17.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/86

1.1

Kommittén välkomnar det vägledande dokumentet om statligt stöd till innovation, genom vilket kommissionen avser att utarbeta en säker rättslig ram, fastställa kriterier för att rikta stödet bättre och åstadkomma en förenkling av regelverket.

1.1.1

Kommittén är medveten om att kommissionsdokumentet för första gången initierar en ingående debatt om följande, för närvarande högst aktuella frågor:

1.2

Svaren på dessa frågor kommer att ha en avgörande betydelse för den nya rättsliga ram som kommissionen skall lägga fram och som skall leda till samordning mellan medlemsstaterna i syfte att förena utveckling och framsteg och respektera bestämmelserna, särskilt konkurrensbestämmelserna.

1.3

Att Europa inte är tillräckligt konkurrenskraftigt beror till stor del på att innovationsnivån är relativt låg, vilket i sin tur ofta beror på marknadsbrister. I dessa fall kan de statliga stöden bidra till att uppmuntra marknadsaktörerna till större investeringar i produkt- och processrelaterad innovation (1).

1.4

Alternativet till innovation är kulturell och ekonomisk tillbakagång inom EU. Kommittén är fullständigt medveten om detta, och genom att dess ledamöter är aktiva inom det organiserade civila samhällets olika sektorer söker den uppnå följande mål (som ett lämpligt utnyttjande av statsstöden också kan bidra till):

1.5

Hittills har kommissionen inte antagit några särskilda bestämmelser om statligt stöd till innovation. Med utgångspunkt i artiklarna 87 och 88 i fördraget har kommissionen behandlat innovation i samband med andra typer av stöd: regionalstöd, utbildningsstöd, åtgärder rörande investeringskapital, sysselsättningsstöd och åtgärder till stöd för småföretag.

1.5.1

Innovation har på sätt och vis hört till de statliga stöden till forskning och utveckling (5), en stödregim som förlängdes från den 30 juni 2002 till den 31 december 2005 (6).

1.6

Kommittén har behandlat många av kommissionens frågeställningar i tidigare yttranden och har, enhälligt eller med stor majoritet, hävdat att man bör göra följande:

1.7

Kommittén har redan haft tillfälle att framhålla att statliga stöd till investeringar i innovativa projekt som genomförs av småföretag bör ges med beaktande av företagens storleksmässiga utveckling och med beaktande av följande:

2.1.1

Kommissionens målsättning är att skapa en öppen debatt som leder till att gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd till innovationsprojekt förbättras.

2.1.2

Kommissionen föregriper och förtydligar sin ståndpunkt inom följande sex allmänna områden:

2.1.3

Villkoren för ovanstående är följande:

2.2.1

I sina tidigare yttranden har kommittén alltid framhållit hur viktigt det är att kontrollera de statliga stöden för att möjliggöra följande inom EU:

2.2.2

Å ena sidan är konkurrenspolitiken (9) avgörande för att den inre marknaden skall fungera korrekt, så att marknaden kan utvecklas utan påverkan av diskriminerande bestämmelser; å andra sidan kan statens åtgärder vara lämpliga och nödvändiga för att avhjälpa marknadsbegränsningar och marknadsmisslyckanden.

2.2.2.1

Enligt Lissabonstrategin, som sågs över och blev mer pragmatisk vid vårmötet 2005 (10), bör man ägna särskild uppmärksamhet åt följande:

2.2.3

De statliga stöden har minskat något på senare år (11) och har framför allt riktats in på övergripande mål. Under 2003 rörde 79 % av de statliga stöden övergripande mål. Av dessa stöd gick i sin tur 14 % till forskning och utveckling (12). Även Europeiska rådet har tagit fasta på detta, och framhöll vid sitt möte i mars 2005 hur viktigt det är att göra undantag i fall när detta är nödvändigt för att avhjälpa marknadsbrister.

2.2.3.1

I sin resolution ”Stärka EU:s konkurrenskraft: hur förändringarna i näringslivet påverkar politiken och rollen för små och medelstora företag” (13) välkomnar Europaparlamentet den generella minskningen av stöden och påpekar värdet av stöd till forskning, utveckling, utbildning och rådgivning till småföretag.

2.2.4

När det gäller reformerna av systemet för statligt stöd (14), som även kommittén har yttrat sig över (15), påpekar Europaparlamentet att det är nödvändigt att utarbeta ett tydligare tillvägagångssätt i reformen av det statliga stödet till innovation, dvs. innovation i vid mening och inte bara teknisk sådan (16). Angreppssättet skall fungera övergripande, i alla sektorer, även handels- och tjänstesektorn, som kan bidra till Lissabonstrategin.

2.2.5

Kommittén understryker att kommissionen 2004 lade fram flera strukturerade förslag till en allmän reform av stöden, förslag som är utformade med hänsyn till marknadsbristerna. De har välkomnats av kommittén och håller på att genomföras genom meddelanden som redan utfärdats.

2.2.6

Men kommittén är också fullständigt medveten om att det är fråga om en mycket dynamisk situation, som präglas av politiska, sociala, ekonomiska och juridiska förändringar och en allt snabbare internationalisering av marknaderna. Därför krävs regelbundna förändringar (17), samtidigt som den rättsliga ramens tydlighet och öppenhet måste bevaras.

2.2.7

När det gäller internationaliseringen av marknaderna bör man särskilt uppmärksamma WTO:s multilaterala ram å ena sidan och Europas viktigaste handelspartner å den andra.

2.2.8

I USA får små och medelstora företag innovationsstöd från myndigheten United States Small Business Administration (SBA) genom en rad offentliga federala program. Därtill kommer stöd från delstaterna och det federala initiativet Small Business Innovation Research Program (SBIR).

2.2.8.1

SBA utvecklar följande program:

2.2.8.2

Det ovannämnda initiativet SBIR, för offentligt innovations- och forskningsstöd till småföretag, omfattar startkapitalsinsatser för genomförbarhetsstudier på upp till 100 000 USD i en första fas och insatser på upp till 750 000 dollar i en andra fas med utveckling av prototyper. För den tredje fasen finns inga SBIR-medel avsatta, men det finns mekanismer för att söka offentliga och privata medel för marknadsföringsfasen.

2.2.9

Kommissionens rådgivande organ EURAB, som företräder både universitetsvärlden och företagen inom EU, påpekar i sina nyligen utfärdade rekommendationer hur viktigt det är att inrätta en liknande mekanism både på gemenskapsnivå och medlemsstatsnivå, som ett komplement till ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, och menar att detta kan kräva en ändring av bestämmelserna om statligt stöd  (18) .

2.2.10

I Japan erbjuder byrån för små och medelstora företag olika typer av offentligt innovationsstöd, t.ex. följande:

2.2.11

I planen för WTO:s multilaterala avtal definieras begreppet ”särskilt statligt stöd” som ett stöd som endast kan tilldelas ett företag, en industri eller en grupp av industrier i den stat som ger stödet. WTO-bestämmelserna tillämpas endast på dessa stöd, med undantag av jordbrukssektorn, och det finns två kategorier: otillåtna stöd och aktiverbara stöd.

2.2.12

Otillåtna stöd är direkta stöd till exportfrämjande eller främjande av inhemska varor i förhållande till importerade varor, vilket snedvrider den internationella handeln och därmed hindrar andra länders handel. Dessa stöd är föremål för WTO:s granskning, med ett snabbt förfarande för förhindrande av stödinsatsen eller motåtgärder med tullavgifter från det eller de drabbade ländernas sida.

2.2.13

När det gäller aktiverbara stöd skall det land som väcker talan mot ett annat lands stöd bevisa att detta har fått negativa effekter för det drabbade landets lagliga intressen, med utgångspunkt i tre ”skadekategorier” (19). I annat fall tillåts den statliga stödinsatsen. När negativa effekter har bevisats och erkänts av WTO:s tvistlösningsinstans, skall det land som har gett stödet dra in det. Annars har det drabbade landet rätt att införa kompenserande tullar.

2.3.1

Kommittén välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att kartlägga det samband mellan statliga stöd och innovation i Europa som för närvarande finns och som kan förbättras. Att EU inte är tillräckligt konkurrenskraftigt i förhållande till andra delar av världen beror till stor del på brister i innovationsprocessen, brister som förvärras av globaliseringen.

2.3.1.1

Det är också positivt att problemen i samband med de statliga innovationsstöden blir föremål för ett offentligt samråd som kan göra de närmast berörda aktörerna delaktiga i denna känsliga fråga.

2.3.1.2

Frågeställningarna i meddelandena är omfattande och välformulerade och berör de flesta problemen i samband med marknadsmisslyckanden och möjligheten att förenkla förfaranden. Tidsbrist och brist på diskussion i studiegrupperna gör att föredraganden inte kan gå djupare in på de olika frågorna och ge välgrundade svar på var och en av dem.

2.3.2

Kommittén är medveten om att de statliga innovationsstöden inte ensamma kan lösa problemen med EU:s konkurrenskraft. I åtskilliga EU-dokument och olika yttranden från kommittén har det påpekats att gemenskapsåtgärderna har följande begränsningar:

2.3.3

Detta har lett till en viss rättslig osäkerhet som endast kan avhjälpas genom att man ingående granskar de begränsningar och möjligheter som de statliga stöden inom denna sektor erbjuder.

2.3.4

Innovation i alla sina aspekter, både i fråga om produkter och processer (21), får i slutändan följder för marknaden och kan därmed i hög grad påverka verksamheter som har effekter på konkurrensen och handeln.

2.3.5

För att kunna ge förhandstillstånd måste man kunna fastställa en särskild, öppen och gemensam referensram, en anda av partnerskap och aktivt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.

2.3.6.1

Kommittén är medveten om att den definition av innovation som på sin tid formulerades i grönboken bör uppdateras, med tanke på de förändringar som skett under det senaste årtiondet. Det är också nödvändigt att fördjupa faserna mellan innovationsprocesserna och marknadsföringsfasen. Detta för att konkurrensbestämmelserna inte skall snedvridas i alltför hög grad.

2.3.6.2

En gång i tiden var samhällsutvecklingen så långsam att den inte kunde skönjas under en livstid. I dag är den snabb och svår att förstå. Samhällena i sin helhet, men framför allt företagen, förvaltningarna och tjänsterna, genomgår i dag en lång rad förändringar som leder till att förvärvad kunskap inte längre känns helt relevant.

2.3.6.3

Innovation blir en social process, genom vilken de personer och olika organ som har utsetts till att tillägna sig kunskap och därför har mest av denna hjälper de ”andra” att förstå effekterna av denna kunskap och överföra den i sitt yrkesliv och sina yrkesmässiga relationer.

2.3.6.4

Om utopi är ett projekt som kommer att förverkligas i framtiden, kan man säga följande: ”Innovation är en bekräftelse på alla utopier” (22).

2.3.6.5

Efter grönboken har kommissionen lämpligt nog definierat innovation som ”framgångsrikt införande och utnyttjande av förnyelse i ekonomisk och annan samhällelig verksamhet”  (23).

2.3.6.6

Innovation är en komplex process. Förutom utvecklingen av forskning och bättre tillämpning av teknik bidrar åtskilliga andra, ofta föränderliga faktorer och villkor till innovation. Följande kan nämnas:

2.3.6.7

Kommittén har redan fått tillfälle att bekräfta att innovation är en social process (24) som får sin näring av forskningen, genomförs med hjälp av ett konkurrenssystem och får sitt rättmätiga utrymme när den sprids, och attityden till förändringar och risker är positiv. Resultatet består i ökad konkurrenskraft, bättre sammanhållning och större socialt och ekonomiskt välstånd.

2.3.6.8

I syfte att åstadkomma objektiva kriterier uppmanar EESK kommissionen att, med hjälp av organ som företräder det civila samhället och via samordning med Eurostat, klargöra vilken produktion och vilka tjänster som i dag kan definieras som innovativ verksamhet. Riktlinjer skulle vara till stor nytta inom denna komplicerade och föränderliga sektor.

2.3.6.9

Innovationsstöd (enligt grönbokens definition (25)). Enligt kommittén, som redan haft tillfälle att påpeka detta (26), bör den befintliga ramen utvidgas till att omfatta sådana typer av stöd som inte omfattas av de nuvarande riktlinjerna, och det bör fastställas ytterligare bedömningskriterier med större utrymme för medlemsstaterna att ge stöd utan anmälningsplikt.

2.3.6.10

I meddelandet betonas småföretagens särskilda behov, som flera gånger åberopas i Europaparlamentets, rådets, EESK:s och kommissionens dokument. Kommittén är även övertygad om att konkurrenskraften verkligen kan stärkas genom innovativa, konkreta och välriktade åtgärder för mikroföretagen samt de små och medelstora företagen.

2.3.6.11

Både inom små och stora företag kräver innovationsprocesserna medverkan av hela personalen och åtaganden på olika nivåer. Detta är möjligt om det råder ett samarbetsvänligt klimat och alla kan acceptera och intresserar sig för stimulans av nytänkande. En förutsättning för detta är ständig fortbildning.

2.3.6.12

Enligt EESK är det nödvändigt att alla länder ökar sina ansträngningar för att göra naturvetenskapliga och tekniska ämnen mer begripliga och få fler ungdomar att ägna sig åt dem (27). Även TV-program kan bidra till innovationskulturen (28). Genom utbildning, bland annat genom TV, kan man stärka människors förmåga att kommunicera, i syfte att förbättra informationen och därmed innovationen och konkurrenskraften. Välriktad och tillgänglig information bidrar till att göra människor mer medvetna om naturvetenskap och teknik och leder till innovation.