15.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/22

(1)

Den 16 februari 2008 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande inleddes beträffande import till gemenskapen av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Kina (nedan även kallat det berörda landet).

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 3 januari 2008 av vissa tillverkare av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter som svarar för en betydande del, i detta fall omkring 60 %, av gemenskapens samlade produktion av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av ett förfarande.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande, de exporterande tillverkarna, importörerna, andra parter som den visste var berörda samt företrädare för Kina om inledandet av förfarandet. Berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

De klagande, andra gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare i Kina, importörer, däribland stora detaljhandelsgrupper, och råvaruleverantörer lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas för fastställande av dumpning och skada, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt ombads alla kända exporterande tillverkare i Kina samt importörer och tillverkare i gemenskapen att ge sig till känna för kommissionen och lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under perioden 1 januari 2007–31 december 2007, i enlighet med vad som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Som förklaras i skälen 33–40 lämnade 41 exporterande tillverkare i Kina de begärda uppgifterna och gav sitt samtycke till att ingå i urvalet. På grundval av de uppgifter som inkom från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, valde kommissionen ut åtta tillverkare eller grupper av närstående företag i Kina som hade den största exportvolymen till gemenskapen. Samråd hölls med alla berörda exporterande tillverkare, deras intresseorganisation och de kinesiska myndigheterna, och ingen hade några invändningar mot urvalet.

(7)

För att de exporterande tillverkare i Kina som så önskade skulle få möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de exporterande tillverkare i Kina som den visste var berörda och till de kinesiska myndigheterna.

(8)

Kommissionen underrättade officiellt de berörda exporterande tillverkarna i Kina, de kinesiska myndigheterna och de klagande om resultaten av bedömningen av marknadsekonomisk status. De gavs också tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda om det fanns särskilda skäl till detta.

(9)

En exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet eftersom den inte uppfyllde de kriterier som fastställs i artikel 17.1 i grundförordningen ansökte om en individuell dumpningsmarginal med stöd av artikel 17.3 i grundförordningen. Det ansågs emellertid att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och skulle förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid. Därför drogs preliminärt slutsatsen att den exporterande tillverkarens ansökan om en individuell undersökning inte kunde godkännas.

(10)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, dvs. till 31 gemenskapstillverkare, 32 importörer och två råvaruleverantörer.

(11)

Svar inkom från de klagande gemenskapstillverkarna, sex icke-närstående importörer och två leverantörer.

(12)

När det gäller det land som berörs av denna undersökning lämnade 41 exporterande tillverkare i Kina svar på stickprovsformuläret.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(14)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2007–31 december 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(15)

Den berörda produkten är vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter, dock inte gravljus och andra utomhusljus, som exporteras till gemenskapen och som har sitt ursprung i Kina (nedan kallad ljus). Produktionsprocessen för ljus är relativt okomplicerad och består i att värma upp råvaror (främst paraffin och stearin) och forma ljuset i avgjutningsformar eller behållare under en nedkylningsprocess. Ljus är en källa till värme och belysning, men används främst som inomhusdekoration, t.ex. i olika ljushållare, block och andra dekorationsartiklar.

(16)

Ljus klassificeras vanligtvis enligt KN-nummer ex 3406 00 11, ex 3406 00 19 och ex 3406 00 90.

(17)

Gravljus och andra utomhusljus omfattas inte av den berörda produkten. Dessa kan definieras som produkter vars brännbara ämne innehåller mer än 500 ppm toluen och/eller mer än 100 ppm bensen och/eller har en veke med en diameter på minst 5 mm och/eller är individuellt förpackade i en plastbehållare med lodräta sidor som är minst 5 cm höga. Det ansågs att dessa kriterier fastställer en klar skiljelinje mellan de typer av ljus som omfattas av denna undersökning och de som inte gör det.

(18)

Undersökningen visade att det finns ett stort antal olika typer av ljus, t.ex. koniskt formade ljus (som antikljus) och värmeljus, samt många andra säsongsbetonade och särskilda typer som tillverkas i Kina och säljs på gemenskapsmarknaden. De olika typerna av ljus skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om t.ex. storlek, form och färg samt huruvida de är parfymerade eller oparfymerade, men alla dessa typer har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden och är i stor utsträckning utbytbara. Därför dras slutsatsen att alla ljus som omfattas av den aktuella undersökningen tillhör samma produktkategori.

(19)

Vissa berörda parter framförde yrkanden och påståenden avseende definitionen av den berörda produkten. Det har gjorts gällande att gravljus och utomhusljus obefogat har undantagits från produkttäckningen med hänvisning till att gemenskapsindustrin dominerar detta segment och med hänvisning till att de tekniska kriterier som anges i skäl 17 inte är unika eftersom gravljus och andra utomhusljus inte alltid överstiger de utmärkande gränser som anges ovan. De hävdade vidare att den åtskillnad som gjordes mellan ljus och gravljus och andra utomhusljus inte fann stöd i några branschstandarder eller branschnormer och motsade antagandet att både värmeljus och andra ljus omfattades av definitionen av den berörda produkten.

(20)

Andra parter hävdade att produktionsprocesserna och det produktsortiment som tillverkas i Kina samt de typer av ljus som exporteras till gemenskapen är mycket specifika. I detta avseende gjordes gällande att exportörer i Kina i flera fall exporterar den berörda produkten tillsammans med andra tillbehör, exempelvis glasskålar och/eller blockljus, där exportvärdet omfattar alla artiklar och inte bara ljus. Alla dessa typer borde därför undantas från undersökningen.

(21)

Vidare hävdades att exporterande tillverkare i Kina i stor utsträckning tillverkar handgjorda eller särskilda ljus som omfattar ytterligare förädlingssteg, t.ex. tryckning, rispning och lackering. Dessa är arbetsintensiva typer av produkter, kallade ”festljus” eller ”specialljus”, som inte tillverkas i gemenskapen. Dessa parter hävdade därför att även dessa särskilda ljus borde undantas från de produkter som omfattas av den aktuella undersökningen.

(22)

Det bör noteras att de ovannämnda påståendena inte var specifika och att det inte lades fram någon bevisning till stöd för att den berörda produkten inte var korrekt definierad i tillkännagivandet om inledande. Faktum är, vilket anges ovan, att det konstaterades att alla typer av den berörda produkten har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden och att de i stor utsträckning är utbytbara. När det gäller påståendena i fråga om gravljus och utomhusljus, konstateras att dessa produkter kan särskiljas från andra typer av ljus på grundval av de tekniska och kemiska kriterier som anges i skäl 17. Det faktum att gemenskapstillverkarna skulle kunna ha en dominerande ställning inom detta särskilda segment, eller att gemenskapstillverkarna enligt vad som gjorts gällande inte tillverkar vissa typer av den berörda produkten, är ovidkommande och ändrar inte definitionen av den berörda produkten.

(23)

Det bör dessutom noteras att produktionsprocesserna, variationen av olika produkttyper som tillverkas och säljs på gemenskapsmarknaden samt närvaron eller avsaknaden av normer inte i sig är giltiga skäl som visar att definitionen av den berörda produkten bör ändras.

(24)

Vissa berörda parter hävdade att ljus av typen värmeljus borde särskiljas från andra ljus eftersom de har andra fysiska egenskaper, t.ex. med avseende på storleken och det faktum att vaxet ligger i en behållare som hindrar att det rinner över eller droppar. Vidare hävdades att medan ljus främst används för belysning är huvudsyftet med värmeljus att skapa värme.

(25)

Vissa berörda parter hävdade att de ljus som tillverkades av gemenskapsindustrin och som såldes på gemenskapsmarknaden inte var likadana som den berörda produkten. De anförde särskilt att den berörda produkten främst såldes i set tillsammans med andra dekorativa artiklar, t.ex. ljushållare, block, andra keramiska artiklar eller andra glasartiklar, och att det inte var möjligt att avskilja det värde som ljuset i setet betingade. Vidare gjordes gällande att medan gemenskapstillverkarna endast sålde olika typer av standardljus, sålde de exporterande tillverkarna i Kina stora volymer av särskilda typer av ljus som inte kan jämföras med standardtyperna.

(26)

När det gäller påståendet om användningsområdet för vissa typer av ljus bör det noteras att det vid en utfrågning som särskilt hölls med intresseorganisationen för ljustillverkare i Kina uppgavs att den inhemska förbrukningen i Kina hade ökat markant de senaste åren och att de ljus som såldes på hemmamarknaden hade samma huvudsakliga användningsområde som i gemenskapen, dvs. inomhusdekoration. När det gäller påståendet om att ljus (belysning) och värmeljus (värme) har olika användningsområden konstaterades att dessa produkttyper är utbytbara och att båda typer kan användas som en källa till belysning och värme, men att, vilket anges i skäl 15, båda två främst används som inomhusdekoration.

(27)

Det erinras också om att, vilket anges i skäl 18, det finns olika typer av ljus som huvudsakligen skiljer sig åt i fråga om storlek, form eller färg, men att alla dessa typer har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden och i stor utsträckning är utbytbara. Därför dras slutsatsen att de typer av ljus som omfattas av den aktuella undersökningen tillhör samma produktkategori.

(28)

De kriterier som ska användas vid fastställandet av den ”likadana produkten” grundas på produktens tekniska och kemiska egenskaper samt slutliga användningsområden eller funktioner, och inte på sådana faktorer som form, doft, färg eller andra egenskaper som uppgetts av den berörda parten. Skillnader i fråga om storlek inverkar inte på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten eftersom det inte går att göra någon tydlig åtskillnad mellan de produkter som tillhör samma produktkategori på grundval av deras främsta grundläggande tekniska och kemiska egenskaper, slutliga användningsområde och användarnas uppfattning av produkten.

(29)

På grundval av de argument som framförts och den bevisning som lagts fram av berörda parter samt alla andra uppgifter som finns tillgängliga i detta skede av undersökningen, anses det att inga skillnader har konstaterats mellan den berörda produkten och de ljus som tillverkades och såldes av exportörerna/tillverkarna på deras hemmamarknad och av tillverkare i gemenskapen, som även fungerade som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina. Dessa ljus har i allt väsentligt samma grundläggande tekniska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområde. Preliminärt dras därför slutsatsen att alla typer av ljus anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

I detta skede av undersökningen har kommissionen inte erhållit tillräcklig bevisning för att de fysiska egenskaperna och/eller det slutliga användningsområdet för värmeljus i hög grad skiljer sig från dem för andra ljus och därför bör finna att värmeljus inte tillhör samma produktkategori som andra ljus. Alla underbyggda påståenden som eventuellt inkommer rörande frågan om likadan produkt kommer att kontrolleras och undersökas inom ramen för undersökningen.

(31)

Eftersom ett stort antal gemenskapstillverkare stöder klagomålet angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas enligt artikel 17.1 i grundförordningen. På grundval av analysen av svaren på stickprovsformuläret valdes slutligen fem tillverkare ut, i enlighet med kriteriet om den största produktionsvolymen i artikel 17.1 i grundförordningen.

(32)

Eftersom ett stort antal importörer berördes av klagomålet angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande även skulle kunna komma att tillämpas för importörer, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. På grundval av analysen av svaren på stickprovsformuläret blev det emellertid inte nödvändigt att tillämpa ett stickprovsförfarande för importörer.

(33)

Eftersom antalet exporterande tillverkare i Kina var stort angavs i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas för fastställande av dumpning, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen.

(34)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads exporterande tillverkare i Kina att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att undersökningen inletts och lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning och inhemska försäljning, en noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller tillverkning av ljus samt namn på och uppgifter om verksamheten hos alla närstående företag som var inbegripna i tillverkning och/eller försäljning av den berörda produkten.

(35)

Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna och tillverkarnas intresseorganisation avseende urvalet av ett representativt stickprov.

(36)

Totalt sett gav sig 41 exporterande tillverkare, inklusive grupper av närstående företag i Kina, till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Samtliga av dessa uppgav att de hade exporterat ljus till gemenskapen under undersökningsperioden och, med undantag för en tillverkare med relativt obetydliga exportvolymer, förklarade sig villiga att ingå i urvalet. Följaktligen betraktas 40 exporterande tillverkare som samarbetsvilliga i den aktuella undersökningen (nedan kallade samarbetsvilliga exportörer).

(37)

De exporterande tillverkare som inte gav sig till känna inom den angivna tidsfristen eller inte tillhandahöll de begärda uppgifterna i tid betraktades som icke samarbetsvilliga i undersökningen. En jämförelse mellan importstatistik från Eurostat och den exportvolym till gemenskapen av den berörda produkten som de företag som anges i skäl 36 uppgett för undersökningsperioden, tyder på att samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna var mycket låg, vilket anges i skäl 87.

(38)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjordes ett urval på grundval av den största representativa exportvolym av ljus till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som inkommit från de exporterande tillverkarna valde kommissionen ut åtta företag eller grupper av närstående företag med den största exportvolymen till gemenskapen. Enligt de uppgifter som lämnades i samband med stickprovsförfarandet svarade de utvalda företagen under undersökningsperioden för över 73 % av den sammanlagda exportvolymen av den berörda produkten till gemenskapen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som anges i skäl 36. Det ansågs därför att man med detta urval skulle kunna begränsa undersökningen till ett rimligt antal exporterande tillverkare som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och samtidigt säkerställa en hög representativ nivå. Samråd hölls med alla berörda exporterande tillverkare, deras intresseorganisation och de kinesiska myndigheterna, och ingen hade några invändningar mot urvalet.

(39)

Två samarbetsvilliga exportörer som inte valdes ut begärde att få ingå i urvalet genom att föreslå att bland annat följande kriterier borde beaktas vid urvalet av stickprovet: i) de exporterande tillverkarnas produktsortiment, ii) typ av kunder i gemenskapen, iii) geografisk representativitet, iv) utländska investeringar och v) grad av beroende av exporten till gemenskapen.

(40)

I detta avseende konstateras att inget av dessa kriterier föreskrivs i artikel 17.1 i grundförordningen avseende urvalet av stickprov. Exportörernas begäran avslogs därför.

(41)

En exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet eftersom den inte uppfyllde de kriterier som föreskrivs i artikel 17.1 i grundförordningen ansökte om en individuell dumpningsmarginal med stöd av artikel 17.3 i grundförordningen.

(42)

Som anges i skäl 38 begränsades urvalet till ett rimligt antal företag som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De företag som undersöktes i Kina inom ramen för undersökningen av dumpning anges i skäl 13. Med hänsyn till de kontrollbesök på plats som genomfördes hos ett stort antal företag som ingick i urvalet för att kontrollera ansökningar om marknadsekonomisk status och frågeformulärssvar, ansågs det emellertid att individuella undersökningar skulle bli orimligt betungande och skulle förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid.

(43)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att ansökan från den exporterande tillverkaren om en individuell undersökning inte kunde beviljas.

(44)

Under kontrollen på plats tillhandahöll en samarbetsvillig exportör, som ingick i en grupp av företag som ingick i urvalet, inte några underliggande handlingar för en rad poster, exempelvis inhemsk försäljning, exportförsäljning, lagerrörelser, inkomster i utländsk valuta, bankinsättningar och anläggningstillgångar, som ansågs nödvändiga för att kunna kontrollera exportörens ansökningsformulär för marknadsekonomisk status. Dessutom tillhandahölls inte i) momsdeklarationer, ii) särskilda momsfakturor som myndigheterna kräver för nedsättning av exportskatten eller iii) inkomstskattedeklarationer som styrkts av myndigheterna. De handlingar som lämnades på plats var inte styrkta och ansågs vara vilseledande och innehålla oriktiga uppgifter. Slutligen upptäcktes skillnader mellan bokföringshandlingar som lämnats tillsammans med svaren och de handlingar som uppvisades på plats. Detta innebar att sanningshalten och korrektheten för de uppgifter som lämnats i ansökningsformuläret för marknadsekonomisk status inte kunde kontrolleras på plats.

(45)

Mot bakgrund av detta informerades exportören om att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen skulle undersökningsresultaten och slutsatserna grundas på tillgängliga uppgifter, och exportören gavs tillfälle att lämna sina synpunkter.

(46)

I sitt svar hävdade exportören i huvudsak att den inte arkiverade bokföringshandlingar som inte krävs enligt kinesisk redovisningslagstiftning. Exportören lade emellertid inte fram några handlingar till stöd för detta påstående eller motiverade varför den inte hade arkiverat och tillhandahållit de officiella handlingar som styrkts av myndigheterna i Kina. I sina synpunkter medgav exportören slutligen att det förelåg skillnader mellan de svar den lämnat och de dokument som uppvisades på plats.

(47)

Mot bakgrund av detta beaktades inte de uppgifter som lämnat av denna grupp av närstående företag, utan tillgängliga uppgifter användes, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(48)

Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina ska enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1–6 i den artikeln för de exporterande tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(49)

Nedan följer en vägledande sammanfattning av dessa kriterier:

(50)

Alla företag som ingick i urvalet ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsformuläret för sådan status inom de fastställda tidsfristerna. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som lämnades i ansökningsformulären och alla andra uppgifter den ansåg nödvändiga på plats hos de berörda företagen.

(51)

Som förklaras i skälen 44–47 blev det nödvändigt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen i fråga om en ansökan om marknadsekonomisk status eftersom den sökande inte tillhandahöll de uppgifter som begärts eller tillhandahöll vilseledande uppgifter under kontrollen på plats.

(52)

Kontrollen visade vidare att fem andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina inte uppfyllde kriterierna för beviljande av marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 c i grundförordningen.

(53)

Två exporterande tillverkare uppfyllde inte kriterium 2 eftersom de inte kunde styrka att räkenskaperna var föremål för en självständig revision i överensstämmelse med IAS. För en av dessa exporterande tillverkare konstaterades närmare bestämt att redovisningen av lån till närstående parter inte överensstämde med IAS 24 och IAS 32. För den andra exporterande tillverkaren var bokföringen i ett antal fall inkonsekvent och bristfällig och överensstämde inte med IAS 1 och IAS 38 i fråga om tillverkarens anläggningstillgångar.

(54)

En samarbetsvillig exportör uppfyllde inte kraven i kriterierna 1–3. För det första kunde exportören inte styrka att företagets beslut fattades som svar på marknadssignaler och utan ett större statligt inflytande, eftersom det konstaterades att det förelåg begränsningar i fråga om företagets inköps- och försäljningsverksamhet (kriterium 1). För det andra lade företaget inte fram någon bevisning för att dess räkenskaper reviderades i överensstämmelse med IAS, eftersom redovisningen av anläggningstillgångar inte överensstämde med IAS 1 och IAS 38 (kriterium 2). Slutligen konstaterades snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet i form av oriktiga bedömningar av nyttjanderätt till mark (kriterium 3).

(55)

En annan samarbetsvillig exportör kunde inte styrka att företaget uppfyllde kriterium 1 eftersom företagets beslut inte fattades som svar på marknadssignaler och utan ett större statligt inflytande, till följd av begränsningar i fråga om dess inköps- och försäljningsverksamhet.

(56)

En samarbetsvillig exportör kunde inte styrka att företaget uppfyllde kriterierna 1 och 3. Man fann att företagets affärsbeslut avseende investeringar inte togs utan ett större statligt inflytande. De lokala myndigheterna påverkade företagets affärsbeslut och gav ekonomiskt stöd till byggandet av ett teknikcentrum (kriterium 1). Dessutom konstaterades snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet i form av oriktiga bedömningar av nyttjanderätt till mark (kriterium 3).

(57)

Två samarbetsvilliga exportörer kunde styrka att de uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och beviljades marknadsekonomisk status. Med tanke på de synpunkter som kommit in efter meddelandet av resultaten av bedömningen av marknadsekonomisk status, kommer dock beviljandet av marknadsekonomisk status för båda företagen att undersökas ytterligare.

(58)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en eventuell landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen och därmed beviljas individuell behandling.

(59)

De samarbetsvilliga exportörer som inte uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status hade även ansökt om individuell behandling i händelse de inte beviljades marknadsekonomisk status.

(60)

På grundval av tillgängliga uppgifter fastställdes det preliminärt att följande fem exporterande tillverkare i Kina uppfyllde alla kriterier för individuell behandling i artikel 9.5 i grundförordningen:

(61)

För att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först, för vart och ett av de företag som beviljats marknadsekonomisk status, om den inhemska försäljningsvolymen av den berörda produkten till oberoende kunder var representativ, dvs. om den totala försäljningsvolymen utgjorde minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljningen till gemenskapen av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(62)

För en av de samarbetsvilliga exportörerna ansågs den inhemska försäljningsvolymen vara representativ. För den andra exporterande tillverkaren som beviljats marknadsekonomisk status konstaterades däremot att det inte förekom någon inhemsk försäljning.

(63)

Därefter identifierade kommissionen de typer av den berörda produkten som såldes på den inhemska marknaden av den exporterande tillverkare som hade en totalt sett representativ inhemsk försäljningsvolym och vilka var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(64)

Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ om volymen av den produkttyp som såldes på hemmamarknaden till oberoende kunder under undersökningsperioden utgjorde minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för den jämförbara produkttyp som sålts på export till gemenskapen.

(65)

Därefter undersökte kommissionen om det berörda företagets inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

(66)

För produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden, i enlighet med skäl 64, eller vars försäljning inte skett vid normal handel, var det nödvändigt att konstruera normalvärdet på grundval av artikel 2.6 i grundförordningen. I detta syfte lades det berörda företagets försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vägda genomsnittliga vinst på den inhemska försäljningen av den likadana produkten till företagets genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden.

(67)

För en samarbetsvillig exportör som beviljats marknadsekonomisk status kunde den inhemska försäljningen inte användas för att fastställa normalvärdet. Normalvärdet konstruerades därför i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, dvs. på grundval av företagets tillverkningskostnader för den berörda produkten jämte ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(68)

Man beslutade att inte fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av artikel 2.6 a eftersom endast en samarbetsvillig exportör med en representativ inhemsk försäljning beviljats marknadsekonomisk status. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst kunde inte heller fastställas på grundval av artikel 2.6 b eftersom den berörda samarbetsvilliga exportören inte hade en representativ försäljning av produkter inom samma generella produktkategori. Det var därför nödvändigt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av någon annan rimlig metod i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen.

(69)

I detta fall ansågs att man kunde använda det vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader under undersökningsperioden och en skälig vinst på 6,5 % som fastställts på grundval av uppgifter för gemenskapsindustrin för att konstruera ett normalvärde för den nämnda samarbetsvilliga exportör som beviljats marknadsekonomisk status. Den skäliga vinst som anges ovan översteg inte den vinst som den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status fick vid sin inhemska försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(70)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare i övergångsekonomier som inte beviljats marknadsekonomisk status bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(71)

I tillkännagivandet om inledande föreslogs Brasilien som ett lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina. Kommissionen kontaktade kända tillverkare av ljus i Brasilien och sände frågeformulär för att inhämta de uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av normalvärdet. Tillverkarna i Brasilien visade emellertid ingen samarbetsvilja.

(72)

Kommissionen fortsatte att försöka få till stånd ett samarbete med andra potentiella jämförbara länder. I detta avseende undersöktes samarbetsviljan hos tillverkare i sådana länder med marknadsekonomi som Argentina, Chile, Indien, Indonesien, Israel, Kanada, Malaysia, Nya Zeeland, Taiwan och Thailand. Inga tillverkare i dessa länder visade sig emellertid vara samarbetsvilliga.

(73)

Eftersom det inte gick att få till stånd ett samarbete med tillverkare i tredjeländer med marknadsekonomi undersökte kommissionen varje annan rimlig metod för fastställande av normalvärdet i Kina. Man undersökte om normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen kunde bestämmas på grundval av de priser på ljus som exportörer i tredjeländer tog ut på gemenskapsmarknaden. Det konstaterades dock att de KN-nummer som ljus från tredjeländer importeras under inte är tillräckligt specifika i sin beskrivning och inte skulle ha möjliggjort en rättvis och riktig jämförelse med de typer som exporterades från samarbetsvilliga exportörer i Kina. Det ansågs därför att denna information var otillförlitlig och inte representativ och att det följaktligen inte var rimligt att fastställa normalvärdet i Kina på denna grundval.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i gemenskapen för den likadana produkten kunde användas som skälig grund för att bestämma normalvärdet i Kina, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(75)

De gemenskapstillverkare som omfattades av definitionen av gemenskapsindustrin ansågs ha en representativ inhemsk försäljningsvolym i förhållande till exportvolymen av ljus till gemenskapen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet men inte beviljats marknadsekonomisk status.

(76)

Gemenskapstillverkarnas försäljningspriser justerades därefter vederbörligen för att inbegripa en skälig vinstmarginal i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. En skälig vinstmarginal på 6,5 % användes. Denna marginal fastställdes på grundval av den vägda genomsnittliga vinst som de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet gjort under de första två åren av skadeundersökningsperioden, då marknadsförhållandena inte påverkades i någon större utsträckning av importen från Kina.

(77)

Exportpriserna fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den likadana produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(78)

I de fall då exportförsäljningen till gemenskapen skedde via ett närstående handelsföretag i gemenskapen, fastställdes exportpriserna på grundval av återförsäljningspriserna till de första oberoende kunderna i gemenskapen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. För försäljning som gjordes via närstående företag utanför gemenskapen, fastställdes exportpriset på grundval återförsäljningspriserna till de första oberoende kunderna i gemenskapen.

(79)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(80)

För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man i form av justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(81)

På grundval av detta har justeringar för transportkostnader, sjöfrakts- och försäkringskostnader, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner gjorts när detta varit tillämpligt och motiverat.

(82)

För försäljning genom närstående handlare utanför gemenskapen gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, under förutsättning att handlaren kunde visa att den fyllde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Denna justering grundades på de faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som de närstående handlarna haft, plus en vinstmarginal som fastställts på grundval av uppgifter som erhållits från icke-närstående handlare i gemenskapen.

(83)

I tillämpliga fall justerades de berörda samarbetsvilliga exportörernas exportpris för att återspegla skillnaden mellan den mervärdesskatt (moms) som erlagts och den som återbetalats för tillverkningen och exporten av ljus under undersökningsperioden.

(84)

För de företag som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(85)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull:

(86)

Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i urvalet beräknades i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes på grundval av de marginaler som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, bortsett från marginalen för den exporterande tillverkare vars dumpningsmarginal fastställts till noll och marginalen för det företag för vilket artikel 18 i grundförordningen tillämpats. Utifrån detta fastställdes den beräknade dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet preliminärt till 26,2 %.

(87)

För alla andra exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur pass omfattande samarbetet hade varit. Man jämförde de totala exportkvantiteter som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i svaren på stickprovsfrågeformuläret med den totala importen från Kina enligt importstatistik från Eurostat. Utifrån detta fastställdes samarbetsnivån till 46 %. Denna nivå bedömdes vara låg. Det ansågs därför lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna till en högre nivå än den högsta dumpningsmarginal som fastställts för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. De tillgängliga uppgifterna tyder faktiskt på att den låga samarbetsviljan skulle kunna bero på att de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina generellt sett dumpade i högre grad än någon samarbetsvillig exportör under undersökningsperioden. Dumpningsmarginalen fastställdes därför till en nivå som motsvarade de högsta dumpnings- och skademarginaler som fastställts för representativa produkttyper.

(88)

På grundval av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 66,1 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

(89)

Denna tullsats tillämpades även för den exporterande tillverkare för vilken avgörandet fattades på grundval av tillgängliga uppgifter, enligt vad som förklaras i skäl 51.

(90)

Alla tillgängliga uppgifter, vilket inbegriper uppgifterna i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från gemenskapstillverkare före och efter inledandet av undersökningen, användes för att fastställa gemenskapens sammanlagda tillverkning.

(91)

Utifrån dessa uppgifter konstaterades att gemenskapens tillverkning uppgick till omkring 390 000 ton under undersökningsperioden. Denna mängd inkluderar den möjliga tillverkningen av tillverkare som inte lämnade några synpunkter under förfarandet och tillverkare som förhöll sig neutrala med avseende på inledandet av undersökningen. Dessa tillverkare står för omkring 23 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning. Mängden omfattar också tillverkare som motsatte sig inledandet av undersökningen. Dessa tillverkare står för omkring 17 % av gemenskapens tillverkning.

(92)

Undersökningen visade att de gemenskapstillverkare som stöder klagomålet och förklarade sig vara samarbetsvilliga under undersökningen stod för omkring 60 % av den totala gemenskapstillverkningen under undersökningsperioden. Dessa tillverkare anses således utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(93)

Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden jämte importen från Kina och andra tredjeländer enligt statistik från Eurostat. Den utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

(94)

Totalt sett ökade förbrukningen i gemenskapen med 13 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning avbröts av en tillfällig minskning på 5 % mellan 2005 och 2006, varefter förbrukningen återhämtade sig och ökade med 11 % under undersökningsperioden. Den minskade förbrukningen under 2006 beror delvis på den kraftiga uppgången i inköpspriset för den viktigaste råvaran vid tillverkning av ljus, dvs. paraffin, vilket redogörs för i skäl 122.

(95)

Som anges i skäl 15 framgick det av undersökningen att importstatistiken från Eurostat skiljer mellan tre huvudsakliga KN-nummer enligt vilka ljus deklareras:

(96)

Det konstaterades att vissa exporterande tillverkare i Kina deklarerade set, som förutom ljus även innehöll sådana andra artiklar som keramik-, glas- och tygartiklar och andra liknande dekorativa artiklar, under kategori 2 ovan.

(97)

Vid tillämpning av ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning är det kommissionens praxis att undersöka om det föreligger faktisk bevisning som visar huruvida samtliga av de företag som inte ingick i urvalet faktiskt dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(98)

För att undersöka detta fastställde kommissionen de exportpriser som togs ut av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet och de exportpriser som togs ut av de icke-samarbetsvilliga exportörerna, på grundval av statistik från Eurostat, frågeformulärsvaren från de exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet och de stickprovsformulär som lämnades in av samtliga samarbetsvilliga företag i Kina. Samtidigt ansågs att man kunde fastställa nivån på de icke-dumpade exportpriserna genom att lägga till den genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet till de genomsnittliga exportpriser som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet och som befunnits dumpa sina priser. De exportpriser som fastställts för de exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet jämfördes sedan med de icke-dumpade exportpriserna.

(99)

Denna prisjämförelse visade att både i) de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet och ii) de exportörer som inte samarbetade i undersökningen hade genomsnittliga exportpriser som i samtliga fall var lägre än de genomsnittliga icke-dumpade priserna. På grundval av detta ansåg man att alla företag som inte ingick i urvalet, dvs. både samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga, faktiskt dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden.

(100)

Det bör noteras att man konstaterade att en exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden. Denna tillverkares export bör därför inte tas med i analysen avseende den dumpade importens utveckling på gemenskapsmarknaden. För att inte riskera att röja känsliga affärsuppgifter som rör den nämnda tillverkaren ansågs det emellertid inte lämpligt – av skäl som rör konfidentialitet – att lägga fram offentligt tillgängliga uppgifter, från t.ex. Eurostat, från vilka uppgifterna för den exportör som konstaterades inte bedriva dumpning på gemenskapsmarknaden tagits bort.

(101)

Den första tabellen nedan omfattar därför all import av ljus med ursprung i Kina och den andra tabellen visar uppgifterna avseende den dumpade importen på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden i indexerad form.

Tabell 2a

(102)

Totalt sett ökade importen från Kina kraftigt från 147 530 ton under 2004 till 199 112 ton under undersökningsperioden, dvs. med 35 % eller mer än 51 000 ton under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen ökade inte med lika mycket (+5,6 procentenheter) till följd av den ökade förbrukningen i gemenskapen.

(103)

Undersökningen visade, i linje med kommentarerna i skäl 96, att genomsnittspriset på import från Kina och den utveckling som observerats till viss del påverkades av att vissa produkter som deklarerades som ljus faktiskt inkluderade värdet på hela set med keramiska artiklar och glasartiklar samt kartong eller annat förpackningsmaterial.

Table 2b

(104)

Även den dumpade importen från Kina ökade kraftigt, med 36 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen ökade inte med lika mycket till följd av den ökade förbrukningen i gemenskapen. Statistik från Eurostat visar att den dumpade importens försäljningsvolym, och därmed dess marknadsandel, främst ökade för produkter enligt det första KN-numret, som omfattar gemenskapsindustrins huvudprodukt och som står för en stor del av exporten från Kina. Dessutom fann man att trots att förbrukningen minskade totalt sett under perioden 2005–2006, förlorade importen praktiskt taget inte några marknadsandelar alls.

(105)

Trots att de genomsnittliga priserna på den dumpade importen från Kina ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden förekom ändå väsentlig dumpning, med i genomsnitt 38 %, under undersökningsperioden. De genomsnittliga priserna på den dumpade importen minskade med över 3 % mellan 2006 och undersökningsperioden och, vilket redogörs för nedan, underskred gemenskapsindustrins priser under den perioden.

(106)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för den berörda importen till den första oberoende kunden, fastställda till cif-nivån med en lämplig justering för kostnader efter import.

(107)

Utifrån denna metod fann man att skillnaden mellan ovannämnda priser, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga pris (fritt fabrik), visade på en prisunderskridandemarginal på i genomsnitt 9 %.

(108)

Dessutom fann man att prisunderskridandet för gemenskapsindustrins huvudprodukt låg på en högre nivå än den som beräknats för de andra typerna av ljus, nämligen på 12,1 %. Detta ger ytterligare belägg för det pristryck som de låga priserna på den dumpade importen utsatte gemenskapsindustrin för under undersökningsperioden.

(109)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla relevanta ekonomiska förhållanden som hade betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2004 till och med undersökningsperiodens slut.

(110)

Som anges i skäl 31 beslutade man att, till följd av det stora antalet tillverkare som stöder klagomålet, tillämpa ett stickprovsförfarande för skadeundersökningen. Från början hade man för avsikt att ta med åtta tillverkare eller grupper av tillverkare i urvalet på grundval av kriteriet om största produktionsvolym som föreskrivs i artikel 17.1 i grundförordningen. En gemenskapstillverkare som hade allvarliga ekonomiska problem och två andra gemenskapstillverkare som ändå fullt ut stödde klagomålet kunde emellertid inte erbjuda fullständigt samarbete i undersökningen. De återstående fem tillverkarna eller grupperna av tillverkare hade en produktionsvolym under undersökningsperioden som motsvarade 44 % av de samarbetsvilliga företagens sammanlagda produktion. De ansågs därför utgöra ett representativt urval.

(111)

Vid tillämpning av ett stickprovsförfarande inom ramen för skadeundersökningen är det kommissionens praxis att bedöma skadeindikatorerna delvis på grundval av de tillverkare som ingår i urvalet, delvis på grundval av uppgifter för alla de tillverkare som omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin. De ekonomiska faktorer och förhållanden som har samband med ett företags resultat, t.ex. priser, löner, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet samt förmågan att anskaffa kapital, har bedömts på grundval av uppgifter som erhållits från de företag som ingår i urvalet. De faktorer som har samband med volymer, t.ex. produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, produktivitet, försäljningsvolym och marknadsandel, lagerhållning, sysselsättning, tillväxt och storleken på dumpningsmarginalen har fastställts på grundval av uppgifter för gemenskapsindustrin som helhet.

(112)

Undersökningen visade att en av gemenskapsindustrins huvudprodukter är värmeljus. Värmeljus står för omkring 50 % av produktionen hos de tillverkare som omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin.

(113)

Som visas i tabellen ovan ökade gemenskapsindustrins produktion svagt med 2 % under skadeundersökningsperioden. Den minskning av produktionen med 8 % som noterades mellan 2005 och 2006 återhämtades under undersökningsperioden, i linje med en ökad förbrukning i gemenskapen på 11 %. Gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade kontinuerligt till omkring 300 000 ton under undersökningsperioden, medan däremot utnyttjandet av den tillgängliga kapaciteten var lägre under undersökningsperioden. Eftersom produktionen inom denna industri är relativt säsongsbetonad går det inte att uppnå ett fullt kapacitetsutnyttjande under hela året, men det kapacitetsutnyttjande på 76 % som uppnåddes under undersökningsperioden var relativt lågt jämfört med nivåerna 2004 och 2005.

(114)

Gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten till oberoende kunder på gemenskapsmarknaden, främst stora detaljhandlare och distributörer, ökade med 3 % under undersökningsperioden jämfört med 2004. I linje med den relativt låga förbrukningsnivån under 2006 minskade försäljningsvolymen med 5 % mellan 2005 och 2006 men återhämtade sig under undersökningsperioden i linje med återhämtningen i gemenskapens förbrukning.

(115)

Det konstaterades emellertid att gemenskapsindustrins försäljning inte fullt ut kunde hänga med i ökningen av gemenskapens förbrukning på 13 % under skadeundersökningsperioden, särskilt inte under perioden 2005–2006, då marknaden ökade med 11 %. Till följd av detta minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 3,7 procentenheter, från 39,8 % till 36,1 % under undersökningsperioden.

(116)

De genomsnittliga försäljningspriserna fritt fabrik till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Priserna minskade gradvis under skadeundersökningsperioden.

Table 5

(117)

Tabellen ovan visar att gemenskapsindustrins pris även minskade under perioden från och med 2006 till och med undersökningsperiodens slut, trots ökad efterfrågan på gemenskapsmarknaden.

(118)

Lagernivån vid årets slut, som i genomsnitt motsvarar omkring 25 % av tillverkningen, skulle kunna anses vara hög under skadeundersökningsperioden.

Tabell 6

(119)

Den höga lagernivån kan emellertid förklaras av att försäljningen av den berörda produkten är säsongsbetonad, att gemenskapsindustrin främst tillverkar olika typer av standardljus och av det breda produktsortiment som finns och som bör förbli tillgängligt för kunder. Lagernivån var ännu högre under 2005, då ett större lager byggts upp under året, till följd av försäljningsvolymens negativa utveckling jämfört med 2004. Den minskade försäljningen i slutet av 2005 ledde följaktligen till höga lagernivåer. Lagernivån anses emellertid inte vara en relevant skadeindikator i det aktuella ärendet.

(120)

Den relativt höga sysselsättningsnivån under 2005 berodde främst på anställningen av tillfällig arbetskraft för att kunna möta den ökade efterfrågan under det året. Sysselsättningen minskade emellertid markant från och med 2006, och vid undersökningsperiodens slut var den 13 % lägre än 2004. Ökningen av de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna var begränsad till 9 % under skadeundersökningsperioden.

(121)

Ökningen av antalet anställda medförde att produktiviteten minskade något under 2005, medan friställningen av arbetskraft under 2006 möjliggjorde en ökning av produktiviteten, även om produktionsvolymerna minskade med 8 % mellan 2005 och 2006. En kombination av högre försäljnings- och produktionsvolymer, och särskilt den lägre sysselsättningen, förklarar den ökning av produktiviteten med 23 % som uppnåddes under undersökningsperioden jämfört med 2004.

(122)

Det är värt att notera att råvarorna, främst paraffin, står för omkring 50 % av tillverkningskostnaden. Tabellen ovan visar att med undantag för 2006 förblev tillverkningskostnaden stabil under skadeundersökningsperioden. Ökningen under 2006 beror på den kraftiga ökningen av priserna på paraffin mellan 2005 och 2006. Gemenskapsindustrin bemötte denna plötsliga prisökning genom att, där så var tekniskt möjligt, ersätta paraffinet med stearin. Stearinpriserna var faktiskt mer stabila fram till 2006 och var även lägre än paraffinpriserna under undersökningsperioden.

(123)

Undersökningen visade dessutom att gemenskapsindustrin rationaliserade sin tillverkning, som delvis flyttades till medlemsstater i Europeiska gemenskapen, samtidigt som den tvingades till kraftiga nedskärningar i arbetskraften, särskilt från och med 2006, för att minska kostnaderna.

(124)

Dessa faktorer ledde sammantaget till att gemenskapsindustrin lyckades hålla kvar sina tillverkningskostnader under undersökningsperioden på nivåer liknande dem för 2004.

(125)

Gemenskapsindustrins lönsamhet fastställdes genom att man uttryckte nettovinsten före skatt på försäljningen av den likadana produkten som en procentsats av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden sjönk gemenskapsindustrins lönsamhet från en vinst på 6,9 % under 2004 till en förlust på 0,6 % under undersökningsperioden. Medan gemenskapsindustrin uppvisade god lönsamhet under 2004 och 2005, förändrades situationen dramatiskt under 2006 till följd av en kombination av sådana faktorer som högre tillverkningskostnader och lägre försäljningspriser. Trots att det genomsnittliga försäljningspriset sjönk ytterligare under undersökningsperioden kunde gemenskapsindustrin till följd av den minskade tillverkningskostnaden redovisa ett resultat nära noll under den perioden.

(126)

Utvecklingen av kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, speglar i stor utsträckning lönsamhetsutvecklingen. Även om kassaflödet åter blev positivt under undersökningsperioden, låg det på en mycket lägre nivå än under 2004 och 2005. Samma sak gäller för räntabiliteten, som var negativ under både 2006 och undersökningsperioden.

(127)

Trots det svåra läget fortsatte gemenskapsindustrin att investera under skadeundersökningsperioden. Detta tyder på att industrin inte är beredd att lägga ner sin tillverkning utan anser att sektorn är bärkraftig. Investeringsnivån visar att sektorn har förmåga att anskaffa det kapital som krävs.

(128)

Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden ökade med 3 % mellan 2004 och undersökningsperioden, men den kunde inte fullt ut hänga med i ökningen av gemenskapens förbrukning, som uppgick till 13 %. Därför minskade marknadsandelen med nästan 3,7 procentenheter.

(129)

En exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet och som stod för en begränsad export till gemenskapen konstaterades inte ha dumpat sina produkter på gemenskapsmarknaden. För alla de andra exporterande tillverkare som ingick i urvalet överstiger emellertid de dumpningsmarginaler som anges i skälen 84–89 väsentligt miniminivån. Som förklaras i skäl 99 antog man att alla andra exporterande tillverkare i Kina som inte ingick i urvalet, dvs. både samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga, dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden. Med tanke på volymen av och priserna på den dumpade importen, kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen, som i genomsnitt fastställts till 48 %, inte anses försumbara.

(130)

Det kan konstateras att under skadeundersökningsperioden förbättrades gemenskapsindustrins resultat i fråga om vissa volymindikatorer som produktion (+ 2 %), produktionskapacitet (+ 8 %), produktivitet (+ 23 %) och försäljningsvolym (+ 3 %).

(131)

Alla indikatorer avseende gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades emellertid kraftigt under skadeundersökningsperioden. Trots gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital till investeringar blev räntabiliteten negativ under undersökningsperioden och kassaflödet minskade med 81 % under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga försäljningspriserna minskade med 9 % och lönsamheten försämrades från nästan 6,9 % under 2004 till en förlust på 0,6 % under undersökningsperioden.

(132)

Dessutom utvecklades även andra skadeindikatorer för gemenskapsindustrin negativt under skadeundersökningsperioden: Kapacitetsutnyttjandet föll med 4 %, lagren ökade med 7 % och sysselsättningen minskade med 13 %. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade också, från 39,8 % under 2004 till 36,1 %, dvs. med 3,7 procentenheter. Gemenskapsindustrin hindrades från att ta vara på att marknaden ökade med 13 % eftersom den endast kunde öka sin försäljningsvolym med 3 %.

(133)

Analysen av kostnaderna, inbegripet råvarukostnader, visade att gemenskapsindustrin under undersökningsperioden trots en kraftig prisökning för de viktigaste råvarorna lyckades hålla kvar kostnaderna per enhet på de nivåer som observerades 2004–2005. Trots att efterfrågan ökade med 11 % mellan 2006 och undersökningsperioden sjönk dock försäljningspriserna med 3 % och sysselsättningen minskade markant. Lönsamheten var fortsatt negativ under undersökningsperioden.

(134)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(135)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av ljus med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt skadade gemenskapsindustrin samtidigt med denna, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(136)

Undersökningen visade att de ljus som exporterades från Kina till gemenskapen såldes till avsevärt dumpade priser på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Som anges i skäl 129 fann man att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina sålde den berörda produkten med en genomsnittlig dumpningsmarginal på 26,2 %. Det bör också understrykas att omkring 55 % av de kinesiska exportörerna inte samarbetade i undersökningen. Det finns faktisk bevisning som visar att dessa exportörer dumpade priserna ännu mer än de som samarbetade i undersökningen.

(137)

Den dumpade importvolymen på gemenskapsmarknaden ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning skedde till kraftigt dumpade priser som i genomsnitt underskred gemenskapsindustrins priser med 9 % under undersökningsperioden. Som anges i skäl 108 visade undersökningen att den dumpade importens prisunderskridande var ännu större – 12,1 % – inom gemenskapsindustrins huvudsakliga marknadssegment. Följaktligen ökade marknadsandelen för de exportörer som dumpade sina produkter från omkring 27,5 % till omkring 33 %, dvs. en ökning med mer än 5 procentenheter under undersökningsperioden.

(138)

Importstatistik från Eurostat visar att den dumpade importen ökade förhållandevis mer inom de kategorier som omfattar de huvudprodukter som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin. Den dumpade importen inom detta marknadssegment ökade med 46 % medan marknadsandelen för den dumpade importen inom detta marknadssegment ökade med omkring 3,5 procentenheter. Denna utveckling bör ses mot bakgrund av det totala väsentliga prisunderskridandet och det pristryck som den dumpade importen orsakade på gemenskapsmarknaden.

(139)

Samtidigt ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym med endast 3 %, trots en ökad förbrukning på totalt 13 %. Följaktligen minskade gemenskapsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden från 39,8 % till 36,1 %, dvs. en förlust av marknadsandelar på 3,7 procentenheter.

(140)

Dessutom konstaterades att gemenskapsindustrin uppvisade ett särskilt negativt resultat under 2006, då den redovisade avsevärda förluster jämfört med 2005. Denna situation sammanföll med den fortsatta förekomsten av stora volymer av lågprisimport från Kina på gemenskapsmarknaden och en minskad förbrukning i gemenskapen på 5 %. Gemenskapens totala försäljningsvolym minskade i samma takt som den dumpade importen, samtidigt som gemenskapsindustrins priser föll med 5 % för att följa prisnivån för den dumpade importen.

(141)

Under perioden från och med 2006 till och med undersökningsperiodens slut visade det sig att förbrukningen ökade med 11 %. Gemenskapsindustrin lyckades öka sin försäljningsvolym med 8 %, men den dumpade importen ökade med bra mycket mer (+ 18 %) totalt sett. Samtidigt minskade priserna på den dumpade importen med över 3 %. Gemenskapsindustrin kunde inte ta vara på att marknaden ökade och att tillverkningskostnaden minskade. I stället tvingades den att följa trenden med minskade försäljningspriser och sänka sina priser med ytterligare 2,5 % under undersökningsperioden, vilket spädde på den förlust som redovisats 2006.

(142)

Det anses att det tryck som den dumpade lågprisimporten fortsatte att utöva på gemenskapsmarknaden gjorde det omöjligt för gemenskapsindustrin att sätta sina försäljningspriser i linje med sina kostnader under undersökningsperioden. Detta förklarar gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar, låga nivå på försäljningspriserna och negativa lönsamhet under den perioden. Preliminärt dras därför slutsatsen att den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från Kina hade en betydande negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

(143)

Som anges i skäl 94 ökade förbrukningen av ljus i gemenskapen med 13 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Eftersom detta gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att vara verksam på en expanderande marknad, kan den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit därför inte tillskrivas efterfrågeutvecklingen på gemenskapsmarknaden.

(144)

Undersökningen visade att den import som man konstaterat inte dumpades såldes på gemenskapsmarknaden till ett relativt högt pris. Det ansågs därför att denna import inte bidrog till den låga nivån på försäljningspriserna och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(145)

Importvolymerna och priserna på importen från andra tredjeländer mellan 2004 och undersökningsperioden utvecklades på följande sätt:

Tabell 10

(146)

Importvolymerna från tredjeländer som inte berörs av denna undersökning ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, men låg kvar på en måttlig nivå under undersökningsperioden. Dessa volymer omfattar förmodligen främst nischprodukter med högt värde som framför allt importerats från USA. Det faktum att den ökade förbrukningen i gemenskapen var mer uttalad ledde till att marknadsandelen minskade med 0,2 procentenheter under undersökningsperioden. Priserna på denna import, som var relativt höga under skadeundersökningsperioden, ökade med 21 % under den perioden.

(147)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att denna import inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(148)

Som antyds i skäl 92 visar tillgängliga uppgifter om marknaden för ljus i gemenskapen att tillverkare som står för omkring 40 % av gemenskapens tillverkning inte omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin i denna undersökning.

(149)

Vissa gemenskapstillverkare, som står för omkring 17 % av gemenskapens tillverkning, motsatte sig inledandet av undersökningen eftersom de flesta av dessa importerade relativt stora mängder av ljus från Kina. Verkningarna av deras import från Kina har beaktats i den analys av verkningarna av den dumpade importen från Kina som görs i skälen 136–142. De återstående gemenskapstillverkarna, som står för 23 % av gemenskapens tillverkning, lämnade inte några synpunkter eller förhöll sig neutrala med avseende på inledandet av den aktuella undersökningen.

(150)

Analysen av de uppgifter som rör gemenskapsmarknaden tyder på att alla övriga gemenskapstillverkare inte vann utan förlorade marknadsandelar för försäljningen av sin egen tillverkning under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade inte på några särskilda problem i fråga om konkurrensen mellan gemenskapstillverkare, med avseende på egentillverkade ljus, eller någon snedvridning av handeln som kan förklara den väsentliga skada som konstaterats för gemenskapsindustrin.

(151)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att de tillverkare som inte omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin inte bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(152)

På grundval av statistik från Eurostat och frågeformulärssvaren från de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet, ökade gemenskapstillverkarnas sammanlagda export av ljus till länder utanför gemenskapen med 10 % under skadeundersökningsperioden, från 47 701 ton under 2004 till 52 565 ton under undersökningsperioden. De viktigaste exportmarknaderna är Norge, Schweiz och USA, där prisnivåerna i allmänhet är relativt höga. Undersökningen visade att gemenskapsindustrin lyckades öka sin export till tredjeländer, särskilt mellan 2005 och 2006, när förbrukningen i gemenskapen minskade med 5 %. Detta relativt goda exportresultat var särskilt fördelaktigt under undersökningsperioden.

(153)

På grundval av ovanstående anses att gemenskapsindustrins exportresultat inte bidragit till den skada som den industrin lidit under undersökningsperioden.

(154)

En del berörda parter hävdade att gemenskapsindustrins import av ljus från Kina orsakade en självförvållad skada.

(155)

Undersökningen visade att vissa tillverkare som omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin importerade ljus med ursprung i Kina för att komplettera sitt produktsortiment. Man fann emellertid att inköpsvolymen var låg under undersökningsperioden, och uppgick till mindre än 5 % av de berörda gemenskapstillverkarnas försäljningsvolym.

(156)

Till följd av detta drogs preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrins import av den berörda produkten från Kina inte bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(157)

Vissa berörda parter hävdade att minskningen av gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande och marknadsandel berodde på att industrin har omlokaliserat en del av sin tillverkning till andra medlemsstater i gemenskapen, framför allt under 2006. De gjorde dessutom gällande att minskningen av försäljningspriserna berodde på konkurrensvillkoren i dessa medlemsstater, där det efter vad som påstås föreligger ett kraftigare tryck på försäljningspriserna.

(158)

Undersökningen visade att produktionskapaciteten i gemenskapen inte minskade, utan stadigt ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Dessutom fann man att den största kapacitetsökningen ägde rum från 2006 och under undersökningsperioden. Slutligen konstaterades dessutom att både gemenskapsindustrins tillverknings- och försäljningsvolym ökade med 8 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Detta påstående motsägs följaktligen av undersökningsresultaten, som visade på en ökning av produktionskapaciteten, tillverkningen och lagernivåerna. Som anges i skäl 115 berodde gemenskapsindustrins förlust av marknadsandelar på att man inte fullt ut kunde ta vara på den marknadsexpansion som ägde rum under den perioden.

(159)

Dessutom visar skälen 122–124 att de omstruktureringsåtgärder som gemenskapsindustrin framför allt vidtog under 2006 ledde till en kraftig minskning (på 14 %) av dess genomsnittliga tillverkningskostnad, särskilt under undersökningsperioden. Ingenting i undersökningen tyder på att gemenskapsindustrin väsentligt ändrade sin kundstruktur i gemenskapen, vilket hävdats av de berörda parterna. Snarare anses att det pristryck som utövades av den dumpade lågprisimporten från Kina ledde till en låg prisnivå för ljus på gemenskapsmarknaden.

(160)

Undersökningen visade alltså inte på något samband mellan gemenskapsindustrins omlokalisering av tillverkning och den väsentliga skada den lidit under undersökningsperioden.

(161)

Vissa parter hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit orsakades av prisökningen på den viktigaste råvaran, dvs. paraffin, på gemenskapsmarknaden. De hänvisade närmare bestämt till ett meddelande om invändningar från Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD Konkurrens) i vilket en kartell mellan paraffintillverkare i Europa påstods ha varit aktiv fram till början av 2005. Parterna bad därför kommissionen att noggrant undersöka de faktiska omständigheterna och följa all ny utveckling som har ett samband med kartellens inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

(162)

Undersökningen visade att ökningen av paraffinpriset inte bara påverkade gemenskapsmarknaden utan även andra världsmarknader eftersom prisutvecklingen för paraffin, som utvinns från olja, har ett nära samband med oljeprisets utveckling.

(163)

Som förklaras i skälen 122–124 lyckades dessutom gemenskapsindustrin kontrollera sina kostnader under undersökningsperioden. Ökningen av paraffinpriset bemöttes genom att ersätta paraffinet med stearin. Gemenskapsindustrin rationaliserade även sin tillverkning och lyckades sänka sina kostnader rejält under undersökningsperioden till nivåer motsvarande nivåerna 2004 och 2005.

(164)

Det stämmer att GD Konkurrens har genomfört en utredning av den påstådda kartellen mellan vissa tillverkare av paraffin, som är den viktigaste råvaran för gemenskapens ljusindustri, och offentliggjorde sina resultat i början av oktober 2008.

(165)

En första analys av dessa resultat i förhållande till den aktuella antidumpningsundersökningen visar att gemenskapsindustrin köpte omkring en tredjedel av det paraffin den behövde från företag som ingick i kartellen under undersökningsperioden, dvs. under 2007. De uppgifter som kontrollerats under den perioden visar att det genomsnittliga priset på paraffin som köpts från företag som ingick i kartellen ligger på samma nivå som priserna på paraffin som köpts från andra leverantörer i gemenskapen. Det är också värt att notera att priserna på det paraffin som gemenskapsindustrin köpt konstaterades ligga i linje med priserna på paraffin i Kina, vilket är den enda uppgift som finns tillgänglig om priserna utanför EU i detta skede av undersökningen.

(166)

GD Konkurrens inledde sin utredning i början av april 2005 och skadeundersökningsperioden för den aktuella undersökningen omfattade lite mer än ett år under vilket kartellen befanns vara aktiv. Det kan därför hävdas att år 2004 inte är lämpligt eller representativt för analysen av skada och orsakssamband till följd av förekomsten av en kartell under det året.

(167)

Eftersom det inte är orimligt att anta att kartellen avvecklades när GD Konkurrens inledde sin utredning, dvs. i början av 2005, jämfördes trenderna för gemenskapsindustrins ekonomiska situation under den period kartellen fortfarande var aktiv, dvs. 2004, och för den ekonomiska situationen under perioden efter det att kartellen avvecklats, dvs. 2005. Denna jämförelse visar att trenderna med avseende på skadebilden för gemenskapsindustrin i stort sett var desamma. Att beakta skadeindikatorernas utveckling mellan 2005 och undersökningsperioden skulle därför inte ändra skadebilden eller de slutsatser som dragits i skälen 130–134.

(168)

De uppgifter som för närvarande finns tillgängliga tyder därför på att varken ökningen av råvarukostnaderna eller kartellen kan ha haft någon väsentlig inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation, som undersökts ingående från 2004 fram till slutet av 2007.

(169)

Kartellens eventuella inverkan på gemenskapsmarknaden kommer emellertid att undersökas närmare under resten av undersökningen.

(170)

Ovanstående analys har visat att den dumpade lågprisimporten med ursprung i Kina ökade kraftigt, både volymmässigt och sett till marknadsandelar, mellan 2004 och undersökningsperioden. Dessutom fann man att denna import såldes till avsevärt dumpade priser som var bra mycket lägre än de priser som gemenskapsindustrin tog ut på gemenskapsmarknaden för liknande produkttyper.

(171)

Denna ökning av volymen och marknadsandelarna för den dumpade lågprisimporten från Kina sammanföll med en totalt sett ökad efterfrågan i gemenskapen men även med en negativ utveckling för försäljningspriser, kraftigt minskade marknadsandelar för gemenskapsindustrin och en försämring av de viktigaste indikatorerna för gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin redovisade kraftiga förluster under 2006 och fortsatte att gå med förlust under undersökningsperioden.

(172)

Granskningen av andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada visade att ingen av dessa kunde ha haft en väsentlig negativ inverkan på den industrin, särskilt inte under undersökningsperioden.

(173)

På grundval av denna analys, i vilken verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för gemenskapsindustrins situation särskilts och avgränsats från den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att importen från Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(174)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa provisoriska antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av gemenskapens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, råvaruleverantörernas, importörernas och konsumenterna av den berörda produktens intressen.

(175)

Gemenskapsindustrin består av en mängd små och medelstora tillverkare som är spridda över hela gemenskapen, har omkring 5 000 direkt sysselsatta och tillgodoser merparten av sitt råvarubehov från leverantörer i gemenskapen. Detta innebär att det finns många företag i gemenskapen som är beroende av denna industri. Detta vidgar ljusindustrins ekonomiska inverkan, särskilt dess inverkan på sysselsättningen i gemenskapen.

(176)

Gemenskapsindustrin har fortsatt att vidta åtgärder för att anskaffa kapital och investera i modernisering och automatisering av produktionsprocesserna för att förbli konkurrenskraftig. Man fann också att stora insatser gjordes för att omstrukturera tillverkningen och sänka kostnaderna. Detta visar att industrin är bärkraftig och inte beredd att lägga ner tillverkningen.

(177)

Det anses att om man inte införde några provisoriska antidumpningsåtgärder skulle detta leda till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades ytterligare, och därmed undergräva de insatser, särskilt i fråga investeringar, som gjorts de senaste åren. På kort sikt skulle detta leda till företagsnedläggningar, inte bara inom ljusindustrin utan även inom industrin i tidigare led, och följaktligen till förluster av arbetstillfällen i gemenskapen.

(178)

Efter införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas att prisnivån på ljus i gemenskapsmarknaden kommer att öka, vilket skulle göra det möjligt att återställa lönsamheten i gemenskapsindustrin. En prisökning på 7 % skulle vara tillräcklig för att göra det möjligt för industrin att nå en acceptabel lönsamhetsnivå. Dessutom är det mycket troligt att de föreslagna åtgärderna kommer att göra det möjligt för gemenskapsindustrin att vinna tillbaka åtminstone en del av de marknadsandelar den förlorade under skadeundersökningsperioden, viket skulle få ytterligare positiva verkningar för industrins ekonomiska situation och lönsamhet.

(179)

Totalt inkom sex svar på det frågeformulär som sändes till importörer, varav endast två kunde betraktas som meningsfulla i samband med analysen av gemenskapens intresse.

(180)

De två importörer som lämnade meningsfulla svar och samarbetade i undersökningen motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder. Dessa importörer stod för omkring 3 % av den totala importen av ljus från Kina till gemenskapen och för 1 % av gemenskapens förbrukning av ljus under undersökningsperioden. Omsättningen för dessa företags handel med ljus motsvarar 3,4 % av deras verksamhet.

(181)

Man fann att dessa importörers bruttomarginal för ljus som köptes från Kina under undersökningsperioden låg på mellan 15 % och 25 % under undersökningsperioden, vilket beror på att de främst säljer till distributörer på gemenskapsmarknaden. Den direkta verkan av införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder kanske därför inte blir försumbar för dessa två samarbetsvilliga importörer om de inte kan föra över den eventuella verkan av åtgärder på sina kunder. Undersökningen visade att priserna på ljus till stora kunder, t.ex. distributörer, var relativt låga under undersökningsperioden men att detaljhandlarna hade goda bruttomarginaler även på återförsäljningen av standardprodukter. Därför anses att åtminstone en del av eller hela den eventuella prisökning som följer av antidumpningsåtgärder skulle kunna föras över i de olika stegen i distributionskedjan upp till detaljhandlarna.

(182)

Eftersom ljushandeln endast utgör en mycket liten del (3,4 %) av de samarbetsvilliga importörernas totala omsättning, och det är troligt att importörerna skulle kunna föra över åtminstone en del av eventuella prisökningar på senare led i distributionskedjan, dras preliminärt slutsatsen att de provisoriska åtgärderna inte kommer att ha någon väsentlig inverkan på deras ekonomiska situation.

(183)

Stora detaljhandelskedjor, som importerade stora kvantiteter ljus under undersökningsperioden, erbjöd sig antingen inte att samarbeta eller lämnade svar som inte var meningsfulla i samband med analysen av gemenskapens intresse. Det har därför inte varit möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma de föreslagna antidumpningsåtgärdernas totala inverkan på dessa gruppers lönsamhet utifrån kontrollerade uppgifter.

(184)

Trots bristen på samarbetsvilja hos dessa parter inhämtade kommissionen likväl allmänt tillgängliga uppgifter om detaljhandelspriset på ljus, i synnerhet på värmeljus, och gjorde en bedömning av de provisoriska antidumpningsåtgärdernas eventuella verkningar för detaljhandlare. Värmeljus stod för en stor andel av både exporten från Kina och gemenskapsindustrins försäljning under undersökningsperioden. Följaktligen jämfördes den genomsnittliga importtull som skulle betalas på import av ljus från Kina och den eventuella prisökningen för värmeljus som tillverkades av gemenskapsindustrin.

(185)

På grundval av allmänt tillgängliga uppgifter fann man att de stora detaljhandlarna hade goda bruttovinstmarginaler på flera hundra procent i sin ljusverksamhet. I praktiken innebär detta att detaljhandlarna för en förpackning med standardljus som såldes till kunder till ett detaljhandelspris med ett index satt till 100 kunde ha en bruttomarginal på hela 70 av index. På grundval av kontrollerade uppgifter skulle det indexerade priset för samma förpackning som importerades från Kina ligga på 30 och införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till en tullsats som indexerats till 4, med hänsyn till den dumpade importens respektive marknadsandelar.

(186)

Om de stora detaljhandlarna skulle köpa samma förpackning med ljus direkt från gemenskapsindustrin, skulle deras bruttomarginal förbli hög även om den prisökning som anges i skäl 178 skulle förverkligas. Inköpspriset för förpackningen i indexerad form skulle ligga på omkring 35 för detaljhandlarna.

(187)

Denna analys leder till slutsatsen att den eventuella verkan som de provisoriska åtgärderna skulle kunna ha på detaljhandelsföretagen skulle vara mycket begränsad. Det finns tecken på att de till och med skulle kunna absorbera merparten av de föreslagna åtgärderna utan att föra över dem på kunderna och utan att deras vinstmarginal skulle påverkas nämnvärt.

(188)

Under dessa omständigheter drogs, utifrån tillgängliga uppgifter, preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärder med största sannolikhet inte kommer att få några väsentliga, om ens några, verkningar för importörerna.

(189)

Trots att ljus är typiska konsumentvaror visade intresseorganisationer som företräder konsumenternas intresse inte någon samarbetsvilja. De eventuella verkningar som de provisoriska antidumpningsåtgärderna skulle kunna få för konsumenterna i gemenskapen undersöktes emellertid utifrån uppgifter som samlats in om de stora detaljhandelsgrupperna i gemenskapen.

(190)

Som förklaras i skälen 185 och 186 ligger detaljhandlarnas och särskilt de stora detaljhandelsgruppernas bruttomarginaler på en så pass hög nivå att de borde kunna absorbera de provisoriska antidumpningsåtgärderna utan att föra över eventuella prisökningar på konsumenterna.

(191)

Under dessa omständigheter drogs preliminärt slutsatsen att åtgärderna inte borde få några väsentliga verkningar för konsumenterna.

(192)

En leverantör av paraffin gav sig till känna och besvarade det frågeformulär som var avsett för leverantörer av de råvaror som används vid ljustillverkning. Det erinras om att paraffin kan stå för upp till 50 % av tillverkningskostnaden för den berörda produkten.

(193)

Som anges i skäl 175 kommer gemenskapsindustrins tillstånd framöver troligen att få positiva verkningar för råvaruleverantörerna. Därför dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder inte strider mot råvaruleverantörernas intresse.

(194)

Om antidumpningsåtgärder införs kommer de berörda kinesiska exporterande tillverkarna, till följd av deras starka ställning på marknaden, sannolikt att fortsätta att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden, om än till icke-dumpade priser. Till följd av det stora antalet tillverkare i gemenskapen och i Kina, är det dessutom sannolikt det fortfarande kommer att finnas ett tillräckligt antal stora konkurrenter på gemenskapsmarknaden. Det är därför troligt att importörerna, oavsett om de är handlare, distributörer eller detaljhandlare, och därmed konsumenterna, kommer att kunna fortsätta att välja mellan olika leverantörer av ljus.

(195)

Om det däremot inte skulle införas några åtgärder skulle framtiden för gemenskapsindustrin, som hade en stor andel av marknaden, stå på spel på kort och medellång sikt. Att tillåta att dumpad import från Kina förs in på gemenskapsmarknaden utan att undanröja den snedvridning av handeln som följer av detta skulle kunna leda till att flera gemenskapstillverkare försvinner, och därmed till färre valmöjligheter för de olika aktörerna, minskad konkurrens och en väsentlig förlust av arbetstillfällen på gemenskapsmarknaden.

(196)

Av ovanstående skäl dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningstullar i detta fall.

(197)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den dumpade importen.

(198)

Vid fastställandet av nivån på tullen beaktas både nivån på de konstaterade dumpningsmarginalerna och det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(199)

På grundval av undersökningsuppgifterna ansågs det att den vinst som skulle kunna uppnås om det inte förekom någon dumpad import borde beräknas på åren 2004 och 2005, då gemenskapsindustrin lyckades uppnå lönsamma nivåer och då det inte förekom lika mycket kinesisk import på gemenskapsmarknaden. Det ansågs därför att en vinstmarginal på 6,5 % av omsättningen skulle kunna vara en lämplig miniminivå som gemenskapsindustrin kunde ha förväntats uppnå om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning. Därefter fastställdes den nödvändiga prisökningen på grundval av en jämförelse, per produkttyp, mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet och det icke-skadevållande priset för de produkttyper som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 6,5 % lades till gemenskapsindustrins tillverkningskostnad. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av importvärdet cif för de typer som jämfördes.

(200)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpningsmarginalen och skademarginalen.

(201)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som anges. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de företag som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som gäller för ”övriga företag”.

(202)

Följande dumpnings- och skademarginaler har fastställts:

(203)

Eftersom ljus mycket ofta importeras i set som även innehåller block, ljushållare eller andra artiklar, ansågs det lämpligt att fastställa tullarna till fasta belopp på grundval av innehållet av brännbart ämne, inklusive veken, i ljusen, eftersom denna form av åtgärd verkar vara lämplig för den berörda produkten.

(204)

Samtliga berörda parter kommer att underrättas om ovanstående preliminära undersökningsresultat, och de kommer att uppmanas att skriftligen lämna in sina synpunkter och begära att bli hörda. Deras kommentarer kommer att analyseras och, om det är motiverat, beaktas innan några slutgiltiga avgöranden träffas. De preliminära undersökningsresultaten kan komma att behöva omprövas med hänsyn till de slutgiltiga resultaten.

a)

Deras brännbara ämne innehåller mer än 500 ppm toluen.

b)

Deras brännbara ämne innehåller mer än 100 ppm bensen.

c)

De har en veke med en diameter på minst 5 mm.

d)

De är individuellt förpackade i en plastbehållare med lodräta sidor som är minst 5 cm höga.