Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32009R0670

Kommissionens förordning (EG) nr 670/2009 av den 24 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller offentlig intervention genom anbudsförfarande för uppköp av durumvete och paddyris samt om ändring av förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008

EUT L 194, 25.7.2009, p. 22–46 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/06/2010

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/670/oj

25.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 194/22


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 670/2009

av den 24 juli 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller offentlig intervention genom anbudsförfarande för uppköp av durumvete och paddyris samt om ändring av förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 43 a, 43 c och 43 k jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artiklarna 13.3 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, ändrade genom rådets förordning (EG) nr 72/2009 (2), får kommissionen från och med den 1 juli 2009 för durumvete och från och med den 1 september 2009 för paddyris besluta om offentlig intervention om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver. Om kommissionen beslutar om att en sådan intervention är nödvändig bör villkoren för utförande av offentliga interventioner fastställas och det bör anges vilka myndigheter i medlemsstaten som är behöriga på detta område i enlighet med bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (3), och det bör närmare anges att dessa myndigheter, för tillämpningen av denna förordning, ska fungera som interventionsorgan, även när utbetalande organ agerar direkt.

(2)

För att förvalta interventionsordningen så enkelt och effektivt som möjligt, bör även föreskrifter om medlemsstaternas interventionsorgans ackreditering av interventionsorter fastställas och bestämmelser om ackrediteringen föreskrivas. I detta syfte bör villkoren för ackreditering av en interventionsorts lagringsutrymmen förtydligas.

(3)

Villkoren för godtagande av anbuden för durumvete och paddyris som ska lämnas in till interventionsorganen samt villkoren för att dessa övertar produkterna måste vara så enhetliga som möjligt i hela gemenskapen. För att se till att alla anbudsgivare behandlas lika bör därför förfaranden för uppköp fastställas, i synnerhet förfaranden för godtagande av anbud samt övertag och kontroller i samband därmed.

(4)

När en godkänd interventionsorts lagringsutrymmen, belägna i en annan medlemsstat än den där aktörens huvudsakliga verksamhet bedrivs, ger aktörerna möjlighet att leverera till en lägre kostnad, bör nämnda aktörer kunna lämna in sina anbud i den aktuella medlemsstaten. I detta avseende och för att undvika att anbudsgivarna belastas med ytterligare administrativa ålägganden, bör de få tillstånd att utföra formaliteterna i samband med anbuden genom sitt momsregistreringsnummer i den medlemsstat där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet och de bör få möjlighet att till stöd för anbudet ställa en säkerhet som de erhållit i nämnda medlemsstat.

(5)

För att förenkla och säkra en god förvaltning av interventionen, bör ett parti som erbjuds vara homogent och när det gäller ris, måste det bestå av ris av samma sort. Man bör även fastställa en lägsta kvantitet under vilken interventionsorganet inte har skyldighet att godta anbudet, samtidigt som det emellertid kan vara nödvändigt att föreskriva en större lägsta kvantitet för att ta hänsyn till gällande förhållanden och praxis i partihandelsledet eller till gällande miljöföreskrifter i en medlemsstat. För att anbudsgivarna ska få information om gällande lägsta kvantiteter, bör interventionsorganen ange nämnda lägsta kvantiteter i varje anbudsinfordran som offentliggörs och i förekommande fall fastställa dem till en högre nivå än den nivå som fastställs i denna förordning.

(6)

Durumvete och paddyris av en kvalitet som gör att det inte går att använda eller lagra på lämpligt sätt bör inte godkännas för intervention. I det avseendet bör det fastställas vilka metoder som krävs för att bestämma kvaliteten på durumvete och paddyris.

(7)

Durumvete är ett spannmål för vilket det fastställts minimikrav för kvalitet med avseende på livsmedelsbruk och ska uppfylla de hälsonormer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (4). Det bör föreskrivas att dessa normer ska gälla när den berörda produkten övertas inom ramen för den nuvarande interventionsordningen.

(8)

De utbetalande organen eller interventionsorganen kan, med hjälp av de uppgifter som lämnas av anbudsgivarna och sina egna analyskriterier, bedöma de inneboende riskerna för att den högsta tillåtna halten av främmande ämnen överskrids. I syfte att begränsa kostnaderna är det därför berättigat att före intervention inte kräva några andra analyser under organens ansvar än sådana som grundar sig på en riskanalys som gör det möjligt att garantera produkternas kvalitet vid den tidpunkt då de övertas för intervention. Ett olämpligt beslut med avseende på den riskanalys som krävs enligt den här lagstiftningen och som fattats av en medlemsstat vid uppköpet av en produkt, bör emellertid leda till att medlemsstaten direkt blir ansvarig om det i efterhand visar sig att produkten inte uppfyllde de fastställda minimikraven. Ett sådant beslut gör det inte möjligt att garantera produktens kvalitet och därmed inte heller att se till att den bibehålls i gott skick. Villkoren för när medlemsstaten själv blir ansvarig bör därför fastställas.

(9)

Vid fastställandet av minimikvaliteten på paddyris bör särskild hänsyn tas till klimatförhållanden i gemenskapens risodlingsområden.

(10)

Det bör klart och tydligt fastställas vilka kontroller som ska genomföras för att se till att erbjudna produkter verkligen finns i de lagringsutrymmen som anbudsgivaren uppger och att kraven på den erbjudna varans vikt och kvalitet uppfylls. Åtskillnad bör göras mellan dels godkännande av den erbjudna varan efter kontroll av kvantitet och av att kravet på minimikvalitet har uppfyllts, dels fastställande av det pris som ska betalas till anbudsgivaren efter det att nödvändiga analyser har gjorts för att fastställa varje partis exakta egenskaper på grundval av representativa prov.

(11)

För att interventionsåtgärden ska kunna förvaltas effektivt bör det föreskrivas att anbuden på durumvete eller ris är fasta och slutgiltiga. De får alltså varken ändras eller återtas och det bör krävas en säkerhet för anbuden och fastställas villkor för frisläppande av säkerheten och dess eventuella överföring till gemenskapsbudgeten när villkoren för att godta nämnda anbud inte uppfylls.

(12)

I artikel 18.2 och 18.4 a i förordning (EG) nr 1234/2007 anges att interventionspriset för durumvete ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden, utan att det påverkar pristillägg eller prisavdrag av kvalitetsskäl. Prisskillnaderna i förhållande till durumvetets viktigaste kvalitetskriterier bör fastställas.

(13)

I artikel 18.4 b i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs interventionspriset för en definierad standardkvalitet av paddyris, som anges i del A i bilaga IV, och vidare fastställs att om kvaliteten på det paddyris som erbjuds för intervention skiljer sig från den standardkvalitet för vilken interventionspriset har fastställts, ska interventionspriset anpassas genom tillägg eller avdrag. Tillämpningen av tillägg och avdrag vid interventionstillfället bör avspegla de kvalitetsrelaterade prisskillnaderna på marknaden för paddyris. I detta syfte bör hänsyn tas till de grundegenskaper hos paddyriset som möjliggör en objektiv bedömning av kvaliteten. Vattenhalt, avkastning efter bearbetning och defekter hos riskornen kan bedömas med enkla och effektiva metoder så att dessa krav kan tillgodoses.

(14)

Av harmoniseringsskäl måste interventionslagren kontrolleras enligt villkoren som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

(15)

För en effektiv förvaltning av systemet, bör de uppgifter som kommissionen kräver överföras elektroniskt och meddelas på grundval av metoder som kommissionen ställt till medlemsstaternas förfogande.

(16)

De bestämmelser om rissektorn som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 489/2005 av den 29 mars 2005 tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1785/2003 när det gäller fastställande av interventionsorter och interventionsorganens övertagande av paddyris (5). I syfte att harmonisera föreskrifterna som avser ris och durumvete, bör emellertid vissa bestämmelser som fastställs i förordning (EG) nr 489/2005 inte upprepas.

(17)

De bestämmelser om durumvete som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 428/2008 av den 8 maj 2008 om fastställande av interventionsorter (6). Man bör därför beakta att dessa upphör att gälla för durumvete från och med den 1 juli 2009.

(18)

De bestämmelser om durumvete som fastställs i denna förordning ersätter gällande bestämmelser i kommissionens förordning (EG) nr 687/2008 av den 18 juli 2008 om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (7). Man bör därför beakta att dessa upphör att gälla för durumvete från och med den 1 juli 2009.

(19)

Förordningarna (EG) nr 428/2008 och (EG) nr 687/2008 bör därför ändras och förordning (EG) nr 489/2005 ska upphöra att gälla.

(20)

Enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 72/2009 ska de nya bestämmelserna om offentlig intervention, som anges i förordning (EG) nr 1234/2007, tillämpas från och med den 1 juli 2009 när det gäller durumvete och från och med den 1 september 2009 när det gäller rissektorn. Bestämmelsernas tillämpningsföreskrifter bör därför tillämpas från och med samma datum.

(21)

Förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden föreskrev.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM ACKREDITERING AV INTERVENTIONSORTER, OM UPPKÖP OCH ANBUD

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde och definitioner

1.   I denna förordning fastställs, inom sektorerna för durumvete och ris, tillämpningsföreskrifterna för uppköp inom ramen för offentlig intervention, som anges i artiklarna 13.3 och 18.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2.   De uppköp som avses i punkt 1 utförs av utbetalande organ eller av utbetalande befullmäktigade organ, enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 884/2006, nedan gemensamt kallade interventionsorgan.

Artikel 2

Utseende och ackreditering av interventionsorter

1.   Interventionsorterna, som kommissionen ska utse enligt artikel 41 i förordning (EG) nr 1234/2007, måste först godkännas av interventionsorganen enligt bestämmelserna i denna förordning och de föreskrifter som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006, i synnerhet när det gäller ansvar och kontroller, enligt artikel 2 i nämnda förordning.

2.   För ackreditering av en interventionsort, ska interventionsorganen se till att lagringsutrymmena på nämnda ort uppfyller minst följande villkor:

a)

De ska ha en lagringskapacitet, för nämnda orts totala lagringsutrymme, på minst 20 000 ton för durumvete eller 10 000 ton för ris.

b)

De ska ha en lägsta kapacitet för uttag ur lager som för varje lagringsutrymme ger en möjlig avyttring per arbetsdag på minst 5 procent av lagrad kvantitet eller 1 000 ton för durumvete och 500 ton för ris.

3.   Uppgifter om förteckningen över interventionsorterna och deras lagringsutrymmen, som kommissionen utser enligt artikel 41 i förordning (EG) nr 1234/2007, ska ändras och ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande enligt artiklarna 23 och 24 i denna förordning.

AVSNITT 2

TILLÄMPNINGSFÖRFARANDE VID UPPKÖP AV DURUMVETE ELLER PADDYRIS GENOM ANBUDSFÖRFARANDE

Artikel 3

Uppköp

1.   Interventionsorganen köper upp durumvete eller paddyris genom anbudsinfordran efter det att kommissionen antagit en förordning som inleder anbudsförfarandet, nedan kallad förordningen om inledande av anbudsförfarandet, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2.   I förordningen om inledande av anbudsförfarandet ska i synnerhet följande anges:

a)

Produktens beteckning med KN-nummer.

b)

Anbudsdatum.

c)

Datum och tid då anbuden kan lämnas in.

d)

Datum då anbudstiden löper ut.

e)

Aktuella medlemsstater eller regioner, vid tillämpning av artikel 18.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007.

3.   För paddyris får anbudsinfordran begränsas till en eller flera sorter ris, så som anges i del I.I.2 i bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 (”rundkornigt ris”, ”mellankornigt ris”, ”långkornigt ris i kategori A” eller ”långkornigt ris i kategori B”).

4.   En period om minst sex dagar ska förlöpa mellan dagen för ikraftträdande av förordningen om inledande av anbudsförfarandet och den först infallande sista anbudsdagen.

5.   I den anbudsinfordran, som interventionsorganet offentliggör, ska anges i synnerhet de lägsta kvantiteter som anbuden ska avse. Kvantiteterna ska uppgå till minst 10 ton för durumvete och 20 ton för ris.

Om tillämpningen av större lägsta kvantiteter än de kvantiteter som fastställs i första stycket emellertid motiveras av gällande förhållanden och praxis i partihandelsledet eller gällande miljöföreskrifter i en medlemsstat, fastställs dessa kvantiteter i anbudsinfordran av behörigt interventionsorgan.

6.   De skyldigheter som anbudsförfarandet medför får inte överlåtas.

Artikel 4

Villkor för inlämning och godtagande av anbud

1.   De uppköp som avses i artikel 3 ska utföras på grundval av anbud som anbudsgivarna lämnar in skriftligen eller med e-post med kvittering till interventionsorganen i medlemsstaterna.

2.   För att interventionsorganet ska kunna godta anbudet ska följande bifogas:

a)

En blankett som medlemsstaterna tillhandahåller, på grundval av en harmoniserad modell som fastställts av kommissionen enligt villkoren som anges i artikel 24, och som innehåller minst följande uppgifter:

i)

Anbudsgivarens namn, adress och momsregistreringsnummer i den medlemsstat där den huvudsakliga verksamheten bedrivs eller, i avsaknad av detta, nummer i jordbruksregistret.

ii)

Erbjuden produkt. För ris ska standard och sort anges.

iii)

Lagringsplats för produkten vid anbudstillfället.

iv)

Lagringsutrymmen i en interventionsort, som det billigaste anbudet avser.

v)

Erbjuden kvantitet, erbjuden produkts skördeår, uppgift om dess ursprung inom gemenskapen och produktionsregion i gemenskapen.

vi)

Erbjudet pris per ton för en vara som motsvarar minimikraven för kvalitet på durumvete eller standardkvalitet på ris och som levereras till uppgiven interventionsorts lagerutrymmen, utan att lossas, och uttryckt i euro med högst två decimaler. Priset får högst uppgå till det referenspris som avses i artikel 8 a i förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller durumvete eller till det referenspris som avses i artikel 8 b i nämnda förordning när det gäller paddyris.

vii)

För ris, uppgifter om eventuella fytosanitära behandlingar efter skörden, med exakt angivelse av de doser som har använts.

viii)

Den erbjudna produktens huvudsakliga egenskaper.

b)

Nedanstående dokument:

i)

Ett bevis på att anbudsgivaren ställt en säkerhet på 30 euro per ton durumvete eller 50 euro per ton paddyris innan tidsfristen för att lämna in anbud har gått ut. Säkerheten får ställas i den medlemsstat där anbudsgivaren bedriver sin huvudsakliga verksamhet när han lämnar in sitt anbud i en annan medlemsstat.

ii)

Anbudsgivaren ska intyga att erbjudna kvantiteter verkligen finns på den lagringsplats som anges i led a iii i denna punkt.

iii)

Anbudsgivaren ska intyga att anbudet avser ett homogent parti, att för ris, partiet består av paddyris av samma sort och att de minsta kvantiteterna uppgår till de kvantiteter som anges i den anbudsinfordran som offentliggjordes av interventionsorganet.

3.   Interventionsorganet registrerar de anbud som kan godtas, deras ankomstdag och berörda kvantiteter.

4.   Anbuden får varken ändras eller återtas.

Artikel 5

Interventionsorganets kontroll av anbud

1.   Interventionsorganen kontrollerar om anbuden kan godtas på grundval av de uppgifter som krävs, enligt artikel 4.2.

Om anbudet avvisas ska interventionsorganet underrätta den berörda anbudsgivaren omedelbart.

2.   Överensstämmelsen av de dokument som avses i artikel 4.2 b ii och 4.2 b iii får kontrolleras efter det att interventionsorganet har fastställt att anbuden kan godtas, i förekommande fall med bistånd av behörigt interventionsorgan på den lagringsplats som anbudsgivaren uppger, enligt artikel 22.3.

Om något av de dokument som avses i första stycket inte överensstämmer ogiltigförklaras anbudet och artikel 9.2 ska tillämpas.

Artikel 6

Meddelande av anbuden till kommissionen

1.   Senast kl. 14.00 (lokal tid i Bryssel) dagen efter den sista dag då anbuden kan lämnas in, underrättar interventionsorganet kommissionen om de anbud som kan godtas, enligt bestämmelserna i artikel 24. Anbudsgivarnas identitet är sekretessbelagd.

Om inget anbud kan godtas underrättar medlemsstaten kommissionen om detta inom samma tidsfrist.

2.   Godtagbara anbud som inte meddelats kommissionen utesluts från anbudsförfarandet.

Artikel 7

Beslut på grundval av anbuden

På grundval av meddelade anbud, i enlighet med artikel 6.1 i denna förordning, beslutar kommissionen om att inte gå vidare med de anbud som har tagits emot eller så fastställer den ett högsta pris för interventionsuppköp, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 8

Beslut om anbud

1.   När kommissionen har fastställt ett högsta pris för interventionsuppköp enligt artikel 7, antar interventionsorganen godtagbara anbud som uppgår till högst maximibeloppet. Alla andra anbud avvisas.

2.   Om inget högsta pris för interventionsuppköp har fastställts, avvisas samtliga anbud.

3.   Efter offentliggörandet av förordningen eller meddelandet om beslutet, i vilka det högsta pris för interventionsuppköpet, enligt artikel 7, fastställs eller i vilka det anges att inga anbud har antagits, fattar interventionsorganen de beslut som avses i punkterna 1 och 2.

4.   Behörigt organ informerar varje anbudsgivare om resultatet av dennes deltagande i anbudsförfarandet senast arbetsdagen efter det offentliggörande eller det meddelande som avses i punkt 3.

Artikel 9

Frisläppande och förverkande av garantier

1.   Produkternas verkliga förekomst på den lagringsplats som anbudsgivaren uppger enligt artikel 4.2 a iii, uppvisandet av ett homogent parti, upprätthållandet av det anbud som meddelats kommissionen och behörigt organs övertagande av produkten utgör de primära krav som avses i artikel 20.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 (8).

2.   Om de primära krav som avses i punkt 1 inte uppfylls förverkas garantin utom vid force majeure och den bokförs som inkomst avsatt för särskilt ändamål enligt artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 (9).

3.   För tillämpningen av denna artikel ska interventionsorganet genomföra kontrollen av de kvantiteter som finns på lagringsplatserna genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser och villkor som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006 när det gäller kontroller av den fysiska närvaron av produkter som lagras inom ramen för offentlig lagring, framför allt bestämmelserna och villkoren i del B i avdelning III i bilaga I till den förordningen. Dessa kontroller ska göras av minst 5 % av anbuden och 5 % av de erbjudna kvantiteterna och på grundval av en riskanalys.

4.   När anbudet avvisas ska garantin frisläppas så snart det beslut som avses i artikel 8.3 har offentliggjorts.

5.   För anbud som godtas ska garantin frisläppas inom fem arbetsdagar efter den dag då det övertagandedokument, som avses i artikel 18.1 tredje stycket, utfärdades.

AVSNITT 3

AVSÄNDNINGSFÖRFARANDE FÖR PRODUKTERNA

Artikel 10

Leverans

1.   Datum för leverans till det lagringsutrymme på den godkända interventionsort som anbudsgivaren har uppgivit ska fastställas av interventionsorganet och utan dröjsmål meddelas anbudsgivaren.

När produkterna emellertid inte kan levereras till de lagringsutrymmen på den interventionsort som anbudsgivaren har uppgivit, anger interventionsorganet andra lagringsutrymmen som tillhör samma interventionsort eller lagringsutrymmen som tillhör en annan godkänd interventionsort dit leverans ska ske till lägsta kostnad och fastställer datum för leverans.

2.   Leverans av samtliga produkter till den godkända interventionsortens lagringsutrymme ska äga rum senast vid slutet av den tredje månaden efter den månad då anbudet togs emot, dock senast den 30 juni när det gäller durumvete och senast den 31 augusti när det gäller paddyris.

3.   Interventionsorganets representant ska ta emot leveransen i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud.

4.   Leveransen ska vägas in i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud och av en i förhållande till anbudsgivaren oberoende representant för interventionsorganet.

Representanten för interventionsorganet får även vara lagerhållare, varvid följande gäller:

a)

Interventionsorganet ska inom trettio dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som har beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

b)

Om toleransgränsen inte överstigs ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vägning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

c)

Om toleransgränsen överstigs ska det snarast utföras en vägning. Om den fastställda vikten understiger den bokförda, ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för vägningen, i annat fall ska medlemsstaten göra det.

Artikel 11

Transportkostnader

1.   Transportkostnaderna för varorna till den interventionsort som anbudsgivaren uppger som billigast, i enlighet med artikel 4.2 a iv, ska betalas av anbudsgivaren när avståndet är högst 100 km. Om avståndet är över 100 km ska transportkostnaderna betalas av interventionsorganet.

2.   När interventionsortens lagringsutrymme, som uppgavs av anbudsgivaren, ändras av interventionsorganet i enlighet med artikel 10.1 andra stycket, ska ytterligare transportkostnader betalas av interventionsorganet, med undantag av ett avstånd inom 20 km. Om avståndet är över 100 km ska emellertid samtliga transportkostnader betalas av interventionsorganet.

3.   De kostnader som betalas av interventionsorganet och som avses i punkterna 1 och 2 återbetalas av kommissionen, på grundval av icke-schablonbelopp, i enlighet med artikel 4.1 c i förordning (EG) nr 884/2006.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM DURUMVETE

Artikel 12

Kvalitet på erbjudet durumvete

1.   För att durumvetet ska godkännas för intervention ska det vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2.   För att fastställa att durumvetet är av sund, god och marknadsmässig kvalitet, ska det vara felfritt. I detta syfte ska det följa de kvalitetskriterier som kontrolleras enligt de egenskaper som fastställs i del A i bilaga I och de minimikrav för kvalitet på durumvete som anges i del B i bilaga I.

Artikel 13

Provtagning och analys av durumvete som erbjuds

1.   Från varje erbjudet parti durumvete ska det tas ett prov som är representativt för att fastställa dess kvalitetskriterier och som ska bestå av stickprover, varav ett ska tas från varje leverans, dock minst ett prov per 60 ton.

2.   Interventionsorganet ska ansvara för att provernas egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag det representativa provet togs.

3.   De referensmetoder som ska användas för att fastställa kvaliteten på durumvete som erbjuds för intervention fastställs i bilaga II enligt följande:

Del A: Referensmetod för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet.

Del B: Referensmetod för bestämning av vattenhalt hos durumvete.

Del C: Referensmetod för bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende hos durumvete.

Del D: Övriga metoder som tillämpas för bestämning av kvalitet på durumvete.

4.   Medlemsstaterna ska kontrollera halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys, särskilt med beaktande av de uppgifter som lämnats av anbudsgivarna och med hänsyn till deras åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt när det gäller anbudsgivarnas analysresultat. Vid behov ska den takt och den omfattning i vilka kontrollåtgärderna ska genomföras fastställas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, särskilt om situationen på marknaden riskerar att utsättas för allvarliga störningar på grund av de främmande ämnena.

5.   Anbudsgivaren ska stå för kostnaderna för

a)

analyserna av främmande ämnen,

b)

amylasaktivitetstest (Hagberg),

c)

bestämning av proteininnehållet,

d)

återkallande av produkterna, om det av analyserna framgår att det erbjudna durumvetet inte motsvarar den lägsta kvalitet som krävs för intervention.

6.   Analysresultaten ska meddelas anbudsgivaren med hjälp av det övertagandedokument som avses i artikel 18.

7.   Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på produkterna i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

8.   I de fall man genom analyserna och kontrollerna inte kan fastställa att det erbjudna durumvetet kan godtas för intervention, får anbudsgivaren byta ut aktuellt parti senast den tjugonde arbetsdagen efter fastställandet, utan att det påverkar den sista leveransdagen som avses i artikel 10.2. Genom undantag från artikel 11 ska transportkostnaderna som utbytet innebär bäras enbart av anbudsgivaren.

Artikel 14

Övertagande av durumvete som erbjuds

1.   Vad avser produkter som levereras till interventionslagret ska det erbjudna durumvetet övertas av interventionsorganet först när dess representant har fastställt hela partiets kvantitet och kraven som avses i artikel 12 har uppfyllts, enligt bestämmelserna i artikel 13.

2.   Övertagandet ska ske senast sextio dagar efter den slutleverans som avses i artikel 10.2, dock senast den 31 juli.

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 13.8 ska övertagandet emellertid ske senast den 31 augusti.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM RIS

Artikel 15

Kvalitet på erbjudet paddyris

1.   För att godkännas för intervention ska paddyriset vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2.   Paddyriset ska betraktas som sunt och som ris av god och marknadsmässig kvalitet när

a)

det har en basavkastning efter bearbetning som uppfyller de kriterier som anges i del A i bilaga III och defekterna hos godtagbart ris inte överstiger de maximala procentandelar som anges i del B i bilaga III,

b)

det har en vattenhalt som inte överstiger 14,5 %,

c)

det är fritt från onormal lukt och levande insekter,

d)

det har en radioaktivitet som inte överstiger de enligt gemenskapsbestämmelserna högsta tillåtna halterna.

Artikel 16

Provtagning och analys av paddyris som erbjuds

1.   För kontroll av kvalitetskraven enligt artikel 15 och för godkännande av varan för intervention, ska interventionsorganet ta stickprov i närvaro av anbudsgivaren eller dennes befullmäktigade ombud.

Tre representativa prov på en lägsta styckevikt av 1 kg ska tas fram. Proven ska tillhandahållas

a)

anbudsgivaren,

b)

lagret där övertagandet sker,

c)

interventionsorganet.

Antalet stickprov som ska tas för att man ska få representativa prov erhålls genom att den kvantitet som det erbjudna partiet omfattar divideras med tio ton. Stickproven ska ha samma vikt. De representativa proven utgörs av summan av stickproven delad med tre.

Kvalitetskraven ska kontrolleras med hjälp av det representativa prov som är avsett för det lager där övertagandet sker.

2.   Representativa prov ska tas på varje delleverans (lastbil, pråm, järnvägsvagn etc.) enligt villkoren i punkt 1.

Kontrollen av varje delleverans, innan den inlagras på interventionslagret, får begränsas till en kontroll av vattenhalt, andel orenheter och avsaknad av levande insekter. Om det emellertid efter slutkontrollen konstateras att en delleverans inte uppfyller kraven på minimikvalitet, ska interventionsorganet avvisa partiet. Hela partiet ska tas tillbaka. Kostnaderna för operationen ska bäras av anbudsgivaren.

Om ett interventionsorgan i en medlemsstat kan kontrollera att samtliga krav på minimikvalitet är uppfyllda för varje delleverans innan den inlagras ska interventionsorganet vägra överta en delleverans som inte uppfyller dessa krav.

3.   Halten av radioaktiv smitta i riset ska kontrolleras endast om situationen så kräver och under den tidsperiod som är nödvändig. Kontrollernas varaktighet och omfattning ska vid behov fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

4.   Analysresultaten ska meddelas anbudsgivaren med hjälp av det övertagandedokument som anges i artikel 18.

5.   Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på produkterna i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

Ett laboratorium som har godkänts av interventionsorganet ska genomföra en ny analys på grundval av ett nytt representativt prov som till lika delar består av representativa prov från anbudsgivaren och interventionsorganet. Om det erbjudna partiet levereras i flera delpartier, ska resultatet utgöras av det viktade genomsnittet av analysresultaten av nya representativa prover på varje delleverans.

6.   I de fall man genom analyserna inte kan fastställa om det erbjudna paddyriset kan godtas för intervention, får anbudsgivaren byta ut aktuellt parti, senast den tjugonde arbetsdagen efter fastställandet, utan att det påverkar den sista leveransdagen som avses i artikel 10.2. Genom undantag från artikel 11 ska transportkostnaderna som utbytet innebär bäras enbart av anbudsgivaren.

Artikel 17

Övertagande av paddyris som erbjuds

1.   Det erbjudna riset ska övertas av interventionsorganet först när hela partiets kvantitet samt de minimiegenskaper som föreskrivs i artiklarna 3 och 15 har fastställts av dess representant för de varor som levereras till interventionsorten enligt bestämmelserna i artikel 16.

2.   Övertagandet ska ske senast sextio dagar efter den slutleverans som avses i artikel 10.2, dock senast den 30 september.

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 16.6 ska övertagandet emellertid ske senast den 31 oktober.

KAPITEL IV

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM ÖVERTAGANDE, KONTROLLER OCH MEDDELANDEN

Artikel 18

Övertagandedokument

1.   Det interventionsorgan, som är behörigt för ackreditering av de lagringsutrymmen som uppgavs som billigast i anbudet, ska utfärda ett övertagandedokument för varje anbud. Anbudsgivaren eller anbudsgivarens representant får närvara vid övertagandedokumentets utfärdande.

I övertagandedokumentet ska minst följande anges:

a)

Antalet prover som tagits för det representativa provet.

b)

Datum för kontroller av kvantitet och partiets egenskaper.

c)

Levererad vikt och sort när det gäller ris.

d)

Partiets egenskaper, mot bakgrund av resultaten.

e)

Det organ som ansvarar för analyserna.

Övertagandedokumentet ska dateras och undertecknas av interventionsorganet och lagerhållaren.

2.   Övertagandedokumentet får upprättas så snart minst 95 % av erbjuden kvantitet har övertagits.

Artikel 19

Beräkning av det pris som ska betalas till anbudsgivaren och betalning

1.   Det pris som ska betalas till anbudsgivaren är det pris som erbjudits i enlighet med artikel 4.2 a vi i denna förordning, utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 11 och de eventuella pristillägg eller prisavdrag som avses i bilaga IV för durumvete och i bilaga V för paddyris eller som fastställs enligt artikel 18.4 b i förordning (EG) nr 1234/2007.

2.   Betalning ska göras senast den trettiofemte dagen efter den dag för övertagande som anges i artiklarna 14 respektive 17.

Vid tillämpning av artikel 13.7 när det gäller durumvete, eller artikel 16.5 när det gäller paddyris, ska betalningen göras snarast möjligt efter det att anbudsgivaren har underrättats om resultatet av den sista analysen.

Om anbudsgivaren ska uppvisa en faktura innan betalning kan ske och om denna inte har lämnats in inom den tid som fastställs i första stycket, ska betalningen verkställas senast fem arbetsdagar efter det att denna faktura faktiskt har lämnats in.

Artikel 20

Kontrollåtgärder

1.   Utan att det påverkar de kontroller för övertagande av produkter som krävs enligt denna förordning ska interventionslagren kontrolleras enligt villkoren i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

2.   När kontrollerna ska utföras på grundval av den riskanalys som avses i artikel 13.4 i denna förordning, är det medlemsstaten som har det yttersta ekonomiska ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas enligt bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EG) nr 884/2006.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten, om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.

3.   När den lagringsplats som uppges enligt artikel 4.2 a iii är belägen i en annan medlemsstat än den där anbudet lämnas in och det interventionsorgan som tog emot anbudet beslutar att kontrollera om produkterna verkligen finns på plats, skickar detta interventionsorgan en begäran om kontroll tillsammans med en kopia på anbudet till det interventionsorgan som är behörigt för lagringsplatsen. Kontrollen på plats ska utföras inom den tidsfrist som det interventionsorgan som tog emot anbudet anger.

Artikel 21

Nationella regler

Interventionsorganen ska vid behov fastställa kompletterande förfaranden och villkor för övertagande som är förenliga med denna förordning för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i berörd medlemsstat.

Artikel 22

Meddelande om övertagande till kommissionen och interventionsorganen

1.   Varje medlemsstat ska enligt villkoren i artikel 24, senast varje onsdag kl. 14.00 (lokal tid i Bryssel) för föregående vecka, för varje produkt, och i förekommande fall för varje produkttyp, meddela följande:

a)

Totala kvantiteter som motsvarar de anbud som har antagits enligt artikel 8.

b)

Totala kvantiteter som motsvarar de anbud som har avvisats enligt artikel 5.2 andra stycket.

c)

Totala kvantiteter som har godkänts men inte har levererats inom de tidsfrister som anges i artikel 10.

d)

Totala kvantiteter som inte uppfyller de minimiegenskaper som krävs för övertagande.

e)

Totala kvantiteter som har övertagits.

2.   Varje medlemsstat meddelar enligt villkoren i artikel 24, senast vid utgången av månaden efter den sista dag för övertagande som anges i artikel 14.2 i denna förordning, för varje region enligt bilaga III i rådets förordning (EEG) nr 837/90 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (10), de genomsnittliga resultat när det gäller rymdvikt, vattenhalt, andel sönderslagna kärnor och proteininnehåll som konstaterats för de partier durumvete som övertagits.

3.   Interventionsorganens utbyte av information om den kontroll som avses i artikel 20.3 ska ske elektroniskt enligt villkoren i artikel 24.

Artikel 23

Interventionsorganens och godkända interventionsorters meddelande till kommissionen

1.   Medlemsstaterna ska till kommissionen och enligt villkoren i artikel 24 meddela uppgifter om

a)

godkända interventionsorgan enligt artikel 1, och

b)

godkända interventionsorter enligt artikel 2 och deras lagringsutrymmen.

2.   Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över de interventionsorgan som avses i artikel 1.2 i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).

3.   Ändringar som görs i den förteckning över interventionsorter och deras lagringsutrymmen som avses i artikel 2.3 och i den förteckning över interventionsorgan som avses i punkt 2 i denna artikel, ska ställas till medlemsstaternas och allmänhetens förfogande genom alla lämpliga tekniska metoder via de informationssystem som kommissionen har infört, inklusive offentliggörande på Internet.

Artikel 24

Metod för meddelanden

1.   De meddelanden och informationsutbyten mellan medlemsstaterna och kommissionen som avses i denna förordning ska ske elektroniskt, via de informationssystem som kommissionen eller medlemsstaterna har ställt till behöriga myndigheters förfogande.

2.   Aktuella dokument ska upprättas och överföras enligt de förfaranden som fastställs i dessa informationssystem.

3.   Utformningen av och innehållet i dokumenten ska följa de förlagor eller metoder som ställs till användarnas förfogande genom informationssystemen. Förlagorna och metoderna ska anpassas och uppdateras enligt information från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

4.   Behörig myndighet i medlemsstaten ansvarar för att uppgifterna om meddelandena förs in och uppdateras i informationssystemen, enligt den rätt till tillgång som dessa myndigheter beviljar.

KAPITEL V

ÄNDRINGAR, UPPHÄVANDEN OCH SLUTLIGA BESTÄMMELSER

Artikel 25

Ändring av förordning (EG) nr 428/2008

I bilaga I till förordning (EG) nr 428/2008 ska kolumnen (4) om durumvete utgå.

Artikel 26

Ändring av förordning (EG) nr 687/2008

Förordning (EG) nr 687/2008 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Varje innehavare av ett homogent parti på minst 80 ton vete, korn, majs eller sorghum, skördade inom gemenskapen, ska vara berättigad att erbjuda partiet till det utbetalande organet eller interventionsorganet (nedan gemensamt kallade interventionsorgan) under de tidsperioder som anges i artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007.”

2.

Artikel 4.2 första stycket a ska ersättas med följande:

”a)

När det gäller vanligt vete: De gränsvärden som fastställs i förordning (EEG) nr 315/93, inbegripet de gränsvärden för Fusariumtoxiner för vanligt vete som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (11),

3.

I artikel 5 ska led h utgå.

4.

I artikel 7.2 ska led c ersättas med följande:

”c)

bestämning av proteininnehållet i vete,”

5.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

Leden c och d ska ersättas med följande:

”c)

Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för vanligt vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

d)

Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vanligt vete och korn, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.”

b)

Led f ska ersättas med följande:

”f)

Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,1 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.”

c)

Led g ska utgå.

6.

I bilaga I ska kolumnen ”Durumvete” utgå.

7.

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1.2 ska ändras på följande sätt:

i)

I led a ska första stycket ersättas med följande:

”Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vanligt vete 2,0 mm, korn 2,2 mm.”

ii)

I led d ska andra stycket utgå.

b)

Punkt 1.3 ska ersättas med följande:

”1.3   Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.”

c)

Punkt 2.1 ska utgå.

8.

I bilaga III ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)

Första stycket ska ersättas med följande:

”För vanligt vete och korn, ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.”

b)

Sjunde stycket ska ersättas med följande:

”Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vanligt vete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ’skrumpna kärnor’.”

9.

Bilaga VI ska utgå.

Artikel 27

Upphävande

Förordning (EG) nr 489/2005 ska upphöra att gälla den 1 september 2009.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 28

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2009 för durumvete och från och med den 1 september 2009 för rissektorn.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 30, 31.1.2009, s. 1.

(3)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 35.

(4)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

(5)  EUT L 81, 30.3.2005, s. 26.

(6)  EUT L 129, 17.5.2008, s. 8.

(7)  EUT L 192, 19.7.2008, s. 20.

(8)  EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

(9)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 1.

(10)  EGT L 88, 3.4.1990, s. 1.

(11)  EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.”


BILAGA I

(Artikel 12.2)

DEL A

1.   DEFINITION PÅ EGENSKAPER SOM SKA KONTROLLERAS FÖR ATT ETT BASSPANNMÅL SKA FÅ BETECKNAS SOM BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.1.   Sönderslagna kärnor

Alla kärnor på vilka endospermet delvis är frilagt ska betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

1.2.   Orenheter bestående av kärnor

a)

Skrumpna kärnor:

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: durumvete 1,9 mm.

Kärnor som, efter eliminering av alla andra beståndsdelar som anges i bilagan, kan passera genom en sikt med slitsbredden 2,0 mm.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b)

Andra spannmålsslag:

Med andra spannmålsslag avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget.

c)

Kärnor angripna av skadedjur:

Till kärnor angripna av skadedjur räknas djurätna kärnor. Till denna grupp räknas även lusangripna kärnor.

d)

Kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor och mögelangripna kärnor:

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro.

För durumvete ska

fläckiga kärnor anses vara kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden,

mögelangripna kärnor anses vara kärnor vars fruktvägg är angripen av mycel av mögelsvamp, där kärnorna framstår som lätt skrumpna, skrynkliga och har otydliga fläckar, oskarpa konturer och är rosa- eller vitfärgade.

e)

Kärnor värmeskadade vid torkning är kärnor som uppvisar yttre tecken på brändhet men som inte är skadade kärnor.

1.3.   Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

1.4.   Andra orenheter (Schwartzbesatz)

Kärnor av basspannmål som är skadade, angripna av mjöldrygor eller skämda ska klassificeras som andra orenheter, även om de har skador som tillhör andra kategorier.

a)

Ogräsfrön:

Ogräsfrön är frön av växter, även odlade, med undantag av spannmål. De omfattar frön som inte är värda att återvinna, frön som kan användas till djurfoder samt skadliga frön.

Som skadliga frön betraktas frön som är giftiga för djur och människor, frön som hindrar rensning och malning av spannmål samt frön som påverkar kvaliteten på bearbetade spannmålsprodukter.

b)

Skadade kärnor:

Som skadade kärnor betraktas kärnor som på grund av röta, mögel- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning. Dessa upphettade eller värmeskadade kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetemygga ska endast betraktas som skadade kärnor, om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av sekundära svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta, ska kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

c)

Främmande beståndsdelar:

Som främmande beståndsdelar ska betraktas alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm slitsbredd (med undantag av kärnor av främmande spannmålsslag och särskilt stora kärnor av basspannmål) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd. I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm slitsbredd och som kvarhålls av en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

d)

Skal

e)

Mjöldrygor

f)

Skämda kärnor

g)

Döda insekter och insektsdelar.

1.5.   Levande skadedjur

1.6.   Mjöliga kärnor

Som mjöliga kärnor av durumvete betraktas kärnor vars skal inte kan anses som alltigenom glasaktigt.

1.7.   Spannmålens färg

Spannmålens färg är typisk för denna spannmål, fri från onormal lukt och levande skadedjur (inbegripet kvalster) i alla utvecklingsstadier.

1.8.   Främmande ämnen

Halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, får inte överstiga de gränsvärden som fastställs i förordning (EEG) nr 315/93, inbegripet kraven i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (1).

2.   BESTÅNDSDELAR SOM INGÅR I DEFINITIONEN PÅ ORENHETER I DURUMVETE

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av främmande spannmålsslag, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga eller mögelangripna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

DEL B

MINIMIKRAV FÖR KVALITET PÅ DURUMVETE

A.

Maximal vattenhalt

14,5 %

B.

Högsta tillåtna andel som inte är basspannmål av felfri kvalitet, varav:

12 %

1.

Sönderslagna kärnor

6 %

2.

Orenheter bestående av kärnor (andra än de som avses i punkt 3),

5 %

varav:

 

a)

skrumpna kärnor

 

b)

främmande spannmålsslag

3 %

c)

kärnor angripna av skadedjur

 

d)

kärnor med missfärgat groddanlag

 

e)

kärnor värmeskadade vid torkning

0,50 %

3.

Fläckiga och/eller mögelangripna kärnor,

5 %

varav:

 

— mögelangripna kärnor

1,5 %

4.

Grodda kärnor

4 %

5.

Andra orenheter (Schwartzbesatz),

3 %

varav:

 

a)

ogräsfrö:

 

— skadliga

0,10 %

— annat

 

b)

skadade kärnor:

 

— kärnor som förstörts genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning

0,05 %

— annat

 

c)

främmande beståndsdelar

 

d)

skal

 

e)

mjöldrygor

0,05 %

f)

skämda kärnor

 

g)

döda insekter och insektsdelar

 

C.

Högsta procentandel mjöliga kärnor, helt eller delvis

27 %

D.

Högsta tanninhalt (2)

E.

Lägsta rymdvikt (kg/hl)

78

F.

Lägsta proteininnehåll (2)

11,5 %

G.

Lägsta falltal i sekunder (Hagberg)

220

H.

Lägsta Zeleny-värde (ml)

:

ej tillämplig.


(1)  EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.

(2)  I % av torrsubstans.


BILAGA II

(Artikel 13.3)

DEL A

1.   REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

Referensmetoden för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet ska vara den som anges nedan.

1.1   För durumvete, ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd och de som passerar genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd omfattar delar som hör till gruppen ”andra spannmålsslag” eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, ska dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov ska vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrö, mjöldrygor, skadade kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal ska dessa skalas för hand och de därvid erhållna skalen betraktas som delar av skal. Stenar, sand och delar av halmstrån ska betraktas som främmande beståndsdelar.

Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 1,9 mm för durumvete. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ”skrumpna kärnor”.

1.2   De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, som bestäms enligt de metoder som anges i punkt 1, ska vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentandelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten ska anges med en noggrannhet på 0,1 %. Kontrollera om levande skadedjur förekommer.

I princip ska två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

1.3   Vid de metoder som anges i punkterna 1 och 2 ska följande apparatur användas:

a)

Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b)

Precisions- och probervåg.

c)

Siktar med en slitsbredd på 1,0 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2,0 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt rundhålssiktar med en håldiameter på 1,8 mm och 4,5 mm. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.

DEL B

2.   REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV VATTENHALT HOS DURUMVETE

Referensmetoden för bestämning av vattenhalten hos durumvete ska vara den som anges nedan. Dock får medlemsstaterna också använda andra metoder baserade på samma princip, metod ISO 712:1998 eller någon metod baserad på infraröd teknik. Vid tvist ska metoden i del B i bilaga II tillämpas.

2.1   Princip

Produkten torkas vid en temperatur på 130–133 °C vid normalt atmosfärtryck under en i förhållande till partiklarnas storlek passande tidsrymd.

2.2   Tillämpningsområde

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en maskvidd på 0,5 mm och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1,0 mm håldiameter. Metoden används även för mjöl.

2.3   Apparatur

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i punkt 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett slipat lock. Arbetsytan ska vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm2.

Eluppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130–133 °C (1), med tillräcklig ventilation (2).

Exsickator med en tjock och perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, innehållande ett effektivt torkmedel.

2.4   Metod

Torkning

I det på förhand vägda kärlet uppvägs med en noggrannhet på 1 mg ca 5 g av den krossade småkärniga spannmålen eller 8 g av den krossade majsen. Placera kärlet och locket i ett torkskåp uppvärmt till 130–133 °C. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket ska behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Sedan torkskåpet åter har uppnått en temperatur på 130–133 °C torkas småkärnig spannmål under två timmar och majs under fyra timmar. Tag ut kärlet ur torkskåpet, sätt snabbt på locket, låt det svalna under 30 till 45 minuter i en exsickator och väg det sedan (med en noggrannhet på 1 mg).

2.5   Beräkningsmetod och formler

E

=

provets ursprungliga vikt i gram

M

=

provets vikt i gram efter beredning

M′

=

provets vikt i gram efter krossning

m

=

provets vikt i gram efter torkning

Produktens vattenhalt, uttryckt i procent är lika med:

utan föregående beredning (E – m) × 100/E

med föregående beredning [(M′ – m)M/M′ + E – M] × 100/E = 100 (1 – Mm/EM′)

Minst två analyser ska genomföras.

2.6   Upprepning

Skillnaden mellan de värden som erhålls vid två bestämningar, som utförs samtidigt eller i snabb följd av samma laborant, får inte överstiga 0,15 g vatten per 100 g prov. Om detta värde överskrids ska bestämningarna upprepas.

DEL C

3.   REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV GRADEN AV FÖRLORAT GLASAKTIGT UTSEENDE HOS DURUMVETE

Referensmetoden för bestämning av graden av förlorat glasaktigt utseende hos durumvete ska vara den som anges nedan.

3.1   Princip

Endast en del av provet används för bestämning av den andel kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende. Kärnorna skärs itu med hjälp av Pohls kärnskärare.

3.2   Utrustning och apparatur

Pohls kärnskärare eller motsvarande utrustning.

Pincetter, skalpell.

Bricka eller fat.

3.3   Förfarande

a)

Bestämning görs av ett prov om 100 g, sedan andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet har avlägsnats.

b)

Sprid ut provet på en bricka och blanda väl.

c)

Sätt in en platta i kärnskäraren och sprid ut en handfull kärnor på gallret. Knacka kraftigt så att endast en kärna ligger i varje hål. Sänk den rörliga delen så att kärnorna hålls på plats och skär sedan itu dem.

d)

Förbered plattor så att minst 600 kärnor skärs itu.

e)

Räkna antalet kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

f)

Beräkna den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

3.4   Resultatangivelse

I

=

vikten i gram av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet

M

=

den procentuella andelen rensade kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga)

3.5   Resultat

Den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga) i arbetsprovet

[M × (100 – I)]/100 = …

DEL D

4.   ÖVRIGA METODER FÖR BESTÄMNING AV KVALITETEN PÅ DURUMVETE

4.1   Referensmetoden för bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) ska göras enligt ISO 3093:2004.

4.2   Referensmetoden för att fastställa rymdvikten ska vara ISO 7971/2:1995.

4.3   De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som ska användas för att fastställa halten av mykotoxiner ska vara de som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 och fastställs i bilagorna I och II till kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (3).


(1)  Lufttemperaturen i värmeskåpet.

(2)  Värmeskåpet ska ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 130–133 °C kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning. Ventilationen ska vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar, eller fyra timmar för majs, ska för prover av gryn eller eventuellt majs de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs.

(3)  EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.


BILAGA III

(Artikel 15.2 a)

DEL A

BASAVKASTNING AV RIS EFTER BEARBETNING

För att riset ska anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet ska det ha en basavkastning efter bearbetning som inte understiger de basavkastningar som anges nedan med mer än fem punkter.

Rissort

Avkastning i hela riskärnor

(%)

Total avkastning

(%)

Argo, Selenio, Couachi

66

73

Alpe, Arco, Balilla, Balilla GG, Balilla Sollana, Bomba, Bombon, Colina, Elio, Flipper, Frances, Lido, Riso, Matusaka, Monticili, Pegonil, Sara, Strella, Thainato, Thaiperla, Ticinese, Veta, Leda, Mareny, Clot, Albada, Guadiamar

65

73

Ispaniki A, Makedonia

64

73

Bravo, Europa, Loto, Riva, Rosa Marchetti, Savio, Veneria

63

72

Tolima

63

71

Inca

63

70

Alfa, Ariete, Bahia, Carola, Cigalon, Corallo, Cripto, Cristal, Drago, Eolo, Girona, Gladio, Graldo, Indio, Italico, Jucar, Koral, Lago, Lemont, Mercurio, Miara, Molo, Navile, Niva, Onda, Padano, Panda, Pierina, Marchetti, Ribe, Ringo, Rio, S. Andrea, Saturno, Senia, Sequial, Smeraldo, Star, Stirpe, Vela, Vitro, Calca, Dion, Zeus

62

72

Strymonas

62

71

Anseatico, Baldo, Belgioioso, Betis, Euribe, Italpatna, Marathon, Redi, Ribello, Rizzotto, Rocca, Roma, Romanico, Romeo, Tebre, Volano

61

72

Bonnet Bell, Rita, Silla, Thaibonnet, L 202, Puntal

60

72

Evropi, Melas

60

70

Arborio, Blue Belle, Blue Belle ”E”, Blue Bonnet, Calendal, Razza 82, Rea

58

72

Maratelli, Precoce Rossi

58

70

Carnaroli, Elba, Vialone Nano

57

72

Axios

57

67

Roxani

57

66

Pygmalion

52

71

Icke namngivna sorter

64

72

DEL B

MAXIMALA PROCENTANDELAR DEFEKTER HOS RIS

För att riset ska anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet får procentandelen andra orenheter, procentandelen korn av andra rissorter och procentandelen korn som inte är av felfri kvalitet enligt bilaga III till förordning (EG) nr 1234/2007 inte överstiga de maximala procentandelar per rissort som anges nedan.

Med andra orenheter avses främmande ämnen.

Korndefekter

Rundkornigt ris

KN-nr 1006 10 92

Mellankornigt och långkornigt ris A

KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96

Långkornigt ris B

KN-nr 1006 10 98

Kritaktiga riskorn

6

4

4

Rödstrimmiga riskorn

10

5

5

Fläckiga och prickiga riskorn

4

2,75

2,75

Bärnstensgula riskorn

1

0,50

0,50

Gula riskorn

0,175

0,175

0,175

Andra orenheter

1

1

1

Riskorn av andra sorter

5

5

5


BILAGA IV

(Artikel 19.1)

PRISTILLÄGG OCH PRISAVDRAG PÅ DURUMVETE

Pristillägg och prisavdrag på durumvete ska tillämpas i förening, enligt de nedan föreskrivna beloppen:

a)

Om vattenhalten i durumvete som erbjuds till intervention understiger 14 %, ska pristillägg göras enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1

Pristillägg för vattenhalt i durumvete

Vattenhalt

(%)

Pristillägg

(EUR/t)

13,4

0,1

13,3

0,2

13,2

0,3

13,1

0,4

13,0

0,5

12,9

0,6

12,8

0,7

12,7

0,8

12,6

0,9

12,5

1,0

12,4

1,1

12,3

1,2

12,2

1,3

12,1

1,4

12,0

1,5

11,9

1,6

11,8

1,7

11,7

1,8

11,6

1,9

11,5

2,0

11,4

2,1

11,3

2,2

11,2

2,3

11,1

2,4

11,0

2,5

10,9

2,6

10,8

2,7

10,7

2,8

10,6

2,9

10,5

3,0

10,4

3,1

10,3

3,2

10,2

3,3

10,1

3,4

10,0

3,5

b)

Om vattenhalten överstiger 14 %, ska prisavdrag göras enligt tabell 2 nedan.

Tabell 2

Prisavdrag för vattenhalt i durumvete

Vattenhalt

(%)

Prisavdrag

(EUR/t)

14,5

1,0

14,4

0,8

14,3

0,6

14,2

0,4

14,1

0,2

c)

Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

d)

Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

e)

Om andelen grodda kärnor överstiger 2,5 %, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

f)

Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete, ska ett avdrag göras på 0,1 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

g)

Om för durumvete andelen mjöliga kärnor överstiger 20 %, ska ett avdrag göras på 0,2 EUR för varje ytterligare avvikelse på 1 % eller del av 1 %.


BILAGA V

(Artikel 19.1)

PRISTILLÄGG OCH PRISAVDRAG PÅ RIS

1.

Pristilläggen och prisavdragen på ris ska tillämpas på interventionspriset för det paddyris som erbjuds till intervention genom att interventionspriset multipliceras med summan av prisavdragens och pristilläggens procenttal beräknade enligt följande:

a)

Om avkastningen efter bearbetning skiljer sig från den basavkastning efter bearbetning som har fastställts för den aktuella rissorten enligt del A i bilaga III till denna förordning, ska de pristillägg och prisavdrag per rissort som anges i tabell I nedan tillämpas.

Tabell 1

Pristillägg och prisavdrag på grundval av avkastningen av ris efter bearbetning

Avkastning av paddyris i form av hela, slipade riskärnor

Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet

Över basavkastningen

Pristillägg med 0,75 %

Under basavkastningen

Prisavdrag med 1 %


Total avkastning av paddyris i form av slipat ris

Pristillägg och prisavdrag per avkastningsenhet

Över basavkastningen

Pristillägg med 0,60 %

Under basavkastningen

Prisavdrag med 0,80 %

b)

Om defekterna på det paddyris som erbjuds till intervention överskrider de tillåtna måttvariationerna för standadkvaliteten på paddyris, ska det procentuella prisavdrag per rissort som anges i tabell II nedan tillämpas.

Tabell 2

Prisavdrag på grundval av defekta riskorn

Korndefekter

Andel defekta korn som medför en reducering av interventionspriset

Procentuellt prisavdrag (1) för avvikelse utöver den undre gränsen

Rundkornigt ris

KN-nr 1006 10 92

Mellankornigt och långkornigt ris A

KN-nr 1006 10 94 och 1006 10 96

Långkornigt ris B

KN-nr 1006 10 98

Kritaktiga riskorn

2–6 %

2–4 %

1,5–4 %

1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,5 %

Rödstrimmiga riskorn

1–10 %

1–5 %

1–5 %

1 % för varje ytterligare avvikelse på 1 %

Fläckiga och prickiga riskorn

0,50–4 %

0,50–2,75 %

0,50–2,75 %

0,8 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %

Bärnstensgula riskorn

0,05–1 %

0,05–0,50 %

0,05–0,50 %

1,25 % för varje ytterligare avvikelse på 0,25 %

Gula riskorn

0,02–0,175 %

0,02–0,175 %

0,02–0,175 %

6 % för varje ytterligare avvikelse på 0,125 %

c)

Om vattenhalten i det paddyris som erbjuds till intervention överstiger 13 %, ska prisavdraget vara lika med differensen mellan paddyrisets vattenhalt (med en decimals mätnoggrannhet) och 13 %.

d)

Om andelen andra orenheter i det paddyris som erbjuds till intervention överstiger 0,1 %, ska interventionspriset reduceras med 0,02 % för varje ytterligare avvikelse på 0,01 %.

e)

Om ett parti paddyris av en viss sort erbjuds till intervention och procentandelen korn av andra rissorter i detta parti överstiger 3 %, ska interventionspriset reduceras med 0,1 % för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

2.

De prisstillägg och prisavdrag som avses i punkt 1 beräknas med hjälp av det viktade genomsnittet av analysresultaten av de representativa prover som anges i artikel 16.


(1)  Avvikelsen beräknas från och med den andra decimalen av andelen defekta korn.


BILAGA VI

(Artikel 27 andra stycket)

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 489/2005

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 2.1

Artiklarna 4.2 a och 4.2 b

Artikel 2.2

Artikel 3.1

Artikel 15.1

Artikel 3.2

Artikel 15.2

Artikel 3.3

Bilaga III del B

Artikel 4

Bilaga V

Artikel 5

Artikel 6.1 första stycket

Artikel 4.1

Artikel 6.1 andra stycket

Artiklarna 6.2 och 6.3

Artikel 4.2 a

Artikel 6.4

Artikel 4.3

Artikel 6.5

Artikel 5.1

Artikel 7

Artiklarna 8.1 och 8.2

Artikel 11.1

Artikel 8.3

Artikel 9.1

Artikel 10.1 första stycket

Artikel 9.2 första stycket

Artikel 10.2

Artikel 9.2 andra stycket

Artikel 9.3

Artikel 10.3

Artikel 10.1

Artikel 17.1

Artikel 10.2

Artikel 10.4 första stycket

Artikel 10.3

Artikel 10.4 andra stycket

Artikel 11

Artiklarna 12.1 och 12.2

Artiklarna 16.1 och 16.2

Artikel 12.3

Artikel 13.1 första stycket

Artikel 14

Artikel 13.1 andra stycket

Artikel 16.4

Artikel 13.2

Artikel 16.5

Artikel 14

Artikel 18

Artikel 15.1 första stycket

Artikel 19.1 första stycket

Artikel 15.1 andra stycket

Artikel 15.2 första och andra styckena

Artikel 19.2

Artikel 15.2 tredje stycket

Artikel 19.2 tredje stycket

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 16.3

Artikel 18

Artikel 21

Bilaga I

Bilaga II del A

Bilaga III del A

Bilaga II del B

Bilaga V

Bilaga III

Bilaga III del B

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga V

Bilaga VI


Top