BILAGA

Projekt till stöd för resiliens inom biosäkerhet och bioskydd genom konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen)

1.   BAKGRUND

Covid-19-pandemin har visat på de globala störningar som infektionssjukdomar kan orsaka och har belyst bristen på beredskap på nationell, regional och internationell nivå för att svara på biologiska incidenter. Om en sådan sjukdom avsiktligt skulle manipuleras för att bli mer elakartad, eller med flit släppas ut på flera olika ställen samtidigt, skulle detta kunna orsaka en ännu mera omfattande global kris. Samtidigt måste framstegen inom bioteknik också beaktas, eftersom de kan medföra åtskilliga fördelar som har en positiv inverkan på hållbar utveckling, men också åtskilliga risker med potentiellt katastrofala följder. Under dessa omständigheter finns det behov av att intensifiera insatserna för att hantera biosäkerhet och bioskydd inom ramen för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen.

2.   MÅL

Detta rådsbeslut är särskilt utformat för att stärka biosäkerhet och bioskydd på nationell, regional och internationell nivå mot bakgrund av den pågående covid-19-pandemin. Beslutet ska komplettera rådets beslut (Gusp) 2019/97 av den 21 januari 2019  (1) till stöd för BTV-konventionen. Beslut 2019/97 genomförs av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda) i Genève, i nära samarbete med enheten till stöd för BTV-konventionens genomförande. I förekommande fall kommer beslutet bygga vidare på resultaten från beslut 2019/97 och tidigare gemensamma åtgärder och rådsbeslut till stöd för BTV-konventionen, utan att överlappa någon pågående verksamhet (2). Under genomförandefasen av beslutet ska synergieffekter med beslut 2019/97 användas på bästa sätt.

Detta rådsbeslut kommer att vägledas av följande principer:

a)	Att på bästa sätt använda erfarenheter från tidigare gemensamma åtgärder och rådsbeslut till stöd för BTV-konventionen.

b)	Att beakta särskilda behov som både konventionsstater och stater som inte är parter i BTV-konventionen uttryckt när det gäller att förbättra biosäkerhet och bioskydd på nationell, regional och internationell nivå genom BTV-konventionen.

c)	Att uppmuntra lokalt och regionalt ägarskap av projekten för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet och upprätta ett partnerskap mellan unionen och tredje parter inom ramen för BTV-konventionen.

d)	Att fokusera på de verksamheter som har uppvisat konkreta resultat när det gäller att stärka nationellt, regionalt och internationellt bistånd, samt beredskap och insatskapacitet.

e)	Att bidra till framsteg med de freds-, säkerhets- och hälsorelaterade målen genom ett verkningsfullt genomförande av BTV-konventionen från konventionsstaternas sida.

3.   PROJEKT

3.1.   Projekt 1 – Stärka kapaciteten för biosäkerhet och bioskydd i Afrika genom ökad regional samordning

3.1.1.   Projektets syfte

Detta projekt fokuserar på att stärka genomförandet av BTV-konventionen och att arbeta för dess universalisering på den afrikanska kontinenten, genom att utöka kapaciteten hos nationella myndigheter och regionala organ och organisationer som hanterar biosäkerhet och bioskydd i Afrika. Projektet syftar också till att öka samarbetet och samordningen mellan dessa aktörer.

För närvarande har 14 stater – varav fyra har undertecknat och tio inte har undertecknat – ännu inte ratificerat eller anslutit sig till BTV-konventionen. Åtta av dessa stater är i Afrika: Tchad, Komorerna, Djibouti, Egypten, Eritrea, Namibia, Somalia och Sydsudan. Två av dessa, Egypten och Somalia, har undertecknat BTV-konventionen, medan övriga sex stater inte har undertecknat konventionen. Den afrikanska kontinenten är därför ett prioriterat område för att universalisera BTV-konventionen. Genomförandet av konventionen skulle dessutom kunna stärkas avsevärt genom att öka kapaciteten för biosäkerhet och bioskydd i de afrikanska konventionsstaterna.

3.1.2.   Projektbeskrivning

Projektet kommer att omfatta inrättande av en P3-tjänst för politiska frågor baserad i Addis Abeba för att arbeta särskilt med universalisering och stärkt genomförande av konventionen på den afrikanska kontinenten och utforska möjligheterna till synergieffekter med regionala ramverk för fred och säkerhet, hälsosäkerhet och utveckling. Den tjänsteman som handlägger politiska frågor ska konkret ha ansvar för följande uppgifter:

a)	Tillhandahålla lagstiftningsstöd till de konventionsstater som önskar förbättra sin BTV-relaterade lagstiftning, liksom till stater som är intresserade av att ansluta sig till konventionen och avser att se över och anpassa sin nuvarande lagstiftning.

b)	Tillhandahålla särskild utbildning till konventionsstater om utarbetande och inlämnande av rapporter rörande förtroendeskapande åtgärder för BTV-konventionen.

c)

Bistå de afrikanska konventionsstaterna i frågor som rör förtroendeskapande åtgärder. Detta ytterligare bistånd, som ska stärka det stöd som redan tillhandahålls av BTV-konventionens enhet för genomförandestöd, syftar till att öka antalet rapporter om förtroendeskapande åtgärder och deras kvalitet, som lämnas in av de afrikanska konventionsstaterna.

d)

Upprätthålla nära förbindelser med afrikanska stater som inte är konventionsstater, inbegripet genom deras delegationer vid Afrikanska unionens ständiga representation i Addis Abeba, för att identifiera specifikt nationella utmaningar för anslutning till eller ratificering av konventionen och underlätta anslutnings- respektive ratificeringsprocessen genom att vid behov tillhandahålla relaterat tekniskt stöd eller lagstiftningsstöd.

e)	Upprätthålla nära förbindelser och samordna verksamheter med berörda parter, subregionala grupper och partnerorganisationer baserade i Afrika (3). och

f)	Stödja genomförandet av alla andra verksamheter inom ramen för detta rådsbeslut i Afrika.

Tjänstemannen för politiska frågor får stöd av externa konsulter för specifika viktiga uppdrag (t.ex. tillhandahållande av lagstiftningsstöd och tekniskt bistånd), vid behov. Unodas närvaro i Afrika genom Förenta nationernas regionala centrum för fred och nedrustning i Afrika (Unrec) kommer att utnyttjas för att underlätta och stödja olika verksamhetsaspekter om så är lämpligt.

Hela den verksamhet som tjänstemannen för politiska frågor genomför kommer att nära samordnas med BTV-konventionens stödenhet och rådsbeslutets projektpersonal i Genève. Tjänstemannen för politiska frågor kommer att arbeta nära Unodas regionala samordnare för Afrika i enlighet med FN:säkerhetsråds resolution 1540 (2004) (4) och vara baserad hos FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA) i dess kontor i Addis Abeba.

3.1.3.   Förväntade projektresultat

Detta projekt förväntas främja universalisering och förbättra det nationella genomförandet av konventionen på den afrikanska kontinenten. Det syftar också till att öka samarbetet och samordningen mellan nationella myndigheter och regionala enheter och organisationer som hanterar biosäkerhet och bioskydd i Afrika.

Eftersom tjänstemannen för politiska frågor är baserad i Addis Abeba förväntas den ökade närheten till nationella myndigheter i Afrika, berörda ambassader i Addis Abeba och regionala politiska plattformar på ett avgörande sätt bidra till att främja genomförandet av BTV-konventionen och konventionens universalisering i Afrika, enligt vad som beskrivs ovan.

3.2.   Projekt 2 – Kapacitetsuppbyggnad för nationella kontaktpunkter inom ramen för BTV-konventionen

3.2.1.   Projektets syfte

Detta projekt syftar till att ta fram utbildningsmaterial och tillhandahålla särskild utbildning till BTV-konventionens nationella kontaktpunkter för nationellt genomförande av BTV-konventionen. Det avser även att skapa medel och möjligheter till dialog och utbyte av information om det nationella genomförandet av BTV-konventionen mellan nationella kontaktpunkter, inbegripet utbyte av bästa praxis. Målet för detta projekt är att stärka genomförandet av BTV-konventionen genom särskild kapacitetsuppbyggnad för nationella kontaktpunkter och genom ökat utbyte och samarbete mellan dem på regional och internationell nivå.

Vid den sjätte översynskonferensen 2006 beslutades det att varje konventionsstat skulle utse en nationell kontaktpunkt för att:

—	Samordna nationellt genomförande och kommunicera med övriga konventionsstater och berörda internationella organisationer.

—	Utarbeta och lämna in rapporter rörande förtroendeskapande åtgärder.

—	Utbyta information om insatser för universalisering.

Av de nuvarande 183 konventionsstaterna har tills vidare endast 134 stater utsett kontaktpunkter. De nationella kontaktpunkterna integreras i olika enheter på nationell nivå; de har olika bakgrund och varierande nivå vad gäller förhandskunskap om BTV-konventionen. För närvarande är utbildning för nationella kontaktpunkter inom ramen för BTV-konventionen endast tillgänglig på ad-hoc-basis med finansiering som tillhandahålls av bidragsgivare.

3.2.2.   Projektbeskrivning

Detta projekt omfattar utarbetande av en standardiserad utbildning som är tillgänglig för alla nationella kontaktpunkter. Utbildningen kommer att tillhandahållas antingen online eller direkt på plats i de olika regionerna (beroende på hur covid-19-pandemin utvecklar sig) för nationella företrädare som fungerar som nationella kontaktpunkter för BTV-konventionen. Kursen kommer att innehålla information om alla aspekter av det nationella genomförandet av BTV-konventionen, inbegripet utarbetande av rapporter om förtroendeskapande åtgärder för BTV-konventionen och hantering av lagstiftningsfrågor. Kursen kommer att bygga vidare på den vägledning om genomförande av BTV-konventionen som håller på att tas fram inom ramen för rådsbeslut 2019/97.

Under tiden som BTV-konventionens stödenhet gör kontaktuppgifterna för alla utsedda nationella kontaktpunkter tillgängliga för alla konventionsstater på en särskild sida med begränsad åtkomst, finns det inga formella vägar för de nationella kontaktpunkterna att interagera. I det aktuella projektet föreskrivs det därför att man ska hålla ett antal informella (digitala eller fysiska) regionala forum för dialog mellan kontaktpunkterna inom BTV-konventionen i syfte att underlätta informationsutbyte och utbyte av bästa praxis.

Ett evenemang kommer även att hållas i Genève för att föra samman alla nationella kontaktpunkter inom BTV-konventionen, till exempel före mötet med parterna inom BTV-konventionen, för att möjliggöra informationsutbyte och nätverksbyggande mellan nationella kontaktpunkter i regionerna, liknande OPCW:s årliga möte för nationella myndigheter inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen. Sidan med begränsad åtkomst kommer även att utvidgas för att fungera som register för relevanta upplysningar för de nationella kontaktpunkterna, också vad gäller allt relevant utbildningsmaterial, och som en interaktiv plattform som låter de nationella kontaktpunkterna interagera med varandra och med BTV-konventionens stödenhet. Sidan med begränsad åtkomst kommer att underhållas och förvaltas av BTV-konventionens stödenhet för att säkerställa ett underlättat kontinuerligt utbyte mellan nationella kontaktpunkter efter det att detta rådsbeslut har slutförts.

Både utbildningen och forumen för dialog har ett starkt inslag av nätverkssamarbete, eftersom de nationella kontaktpunkterna ska ha möjlighet att lära känna och hålla nära kontakt med varandra.

3.2.3.   Förväntade projektresultat

Ett positivt resultat av denna kurs förväntas bli att fler konventionsstater kommer att utse nationella kontaktpunkter genom tillhandahållande av utbildningsprogram. Det förväntas också att den utbildning som tillhandahålls kommer att resultera i ett större antal årliga rapporter med högre kvalitet om förtroendeskapande åtgärder, något som kommer att ge ytterligare information om det globala läget för genomförandet av konventionen. För att säkerställa hållbarhet kommer utbildningsmaterialet att utformas på ett sätt som gör det användbart och tillgängligt för de nationella kontaktpunkterna vid framtida utbildningar efter det att rådsbeslutet slutförts. Detta projekt förväntas vidare underlätta utbyte av information och bästa praxis mellan nationella kontaktpunkter.

3.3.   Projekt 3 – Underlätta översynen av den utveckling inom vetenskap och teknik som är relevant för BTV-konventionen genom att göra den akademiska världen och industrin delaktig

3.3.1.   Projektets syfte

Detta projekt syftar till att underlätta en översyn av sådan vetenskap och teknik som är relevant för konventionen. De stater som är parter i BTV-konventionen har vid upprepade tillfällen erkänt vikten av att hålla sig informerade om relevanta framsteg inom vetenskap och teknik. Sådana framsteg kan å ena sidan utgöra risker som kan medföra överträdelser av konventionen, och å andra sidan vara till nytta för konventionen genom att till exempel förbättra vaccin och bedömning av sjukdomar. Eftersom tekniken omkring BTV-konventionen till sin natur har flera användningsområden är det mycket viktigt att hela tiden involvera och ha utbyte med den akademiska världen och industrin.

3.3.2.   Projektbeskrivning

Detta projekt består i att hålla en internationell konferens om vetenskap och teknik för att förbereda den nionde översynskonferensen, med huvudsaklig inriktning på experter från den akademiska världen, myndigheter och näringslivet så att deras synpunkter kan införlivas i de diskussioner som ska bidra till programmet för den nionde översynskonferensen. Konferensen kommer i förekommande fall att beakta och bygga vidare på resultaten av de fem regionala workshoppar om vetenskap och teknik som hölls inom ramen för rådets beslut (Gusp) 2016/51 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen). Konferensen kommer också att behandla vetenskaps- och teknikrelaterade förslag från de stater som är parter i BTV-konventionen, till exempel om införande av en uppförandekod för vetenskapsmän och insatser för att inrätta en översynsmekanism för vetenskap och teknik, något som kommer att fortsätta att diskuteras vid den nionde översynskonferensen. Konferensen kommer att hållas i ett land på södra halvklotet, till exempel ett av de länder som stod bakom förslaget (5) till FN:s generalförsamlings resolution ”Role of science and technology in the context of international security and disarmament”. Om det inte är möjligt att hålla konferensen fysiskt på grund av covid-19-pandemin kommer ett digitalt format att tillämpas. En extern konsult med relevant bakgrund och nära kopplingar till den akademiska världen och/eller industrin kommer att engageras för att anordna och genomföra konferensen. Den externa konsulten kommer också att ha till uppgift att utveckla en strategi på längre sikt för att engagera många olika aktörer inom ramen för BTV-konventionen.

Vetenskaps- och teknikkonferensen kommer att kompletteras med initiativet ”Vetenskap för diplomater” (Science for Diplomats) som ska säkerställa att politiskt ansvariga är medvetna om hur tekniska och vetenskapliga framsteg både kan gynna och utmana konventionen. Initiativet ”Science for Diplomats” kommer att bestå av ett antal evenemang där man fokuserar på de tekniska framsteg som är av särskild vikt för konventionen. Den externa konsulten kommer också att ha ansvar för att anordna evenemang inom ramen för ”Science for Diplomats”.

3.3.3.   Förväntade projektresultat

Vetenskaps- och teknikkonferensen förväntas bidra med information och på annat sätt till den sakdiskussion som kommer att äga rum vid den nionde översynskonferensen. Diskussionen om relevanta förslag rörande vetenskap och teknik från fördragsslutande stater i BTV-konventionen, till exempel införande av en uppförandekod för forskare inom biovetenskap och insatser för att inrätta en översynsmekanism för vetenskap och teknik, syftar till att göra det lättare att formulera nationella och/eller regionala ståndpunkter, liksom att diskutera och förhandla om dessa förslag vid den nionde översynskonferensen.

Initiativet ”Science for Diplomats” syftar till att göra beslutsfattarna mer förtrogna med viktiga tekniska och vetenskapliga framsteg av betydelse för konventionen.

3.4.   Projekt 4 – Bredda stödet för frivilliga transparensövningar

3.4.1.   Projektets syfte

Projektets mål är att främja transparens och bygga upp förtroende inom ramen för konventionen. Det bygger vidare på tidigare frivilliga transparensövningar som genomförts av konventionsstaterna sedan 2011, och syftar till att ytterligare stärka stödet för sådana initiativ genom inrättande av en plattform för utbyte om frivilliga transparensövningar. Det innefattar bland annat en övergripande analys för att identifiera erfarenheter från dessa verksamheter liksom ett antal praktiska verksamheter till stöd för konceptet.

3.4.2.   Projektbeskrivning

Sedan 2011 har konventionsstaterna tagit frivilliga initiativ för att organisera olika typer av transparensövningar inom ramen för konventionen. Dessa övningar sammanförde 35 länder från alla regionala grupper. Även om tidigare verksamheter har haft olika specifika syften och mål, format, grad av deltagande och varaktighet, bygger de på en gemensam uppfattning: de är alla frivilligt överenskomna antingen bilateralt, multilateralt eller genom en process som är öppen för alla konventionsstater som har intresse av att använda möjligheten till inbördes granskning. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att anpassa olika nyckelparametrar till preferenserna hos de konventionsstater som är arrangörer eller deltagare. Inom ramen för frivilliga transparensövningar kan man behandla olika aspekter, till exempel nationellt genomförande, internationellt bistånd och samarbete, beredskap och insatser, exportkontroll, lagstiftning för biosäkerhet och bioskydd, eller utarbetande av rapporter om förtroendeskapande åtgärder.

Projektet omfattar inrättande av ett onlinekompendium av alla transparensövningar i form av en sökbar databas för alla verksamheter som hittills genomförts och sammanställning av en övergripande studie av tidigare transparensövningar, inbegripet erfarenheter från de olika verksamheterna. Studien kommer att utföras i nära samarbete med Unidir. Dessutom kommer Unoda att sträva efter partnerskap med intresserade regionala och internationella organisationer, inbegripet EU:s kompetenscentrum för CBRN, för att genomföra projektet. Uppdraget att inrätta ett onlinekompendium och utarbeta en studie om tidigare övningar kommer att ges till externa konsulter.

3.4.3.   Förväntade projektresultat

Projektet förväntas stärka genomförandet av konventionen genom utbyte av information och bästa praxis mellan konventionsstaterna vad gäller frivilliga transparensövningar och bidra till att identifiera behov av stöd och samarbete enligt artikel X i BTV-konventionen. Det ska också bidra till att skapa ett forum för dialog om sådana initiativ mellan intresserade konventionsstater.

4.   PERSONALFRÅGOR

Genomförandet av detta rådsbeslut kommer att kräva personalresurser i Genève för att säkerställa ett samordnat och förenklat genomförande av all verksamhet inom ramen för beslutet. Det är därför nödvändigt att basera en P2-tjänsteman med ansvar för politiska frågor och en administrativ assistent (GS4) vid Unodas kontor i Genève. Såsom beskrivits ovan kommer en P3-tjänsteman för politiska frågor att baseras i Addis Abeba. P2-tjänstemannen och P3-tjänstemannen med ansvar för politiska frågor och GS4-assistenten ska rapportera till den P3-tjänsteman för politiska frågor som svarar för genomförandet av rådsbeslut 2019/97 för att säkerställa ett förenklat och samordnat genomförande av båda rådsbesluten.

Med tanke på den höga grad av specialisering som krävs för att tillhandahålla lagstiftningsstöd och tekniskt stöd i Afrika, uppdatera webbplatsen för de nationella kontaktpunkterna och ta fram utbildningsmaterial för de nationella kontaktpunkterna, anordna en konferens om vetenskap och teknik och genomföra initiativet ”Science for Diplomats”, sammanställa ett onlinekompendium om frivilliga transparensövningar och utarbeta en studie om tidigare övningar och bästa praxis, är det nödvändigt att anlita externa konsulter.

5.   RAPPORTERING

Unoda/BTWC-ISU kommer var sjätte månad att för den höga representanten lägga fram lägesrapporter om genomförandet av projekten.

6.   VARAKTIGHET

Genomförandet av projekten beräknas pågå under totalt 24 månader.

7.   EU:s SYNLIGHET

Unoda/BTWC-ISU kommer att vidta alla lämpliga åtgärder för att göra det känt att den verksamhet som bedrivs har finansierats av unionen. Sådana åtgärder kommer att vidtas i enlighet med kommissionens handbok om kommunikation och synliggörande av unionens yttre åtgärder som fastställts och offentliggjorts av Europeiska kommissionen. Unoda/BTWC-ISU kommer därigenom att garantera att unionens bidrag synliggörs med hjälp av lämplig märkesprofilering och publicitet, och belysa unionens roll, säkerställa insyn i verksamheten och öka medvetenheten om såväl motiven bakom detta beslut som unionens stöd för beslutet samt resultatet av stödet. Material som utarbetas inom ramen för projekten ska tydligt märkas med unionsflaggan i enlighet med unionens riktlinjer för korrekt användning och återgivning av flaggan.

8.   MOTTAGARE

Mottagarna för projekt 1 är stater som är parter i BTV-konventionen med avseende på rättsligt och tekniskt bistånd och stater som inte är parter (både stater som undertecknat konventionen och de som inte undertecknat den) i BTV-konventionen vad gäller verksamhet som syftar till universalisering, inbegripet berörda aktörer från den privata sektorn, den akademiska världen och icke-statliga organisationer, liksom underregionala grupper och partnerorganisationer baserade i Afrika (6), där så är lämpligt.

Mottagarna för projekt 2 i samband med kapacitetsuppbyggnad för de nationella kontaktpunkterna för BTV-konventionen är BTV-konventionsstater, särskilt de tjänstemän som utsetts till nationella kontaktpunkter.

Mottagarna för projekt 3 om att underlätta översynen av den utveckling inom vetenskap och teknik som är relevant för konventionen ska vara tjänstemän, vetenskapsmän, akademiker och näringslivsföreträdare från BTV-konventionsstater.

Mottagarna för projekt 4 vad gäller att bredda stödet för frivilliga transparensövningar ska vara BTV-konventionsstater.

---

(1)  De huvudsakliga arbetsflödena i rådets beslut 2019/97 är universalisering, stödprogram för att stärka genomförandet av BTV-konventionen på nationell nivå, inrättande av nätverk för biosäkerhet bland unga forskare från södra halvklotet, stöd till programmet för perioden mellan sammanträdena och den nionde översynskonferensen, liksom utarbetande av material för uppsökande verksamhet och utbildning.

(2)  Gemensamma åtgärderna 2006/184/Gusp och 2008/858/Gusp samt rådets beslut 2012/421/Gusp och 2016/51/Gusp.

(3)  Till exempel Africa Centre for Disease Control and Prevention (Africa CDC) vad gäller dess initiativ för biosäkerhet och bioskydd, AU-kommissionens avdelning för fred och säkerhet, AU Development Agency – African Biosafety Network of Expertise (AUDA-NEPAD), regionala ekonomiska gemenskaper och andra berörda organ inom AU, liksom Global Partnership Biological Security Working Group’s Signature Initiative.

(4)  I resolution 1540 (2004) fastställde säkerhetsrådet att alla stater har en skyldighet att avstå från att ge någon som helst form av stöd till icke-statliga aktörer som försöker utveckla, förvärva, tillverka, inneha, transportera, överföra eller använda nukleära, kemiska eller biologiska vapen och bärare av sådana vapen, särskilt för terroriständamål.

(5)  Se https://undocs.org/en/A/RES/73/32

(6)  Till exempel Africa Centre for Disease Control and Prevention (Africa CDC) vad gäller dess initiativ för biosäkerhet och bioskydd, AU-kommissionens avdelning för fred och säkerhet, AU Development Agency – African Biosafety Network of Expertise (AUDA-NEPAD), regionala ekonomiska gemenskaper och andra berörda organ inom AU, liksom Global Partnership Biological Security Working Group’s Signature Initiative.