- En allmän gruppundantagsförordning för statligt stöd.

Denna förordning, som snart ska antas, kommer att undanta från förhandsanmälan sådana typer av statligt stöd som redan omfattas av regler på området för stöd till små och medelstora företag när det gäller utbildning samt forskning och utveckling, och möjligen även nya typer av stöd. Den nya förordningen kommer att förenkla och harmonisera befintliga regler för små och medelstora företag och intensiteten i investeringsstödet till små och medelstora företag.

- En förordning om en Europabolagsordning ( Société privée europénne ).

Genom denna förordning fastställs formerna för ett särskilt Europabolag som skulle fungera enligt samma enhetliga principer i alla medlemsstater. Kommissionen kommer även att lägga fram nödvändiga ändringsförslag för att se till att denna nya bolagsform kan omfattas av befintliga bolagsskattedirektiv.

- Ett direktiv om sänkta momssatser.

Detta direktiv, som snart kommer att läggas fram, ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt, som ju framför allt brukar erbjudas av små och medelstora företag.

Dessutom kommer följande förslag att utarbetas som en del av initiativet:

- Ett lagförslag för att ytterligare modernisera, förenkla och harmonisera befintliga regler om momsfakturering för att underlätta för företagen.

- En ändring av direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar, för att se till att små och medelstora företag får in sina betalningar i tid i samband med handelstransaktioner.

- ett antal nya politiska åtgärder där de tio principerna tillämpas utifrån de små och medelstora företagens behov, såväl på gemenskapsnivå som i medlemsstaterna.

4. OMSÄTTA PRINCIPERNA I POLITISKA INSATSER

I EU och medlemsstaterna bör skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.

De bör ta bättre hand om framtidens entreprenörer, särskilt genom att väcka intresse för entreprenörskap och stödja talanger på detta område, inte minst bland ungdomar och kvinnor, och genom att förenkla villkoren för handelstransaktioner.

Flash Eurobarometer-undersökningen 2007[9] om entreprenörstänkande visar att 45 % av EU-medborgarna skulle föredra att ha eget företag, att jämföra med 61 % i USA. Detta har inte förändrats på flera år. Folk i EU borde uppmärksammas mer på att egenföretagande kan vara ett attraktivt karriäralternativ, och de bör få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna kanalisera sina ambitioner i framgångsrika satsningar.

Utbildningssystemet, och särskilt skolornas kursplaner, är inte tillräckligt inriktade på entreprenörskap och erbjuder inte de grundläggande kunskaper som egenföretagare behöver. Barnen kan ända från början av sin utbildning lära sig uppskatta entreprenörskap.

När uppskattningsvis sex miljoner ägare till småföretag går i pension under de tio närmaste åren har EU inte råd att förlora dessa företag bara därför att det inte finns någon som tar över och för att familjeföretagets traditionsenliga roll inte längre uppskattas. Fler företagsöverlåtelser skulle få en direkt positiv effekt på den europeiska ekonomin. Det bevaras fler arbetstillfällen genom framgångsrika överlåtelser än det skapas nya genom nyetableringar. Företagsöverlåtelser bör därför få samma stöd som nyetableringar. Ett erkännande av den unika roll som de små och medelstora företagen och framför allt familjeföretagen spelar med sin typiskt lokala bas, sin socialt ansvarsfulla inställning och sin förmåga att kombinera tradition och innovation skulle vara ett steg i rätt riktning mot att förstå behovet av att förenkla överlåtelsen av företag och bevarandet av de speciella kunskaper och färdigheter som dessa företag ofta står för.

Entreprenörskapets möjligheter måste utnyttjas bättre. Det finns fortfarande ett jämställdhetsproblem när det gäller entreprenörskap – bland egenföretagarna är kvinnorna i minoritet. Dessutom finns en outnyttjad potential för entreprenörskap bland invandrare[10].

Slutligen bör initiativet ses som ett tillfälle för entreprenörerna själva att bidra till ett bättre företagsklimat genom att förbättra sitt samarbete och sitt nätverksbyggande, genom att bättre utnyttja de små och medelstora företagens och särskilt familjeföretagens potential som en viktig utbildningsmöjlighet inom entreprenörskap, och genom att agera socialt ansvarsfullt.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen främjar en entreprenörskultur och underlättar utbyte av goda exempel i samband med entreprenörsutbildning kommer att utlysa en europeisk vecka för små och medelstora företag år 2009, som ska innehålla många evenemang bl.a. i form av kampanjer runt om i Europa lanserar initiativet ”Erasmus för unga företagare” 2008, som syftar till att främja utbyte av erfarenheter och utbildning genom att ge nya unga entreprenörer möjlighet att lära sig av erfarna värdentreprenörer och samtidigt förbättra sina språkkunskaper kommer att starta ett EU-nätverk för kvinnliga ambassadörer för entreprenörskap, främja mentorsystem för att inspirera kvinnor att starta eget och främja entreprenörskap bland kvinnor med akademisk utbildning. |

Medlemsstaterna uppmanas att stimulera innovativt tänkande och entreprenörstänkande bland unga genom att införa entreprenörskap som ett viktigt inslag i skolornas kursplaner, särskilt i den allmänna gymnasiala utbildningen, och se till att det får en rättvisande presentation i utbildningsmaterialet se till att entreprenörskapets betydelse för samhället återspeglas korrekt i lärarutbildningen öka samarbetet med näringslivet för att utveckla systematiska strategier för utbildning i entreprenörskap på alla nivåer se till att beskattningen (särskilt gåvoskatten, skatten på utdelning och förmögenhetsskatten) inte ställer onödiga hinder i vägen för företagsöverlåtelser inrätta system för att föra samman företag som kan överlåtas och tänkbara nya ägare erbjuda mentorskap och stöd för företagsöverlåtelser erbjuda mentorskap och stöd till kvinnliga entreprenörer erbjuda mentorskap och stöd till invandrare som önskar bli entreprenörer. |

- II Medlemsstaterna bör se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans.

Konkurser ligger bakom ca 15 % av alla företagsnedläggningar. I genomsnitt drabbas ca 700 000 små och medelstora företag årligen, och ca 2,8 miljoner arbetstillfällen blir årligen lidande runt om i Europa[11]. I EU är det fortfarande stigmatiserande att misslyckas och samhället underskattar potentialen hos de företagare som vill starta om. I dag skulle 47 % av EU-medborgarna tveka att beställa av ett företag som har nybildats efter konkurs. Samtidigt är det på grund av utdragna konkursförfaranden komplicerat att starta om. Tiden för att slutföra en konkurs i EU kan vara allt mellan 4 månader och 9 år.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen kommer att fortsätta att stödja en politik för en andra chans genom att underlätta utbyte av goda exempel mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas att främja en positiv inställning i samhället till att ge entreprenörer en nystart, t.ex. genom upplysningskampanjer försöka avsluta alla rättsliga förfaranden för att avveckla företaget inom ett år vid konkurser där det inte rör sig om bedrägeri se till att den som startar om får samma behandling som nyetableringar, bl.a. i förhållande till olika stödsystem. |

- III EU och medlemsstaterna bör utarbeta regler i överensstämmelse med principen om att tänka småskaligt först, så att de små och medelstora företagens särdrag beaktas när lagstiftningen utformas, och bör förenkla befintliga regler.

Som den största belastningen utpekar de små och medelstora företagen alla administrativa bestämmelser som måste följas. Faktiskt har dessa företag en orimligt stor administrativ börda i förhållande till större företag. Man har uppskattat att där det kostar ett storföretag en euro per anställd att uppfylla en föreskriven skyldighet kan det kosta ett litet företag upp till 10 euro[12]. Av alla små och medelstora företag i EU anger 35 % att byråkratin har hämmat deras affärsverksamhet under de två senaste åren.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

När det gäller att nya regler ska bygga på principen om att tänka småskaligt först: Kommissionen intensifierar utvärderingen av hur protokollet om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen följs i kommande rättsliga och administrativa initiativ kommer alltid när så är möjligt att tillämpa gemensamma första tillämpningsdatum för förordningar och beslut som påverkar näringslivet och offentliggöra en årlig redovisning av sådan lagstiftning som träder i kraft. Kommissionen kommer att, och medlemsstaterna uppmanas att se till att politiken ger resultat samtidigt som kostnader och bördor för företagen blir de minsta möjliga, bl.a. genom att använda en smart uppsättning verktyg, t.ex. ömsesidigt erkännande och själv- eller samreglering, för att uppnå resultat noggrant utvärdera konsekvenserna av kommande rättsliga och administrativa initiativ som gäller små och medelstora företag och ta hänsyn till relevanta resultat vid utarbetandet av förslag samråda med berörda parter, bl.a. dessa företags organisationer, minst åtta veckor före varje rättsligt eller administrativt förslag som påverkar företagen tillämpa särskilda åtgärder på småföretag och mikroföretag, t.ex. undantag och övergångsperioder, särskilt när det gäller informations- och rapporteringskrav, liksom även andra särskilt anpassade åtgärder där sådana behövs. Medlemsstaterna uppmanas att överväga fördelen med att införa gemensamma första tillämpningsdatum och årliga redovisningar av lagstiftning som träder i kraft tillämpa flexibla bestämmelser som särskilt gäller små och medelstora företag vid tillämpningen av EU-lagstiftningen, och undvika att införa ytterligare nationella regler. När det gäller att förbättra regelverket med hänsyn till principen om att tänka småskaligt först: Kommissionen kommer att lägga fram alla de förslag om att minska företagens administrativa börda som behövs för att uppnå målet om en minskning med 25 % fram till 2012 kommer före utgången av 2008 att genomföra en fullständig kartläggning av EU:s regelverk och ta med resultaten av denna i det uppdaterade löpande förenklingsprogram som ska läggas fram i början av 2009. Särskild vikt kommer att läggas vid förslag där lagstiftningen skulle kunna förenklas till glädje för små och medelstora företag, särskilt inom bolagsrätten. Medlemsstaterna uppmanas att ställa upp mål som till sin ambitionsnivå är jämförbara med åtagandet att minska de administrativa bördorna med 25 % fram till 2012 på EU-nivå, om detta inte redan gjorts, och arbeta mot dessa mål se till att de förslag som gäller minskning av de administrativa bördorna i gemenskapslagstiftningen kan antas snabbt anta kommissionens förslag som skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att höja tröskeln för momsregistrering till 100 000 euro. |

- IV EU och medlemsstaterna bör se till att offentliga förvaltningar blir lyhörda för de små och medelstora företagens behov, så att tillvaron i görligaste mån förenklas för dessa företag, bl.a. genom att främja e-förvaltning och modeller med ett enda kontaktställe (one-stop shops).

Moderna och lyhörda offentliga förvaltningar kan på ett viktigt sätt bidra till de små och medelstora företagens framgång och tillväxt genom att spara tid och pengar åt dem och frigöra resurser för innovation och jobbskapande. Särskilt e-förvaltning och one-stop shops har potential för att bidra till att förbättra servicen och minska kostnaderna.

Den pågående tillämpningsprocessen när det gäller tjänstedirektivet kommer att bidra till att göra livet lättare för små och medelstora företag, och den kräver av medlemsstaterna att de inrättar kontaktpunkter enligt one-stop shop-principen, att de minskar antalet tillståndssystem och förenklar dem, och att de undanröjer juridiska hinder för att utveckla tjänsteverksamhet. Den ger också möjlighet att gå utöver direktivets krav och påskynda etableringen av företagsverksamhet.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Medlemsstaterna uppmanas att sänka de avgifter som medlemsstaternas myndigheter uppbär för att registrera företag, med utgångspunkt i de bästa exemplen i EU fortsätta arbeta på att minska den tid det tar att starta ett företag till mindre än en vecka, om detta mål inte redan har uppnåtts påskynda inledandet av små och medelstora företags verksamhet, genom att minska och förenkla tillstånden för näringsverksamhet. Medlemsstaterna skulle kunna fastställa en maximitid på en månad för att utfärda dessa tillstånd, utom när det handlar om att ta hänsyn till allvarliga risker för människor eller miljön avstå från att inbegära sådan information från små och medelstora företag som redan är tillgänglig hos myndigheten, om det inte handlar om att den behöver uppdateras se till att mikroföretag högst vart tredje år uppmanas att delta i statistiska undersökningar som anordnas av statliga, regionala eller lokala statistikbyråer, om inte behovet av statistisk och annan information kräver annat inrätta en kontaktpunkt dit berörda parter kan rapportera om regler och förfaranden som anses orimliga och anses hämma företagens verksamhet i onödan se till att tjänstedirektivet genomförs i rätt tid och fullt ut, bland annat så att gemensamma kontaktpunkter inrättas så att företagen genom dessa kan få all relevant information och fullgöra alla nödvändiga förfaranden och formaliteter elektroniskt. |

- V EU och medlemsstaterna bör anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov. De bör tillämpa koden för bästa praxis som ger vägledning till upphandlande myndigheter om hur dessa kan tillämpa EU:s ramlagstiftning för offentlig upphandling på ett sådant sätt att det blir lättare för små och medelstora företag att delta. För att komma tillrätta med de marknadsmisslyckanden som drabbar små och medelstora företag upprepade gånger under deras livscykel bör de bättre utnyttja de möjligheter som gemenskapens regler för statligt stöd ger dem att stödja nyetableringar och erbjuda incitament för små och medelstora företag.

Små och medelstora företag stöter på hinder på marknaden för offentlig upphandling, som svarar för 16 % av EU:s BNP, ofta helt enkelt därför att de mindre företagen inte är medvetna om möjligheterna eller för att de låter sig avskräckas av formaliteterna, eller kanske därför att de offentliga myndigheterna tycker det är bekvämare att ge vissa kontrakt till stora företag som kan visa upp resultat från tidigare verksamhet än till unga, innovativa företag. Trots detta gick kontrakt motsvarande 42 % av värdet av offentlig upphandling ovanför EU:s tröskelvärden till små och medelstora företag under 2005[13]. Fler kraftfulla insatser behövs dock för att minska kvarstående hinder för de små och medelstora företagens tillträde till marknaden för offentlig upphandling, särskilt genom att de krav som ställs av de upphandlande myndigheterna vid upphandlingsförfarandet mildras.

Statligt stöd kan hjälpa små och medelstora företag under hela deras livscykel. För närvarande har små och medelstora företag endast marginell glädje av det statliga stöd som finns tillgängligt, därför att de alternativ som finns för att tilldela stöd inte till fullo utnyttjas. Orsakerna är flera: För det första inrättar offentliga myndigheter inte alla de stödmekanismer som enligt gemenskapsreglerna är tillåtna och som skulle kunna vara till nytta för de små och medelstora företagen. För det andra är förfarandena ofta alltför utdragna och komplicerade för dessa företag. För det tredje har de små och medelstora företagen inte kunskap om de stödordningar som de skulle kunna utnyttja.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen kommer att lägga fram en frivillig kod för bästa praxis för upphandlande myndigheter i syfte att åstadkomma en förändring i upphandlingskulturen. Den ger vägledning om hur byråkratin kan minskas och öppenheten och informationen förbättras, och hur små och medelstora företag kan garanteras deltagande på lika villkor fortsätter att underlätta tillgången till information om upphandlingsmöjligheter genom att komplettera EU:s nuvarande webbsidor om offentlig upphandling med ett antal initiativ såsom frivilligt offentliggörande av meddelanden om upphandling under tröskelvärdena, ett nätverktyg för att hitta affärspartner, och ökad öppenhet när det gäller kraven vid offentlig upphandling kommer att offentliggöra en handledning om statligt stöd till små och medelstora företag för att öka kunskaperna om befintliga stödalternativ. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta elektroniska portaler för att bredda tillgången till information om möjligheter till offentlig upphandling under EU:s tröskelvärden uppmuntra sina upphandlande myndigheter att dela in kontrakten i delavtal där så är lämpligt och synliggöra tillfällena till underleverantörskontrakt påminna sina upphandlande myndigheter om deras skyldighet att undvika orimliga kvalificeringskrav och finansiella krav uppmuntra till konstruktiv dialog och ömsesidig förståelse mellan små och medelstora företag och stora uppköpare genom information, utbildning, övervakning, utbyte av goda exempel mm. ändra inriktning på sin politik för statligt stöd så att de små och medelstora företagens behov beaktas i högre grad, bl.a. så att mer målinriktade åtgärder utformas. |

- VI EU och medlemsstaterna bör göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering, i synnerhet riskkapital, mikrokrediter och mezzaninfinansiering, och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.

Att få tillgång till rätt typ av finansiering kan vara ett stort problem för entreprenörer och små och medelstora företag. Det står faktiskt som nummer två på deras problemlista, strax efter den administrativa bördan. Detta är situationen, trots det offentliga stödet från EU bl.a. från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, som anslår över 1 miljard euro till stöd för dessa företags tillgång till finansiering, varav ett betydande belopp kanaliseras genom EIB-gruppen. Fram till 2013 kommer ca 27 miljarder euro inom ramen för sammanhållningspolitiken att specifikt anslås till understödjande av små och medelstora företag. Ca 10 miljarder euro tilldelas genom finansieringstekniska åtgärder, bl.a. Jeremie, och ca 3,1 miljarder euro i form av riskkapital. Även Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling gagnar de små och medelstora företagen genom att den främjar entreprenörskap och uppmuntrar till ekonomisk diversifiering på landsbygden.

Riskovillighet gör ofta att investerare och banker tvekar att finansiera företag under etableringsfasen och början av expansionsfasen. Eventuella marknadsmisslyckanden i samband med finansiering av små och medelstora företag måste kartläggas och avhjälpas för att den europeiska riskkapitalmarknaden ska kunna utvecklas, de små och medelstora företagens tillgång till mikrokrediter och mezzaninfinansiering förbättras och nya produkter och tjänster tas fram. Dessutom behöver många entreprenörer rådgivning om för- och nackdelar med olika finansieringsformer och om hur de bäst kan presentera sina investeringsprojekt för potentiella finansiärer.

Dessutom har de små och medelstora företagen ofta en svag aktieposition, som ofta undergrävs av en etablerad praxis i Europa att dröja med inbetalning av fakturor. Med vissa skillnader mellan länderna brukar små och medelstora företag faktiskt kunna få vänta allt från 20 till mer än 100 dagar på betalningen. I ett fall av fyra är företagets insolvens en följd av försenad betalning. Detta leder till att 450 000 arbetstillfällen och 25 miljarder euro går förlorade årligen.

Kommissionen gör samma bedömning som Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB och EIF) att det finns ett behov av att ytterligare förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och välkomnar därför gruppens arbete med att modernisera de befintliga produkterna, förenkla användningen av dem och bredda deras användningsområde från och med 2008. Kommissionen ser även mycket positivt på EIB-gruppens initiativ att starta en ny ”mikrofond” med ett grundkapital på ca 40 miljoner euro (varav 16 miljoner tas från EIB) för att stödja mikrofinansieringsinstitut som inte är banker, inom ramen för kommissionens nya mikrokreditinitiativ. Kommissionen gläder sig också över att EIB planerar att inrätta en särskild finansieringsram för mezzaninfinansiering till de mindre företagen i denna företagskategori, och särskilda finansieringsinstrument som grundar sig på riskdelning med affärsbanker och är särskilt anpassade för snabbt växande innovativa små och medelstora företags och mid-cap-företags behov, och som ska inriktas på påvisade marknadsmisslyckanden.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen kommer att utvärdera olika alternativ att inrätta en särskild ordning för privata placeringar, som ska underlätta investeringar över gränserna för att stärka den europeiska riskkapitalmarknaden erbjuder medlemsstaterna hjälp med att utveckla kvalificerade program för investeringsberedskap. |

Medlemsstaterna uppmanas att utveckla finansieringsprogram för att fylla finansieringsluckan mellan 100 000 euro och 1 miljon euro, särskilt med instrument som kombinerar aspekter av skuldfinansiering och eget kapital, inom ramen för reglerna för statligt stöd undanröja juridiska och skattetekniska hinder för att riskkapitalfonder som är verksamma på den inre marknaden kan investera på samma villkor som inhemska fonder se till att beskattningen av företagsvinster uppmuntrar till investering fullt ut utnyttja den finansiering som är tillgänglig genom de sammanhållningspolitiska programmen och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, till stöd för de små och medelstora företagen. |

- VII EU och medlemsstaterna bör uppmuntra små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter, särskilt genom att förbättra styrningen av och informationen om inremarknadspolitiken, så att de små och medelstora företagens intressen blir bättre företrädda vid utarbetandet av standarder och deras tillgång till patent och varumärken förbättras.

Den inre marknaden bör garantera företagen tillträde till en omfattande gemensam marknad av mer än 500 miljoner konsumenter, där de regler som gäller är gemensamma för alla. Den förenkling som följer av att 27 olika uppsättningar nationella regler ersätts av en uppsättning EU-regler för den inre marknaden gynnar särskilt de små och medelstora företagen. En väl fungerande inre marknad skapar en konkurrensmiljö där de små och medelstora företagen har bättre förutsättningar att dra nytta av globaliseringen och där nya möjligheter öppnas för kunskap och innovation. I dag kan de små och medelstora företagen inte fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, på grund av bristande information om affärsmöjligheter och de regler som tillämpas i andra medlemsstater, och otillräckliga språkkunskaper. Kostnaderna och riskerna när man måste hantera flera olika nationella lagstiftningar hindrar ofta företagen från att expandera till utlandet.

De små och medelstora företagen kan även ha stor nytta av offentligt stöd i form av rådgivningstjänster och nätverksbyggande, bl.a. så att de får hjälp med att försvara sig mot otillbörliga affärsmetoder. Särskilt nätverket Enterprise Europe Network[14] som nyligen lanserades av kommissionen kan hjälpa de små och medelstora företagen med information och rådgivning om de möjligheter som den inre marknaden erbjuder.

Dessutom behöver de små och medelstora företagen kunna delta fullt ut i utarbetandet av standarder och ha full tillgång till dem, bland annat när det gäller certifiering.

För att lyfta fram betydelsen av immateriella rättigheter för små och medelstora företag arbetar kommissionen även vidare på ett välfungerande, kostnadseffektivt, juridiskt säkert patentsystem av hög kvalitet på EU-nivå, som bl.a. ska omfatta ett gemenskapspatent och en EU-omfattande domstolsordning för patent.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen kommer att se till att små och medelstora företag kan dra nytta av befintliga strategier för att öppna marknaden. I detta syfte kommer kommissionen att samla information om den inre marknadens funktion genom bättre marknads- och sektorsövervakning, så att marknadsmisslyckanden upptäcks och kan åtgärdas där det finns mest att vinna på det ekonomiskt lägger fram en handlingsplan 2008 för att främja användning av kompatibla system för elektroniska underskrifter och elektronisk autentisering och kommer att inleda åtgärder som involverar alla relevanta intressenter under andra kvartalet 2009 för att hjälpa små och medelstora företag att delta i globala leverantörskedjor ökar EU:s ekonomiska stöd (till 1 miljon euro 2008 och 2,1 miljoner euro från 2009) för att stödja de små och medelstora företagens deltagande och försvaret av deras intressen inom standardisering och förbättra deras kunskaper om och användning av europeiska standarder kommer att göra systemet för gemenskapsvarumärken mer tillgängligt, särskilt genom att väsentligt sänka avgifterna för gemenskapsvarumärken, detta som ett led i en övergripande lösning av de finansiella perspektiven för Byrån för harmonisering inom den inre marknaden kommer att verka för att få bort fragmenteringen av konsumentskyddsreglerna för att göra det lättare för små och medelstora företag att idka handel över gränserna bland annat genom att kraftigt begränsa den administrativa bördan. De europeiska standardiseringsorganen uppmanas att i nära samarbete med medlemsstaterna och kommissionen se över sin verksamhetsmodell för att minska kostnaderna för att få tillgång till standarder, först och främst de standarder som utarbetats till stöd för EU:s lagstiftning och politik inrätta en eller flera hjälpcentraler för små och medelstora företag, som ska samordnas av företrädare för företagens organisationer systematiskt offentliggöra sammanfattningar av europeiska standarder, inklusive listor över hänvisningar, med obegränsad tillgång och på olika språk. Medlemsstaterna uppmanas att se till att principen om ömsesidigt erkännande tillämpas korrekt stärka problemlösningssystemet SOLVIT[15] för att se till att problem med att utöva inremarknadsrättigheter kan lösas på ett informellt, snabbt och pragmatiskt sätt uppmuntra nationella standardiseringsorgan att se över sin verksamhetsmodell för att minska kostnaderna för tillgång till standarder se till att standardiseringskommittéerna har en rättvis sammansättning uppmana nationella standardiseringsorgan att tillsammans med europeiska standardiseringsorgan genomföra informationskampanjer för att uppmuntra små och medelstora företag att bättre utnyttja standarderna och lämna synpunkter på deras innehåll erbjuda små och medelstora företag rådgivningstjänster, inklusive stöd för att försvara sig mot otillbörliga affärsmetoder. |

- VIII EU och medlemsstaterna bör stödja kontinuerlig kompetensutveckling och alla former av innovation.

De bör uppmuntra små och medelstora företag att investera i forskning och delta i FoU-stödprogram och gränsöverskridande forskningsprojekt, att bilda kluster och att aktivt förvalta de immateriella rättigheterna.

Över 60 % av de företag som deltog i samrådet anser att skolorna inte förmedlar de kunskaper som entreprenörer och deras personal behöver. Detta resultat understryker vikten av att samhället öppnar vägen för de unga till grundläggande kunskaper och färdigheter som läsning och skrivning, naturkunskap, ledarskap, teknik, data och språk, och till kreativitet. Små och medelstora företag lider framför allt brist på kvalificerad arbetskraft inom ny teknik. Här gäller det att tillämpa den gemensamma europeiska ramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande[16], som syftar till att ge alla unga människor de nödvändiga grundläggande kunskaperna och färdigheterna.

Den europeiska sammanhållningspolitiken stöder insatser för att stödja arbetstagares, entreprenörers och företags anpassningsförmåga med ca 13,5 miljarder euro under perioden 2007–2013. En betydande del av detta belopp riktar sig direkt till små och medelstora företag. Dessutom bedöms stödet till egenföretagare och nyetablering belöpa sig till 2,8 miljarder euro. Sist men inte minst arbetar kommissionen på en kartläggning av framtida kompetensbehov i EU.

En annan sida av problemet med brist på kompetens är den outnyttjade potentialen för forskning och innovation. Endast tre av tio små och medelstora företag i EU angav under 2007 att de hade nya produkter eller inkomst av nya produkter. Det är därför viktigt att bättre integrera de små och medelstora företagen i forskningsvärlden och se till att det skapas kontakter mellan dem och universitet och högskolor.

Små och medelstora företag behöver också uppmuntras att aktivt förvalta sina immateriella rättigheter t.ex. genom att möjliggöra e-fakturering och e-förvaltning.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen kommer att utvidga systemet för att främja rörligheten för lärlingar inom ramen för programmet Leonardo da Vinci 2010 stöder utarbetandet under 2008 av en portal för e-kompetens och karriär som ska göra det möjligt för företagen att själva bedöma sina behov av e-kompetens, och hjälpa dem med kompetens- och karriärutvecklingen för sin personal, och kommer under 2008 att ge ut en vägledning för e-handel som ska hjälpa må och medelstora företag att själva diagnostisera sina behov inom e-handel kommer att fortsätta att genom förenkling, bättre information och högre finansieringsnivåer försöka optimera de små och medelstora företagens deltagande i det sjunde FoU-ramprogrammet stöder de små och medelstora företagens tillväxt genom att se till att ett företag som deltar i ett projekt inom ramprogrammet behåller förmånen att behandlas som ett företag i kategorin små och medelstora företag, även om företaget skulle överskrida gränsvärdena för denna företagskategori under den tid projektet pågår kommer att förenkla reglerna om statligt stöd när det gäller stöd från medlemsstaterna till forskning, utvecklig och innovation, med hjälp av gruppundantagsförordningen främjar framväxten av företag med stark tillväxt genom att stödja små och medelstora företags forsknings- och innovationskapacitet framför allt genom ökad samordning av nationella program och initiativ kommer i samverkan med medlemsstaterna att utveckla en strategi för företagskluster, bl.a. genom initiativ för att uppmuntra klusterbildning över nationsgränserna, underlätta företagsklusters tillträde till nya marknader och vidta åtgärder för att uppmuntra små och medelstora företag att i högre utsträckning delta i innovativa kluster kommer att försöka stödja små och medelstora företags deltagande i kunskapsöverföring, delvis genom att starta ett pilotprojekt för att hjälpa till med finansieringen av kommersialisering av immateriella rättigheter Kommer att stödja små och medelstora företags aktiva deltagande inom ramen för den verksamhet som bedrivs av Europeiska institutet för teknik och innovation så att de kan dra nytta av den kunskapsöverföring som institutet främjar. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra små och medelstora företags ansträngningar för att skapa sig en internationell arena och bli företag med hög tillväxt, bland annat genom att delta i innovationskluster stödja små och medelstora företags kompetensutveckling inom forskning och innovation, bl.a. genom förenklad tillgång till den offentliga forskningsinfrastrukturen, användning av FoU-tjänster, rekrytering av kvalificerad arbetskraft samt utbildning, i enlighet med gemenskapens regelverk för statligt stöd för forskning, utveckling och innovation öppna nationella forskningsprogram för små och medelstora företag från andra medlemsstater där det är till ömsesidig nytta, och bidra till dessa företags tillträde till gränsöverskridande forskningsverksamhet bl.a. genom gemensam programplanering i sitt genomförande av det sammanhållningspolitiska programmet garantera enkel tillgång för små och medelstora företag till finansiering i anslutning till entreprenörskap, innovation och kunskap stödja utvecklingen av en elektronisk identitet för företagen, för att möjliggöra e-fakturering och e-förvaltningstransaktioner uppmuntra företagen, särskilt små och medelstora företag, samt andra berörda parter, bl.a. upphandlande myndigheter, att delta i verksamhet som bidrar till ett snabbt genomförande av pionjärmarknadsinitiativet. |

- IX EU och medlemsstaterna bör göra det möjligt för små och medelstora företag att omvandla miljöproblem till affärsmöjligheter.

De bör tillhandahålla mer information och expertis, och fler finansiella incitament för att fullt ut utnyttja möjligheterna till nya ”gröna” markader och ökad energieffektivitet, delvis genom tillämpning av miljöstyrningssystem i små och medelstora företag.

Klimatförändringen, sinande energitillgångar, hållbar utveckling – allt detta är utmaningar av central betydelse för små och medelstora företag, som måste tillägna sig hållbarare produktions- och affärsmodeller. Efterfrågan på miljövänliga varor och tjänster öppnar också dörren till nya affärstillfällen.

Endast 29 % av de små och medelstora företagen har vidtagit åtgärder för att spara energi eller råvaror (jämfört med 46 % av de stora företagen). Endast 4 % av de små och medelstora företagen i EU har infört ett övergripande system för energieffektivitet, att jämföra med 19 % av de stora företagen. De små och medelstora företagen är särskilt sårbara för den stigande trenden för energi- och råvarupriserna och för den förutsedda klimatförändringen, och behöver öka sin effektivitet och sin förmåga att anpassa sig till dessa utmaningar så att dessa kan omvandlas till möjligheter.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen underlättar de små och medelstora företagens tillträde till miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen EMAS genom lättare miljöförfaranden, sänkta avgifter och möjligheten att registrera sig som kluster kommer att finansiera ett nätverk av experter på miljö och energieffektivitet inom Enterprise Europe Network, som ska ge råd om miljöeffektiv drift, marknadspotential och finansieringsmöjligheter för effektivare drift särskilt för små och medelstora företag håller på att utveckla nya stödformer för innovativa start-up-företag och små och medelstora företag inom miljöinnovation med målet att underlätta markandstillträde, tekniköverföring, användning av standarder och tillgång till finansiering, med iakttagande av befintliga regler om statligt stöd. Medlemsstaterna uppmanas att erbjuda incitament till miljöeffektiva företag och produkter (t.ex. system för skatteincitament och prioritering av finansiering av hållbar verksamhet vid stödtilldelningen) i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, och tillämpa det förenklade förfarandet för miljöstöd till små och medelstora företag enligt gruppundantagsförordningen utnyttja hela det belopp på ca 2,5 miljarder euro som i de sammanhållningspolitiska programmen anslagits till stöd till miljövänliga varor och processer i små och medelstora företag. |

- X EU och medlemsstaterna bör hjälpa och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på marknader utanför EU, särskilt genom marknadsspecifika stöd- och affärsutbildningsinsatser.

Endast 8 % av de små och medelstora företagen i EU rapporterar omsättning från export (7 % av mikroföretagen rapporterade export), vilket är en väsentligt lägre siffra än den för stora företag (28 %). Dessutom inhandlas endast 12 % av insatsvarorna till ett genomsnittligt litet eller medelstort företag utomlands.

Snabbt växande marknader representerar outnyttjad potential för många små och medelstora företag i EU. Särskilt de senaste utvidgningarna har skapat betydande nya affärsmöjligheter för företag i såväl ”gamla” som ”nya” medlemsstater. Detta visar på betydelsen av att fullt ut utnyttja marknadsmöjligheternas potential i kandidatländerna och de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

Handelshinder har svårare konsekvenser för små och medelstora företag än större företag eftersom de förstnämnda har begränsade resurser och sämre kapacitet att absorbera risker, särskilt när de är verksamma inom intensivt konkurrensutsatta marknader. För att kunna få tillträde till dessa marknader behöver de små och medelstora företagen därför hjälp med att skaffa information om möjliga partner och öppningar på deras marknader. De behöver också hjälp med att tackla handelshinder som beror på kulturella skillnader och skillnader i regler och lagstiftning.

För att små och medelstora företag fullt ut ska kunna utnyttja globaliseringens möjligheter måste man arbeta på att ge dem bättre tillträde till upphandlingsmarknaderna och möjligheter att tillvarata sina immateriella rättigheter, och på att garantera dem rättvis konkurrens och underlätta deras marknadstillträde.

Hur omsätts denna princip i praktiken?

Kommissionen har inrättat marknadstillträdesgrupper för de viktigaste exportmarknaderna, med medlemsstaternas handelsattachéer och företrädare för näringslivsorganisationer i EU, som ska bidra till att ge små och medelstora företag bättre information om handelshinder på marknader utanför EU kommer att aktivt försöka öppna marknader i länder utanför EU, särskilt i utvecklade ekonomier och avancerade ekonomier i utveckling, genom förhandlingar i WTO och bilaterala avtal kommer särskilt att försöka öppna upphandlingsmarknader i länder utanför EU, vilket bör leda till ömsesidiga fördelar, genom bilaterala och multilaterala förhandlingar (WTO-avtalet om offentlig upphandling), särskilt med länder med snabb tillväxt kommer att främja underlättandet av handel både i WTO-sammanhang och genom bilaterala förhandlingar kommer att göra det lättare för små och medelstora företag i EU att få tillträde till marknaderna i kandidatländerna och övriga länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, framför allt genom Enterprise Europe Network och genom att främja principen om att tänka småskaligt först i dessa länder, bl.a. genom utbyte av goda exempel på grundval av Europeiska stadgan för småföretag och initiativet för att stödja små och medelstora företag (”Small Business Act”) har för avsikt att inrätta europeiska företagscenter under 2009 på valda marknader, med början i Indiens och Kinas snabbt växande ekonomier har för avsikt att lansera en särskild ordning under benämningen Porten till Kina, som främst inriktar sig på att inrätta ett chefsutbildningsprogram i Kina för att europeiska små och medelstora företag ska kunna bli mer konkurrenskraftiga på den kinesiska marknaden fram till 2010. Medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra stora företag att åta sig handledning av små och medelstora företag för att ge dem tillträde till internationella marknader. |

- 5. GENOMFÖRANDE OCH FÖRVALTNING AV ”SMALL BUSINESS ACT”

Allt sedan initiativet för första gången lades fram i oktober 2007 har tanken på ett sådant initiativ till stöd för små och medelstora företag i EU väckt stora förväntningar. Det har vunnit ett brett stöd hos medlemsstaternas regeringar, i Europaparlamentet och bland de små och medelstora företagen, men det måste genomföras grundligt. Detta kräver av kommissionen och medlemsstaterna ett helhjärtat politiskt engagemang för initiativet. Som grund för ett förnyat åtagande för de små och medelstora företagen uppmanar kommissionen därför Europeiska rådet att omfatta och stödja initiativet om en ”Small Business Act” för Europa, anta de tio principerna och förbinda sig att genomföra de föreslagna åtgärderna. Dessutom uppmanar kommissionen rådet och Europaparlamentet att snabbt anta de lagförslag som ingår i initiativet.

Initiativet bör helt och full inarbetas i strategin för tillväxt och sysselsättning för att det ska kunna genomföras effektivt och resultaten ska kunna följas upp regelbundet. Medlemsstaterna uppmanas därför att utnyttja den uppdatering av Lissaboncykeln som planeras ske i slutet av 2008, så att de i sina nationella reformprogram och årliga genomföranderapporter kan ta hänsyn till de små och medelstora företagen. Medlemsstaterna kan låta sig inspireras av bifogade översikt över goda exempel i EU, och kommissionen kommer även fortsatt att tillhandahålla en plattform för utbyte av goda exempel.

Kommissionen kommer att bedöma de framsteg som gjorts med att genomföra initiativet och med början år 2008 regelbundet rapportera om dessa inom ramen för strategin för tillväxt och sysselsättning. Därigenom kan rådet följa med utvecklingen inom politiken för små och medelstora företag både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna och dra nödvändiga slutsatser av detta.

Bilaga: Utbyte av goda exempel i politiken för små och medelstora företag

Att utbyta goda exempel i politiken för små och medelstora företag har visat sig vara ett nyttigt verktyg i genomförandet av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Sedan 2000 har kommissionen sammanställt goda exempel inom olika områden. De som sammanställts inom ramen för Europeiska stadgan för småföretag finns upptagna i en förteckning på Internet på adressen

http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/gp.

Det europeiska näringslivspriset delas ut för att uppmärksamma utmärkta insatser för att främja entreprenörskap och belöna särskilt lyckade initiativ. En sammanställning av goda exempel inom främjande av näringslivet finns på adressen

http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/smes/awards/download/compendium_2007_en_lowres.pdf.

I denna bilaga presenteras några goda exempel i medlemsstaterna som förhoppningsvis ska inspirera till genomförande av initiativet till stöd för små och medelstora företag.

Princip 1: | Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap. |

Saxony-Anhalt Impulse Network, Tyskland |

Webbplats: www.impuls-netzwerk.de |

Youth Enterprise and Entrepreneurship Strategy in Wales, Storbritannien |

Webbplats: http://www.projectdynamo.co.uk; www.becauseyoucan.com. |

Cap’Ten, be captain of your project, Belgien |

Webbplats: www.ichec-pme.be |

Emax – nordiskt träningsläger för unga entreprenörer, Sverige |

Webbplats: www.emaxevent.com, www.startcentrum.se |

Kinder Business Week, Österrike |

Webbplats: www.kinderbusinessweek.at |

Entreprenörskapsdagar: Emprendemos Juntos – Vi är alla entreprenörer, Spanien |

Webbplats: www.emprendemosjuntos.es |

Utveckling av en entreprenörskultur bland kvinnor, Rumänien |

Webbplats: www.animmc.ro |

Princip 2: | Se till att ärliga företagare som gjort konkurs snabbt får en andra chans. |

Utvecklingsprogram för att förbereda kontrollerat generationsskifte i små och medelstora företag, Finland |

Webbplats: www.te-keskus.fi, www.yrityssuomi.fi |

Snabbare omstart efter konkurs, Danmark |

Webbplats: www.naec.dk |

Hjälp till egenföretagare och företagsägare i svårigheter, Belgien |

Webbplats: www.beci.be |

Princip 3: | Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först. |

Webbplats för samråd med allmänheten, ”Teeme koos”, Estland |

Webbplats: www.osale.ee; www.riigikantselei.ee; www.valitsus.ee |

Stödtjänster för små och medelstora företag lokalt med hjälp av one-stop-shops, Slovenien |

Webbplats: www.japti.si |

Checklista för uppfyllande av gällande bestämmelser, Storbritannien |

Webbplats: www.businesslink.gov.uk |

Y4 Committee, Finland |

Webbplats: www.y4.fi |

Princip 4: | Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov |

Den belgiska socialsektorns e-förvaltningsprogram för små och medelstora företag, Belgien |

Webbplats: www.ksz-bcss.fgov.be |

Gemensamma kontaktpunkter för företagsregistrering, Tjeckien |

Webbplats: www.mpo.cz |

One-stop-shop för entreprenörer, Tyskland |

Webbplats: www.one-stop-shop-trier.de |

Ledningscentrum för mikroföretag – ekonomisk och finansiell rapportering, Frankrike |

Webbplats: www.artifrance.eu |

Webbportal för offentlig information för småföretag, Frankrike |

Webbplats: pme.service-public.fr |

CORE - Companies Online Registration Environment, Irland |

Webbplats: www.cro.ie |

Kick-start project, Malta |

Webbplats: www.mcmpgov.mt |

Företagsdisk on-line, Nederländerna |

Webbplats: www.bedrijvenloket.nl |

KSU – Nationellt servicenät för små och medelstora företag, Polen |

Webbplats: www.euroinfo.org.pl, www.ksu.parp.gov.pl |

Enterprise online, Portugal |

Webbplats: www.portaldaempresa.pt |

One-stop-shops för små och medelstora företag (VEM), Slovenien |

Webbplats: www.japti.si |

Central myndighetsportal, Slovakien |

Webbplats: www.telecom.gov.sk |

Löneservice på internet för små arbetsgivare, Finland |

Webbplats: www.palkka.fi |

Princip 5: | Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd |

e-upphandlingsportal, Luxemburg |

Webbplats: http://www.marches.public.lu, http://www.mtp.public.lu |

Princip 6: | Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttande av sista betalningsdag vid handelstransaktioner. |

Sådd- och riskkapitalprogram, Irland |

Webbplats: www.enterprise-ireland.com |

Lån med ränteåterbäring för småföretag, Cypern |

Webbplats: www.bankofcyprus.com |

Offentliga riskkapitallån, Lettland |

Webbplats: www.lga.lv |

Mikrokreditprogram för kvinnliga entreprenörer och företagsägare, Spanien |

Webbplats: www.ipyme.org |

Princip 7: | Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter. |

Portal för handel och export, Tjeckien |

Webbplats: Businessinfo.cz |

Kompetensnätverk Nederländerna/Nordrhein-Westfalen (INTER-NED), Tyskland |

Webbplats: www.inter-ned.info |

Upplysningskampanj för allmänheten om standardisering, Litauen |

Webbplats: www.lsd.lt |

CETMOS –— The Central European Trade Mark Observation Service, Österrike |

Webbplats: www.cetmos.eu |

Princip 8: | Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag. |

National e-business strategy, Irland |

Webbplats: www.entemp.ie |

Innovationsförvaltning, Ungern |

Webbplats: www.chic.hu |

Nationell innovationsfond, Bulgarien |

Webbplats: www.sme.government.bg |

Hellenic Technology Clusters Initiative, Grekland |

Webbplats: www.htci.gr |

Princip 9: | Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter. |

En ny process för micro-finishing av ytor i den keramiska industrin, för mindre miljöpåverkan, Italien |

Webbplats: http://www.fondovalle.it |

Miljöskattereform, Estland |

Webbplats: www.fin.ee |

EDM – Electronisk databehandling inom miljö- och avfallsförvaltning, Österrike |

Webbplats: www.lebensministerium.at |

Princip 10: | Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta. |

Internet Fair, Polen |

Webbplats: www.euroinfo.org.pl |

Pipe – introduktion till exportmarknadsföring, Spanien |

Webbplats: www.portalpipe.com |

Sprint – gå samman för att konkurrera på världsmarknaden, Italien |

Webbplats: www.sprint-er.it |

[1] ”Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram – Tillväxt och sysselsättning genom en modern politik för små och medelstora företag”, KOM(2005) 551 slutlig, 10.11.2005.

[2] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/charter/docs/charter_en.pdf

[3] ”Små och medelstora företag är nyckeln till tillväxt och sysselsättning. Halvtidsrapport om den moderna politiken för små och medelstora företag”, KOM(2007) 592 slutlig, 4.10.2007.

[4] http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/home_en.htm

[5] ”Konsekvensanalys för Small Business Act”, SEK(2008) 2101.

[6] 2007 Observatory of EU SMEs. http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/analysis/observatory_en.htm

[7] ”En inre marknad för framtidens Europa”, KOM(2007) 724 slutlig, 20.11.2007.

[8] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/sba_consultation_report_final.pdf

[9] http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/survey/eurobarometer_intro.htm

[10] En gemensam invandringspolitik för Europa: principer, åtgärder och verktyg, KOM(2008) 359 slutlig, 17.6.2008.

[11] Omstart för konkursstämplad: För en politik som ger en andra chans - Att genomföra Lissabonprogrammet för tillväxt och sysselsättning, KOM(2007) 584 slutlig, 5.10.2007.

[12] ”Models to Reduce the Disproportionate Regulatory burden on SMEs”, rapport från expertgruppen, maj 2007.

[13] http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/docs/SME_public_procurement_Summary.pdf

[14] http://www.enterprise-europe-network.ec.europa.eu/

[15] http://ec.europa.eu/solvit/site/index_en.htm

[16] Kommissionens rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, 18.12.2006.