10.4.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 107/61

(1)

På begäran av Portugal beviljade rådet ekonomiskt bistånd till detta land den 17 maj 2011 genom genomförandebeslut 2011/344/EU (2). Det ekonomiska biståndet beviljades för att stödja ett kraftfullt ekonomiskt och finansiellt reformprogram (nedan kallat programmet) vars syfte är att återställa förtroendet, möjliggöra en återgång till en hållbar tillväxt och värna om den finansiella stabiliteten i Portugal, euroområdet och unionen.

(2)

I enlighet med artikel 3.10 i genomförandebeslut 2011/344/EU har kommissionen, tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) och i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), under tiden 4 december–16 december 2013, gjort en tionde utvärdering av de portugisiska myndigheternas genomförande av de överenskomna åtgärderna enligt programmet.

(3)

Den kvartalsvisa BNP-tillväxten var fortsatt positiv under det tredje kvartalet 2013 och de kortsiktiga indikatorerna pekar på en ekonomisk återhämtning som förväntat. På årsbasis förväntas den reala BNP fortfarande minska med 1,6 % år 2013, samtidigt som man räknar med en utveckling i positiv riktning under 2014 och 2015 då tillväxten förväntas uppgå till 0,8 % respektive 1,5 %. Utsikterna vad gäller arbetsmarknaden har förbättrats, även om arbetslösheten fortfarande är hög och enligt prognoserna kommer att nå sin högsta nivå 2014 (16,8 %), varefter den gradvis kommer att minska. Det finns fortfarande nedåtrisker vad gäller den makroekonomiska utvecklingen, eftersom den förväntade återhämtningen bygger på att både handeln och de finansiella marknaderna utvecklas positivt, vilket i sin tur beror av utvecklingen i Europa totalt sett.

(4)

Fram till november 2013 förbättrades nettoupplåningsbehovet med 0,25 % av BNP (efter avdrag för exceptionella omständigheter) jämfört med samma period föregående år, vilket förklaras av att intäkterna ökat snabbare än utgifterna. De ökande skatteintäkterna beror på att det skett en ekonomisk återhämtning under de senaste månaderna och på att skatteförvaltningen blivit effektivare, särskilt på området bekämpning av skattebedrägerier. På utgiftssidan kan det konstateras att budgetgenomförandet ligger i linje med målen för den andra tilläggsbudgeten.

(5)

Målet att underskottet i de offentliga finanserna för 2013 ska uppgå till 5,5 % av BNP (exklusive rekapitalisering av banker) kommer sannolikt att hållas och underskottet kan till och med komma att bli lägre än målet. Detta beror på att positiva risker gett effekter under årets sista månader samtidigt som de flesta av de negativa riskerna fallit bort. Bland annat antas resultaten vad gäller skatteuppbörden överträffa de implicita målen i den andra tilläggsbudgeten. Avkastningen av intäkterna från den engångsordning för skuldreglering av kvarstående skatter och obetalda socialförsäkringsavgifter som inleddes i slutet av 2013 var dessutom ca 0,3 % av BNP högre än väntat. Utnyttjandet av unionsmedel förväntas också vara bättre än vad som tidigare beräknats. Vidare har negativa risker i samband med omförhandlingar av offentlig-privata partnerskap reducerats. Vissa negativa risker kvarstår dock fortfarande, bl.a. att inkomsterna från fastighetsskatten inte blir så hög som förväntat, samtidigt som det inte helt kan uteslutas att man får ett överskridande när det gäller vissa utgifter som t.ex. personalkostnader, insatsförbrukning och pensioner.

(6)

I 2014 års statsbudget och annan stödjande lagstiftning håller sig inom ramen för ett underskottsmål på 4 % av BNP för 2014. För att nå detta mål håller man på att genomföra rehabiliteringsåtgärder på omkring 2,3 % av BNP, vilket även täcker budgettryck och behovet av att bygga upp det preliminära budgetanslaget för 2014. Åtgärderna är huvudsakligen av permanent slag och gäller främst utgiftsbesparingar.

(7)

Merparten av konsolidera under 2014 – cirka 1,8 % av BNP – bör hämtas från den översyn av de offentliga utgifterna som genomfördes under det gångna året i syfte att göra de sociala transfereringarna och tillhandahållande av offentliga tjänster rättvisare och effektivare. De viktigaste åtgärderna till följd av översynen av de offentliga utgifterna kommer att genomföras inom följande tre huvudområden: 1. Begränsningar av utgifterna för löner inom den offentliga sektorn genom minskningar av personalstyrkan inom denna sektor och ändringar av dess sammansättning så att man ökar antalet högkvalificerade anställda, särskilt genom återkvalificeringsprogram och frivilliga uppsägningar. Ökad samstämmighet i de arbetsbestämmelser som tillämpas i den offentliga och den privata sektorn samt en översyn av löneskalan och en rationalisering av reglerna gällande lönetillägg. Ökning av förmånstagarnas bidrag till de särskilda offentliga sjukförsäkringssystemen i syfte att göra dessa system självfinansierade. 2. Begränsningar av de offentliga pensionsutgifterna, eftersom man måste se över dessa utgifters hållbarhet mot bakgrund av den demografiska utvecklingen, med hänsyn tagen till behovet av att skydda de lägsta pensionerna; dessa begränsningar har formen av en höjning av den lagstadgade pensionsåldern genom ändringar av kraven på hållbarhet. Justering av den ”extraordinära solidaritetsskatten”, genom en sänkning av minimitröskeln för tillämpning av den progressiva skalan samt av de tröskelvärden som gäller för tillämpningen av högre skattesatser. Rationalisering av efterlevandepensionerna både enligt Caixa Geral de Aposentações (CGA) och enligt det allmänna pensionssystemet. Minskning av livstidspensioner för politiker. 3. Besparingar i insatsförbrukning och utgiftsprogram i fackministerierna.

(8)

I syfte att uppnå underskottsmålet på 4 % av BNP bör myndigheterna anta ytterligare smärre permanenta inkomståtgärder motsvarande 0,4 % av BNP som syftar till att göra det nuvarande skatte- och socialförsäkringssystemet effektivare och rättvisare och till att komplettera översynen av de offentliga utgifterna. Dessutom bör ett antal engångsåtgärder motsvarande 0,2 % av BNP att genomföras, vilka mer än väl uppväger kostnaderna för engångsavgiften för förskottsbetalningar i samband med införandet av en ordning för uppsägningar enligt ömsesidig överenskommelse i den offentliga sektorn.

(9)

De flesta av de ovannämnda åtgärderna antogs genom 2014 års budgetlag eller genom förändringar av särskild lagstiftning. Vissa av de planerade konsolideringsåtgärderna har ännu inte fullt ut fastställts i lag. Det rör sig bl.a. om skärpningen av villkoren för berättigande till efterlevandepension (förutom ändringen av ersättningsnivåer vid ackumulering med andra pensioner); försäljning av tillstånd för onlinespel; överföringen av postens sjukkassa till den centrala offentliga förvaltningen och försäljning av hamntillstånd.

(10)

En omfattande reform av bolagsskatten som syftar till en förenkling samt till att främja de portugisiska företagens internationalisering och konkurrenskraft godkändes av parlamentet i december 2013 och trädde i kraft den 1 januari 2014. Ett centralt inslag i reformen är en sänkning av den ordinarie bolagsskattesatsen från 25 % till 23 % och en nedsatt sats på 17 % på de första 15 000 EUR av beskattningsunderlaget för små och medelstora företag. Utöver de befintliga tilläggsskatterna kommer även en tredje tilläggsskatt på 7 % att tillämpas på beskattningsbara vinster som överskrider 35 miljoner EUR. Andra centrala bestämmelser i reformen är omstöpningen av skatteincitament, ändringar av beskattningen av utdelningar och realisationsvinster, koncernbeskattning och ordningen för immateriella tillgångar, införandet av en undantagsordning från skatteplikt på aktier, en förlängning av den period under vilken förluster kan skjutas framåt och ytterligare begränsningar av ränteavdragen.

(11)

Skuldkvoten väntas nå sin högsta nivå under 129,5 % av BNP 2013 och därefter minska. Den uppjustering av skuldprofilen som skett i förhållande till den kombinerade åttonde och nionde utvärderingen, trots att genomförandet av budgeten var bättre än förväntat, beror till stor del på att statskassans likviditet ökat väsentligt samt på att en del av transaktionerna till förmån för socialförsäkringssystemets finansiella stabilitetsfond för att minska den kortfristiga skulden skjutits fram till 2014. Till följd härav förväntas nettoskulden – exklusive Instituto de Gestão do Crédito Público:s (IGCP) likvida tillgångar – nå upp till en nivå av ca 120 % av BNP, vilket är något under den prognos som angavs i den senaste utvärderingen. Den minskning av skuldkvoten för den offentliga sektorn som förväntas från och med 2014 kommer att underbyggas av den förväntade ekonomiska återhämtningen samt av en minskning av de likvida tillgångarna och genomförandet av socialförsäkringssystemets transaktioner för att minska den kortfristiga skulden.

(12)

Budgetanpassningsprocessen understöds av en rad strukturella finanspolitiska åtgärder för att förstärka kontrollen över de statliga utgifterna och förbättra uppbörden av intäkter. Den övergripande reformen av budgetramlagen går framåt på ett antal viktiga områden. Med tanke på reformens omfattning och på behovet av att inleda ett omfattande samråd med alla berörda aktörer bör denna process dock ske i två faser. Det nya kontrollsystemet för åtaganden börjar visa resultat genom att man undvikit att nya obetalda skulder fortsatt ackumuleras, men genomförandet måste noga övervakas för att säkerställa att åtagandena täcks av de tillgängliga medlen. Man kommer att inrätta en arbetsgrupp som ska utvärdera och förbättra denna process. Reformer inom den offentliga förvaltningen håller på att genomföras med sikte på att modernisera och rationalisera personalstyrkan i den offentliga sektorn och dess organ. Reformarbetet i riktning mot en modern riskhanteringsmodell för efterlevnaden inom intäktsförvaltningen fortsätter. En ny riskbedömningsenhet har nyligen inrättats och kommer att inleda sin verksamhet inom kort och dess huvuduppgift kommer att vara att förbättra efterlevnaden när det gäller vissa grupper av skattskyldiga såsom egenföretagare och personer med stor förmögenhet. Vissa andra reformer, t.ex. minskningen av antalet lokala skattekontor, har försenats. Även om det gjorts framsteg i omförhandlingen av de offentlig-privata partnerskapen hade man inte lyckats slutföra dessa förhandlingar vid utgången av 2013. Man förväntar sig ändå betydande besparingar från och med 2014. De statsägda företagen nådde i genomsnitt balans i den löpande verksamheten i slutet av 2012 och ytterligare reformer planeras för att undvika en förnyad försämring av deras resultat. Privatiseringen har gått framåt och intäkterna överstiger det mål som anges i programmet. Reformerna inom hälso- och sjukvårdssektorn har gett betydande besparingar och genomförandet av dem fortskrider på det hela taget enligt planerna.

(13)

Arbetet med att genomföra åtgärderna och reformerna inom hälso- och sjukvårdssektorn fortsätter framåt och har lett till besparingar tack vare en ökad effektivitet. Det konsoliderade underskottet för sektorn har minskat avsevärt sedan 2010. Den kvarvarande mängden obetalda skulder, den snäva budgetposten och ökade kostnader för arbetskraft på grund av återinförande av den 13:e och 14:e bonusbetalningen tvingade myndigheterna att skynda på de pågående reformerna. Den stora mängden obetalda skulder beror i mycket stor utsträckning (men inte helt) på en konsekvent underfinansiering av de statligt ägda sjukhusen i förhållande till de tjänster de levererar. Myndigheterna står fast vid sitt åtagande att genomföra den pågående sjukhusreformen och att fortsätta med finjusteringen av de åtgärder som rör läkemedel, centraliserad upphandling och primärvård.

(14)

Bankernas kapitaltäckningskrav fortsatte att med god marginal göra det möjligt att uppfylla Europeiska bankmyndighetens (EBA) krav på lagstadgade kapitalbuffertar, liksom programmålet om 10 % i kärnprimärkapital. Denna kapitalbuffert är tillräcklig överlag, även om man tillämpar det nya kapitalkravsdirektivets (CRD IV) regler för värdering av bankernas egna medel. Dessa nya kapitalregler gäller fr.o.m. januari 2014 med en tröskel på 7 % av kapitaltäckningskvoten för kärnprimärkapital. Utlånings-/inlåningstalet för systemet i dess helhet är 120,7 % och detta tal kommer sannolikt att fortsätta att minska fram till slutet av 2014. Vissa banker har dessutom redan nått under denna gräns. Arbetet med att ytterligare diversifiera finansieringskällorna för företagssektorn intensifieras hela tiden. Med stöd av rekommendationerna i 2013 års externa granskning av de befintliga statligt finansierade kreditramarna håller myndigheterna nu på att genomföra åtgärderna för att förbättra dessa instrument, vad gäller både resultat och styrning, bl.a. förmåga och praxis när det gäller riskhantering. Vad gäller de nya skuldsaneringsverktyg som är riktade till hushåll och syftar till frivillig skuldreglering så är den rättsliga ramen för dessa nu på plats och fullt fungerande. Även verkningarna av ändringarna av insolvens- och indrivningslagen för bolag håller på att utvärderas i och med att den nya skuldsanerings- och indrivningsmekanismen nu fungerar. En uppsättning verktyg för krishantering håller på att färdigställas. Rekonstruktionsfonden fungerar nu, befogenheter till tidigt ingripande har införts och rekapitaliseringslagen har ändrats för att ta hänsyn till kommissionens meddelande av den 1 augusti 2013 om tillämpning av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (3). Färdplanen för att förbättra effektiviteten och styrningen när det gäller det nationella garantisystemet håller på att genomföras i syfte att bättre tillgodose de små och medelstora företagens finansieringsbehov.

(15)

Fortsatta framsteg har gjorts vad gäller att genomföra tillväxt- och konkurrenskraftshöjande strukturreformer. Myndigheterna har vidtagit ytterligare åtgärder för att minska arbetslösheten och för att göra arbetsmarknaden effektivare, bl.a. förstärkt aktiveringspolitik och en genomförandeplan för ungdomsgarantin. Ändringar som påverkar definitionen av laglig uppsägning i arbetsrätten håller på att utarbetas efter det att tidigare ordningar förklarats vara grundlagsstridiga. Ytterligare åtgärder har vidtagits på områdena utbildning, där framstegen på det hela taget är tillfredsställande.

(16)

Regeringen godkände en ny avgift för energiaktörer för 2014 som måste övervakas noga för att undvika snedvridning i systemet. Det krävs ytterligare reformer när det gäller avskaffandet av energitaxeskulden och säkerställandet av systemets hållbarhet.

(17)

Det har vidtagits åtgärder inom telekommunikationssektorn och postsektorn för att se till att unionens regler efterlevs och att programmålen nås. Valet av dem som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster och översyn av de befintliga avtalen med de nuvarande tillhandahållarna är en positiv utveckling mot ett fullständigt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG (4). Offentliggörandet av den lagstiftning som fastställer ramen för koncessionsavtalet med den nationella tillhandahållaren av posttjänster kommer att förkorta den nuvarande koncessionsperioden, vilket leder till ökad konkurrens. Myndigheterna fortsätter att helhjärtat stödja ökad hållbarhet och effektivitet inom transportsektorn.

(18)

Arbetet med sektorsspecifik lagstiftning som syftar till en anpassning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (5) fortskrider, med viss försening i antagandet av ett regelverk för byggsektorn och de ändrade stadgarna och interna reglerna för yrkessammanslutningar i syfte att anta övergripande ramlagstiftning för offentliga yrkessammanslutningar. Myndigheterna är fast besluten att få den gemensamma kontaktpunkten att fungera ännu bättre.

(19)

Utvärderingen av hyreslagen för tätortsområden har inletts i och med att den nya rättsliga ramen genomförts fullt ut. Myndigheterna har som mål att öka sina insatser för att bekämpa skatteundandragande på hyresmarknaden.

(20)

Det nya ramverket för de nationella tillsynsmyndigheterna går framåt och relevanta stadgar håller på att ändras och förväntas antas inom kort. Offentliggörandet av ett nytt dekret som fastställer tillsynsmyndigheternas bidrag för 2014 har försenats.

(21)

Reformerna av rättsväsendet fortskrider som planerat. Det har gjorts framsteg i genomförandet av lagen om domstolssystemet som syftar till att rationalisera domstolsväsendet; man har dessutom offentliggjort en lag som stärker organet för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare samt slutfört ett nytt utomrättsligt förfarande som gör det möjligt att före rättegång identifiera och lösa ärenden utanför domstol. Arbetet med att förbättra licensieringsmiljön och minska den administrativa bördan har gått framåt i och med antagande av rättsliga föreskrifter som syftar till att effektivisera licensiering inom områdena turism, industri och fysisk planering. Lagstiftning om kommersiella licenser är på gång och regelverket för stadsplanering och byggande håller på att ses över.

(22)

Mot bakgrund av denna utveckling bör genomförandebeslut 2011/344/EU ändras.