23.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 74/44

1.1

Mot bakgrund av de demografiska förändringarna och de möjligheter och risker för livskvaliteten som dessa medför för ett växande antal äldre människor i Europa begär kommittén

—

Ekonomisk politik och finanspolitik (4.1)

—

Arbete och sysselsättning (4.2)

—

Äldre människors livssituation (4.3)

—

Den sociala och fysiska miljön (4.4)

—

Livslångt lärande (4.5)

—

Hälsa och vård (4.6)

—

Ny teknik (4.7)

—

Inventering, sammankoppling och komplettering av befintliga kunskaper (4.8).

—

Användning av den ”öppna samordningsmetoden” för att anta ett enhetligt tillvägagångssätt för – och en klassificering av – indikatorer för äldre människors livskvalitet i europeiska länder, för att möjliggöra utbyte av erfarenheter, jämförelser mellan olika delar av Europa och ömsesidigt lärande, främja dialogen mellan företrädarna för det organiserade civila samhället och de ansvariga generaldirektoraten vid kommissionen och komma överens om gemensamma värdegrunder i ett samhälle som åldras.

—

Inrättande av ett gemensamt övervakningscentrum för att upprätta en europeisk byrå med inriktning på åldrande och en databas för att skaffa sig kunskaper, samla in och föra dem vidare för att förbättra den öppna samordningsmetoden samt för att dra slutsatser av praktisk och politisk betydelse.

—

Inrättande av en sektorsgruppering för ”Ett åldrande samhälle” i EESK.

—

Workshops och konferenser för att öka kunskaperna om de demografiska förändringarna, lyfta fram behovet av skyndsamma preventiva och kompletterande åtgärder, öka medvetenheten, ge forskningsresultat så stor spridning som möjligt och främja utbyte mellan de ”gamla” och de ”nya” medlemsländerna.

—

För politiska åtgärder för att behålla och, om nödvändigt, höja livskvaliteten för den äldre generationen idag och i framtiden.

—

För att stärka Europas ekonomiska utveckling och konkurrenskraft beträffande den potential som de demografiska förändringarna medför.

2.1

De demografiska förändringarna i befolkningens struktur är både en stor historisk framgång och en av vår tids utmaningar. Aldrig tidigare har hela generationer med rätta kunnat hoppas på och förvänta sig att få uppleva så många år i hög ålder. Denna nya fas i livet kan utformas på många olika positiva sätt men medför också helt nya uppgifter för individen och samhället. I de flesta länder i Europa har många äldre människor de inkomster och de fysiska och kognitiva förutsättningar som krävs för att de skall kunna utforma detta tillskott av år på ett självständigt och tillfredsställande sätt. Därigenom uppstår nya möjligheter till ekonomisk och samhällelig utveckling. Med stigande ålder följer å andra sidan också en risk för att de fysiska, sensoriska och kognitiva förutsättningarna försämras och därmed också en risk för funktionella begränsningar. Bortsett från detta finns det grupper i samhället som inte besitter de materiella, sociala och personliga förutsättningar som krävs för att de skall kunna åldras med värdighet. Det senare gäller framför allt ett stort antal ensamstående äldre kvinnor. Också mellan Europas länder finns det stora skillnader i detta avseende. Förskjutningen av åldersstrukturen i alla länderna tvingar dessutom fram en omfördelning av befintliga medel och en anpassning av systemen för hälsovård och social trygghet. Befolkningens åldrande berör – även om tidsförloppen skiljer sig åt – alla EU:s länder. I sin rapport om EESK:s verksamhet 2000–2002 skriver ordföranden (s. 69):

2.2

”Kommittén har också uppmärksammat de oroväckande demografiska prognoserna och hur de kan påverka sysselsättningen, folkhälsan och pensionerna.”

2.3

Det är denna utveckling som ligger till grund för denna initiativrapport om forskningsbehovet på området ”demografiska förändringar – livskvalitet för gamla samt tekniska behov”. Önskemålet är att en nyckelåtgärd rörande denna fråga skall tas med i det sjunde ramprogrammet för forskning. Det handlar om två skilda aspekter som ändå hänger nära samman med varandra: för det första de demografiska förändringarna som sådana, som orsakas av, å ena sidan, nedgången i födelsetalen och de förändringar i familjestrukturerna som detta leder till och, å andra sidan, uppgången i befolkningens medellivslängd. För det andra åldrandet och åldern som en separat fas i livet med inte bara en stor potential på området sociala, kulturella, organisatoriska, tekniska och ekonomiska innovationer utan även risker. På båda områdena finns det ett behov av forskning både när det gäller följderna för samhället som helhet och det politiska handlingsbehovet (makronivån) och följderna och handlingsbehovet när det handlar om att säkerställa de äldre medborgarnas livskvalitet. Här måste man alltid ta hänsyn till att män och kvinnor kan ha olika livsvillkor (mikronivå).

3.1

Eftersom det handlar om historiskt sett nya demografiska förskjutningar med förändringar i befolkningens struktur och den sociala strukturen finns det ett behov av större kunskaper, för att man skall kunna bedöma konsekvenserna för samhällets utveckling som helhet och fatta väl underbyggda beslut och på så sätt planera, besluta och agera politiskt på både europeisk och nationell nivå. EESK:s yttranden och kommissionens meddelanden om sysselsättningspolitiken (1), om den sociala integrationen (2), hälso- och sjukvården, livslångt lärande (3) m.m. pekar åt samma håll.

3.2

En sådan kunskapsbas är också en förutsättning för sociala, kulturella, organisatoriska, ekonomiska och tekniska innovationer, som å ena sidan hjälper äldre människor att bibehålla sin livskvalitet och för det andra kan bidra till att hälso- och socialsystemen avlastas. Det snabbt stigande antalet människor i hög ålder och, delvis till följd av detta, att flera generationer av äldre existerar samtidigt är en av de främsta anledningarna till att det behövs helt nya slags tjänster och yrken.

3.3

Projekt som erhållit stöd inom ramen för det femte ramprogrammet för forskning, nyckelåtgärden ”den åldrande befolkningen” (nyckelåtgärd 6) inom det tematiska programmet för ”livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna”, har redan frambringat en rad viktiga resultat rörande denna frågeställning. GD Forskning har nyligen sammanställt en halvtidsrapport om vilka rön och erfarenheter denna sektorsövergripande nyckelåtgärd frambringat. Omsättningen av projektresultaten från telematikprogrammet kan också bidra till att höja äldre och funktionshindrade människors livskvalitet. Denna helhetsansats som bland annat tillämpades i telematikprogrammet i slutet av 1990-talet har dock inte slagit igenom rent allmänt.

3.4

Inom det sjätte ramprogrammet för forskning ägnas främjandet av forskningen om befolkningens åldrande och följderna av denna process för individen och samhället uppmärksamhet endast inom några få underordnade områden inom ramen för följande prioriteringar: ”Biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa” (prioritet nr 1), ”Informationssamhällets teknik” (prioritet nr 2), ”Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle” (prioritet nr 7) och FoTU som underlag för politik och planering för att föregripa framtida vetenskapliga och tekniska behov (prioritering 8) samt ERA-NET.

3.4.1

Viktiga rön av politisk betydelse kan framför allt förväntas inom de projekt som för närvarande pågår inom prioritet nr 8 – demografiska prognoser och åldersrelaterade hälso- och sjukvårdskostnader och -utgifter. Ett särskilt strategiskt mål inom IST-programmet är att främja integrationen av äldre och funktionshindrade i informationssamhället. På detta område finns det också redan en rad användbara resultat och lovande projekt med stora konsortier och industrideltagande. Trots detta krävs det fortfarande stora ansträngningar för man skall kunna fylla alla de luckor som återstår. ”Befolkningens åldrande” står dock inte upptaget som en egen punkt bland de tematiska prioriteringarna.

3.5

Man kan förvänta sig att de medicinsk-biologiska projekt som erhåller stöd inom ramen för det femte och det sjätte ramprogrammet för forskning kommer att leda till stora framsteg i fråga om kunskaper om åldersrelaterade fysiologiska och biologiska processer, sjukdomsbekämpning och bibehållen hälsa.

3.6

Rönen på detta område är utan tvivel viktiga. De kan dock inte lösa de problem som de äldre står inför eller inom en nära framtid bidra till att lösa de extra uppgifter som de europeiska samhällena som helhet kommer att ställas inför genom det stigande antalet äldre människor, särskilt i hög ålder. På grund av de förhållandevis låga födelsetalen minskade de unga människornas (under 20 år) andel av EU:s sammanlagda befolkning mellan 1960 och 2001 från 32 % till 23 %, medan andelen äldre (60 år och äldre) under samma period ökade från 16 % till 22 %. Äldrekvoten, dvs. den procentuella andel av befolkningen som är 60 år eller äldre i förhållande till den del av befolkningen som är mellan 20 och 59 år, ökade under samma period från 29,5 % till 38,9 %. De kommande åren kommer andelen äldre på grund av de låga födelsetalen under de tre senaste årtiondena att öka ytterligare, och år 2020 kommer de att utgöra 27 % av befolkningen. Detta innebär att mer än en fjärdedel av alla europeiska medborgare då kommer att vara 60 år eller äldre. (4) Det är framför allt antalet personer i hög ålder som kommer att öka kraftigt (se även 4.5.1). Med tanke på den stora räckvidd befolkningens åldrande har och de för närvarande ännu helt oförutsägbara konsekvenser som den kommer att få inom alla möjliga samhällsområden, måste forskningsperspektivet tydligt breddas. På samma sätt som åldrandet i sig inte bara är en biologisk process utan omfattar många olika aspekter i en process som varar i många år, måste även forskningen om ålder och åldrande bedrivas långsiktigt och tvärvetenskapligt. Målet med forskningen kan inte bara vara att förbättra hälsan och förlänga livet. Det måste handla mer om att genom forskning höja livskvaliteten under de år som tillkommit.

3.7

Därför borde man i det sjunde ramprogammet för forskning ta med en nyckelåtgärd rörande de utmaningar som de demografiska förändringarna medför, ett komplement till den hittills snarast medicinsk-biologiskt inriktade forskningen med ett social- och beteendevetenskapligt, kulturellt, socioekonomiskt perspektiv inriktat på ett livslångt förebyggande arbete. En sådan helhetsinriktad forskningsansats måste omfatta både grundforskning och tillämpad forskning och utveckling. (5) Dessutom borde de europeiska organisationer involveras som är mest representativa för de äldre. Detta rekommenderas även i det andra handlingsprogrammet om åldrandefrågor, som antogs vid den andra världskonferensen om åldrandefrågor i Madrid i april 2002 och i den strategi som antogs av FN:s ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) med anledning av ministerkonferensen i Berlin i september 2002. Med tanke på de långa och komplexa politiska beslutsprocesserna är det mycket angeläget att sådan forskning främjas. Nedan förklaras forskningsbehovet på vissa områden mer ingående.

4.1.1

En central aspekt som kommer till korta i det sjätte ramprogrammet för forskning är det socioekonomiska perspektivet: Effekten av de demografiska förändringarna, som enligt undersökningar utförda av GD Ekonomi och finans kommer att vara graverande. Därför krävs det en solid kunskapsbas, som gör det möjligt att samköra uppgifter om inkomster och sysselsättning med uppgifter om hälsa och socialt beteende. För att kunna utarbeta väl underbyggda prognoser måste man kontinuerligt och under längre tidsperioder inhämta statistiska uppgifter (bra exempel på detta är English Longitudinal Study of Ageing [ELSA] om hälsa samt den amerikanska (USA) Retirement Survey [HRS]). Härav följer följande frågor för forskningen:

4.2.1

När det gäller förskjutningen av åldersstrukturen och den omfördelning av knappa resurser (som inte kan öka i samma takt) som denna tvingar fram, är i framtiden både företagen, de sociala trygghetssystemen och de som åldras hänvisade till att de äldres arbetskraft och vetande utnyttjas längre än vad som är fallet i dag. (6) Det är känt att äldre i allmänhet inte presterar mindre än unga, men att vissa färdigheter blir sämre medan andra blir bättre. Av detta följer följande forskningsbehov:

De äldres stigande andel av den totala befolkningen gör det dessutom nödvändigt att utvidga befintliga yrkesfält och skapa nya. Det finns dock inte tillräckligt med information om på vilka områden det är särskilt angeläget att bredda yrkesfärdigheterna så att de anpassas till äldre personers krav och behov, och på vilka områden det behövs nya verksamhetsfält och det därmed finns nya möjligheter till sysselsättning.

Denna utveckling bör analyseras med avseende på

4.3.1

Åldrandet är inte bara en biologisk utan framför allt också en social process. De sociala ramarna ser mycket olika ut i Europas olika länder. Detta gäller dels makronivån med de politiska och sociala system som vuxit fram genom historien, dels mikronivån med olika individers olika bakgrund och förutsättningar. På samma sätt finns det olika sätt att åldras och vara gammal i olika befolkningsgrupper. Dessa skillnader – oavsett om det handlar om kvinnors och mäns olika förutsättningar, skillnader i personlig och yrkesmässig bakgrund, materiella levnadsvillkor m.m. – måste beaktas i forskningen om äldre människors levnadsvillkor.

4.3.2

Mellan Europas länder finns det stora skillnader i fråga om klimat, topografi, befolkningstäthet och boendeformer, transportinfrastruktur, social trygghet och många andra aspekter som påverkar individens möjligheter att välja sin egen livsföring och aktivt delta i samhället. I vissa länder finns det minimipensioner som räcker till en godtagbar livsföring på ålderns höst. I andra länder täcker pensionen inte ens basbehoven. Mellan och inom de enskilda länderna och inom den stora gruppen äldre människor finns det stora skillnader.

4.3.3

Självständighet, självbestämmande och social integration är viktiga personliga och samhällspolitiska mål. Förverkligandet av dessa mål är i högre ålder och framför allt i mycket hög ålder av flera olika skäl hotat. För det första ökar med åldern risken för försämrad hälsa. Ofördelaktiga miljöförhållanden och brist på ekonomiska resurser gör det i detta fall svårare för individen att bibehålla sin självständighet och sin sociala delaktighet. På samma sätt kan samhällets normer och föreställningar, t.ex. fördomar, utgöra hinder och leda till att äldre människor utestängs från viktiga samhällsområden. Som motargument mot de negativa föreställningarna om äldre kan dock nämnas att en övervägande majoritet av de äldre under många år kan föra ett självständigt liv och ta ansvar för sig själva. Dessutom gör de en viktig insats för familjen och samhället genom att (socialt och finansiellt) stödja de andra generationerna och genom sitt frivilliga arbete i politiska organ, fackföreningar och kyrkliga organ.

4.3.4

När det gäller många ofördelaktiga yttre omständigheter och hälsoproblem besitter äldre människor också stora psykologiska färdigheter som kan hjälpa dem att lösa sådana problem. Denna inre jämvikt blir dock alltmer hotad allt eftersom problemen blir fler.

4.3.5

Det stora flertalet är relativt friska och aktiva under de 20 till 30 år som de tillhör gruppen äldre. Eftersom detta historiskt sett är en ny situation finns det inte många förebilder för hur denna fas i livet brukar gestalta sig. Det finns knappast någon tillförlitlig och europeiskt jämförbar statistik att tillgå inom de områden där äldre i dag är verksamma och gör viktiga samhälleliga, sociala och ekonomiska insatser – genom betalt eller ideellt kyrkligt, politiskt eller fackligt arbete, eller genom att stödja, utbilda och ta hand om ungdomar.

4.3.6

Den åldrande befolkningen sägs leda till problem, stigande sociala kostnader samt ökande kostnader för hälso- och sjukvård – de anses därmed för det mesta utgöra en belastning. Det finns dock positiva aspekter på denna fråga, som knappast diskuteras och som förblir nästan helt och hållet ouppmärksammade. Dit hör exempelvis det faktum att äldre inte längre belastar arbetsmarknaden men att de som konsumenter bidrar till den ekonomiska utvecklingen.

4.3.7

I dag känner sig många äldre snarare som en belastning för samhället än som en uppskattad samhällsmedlem. Det beror bland annat på de rådande diskussionerna om problemen med vårdsystemet, på frågan om hur pensionerna skall finansieras och på den dödshjälp som tillämpas i vissa länder.

4.4.1

Äldre människors sociala miljö ändras dramatiskt i framtiden. Låga födelsetal, sen familjebildning och höga skilsmässotal leder till att det traditionella kontaktnätet inom familjen krymper. Eftersom den förväntade livslängden ökar kan det finnas upp till fem samtidigt levande generationer i en familj.

4.4.2

Studier om människors rörlighet och tidsutnyttjande visar att andelen tid som tillbringas i bostaden ökar med stigande ålder och att aktiviteter utanför bostaden avtar i motsvarande grad.

4.4.3

De flesta äldre fruktar den dag då de är oförmögna att ta hand om sig själva och tvingas flytta till en institution.

4.4.4

Teknisk utrustning samt tekniska system och tjänster kan underlätta betydligt för äldre när det gäller att klara av problem i vardagen. Ofta är tekniken dock inte anpassad för äldre människors behov. Teknisk utrustning kan utformas så att alla kan använda den och den bör kunna anpassas för olika grupper av användare. Det innebär att de framtida användarna måste engageras i utvecklingsprocessen för att höja kvaliteten på såväl produkter som tjänster. Därför bör det ske ett samråd med, och ett aktivt deltagande av, de europeiska organisationer som företräder seniorer och av de äldre själva i syfte att få till stånd ett permanent erfarenhetsutbyte (social hearing) beträffande äldre människors faktiska behov.

Man bör också göra en mer ingående undersökning om vilka tekniska hjälpmedel som verkligen behövs och vilka övriga villkor som måste uppfyllas för att livskvaliteten för de äldre skall förbättras.

4.4.5

Fysisk, social och kulturell verksamhet leder som bekant till ett tillfredsställande och friskt åldrande. Ofta dock försvåras tillgången till dessa verksamheter av hinder i boendemiljön och den omgivande naturen eller av brist på transsportmedel. Problemen är till stor del kända, (7) men det saknas i stort sett konkreta insatser.

4.4.6

Orsaken till att äldre inte deltar i eller får tillgång till aktiviteter utanför hemmet är ofta den enskildes brist på finansiella medel eller sociala möjligheter eventuellt i kombination med fysiska eller sensoriska begränsningar. Det är framför allt viktigt för bland annat äldre kvinnor som bor ensamma att kunna delta i sociala och kulturella aktiviteter så att de inte blir isolerade.

4.5.1

I ett samhälle som präglas av snabb social, kulturell och teknisk omvandling blir det livslånga lärandet allt viktigare. Detta gäller i särskilt hög grad äldre arbetstagare vars kunskaper ofta är föråldrade på dagens arbetsplatser. Både GD Utbildning och kultur och GD Sysselsättning och socialpolitik har betonat målsättningen att skapa ett europeiskt område för livslångt lärande. Rådet har också tagit ett beslut i denna fråga den 27 juni 2002. (8) Även i detta hänseende finns det ett stort forskningsbehov framöver.

4.5.2

Det livslånga lärandet berör också de personer som inte längre är yrkesverksamma. De måste också få möjlighet att vidareutveckla sig för sina sitt egna och samhällets behov.

4.6.1

Den demografiska förändringen anses vara särskilt bekymmersam på grund av det snabbt växande antalet äldre och de därmed ökande kostnaderna för socialsystemet och sjukvården. De närmaste 15 åren förväntas antalet 80-åringar i Europa stiga med 50 % till totalt fler än 20 miljoner. (9) Antalet hundraåringar stiger exponentiellt i förhållande till detta. (10) Det är därför avgörande att forskningen särskilt inriktas på förebyggande åtgärder samt på att bevara och återställa de äldres funktionalitet och självständighet.

4.6.2

Det växande antalet äldre människor leder till att omsorgsbehovet ökar enormt under de närmaste åren, vilket i sin tur kommer att medföra stigande kostnader både för hushållen och för de offentliga finanserna. Även inom detta område krävs det mer omfattande forskningsinsatser:

4.6.3

När det gäller vården saknas det innehållsmässigt likställda begrepp och definitioner (exempelvis för begreppet ”hemvård”). Det finns inga enhetliga strukturer för olika tjänster och inga riktlinjer om vårdpersonalens kvalifikationer.

4.7.1

Som bekant påverkar den snabbt ökande teknikanvändningen, särskilt den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT), alla de områden som nämnts ovan (4.1 till 4.6). I arbetslivet t.ex. utgör denna teknik ofta grunden till utslagning av äldre arbetstagare. Å andra sidan har undersökningar visat att man kan stödja deras yrkeskompetens med en motsvarande anpassning. Denna aspekt måste således beaktas inom forskning på alla områden. Man måste särskilt ta hänsyn till etiska aspekter och integration av äldre människor som varken kan eller vill utnyttja de tekniska innovationerna.

4.8.1

Det finns redan en bred kunskapsbas i form av nationell och europeisk forskning. Resultaten av denna forskning gäller dock främst enskilda aspekter och har tagits fram utifrån enskilda discipliners perspektiv. Kunskapen är spridd och finns ofta endast tillgänglig på det egna språket. Forskningsresultaten kan sällan jämföras på grund av olika stickprovsmetoder och mätinstrument.

5.1

I den föreliggande initiativrapporten analyseras kravet på att inrätta en nyckelåtgärd om området ”demografiska förändringar – livskvalitet i ålderdomen och tekniska behov” inom det sjunde ramprogrammet för forskning.

5.2

Målsättningen med att främja forskning om åldrandet – både över och mellan forskningsdisciplinerna – samt att stödja forskning om socialt deltagande i denna åldersgrupp är att

5.3

De ovannämnda forskningsområdena och exemplen på frågor visar vilket starkt samband det finns mellan biologiska, psykologiska, sociala, kulturella, tekniska, ekonomiska och strukturella aspekter när det gäller åldrande och ålderdom. Samtidigt äger åldrandet rum i ett konkret geografiskt och samhälleligt sammanhang. Det finns dock stora geografiska, kulturella och sociala skillnader och motsättningar både mellan och inom de olika länderna. Både det faktum att åldrandeprocessen kan se ut på så många olika sätt och att den sker under mycket olika förutsättningar medför att forskningen om åldrande måste ske både över och mellan forsningsdisciplinerna. Det krävs också ett långsiktigt forskningsperspektiv för att kunna inbegripa och beskriva förändringsprocesser. (12)

5.4

Det är endast en sådan brett och långsiktigt inriktad forskning som kan leda till välunderbyggda planerings- och beslutsunderlag, vilket krävs i fråga om den förändrade åldersstrukturen inom de mest skiftande samhällsområden och på alla beslutsnivåer. Åldrandet är inte bara ett biologiskt och medicinskt eller tekniskt/ekonomiskt problem utan en samhällelig, social och kulturell uppgift som måste få sin lösning.

5.5

Kommittén kräver förutom de ovan nämnda forskningsinsatserna även följande:

5.6

Den slutliga målsättningen är att GÖRA LIVET OCH ÅLDRANDET POSITIVT FÖR DE EUROPEISKA MEDBORGARNA inte bara för dem som nu är äldre och mycket gamla utan också för kommande generationer av unga och gamla.