52006IP0054

P6_TA(2006)0054

Reform av det statliga stödet 2005-2009

Europaparlamentets resolution om reformen av det statliga stödet 2005-2009 (2005/2165(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens samrådsdokument "Handlingsplan för statligt stöd - Mindre men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 2005-2009" (KOM(2005)0107),

- med beaktande av kommissionens meddelande "Vägledande dokument om statligt stöd till innovation" (KOM(2005)0436),

- med beaktande av kommissionens beslut 2005/842/EG av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86 i fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse [1],

- med beaktande av kommissionens direktiv 2005/81/EG av den 28 november 2005 om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet [2],

- med beaktande av kommissionens arbetsdokument om gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster, i den version som vidarebefordrades till Europaparlamentet för yttrande den 8 september 2004,

- med beaktande av utkastet till kommissionens meddelande av den 21 december 2005 om riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål för 2007-2013,

- med beaktande av Lissabonstrategins mål,

- med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15- 16 mars 2002 och Europeiska rådets möte i Göteborg den 15- 16 juni 2001, särskilt de skrivningar där medlemsstaterna enas om att sänka nivån på det statliga stödet i Europeiska unionen och i stället inrikta detta mot övergripande mål av gemensamt intresse,

- med beaktande av artiklarna 2, 5, 16, 73, 86, 87 och 88 i EG-fördraget,

- med beaktande av sina tidigare resolutioner om tjänster i allmänhetens intresse, särskilt resolutionen av den 17 december 1997 om kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens intresse i Europa [3], resolutionen av den 18 maj 2000 om utkastet till kommissionens direktiv om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag [4], resolutionen av den 13 november 2001 om kommissionens meddelande om tjänster i allmänhetens intresse i Europa [5], resolutionen av den 14 januari 2004 om grönboken om tjänster i allmänhetens intresse [6] och resolutionen av den 22 februari 2005 om statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster [7],

- med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse [8],

- med beaktande av artiklarna I-3, I-5, II-96, III-122, III-166, III-167 och III-238 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som undertecknades av medlemsstaterna i Rom den 29 oktober 2004,

- med beaktande av EG-domstolens rättspraxis när det gäller tjänster i allmänhetens intresse, särskilt EGdomstolens dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH [9],

- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A6-0009/2006), och av följande skäl:

A. Bestämmelserna om statligt stöd bör vara enkla, öppna och effektiva.

B. Marknadsekonomin är det effektivaste sättet att fördela begränsade resurser. Statligt stöd bör därför betraktas som en sista utväg.

C. Statligt stöd bör alltid ha tydligt definierade mål, vara proportionerligt och, framför allt, beviljas för en begränsad tid.

D. Statligt stöd kan vara nödvändigt för att uppnå mål avseende konkurrenskraft eller tekniskt oberoende för Europa inom ramen för projekt av gemensamt europeiskt intresse i den betydelse som avses i artikel 87.3b i EG-fördraget.

E. Det totalbelopp i statligt stöd som varje år beviljas i Europeiska unionen motsvarar mer än 50 procent av EU:s årsbudget, även med de försiktigaste beräkningarna. Det statliga stödets omfattning skiljer sig avsevärt åt mellan medlemsstaterna och varierade 2003 mellan 0,10 och 2,76 procent av de nationella BNP. Statligt stöd kan följaktligen orsaka betydande snedvridningar på marknaden.

F. Statligt stöd betalas av skattebetalarna och måste därför användas ansvarsfullt så att största möjliga kostnadseffektivitet uppnås.

G. Skälen för att bevilja företag statligt stöd bör ses över regelbundet och med lämpliga intervaller. Uppgiften att regelbundet övervaka och kontrollera användningen av statligt stöd bör dock inte delegeras till medlemsstaternas nationella revisionsorgan.

H. Det krävs effektiva och stränga kontroller av hur statligt stöd beviljas för att garantera sund konkurrens och insyn och för att undvika diskriminering.

I. Vid tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör kommissionen inrikta sig på överträdelser med betydande inverkan på den inre marknaden eftersom statligt stöd är "oförenligt med den gemensamma marknaden" enligt artikel 87 i fördraget enbart då "det påverkar handeln mellan medlemsstaterna".

J. Statligt stöd som inte snedvrider konkurrensen är ett tillåtligt medel för att stimulera ekonomisk utveckling. Det kan sålunda vara ett medel för att driva på Lissabonagendan för ekonomisk tillväxt och jobb, vid sidan av andra verktyg, inbegripet gemenskapsstöd såsom strukturfonderna.

K. För att politiken för kontroll av statligt stöd skall bli effektiv krävs bättre information beträffande dess följder för de berörda parterna.

L. Fördelarna med statligt stöd kan vara betydligt större än kostnaderna när det statliga stödet används rationellt och grundliga kostnads-/nyttoanalyser genomförs.

M. Inom medlemsstaterna finns det ingen övervakningsmekanism som är jämförbar med kontrollen av statligt stöd på gemenskapsnivå.

N. Europaparlamentet har, i sina tidigare resolutioner om statligt stöd och i regelbundna diskussioner med företrädare för kommissionen i utskottet för ekonomi och valutafrågor, vid upprepade tillfällen insisterat på åtgärder för att skapa ökad insyn.

Allmänt

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt, som den redogör för i handlingsplanen för reform av det statliga stödet, att modernisera praxis och förfaranden avseende statligt stöd, särskilt genom att förtydliga reglerna, förfina det ekonomiska angreppssättet, öka öppenheten genom samråd med berörda parter och förbättra beslutsprocessen.

2. Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt att en omfattande reformering av politiken för statligt stöd verkligen behövs.

3. Europaparlamentet konstaterar att politiken för statligt stöd är en integrerad del av konkurrenspolitiken och att kontrollen av det statliga stödet återspeglar behovet av att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som verkar på den inre marknaden i Europa. Parlamentet betonar dock att i enlighet med artikel 87 i fördraget kan statligt stöd också bidra till att uppnå andra EU-mål, särskild dem som det hänvisas till i artikel 2 i fördraget.

4. Europaparlamentet konstaterar att artiklarna 86 och 87 i fördraget uttryckligen tillåter vissa undantag från det generella förbudet mot statligt stöd, när de föreslagna stödsystemen har klart definierade gynnsamma effekter för befolkningen och miljön och stödet inte skadar EU:s allmänna verksamhet. Europaparlamentet anser därför att det är mycket viktigt att man vid bedömningen av huruvida statligt stöd är förenligt med fördraget hittar balans mellan stödets negativa effekter på konkurrensen och dess positiva effekter när det gäller det allmänna gemenskapsintresset.

5. Europaparlamentet betonar att kommissionens beslut, för att undvika osäkerhet om det rättsliga läget, så långt som möjligt bör ligga i linje med EG-domstolens relevanta domar. Europaparlamentet anser att handlingsplanen för statligt stöd i den utsträckning detta är nödvändigt bör åtföljas av lagstiftningsinitiativ som syftar till att reformera stödet på det sätt som EU önskar och att öka rättssäkerheten.

6. Europaparlamentet föreslår att kommissionen så konsekvent som möjligt publicerar riktlinjer för tolkningen av domstolens domar om reglerna för statligt stöd, oavsett om dessa nu grundar sig på fördragets bestämmelser eller bestämmelser i sekundärrätten.

7. Europaparlamentet betonar behovet av att dra slutsatserna av såväl det dåliga utfallet av statligt stöd som har beviljats tidigare som av de fall då det statliga stödet visat sig vara ett effektivt instrument för att uppnå de eftersträvade målen. Parlamentet understryker att det statliga stöd som snedvrider konkurrensen bör tas bort.

8. Europaparlamentet önskar att kommissionen varje år till Europaparlamentet och rådet överlämnar en rapport om det statliga stöd som beviljats i medlemsstaterna.

9. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att tillämpa stränga rapporteringsregler som omfattar såväl medlemsstaten som stödmottagarna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att förändra resultattavlan för statligt stöd med detta i åtanke.

10. Europaparlamentet anser att det i dagens globaliserade ekonomi är av största vikt att bestämmelser som fastställs på gemenskapsnivå tar hänsyn till internationella konkurrensvillkor.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åter undersöka om de maximala stödnivåerna på upp till 50 procent, som i princip är möjliga, inte visar sig vara för höga sett ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Med så höga stödnivåer anser parlamentet att ett bolag skulle kunna bildas utan eget kapital, vilket strider mot principen om entreprenörsansvar i en marknadsekonomi.

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande i handlingsplanen för statligt stöd att nyckelmålen för gemenskapen inkluderar en hög sysselsättningsnivå, hållbar tillväxt och ekonomisk och social sammanhållning.

En förstärkt ekonomisk strategi

13. 13 Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förfina sitt ekonomiska tillvägagångssätt vid förfaranden som rör statligt stöd och att inrikta sina resurser på förhållanden som sannolikt orsakar de allvarligaste snedvridningarna av konkurrensen och handeln, med avseende på målsättningarna i Lissabonoch Göteborgsstrategierna.

14. 14 Europaparlamentet begär att kommissionens ekonomiska strategi skall vara strikt definierad så att en större rättssäkerhet kan garanteras för de berörda parterna. Europaparlamentet anser därför att kommissionens ekonomiska analys skall grundas på fastställda kriterier som kommer från gällande förfaranden inom andra områden av konkurrensrätten, samtidigt som man skall tillse att förfarandena inte blir alltför betungande.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra de båda kriterierna för att bedöma om stöd är otillåtet, som föreskrivs i artikel 87.1 i fördraget (stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen å ena sidan, stöd som påverkar handeln mellan medlemsstaterna å den andra) till föremål för ekonomisk analys i alla sina beslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekräfta och specificera sin strategi för de båda kriterierna i särskilda riktlinjer.

16. Europaparlamentet föreslår att kommissionen tillhandahåller såväl en detaljerad definition av begreppet "marknadsmisslyckande", inbegripet en förklaring om när detta begrepp är tillämpligt, som en sammanhängande metod. Parlamentet insisterar på ett fungerande begrepp, så att medlemsstater och stödmottagare kan tillämpa och dra nytta av det i praktiken. Parlamentet insisterar på att det nya begreppet också måste bli föremål för kortare förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra gränserna för begreppet marknadsmisslyckande och dess samspel med beståndsdelarna i förbudet mot statligt stöd i artikel 87 i fördraget.

17. 17 Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens vice ordförande Siim Kallas initiativ för att öka öppenheten vid förfarandet för beviljande av jordbruksbidrag, enligt vilket medlemsstaterna skulle vara skyldiga att offentliggöra alla mottagare jämte beviljade bidragsbelopp på Internet, och rekommenderar att denna ordning utvidgas till alla statsbidrag. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att kräva att alla företag åläggs en skyldighet att offentliggöra detaljer om erhållna bidrag så att aktieägarna bättre kan bedöma företagets verkliga resultat, vilket är särskilt viktigt om stödet senare kan komma att dras in.

18. Europaparlamentet varnar för den potentiellt skadliga roll som både nationellt och europeiskt statligt stöd kan spela genom att uppmuntra omlokaliseringar av potentiellt stödmottagande företag mellan medlemsstater, beroende på att företag ser sig omkring efter det förmånligaste stödet utan någon verklig nytta för EU:s gemensamma mål.

Innovation samt forskning och utveckling

19. 19 Europaparlamentet understryker den stora betydelse som innovation, forskning och utveckling har för EU:s framtida konkurrenskraft i en global ekonomi.

20. Europaparlamentet betonar att stöd till forskning och utveckling måste utvärderas i ljuset av Lissabonmålen och att sådant stöd kan göra det möjligt för medlemsstaterna att både rikta in sig på marknadsmisslyckanden och vidta åtgärder för att ge näringslivet de rätta incitamenten att investera mer i forskning och utveckling. Europaparlamentet understryker emellertid att stöd till forskning och utveckling inte får ge upphov till stöd som snedvrider konkurrensen, särskilt inte genom att gynna etablerade marknadsaktörer. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att i medlemsstaterna övervinna lagstiftnings- och skattehinder som hindrar nya och innovativa företag i deras utveckling.

21. Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av miljöteknik inom EU, särskilt inom energisektorn, har hämmats på grund av omfattande statligt stöd till fossila bränslen och kärnenergi. Parlamentet tror fullt och fast på principen att externa kostnader bör inkluderas i priset på energi från olika källor, och att denna princip borde ligga till grund för översynen av EU:s riktlinjer för statligt stöd.

22. Europaparlamentet stöder helhjärtat ett flexibelt statligt stöd för att frambringa och främja innovativa idéer vid forskningsorgan och universitet i den offentliga sektorn samt tydliga och enkla regler för hur idéer och sakkunskap kan överföras till företagen. Parlamentet stöder i detta hänseende alstrandet av ytterligare innovation genom offentlig-privata samarbetsformer och partnerskap.

23. Europaparlamentet betonar principen om att stöd till forskning och utveckling inte får gynna enskilda företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta stödet till forskning och utveckling på "innovationskluster".

24. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess avsikt att mjuka upp systemet för statligt stöd i syfte att stödja innovationsprocesser i proportion till hur pass "avlägsna" dessa är från marknaden.

Riskkapital

25. 25 Europaparlamentet anser att försörjningen av riskkapital i några medlemsstater, särskilt till småföretag, inte är optimal, vilket beror på brister i lagstiftningen och på skattesystem med svaga incitament. Parlamentet välkomnar därför kommissionens pågående översyn av sitt meddelande om statligt stöd och riskkapital, som upphör att gälla augusti 2006 [10].

26. Europaparlamentet understryker behovet av att främja nystartade företag och nya, innovativa små och medelstora företag i deras utveckling, bland annat genom lämpliga skatteincitament.

27. Europaparlamentet betonar behovet av snabbare och mindre betungande godkännandeprocesser. Parlamentet förordar i detta sammanhang gruppundantag för småskaligt stöd till små och medelstora företag.

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutgiltigt se till att rättslig klarhet skapas när det gäller stöd för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

29. Europaparlamentet anser att överkompensation är det mest grundläggande kriteriet och att finansiering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse därför utgör statligt stöd endast i de fall där kriteriet om berättigad kompensation inte uppfylls eller inte kan bevisas vara uppfyllt.

30. Europaparlamentet beklagar att det fortfarande råder stora skillnader mellan hur kommissionen avser att tolka prövningen i domstolens Altmark-dom i praktiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra ett tydligt och precist tolkningsmeddelande om det fjärde kriteriet som fastställts i Altmarkdomen, som tar hänsyn till olika sektorers specifika karaktär.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på att infrastrukturer i mindre utvecklade regioner i allt högre grad byggs genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer, särskilt uppmärksamma frågan om tillhandahållande av statligt stöd för sådana partnerskap, och därigenom lämna juridisk vägledning om alla frågor om tillämpningen av reglerna för statligt stöd i detta sammanhang, och efterlyser framför allt lämpliga regler för att förenkla användningen av offentlig-privata partnerskap. Parlamentet framhåller att det i samband med detta är särskilt viktigt att se till att öppenheten upprätthålls.

32. Europaparlamentet uppmärksammar att allmännyttiga företag av mindre storlek undantas från tilllämpningen av reglerna för statligt stöd. Parlamentet undrar dock om denna åtskillnad mellan små och stora företag vid bedömningen av reglerna för statligt stöd är lämplig. Parlamentet begär därför att kommissionens bedömning skall grundas på de statliga stödåtgärdernas effekter på den aktuella marknaden snarare än på det berörda allmännyttiga företagets storlek.

Gruppundantag

33. Europaparlamentet stöder antagandet av en kommissionsförordning om ett allmänt gruppundantag i syfte att förenkla och befästa de nuvarande gruppundantagen, i synnerhet för utbildning, små och medelstora företag samt sysselsättning, och införa fler undantag, särskilt när det gäller statligt stöd till små och medelstora företag och till forskning och utveckling, så länge korssubventionering från små till stora företag övervakas och förbjuds när så behövs. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inrikta sina resurser på att angripa det mest snedvridande stödet. Parlamentet anser att anmälningsförfarandena och de dröjsmål som dessa medför bör stå i proportion till den risk för allvarlig snedvridning av konkurrensen som stödet i fråga ger upphov till. Parlamentet menar att ett enda rättsligt instrument även skulle kunna underlätta framtida utvidgningar av begreppet gruppundantag, så att mindre belopp i varje stödtyp inte längre behöver anmälas.

34. Europaparlamentet betonar behovet av att se till att en allmän gruppundantagsförordning leder till en verklig förenkling av förfarandena, med tydliga, detaljerade och otvetydiga bestämmelser som inte äventyrar det överordnade målet om en allmän minskning av det statliga stödet.

35. Europaparlamentet välkomnar förslaget om att höja tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse. Parlamentet föreslår en fördubbling till 200000 Euro. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ägna sig åt problemet med kumuleringskontroll.

Regionalstöd

36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål [11]. Parlamentet betonar att regionalstödspolitiken i större utsträckning bör beakta territoriella kriterier så att geografiska områden inom EU med stark ekonomi särskiljs från områden som genomgår en svår industriell omvandling och områden med permanenta naturliga handikapp. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken och politiken för statligt stöd kompletterar varandra. Politiken för statligt stöd har visat sig vara ett effektivt instrument på vägen mot en verklig inkomstkonvergens över hela Europa.

37. Europaparlamentet anser att statligt stöd bara bör tillåtas när stödet medför ett mervärde som inte kan uppnås med någon annan politisk åtgärd och är till förmån för en region. Parlamentet stöder därför en effektivare strategi för beviljande av regionalstöd, med inriktning på investeringar i infrastruktur och övergripande stöd i EU:s mindre gynnade eller minst utvecklade regioner och också införandet av förmånliga skattevillkor under en övergångsperiod på maximalt fem år. I detta sammanhang betonas nödvändigheten att bibehålla lämpliga stödåtgärder för de regioner som drabbats av en "statistisk effekt" genom EU-utvidgningen.

38. Europaparlamentet anser att man bör genomföra en översyn av minskningarna av det statliga stödet till regioner drabbade av den "statistiska effekten", vilka fått en relativ höjning av inkomsten som en följd av utvidgningen men som inte uppnått en verklig tillväxt eller konvergens och som lider av en hög arbetslöshet.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av EU:s mål och dess sammanhållningspolitik som syftar till en ekonomisk och social konvergens genom att obalanser mellan EU:s regioner utjämnas, att se till att varken det nationella eller europeiska statliga stödet resulterar i en snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaternas regioner och inte finansierar omlokaliseringar inom EU som framför allt yttrar sig i att nya arbetstillfällen i en region skapas på bekostnad av förlorade arbetstillfällen i en annan.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i linje med Lissabonstrategin och Göteborgsstrategierna bedöma de olika typerna av statligt stöd och deras effektivitet mer ingående och detaljerat, för att se om vissa former av stöd är mer fördelaktiga än andra när det gäller deras varaktiga och positiva inverkan på den regionala utvecklingen.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de principer som anges i handlingsplanen för en reform av statligt stöd även på de särskilda bestämmelser som gäller för vissa sektorer, såsom jordbruk, fiske, kolproduktion och transport, vilka ofta är koncentrerade till områden som är berättigade till stöd från strukturfonderna, och att lägga fram fler förslag som är inriktade på att reformera dessa särskilda bestämmelser.

Miljöstöd

42. Europaparlamentet anser att statligt stöd på miljöområdet, när tillämpningen är rättvis och transparent, kan spela en central roll i strävan mot målet om hållbar utveckling i EU, särskilt genom att på lång sikt stimulera investeringar i teknik och patentering av sådan teknik inom EU i linje med den målsättning att stabilisera utsläppen av växthusgaser som fastställts i FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

43. Europaparlamentet stödjer kommissionens uppfattning att de nuvarande riktlinjerna för statligt stöd för miljöskydd inte är "särskilt väl anpassade till de alltmer sofistikerade investeringarna i miljöteknik, och inte heller till de nya formerna av offentlig-privata partnerskap" [12].

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda införandet av åtgärder för att minska statligt stöd som har negativa effekter på miljön och att slutligen avskaffa det helt och hållet. Parlamentet konstaterar att detta statliga stöd är av avsevärd omfattning. Parlamentet begär att Europeiska miljöbyrån skall göra en förteckning över de subventioner som både direkt och indirekt främjar en produktion och konsumtion som leder till föroreningar och på så sätt utsätter renare teknik för orättvis konkurrens.

45. Europaparlamentet välkomnar därför att processen med de berörda parterna inleds i syfte att revidera dessa riktlinjer, som upphör att gälla i vid utgången av 2007.

Bättre styrning

46. Europaparlamentet anser att de nuvarande metoderna och förfarandena för politiken för statligt stöd har vissa brister och är för byråkratiska.

47. Europaparlamentet välkomnar därför ett införande av riktlinjer för bästa metod när det gäller förfarandena för statligt stöd, för att åstadkomma snabbare och effektivare anmälningsförfaranden. Parlamentet ifrågasätter i detta sammanhang om det inte vore lämpligare med en förordning än riktlinjer för att nå detta mål.

48. Europaparlamentet stöder helhjärtat tanken på att skapa ett tätare nätverk av kontrollinstanserna, t.ex. revisionsrätterna, i medlemsstaterna, vilket skulle kunna främja målet om konsekvens i tillämpningen av reglerna för statligt stöd.

49. Europaparlamentet betonar att varje decentralisering av befogenheter till förmån för nationella myndigheter kräver en rigorös övervakning och samordning för att säkerställa att reglerna tillämpas konsekvent i samtliga medlemsstater. Decentraliseringen riskerar att medföra en inkonsekvent tillämpning av reglerna för statligt stöd, särskilt med tanke på de olika strukturerna och nivåerna på erfarenheten och sakkunskapen hos medlemsstaternas behöriga myndigheter. Parlamentet betonar vikten av ett fungerande nätverk mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga tidsgränser för förfarandena för statligt stöd, inbegripet efterlevnaden.

51. Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje över att sanktionerna för underlåtenhet att fullgöra anmälningsplikten för närvarande endast riktas mot stödmottagarna och inte mot medlemsstaterna. Parlamentet stöder därför kommissionen när det gäller att utreda nya avskräckningsmekanismer i syfte att ta itu med medlemsstaternas felaktiga tillämpning av reglerna för statligt stöd och uppmanar kommissionen att föreskriva lämpliga sanktioner i detta sammanhang.

52. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att medbeslutandeförfarandet skall införas för alla konkurrenspolitikfrågor där rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

*

* *

53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

[1] EUT L 312, 29.11.2005, s. 67.

[2] EUT L 312, 29.11.2005, s. 47.

[3] EGT C 14, 19.1.1998, s. 74.

[4] EGT C 59, 23.2.2001, s. 238.

[5] EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 153.

[6] EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 294.

[7] EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 117.

[8] EGT L 10, 13.1.2001, s. 30.

[9] REG 2003, s. I-7747.

[10] EGT C 235, 21.8.2001, s. 3.

[11] Ännu ej offentliggjort i EUT.

[12] Kommissionens meddelande "Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik" av den 28 januari 2004 (KOM(2004)0038), punkt 4.2.3.

--------------------------------------------------