(1)

Konventionen angående internationell civil luftfart (nedan kallad Chicagokonventionen), som reglerar den internationella luftfarten, trädde i kraft den 4 april 1947. Genom den inrättades Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao).

(2)

Unionens medlemsstater är fördragsslutande parter i Chicagokonventionen och Icao-medlemsstater, medan unionen har observatörsstatus i vissa Icao-organ, inbegripet i församlingen och andra tekniska organ.

(3)

Enligt artikel 54.l i Chicagokonventionen ska Icao-rådet anta internationella standardbestämmelser och rekommendationer.

(4)

Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd beslutade i sin resolution 2396 (2017) av den 21 december 2017 (nedan kallad FN:s säkerhetsråds resolution 2396 (2017)), att FN:s medlemsstater ska utveckla kapacitet att samla in, bearbeta och analysera passageraruppgifter (PNR-uppgifter), i syfte att främja Icaos standardbestämmelser och rekommendationer, samt säkerställa att PNR-uppgifter används av och delas med alla behöriga nationella myndigheter, med full respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och därmed relaterat resande.

(5)

I FN:s säkerhetsråds resolution 2396 (2017) uppmanas Icao också att samarbeta med FN:s medlemsstater för att fastställa en standard för insamling, användning, behandling och skydd av PNR-uppgifter.

(6)

Standardbestämmelserna och rekommendationerna om PNR-uppgifter framgår av delarna A och D i kapitel 9 i bilaga 9 (Underlättande) till Chicagokonventionen. Dessa standardbestämmelser och rekommendationer kompletteras av ytterligare vägledning, särskilt Icaos dokument 9944, där det fastställs riktlinjer för PNR-uppgifter.

(7)

I mars 2019 inrättade Icaos luftfartskommitté en arbetsgrupp bestående av experter från de Icao-medlemsstater som deltar i Icaos arbetsgrupp för förenklade förfaranden (Icao Facilitation Panel), för att överväga förslag till nya standardbestämmelser och rekommendationer för insamling, användning, behandling och skydd av PNR-uppgifter i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2396 (2017) (nedan kallad arbetsgruppen). Ett antal unionsmedlemsstater är representerade i arbetsgruppen. Kommissionen deltar i arbetsgruppen som observatör.

(8)

Icao-församlingens 40:e möte hölls den 24 september–4 oktober 2019. Resultaten av Icao-församlingens möte kommer att utgöra grunden för Icaos politiska riktlinjer för de kommande åren, bland annat när det gäller antagandet av nya standardbestämmelser och rekommendationer för PNR-uppgifter.

(9)

Den 16 september 2019 godkände rådet ett informationsdokument om standarder och principer för insamling, användning, behandling och skydd av PNR-uppgifter för inlämning vid Icao-församlingens 40:e möte (nedan kallat informationsdokumentet). Informationsdokumentet lämnades in till Icao-församlingen av Finland, på unionens och dess medlemsstaters vägnar samt de övriga medlemsstaterna i Europeiska civila luftfartskonferensen.

(10)

I informationsdokumentet fastställs unionens ståndpunkt vad gäller efterlevnaden av de grundläggande principerna, som skulle bidra till att säkerställa respekten för de konstitutionella och rättsliga kraven i fråga om de grundläggande rättigheterna till integritets- och dataskydd vid behandling av PNR-uppgifter i syfte att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Icao uppmanades att inkludera sådana principer i alla framtida standarder för PNR-uppgifter samt i Icaos reviderade riktlinjer för passageraruppgifter (dokument 9944).

(11)

Unionen har antagit gemensamma bestämmelser om PNR-uppgifter, i form av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 (1), vars tillämpningsområde avsevärt motsvarar omfattningen av de nya planerade standardbestämmelserna och rekommendationerna. Direktiv (EU) 2016/681 omfattar i synnerhet en heltäckande uppsättning regler för att skydda de grundläggande rättigheterna till integritet och skydd av personuppgifter när lufttrafikföretag överför PNR-uppgifter till medlemsstaterna i syfte att förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet.

(12)

Två internationella avtal om behandling och överföring av PNR-uppgifter är för närvarande i kraft mellan unionen och tredjeländer, nämligen Australien (2) och Förenta staterna (3). Den 26 juli 2017 avgav Europeiska unionens domstol ett yttrande om det planerade avtalet mellan unionen och Kanada, som undertecknades den 25 juni 2014 (4) (nedan kallat yttrande 1/15).

(13)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Icao-rådet, eftersom eventuella framtida standardbestämmelser och rekommendationer när det gäller PNR-uppgifter, i synnerhet ändringar av kapitel 9 i bilaga 9 (Underlättande) i Chicagokonventionen, på ett avgörande sätt kan påverka innehållet i unionsrätten, direktiv (EU) 2016/681 och de befintliga internationella PNR-avtalen. I enlighet med skyldigheten till lojalt samarbete ska unionens medlemsstater försvara denna ståndpunkt under arbetet i Icao med utformningen av standardbestämmelserna och rekommendationerna.

(14)

Unionens ståndpunkt, som anges i bilagan, är fastställd i enlighet med unionens gällande rättsliga ram för dataskydd och PNR-uppgifter, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (5), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (6) och direktiv (EU) 2016/681 samt fördraget och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, såsom dessa tolkas i Europeiska unionens domstols rättspraxis, särskilt yttrande 1/15.

(15)

Unionens ståndpunkt bör uttryckas av de medlemsstater som är medlemmar i Icao-rådet och som agerar samfällt.

(16)

Förenade kungariket och Irland är bundna av direktiv (EU) 2016/681 och deltar därför i antagandet av detta beslut.

(17)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.