—

Efter en topp 2008 har underskottet i den offentliga sektorns finanser gradvis minskat till 2,7 % av BNP 2011, vilket är under referensvärdet 3 % av BNP. Den avsevärda förbättringen jämfört med 2010, då underskottet i den offentliga sektorns finanser uppgick till 3,6 % av BNP, berodde huvudsakligen på en ökning i inkomsterna med 0,7 % av BNP. Inverkan av engångsåtgärderna för nettominskning av underskottet 2011 uppskattas i kommissionens avdelningars höstprognos 2012 till 0,7 % av BNP. Det strukturella saldot, dvs. det konjunkturrensade budgetsaldot utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, beräknas ha förbättrats med 1 procentenhet av BNP 2011, över den begärda ansträngningen på minst ¾ % av BNP som rådet rekommenderade.

—

I kommissionens avdelningars höstprognos 2012 beräknas underskottet minska ytterligare till 2,6 % av BNP 2012, huvudsakligen tack vare inkomstökande åtgärder, av vilka de flesta anses vara av engångskaraktär. Inverkan av engångsåtgärderna för nettominskning av underskottet beräknas till 1 % av BNP. Om politiken inte ändras, dvs. utan att införliva de konsolideringsåtgärder som finns i 2013 års budget som antogs efter brytdatumet i prognosen, beräknas underskottet i den offentliga sektorns finanser öka till 2,9 % av BNP 2013, innan det återigen minskar till 2,6 % av BNP 2014, och fortfarande ligger under referensvärdet 3 % av BNP under prognosperioden. Målen i stabilitetsprogrammet från april 2012 är lägre underskott på 2,2 %, 1,7 % och 1,1 % av BNP för 2012, 2013 respektive 2014. Skillnaden mellan kommissionens avdelningars höstprognos 2012 och stabilitetsprogrammets mål förklaras huvudsakligen av en mer dynamisk tillväxt av intäkterna i den senare.

—

Under åren efter tidsfristen 2011 som fastställts av rådet pekar kommissionens budgetprognos i kommissionens avdelningars höstprognos 2012 inte på någon förbättring av det konjunkturrensade budgetsaldot, utan engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, 2012 och på en förbättring med ¼ procentenheter av BNP 2013. Detta ligger under riktmärket på 0,5 % av BNP för anpassning mot det medelfristiga budgetmål som krävs i enlighet med den preventiva aspekten i stabilitets- och tillväxtpakten, särskilt förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (5). Denna långsamma anpassning beräknas mot bakgrund av i stort sett balanserade konjunkturförhållanden, dvs. produktionsgapet beräknas vara nära noll. Samtidigt förväntas sammansättningen på tillväxten vara relativt svag vad gäller skatteintäkterna. Särskilt under 2012 genereras den ekonomiska tillväxten av nettoexport, medan den inhemska efterfrågan beräknas vara ganska svag jämfört med den tidigare trendmässiga utvecklingen. 2014 beräknas förbättringen uppgå till ½ procentenhet av BNP. Under 2012 beräknas dessutom de offentliga utgifternas reala ökningstakt, utan att räkna diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ligga under det medelfristiga referensriktvärdet av potentiell BNP-tillväxt, enligt definitionen i artikel 5 i förordning (EG) nr 1466/97. Vid oförändrad politik skulle den reala nettotillväxten i utgifterna kraftigt bryta detta referensriktvärde 2013 och 2014.

—

Den offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP har haft en ökande trend sedan 2008 och nådde 70,9 % av BNP 2011. I kommissionens avdelningars höstprognos 2012 beräknas skuldkvoten fortsätta öka för att nå 72,4 % av BNP 2012, 73,1 % av BNP 2013 och 72,8 % av BNP 2014. I stabilitetsprogrammet för 2012 beräknas däremot skuldkvoten börja minska efter 2011, till 67,4 % av BNP till 2014. Skillnaden mellan de två prognoserna beror på ett lägre primärt överskott och högre stock-/flödesjustering i höstprognosen.