31.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 236/11

(1)

Den 2 juni 2005 offentliggjorde kommissionen ett tillkännagivande (2) om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea. Den 1 mars 2006 införde kommissionen genom förordning (EG) nr 355/2006 (3) (förordningen om preliminär tull) en preliminär antidumpningstull på samma produkt.

(2)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats, lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som begärde detta gavs tillfälle att bli hörda.

(3)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena.

(4)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kylfrysar av ”side-by-side”-modell med ursprung i Republiken Korea och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen. De gavs även möjlighet att inom en viss tid inkomma med synpunkter efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för införandet av de slutliga åtgärderna hade meddelats.

(5)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och slutsatserna modifierades där så var lämpligt på grundval av dessa synpunkter.

(6)

Samma exporterande tillverkare som avses i skälen 11 och 12 i förordningen om preliminär tull upprepade och vidareutvecklade sina argument i fråga om produktdefinitionen.

(7)

Denna exportör hävdade särskilt att produktdefinitionen borde ha omfattat alla större kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter, eftersom en indelning av dessa kylfrysar i olika segment skulle vara oförenlig med tidigare praxis vid gemenskapens institutioner samtidigt som detta skulle innebära att man bortser från bevisning som lagts fram av andra berörda parter och inte beaktar de faktiska förhållandena på marknaden (yrkande 1).

(8)

Denna exportör gjorde vidare gällande att om yrkande 1 avvisas, bör, i ett eventuellt försök att segmentera marknaden för kylfrysar, kylfrysar av ”side-by-side”-modell med tre dörrar (enligt beskrivningen i skäl 12 i förordningen om preliminär tull) inte omfattas av produktdefinitionen för den berörda produkten. Denna exportör hävdade i sak att det inte är modellens yttre egenskaper (t.ex. dörrarna) som är av betydelse, utan den inre konstruktionen. Exportören ansåg att placeringen av ett frysutrymme bredvid ett kylutrymme för färska livsmedel var den väsentliga grundläggande särskiljande egenskapen för en kylfrys av ”side-by-side”-modell (yrkande 2).

(9)

Gemenskapsinstitutionernas rådande praxis vid definitionen av den berörda produkten är att först överväga dess grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Vidare betraktas modeller som klassificerats i olika produktsegment i regel som en och samma produkt, såvida inga tydliga skiljelinjer finns mellan de olika segmenten.

(10)

Av undersökningen framgick, med beaktande av de uppgifter som lämnats av alla berörda parter i förfarandet, att marknaden för kylfrysar traditionellt indelas i följande tre segment: kylfrysar med frysutrymmet längst ned, kylfrysar med frysutrymmet längst upp och kylfrysar av ”side-by-side”-modell (med två dörrar placerade bredvid varandra). Denna klassificering i tre skilda segment är vedertagen och känd för alla aktörer i denna särskilda bransch. Den ovannämnda exportören har också medgett detta i flera skriftliga inlagor. Yrkandet som grundar sig på ”bevisning som lagts fram av andra berörda parter” avspeglar dessutom i själva verket exportörens selektiva tolkning av ett lösryckt uttalande hämtat från skriftliga synpunkter som lämnats av en vitvarutillverkare som stöder åtgärderna men som inte tillverkar den likadana produkten (se skälen 10 och 104 i förordningen om preliminär tull). Där anger vitvarutillverkaren att den dumpade importen har fått negativa följdverkningar för företagets försäljning av icke likadana produkter i gemenskapen. Det faktum att den tillverkaren anser sig ha drabbats av sådana följdverkningar är dock inte i sig själv avgörande bevisning för att alla större kylfrysar med en volym på minst 400 liter bör betraktas som den berörda produkten oavsett vilket produktsegment de tillhör (se ovan). Det konstaterades också att de tekniska och fysiska egenskaperna hos dessa två produkter är helt olika.

(11)

En tydlig skiljelinje anses därför finnas mellan dessa tre segment på marknaden för kylfrysar. Det finns därför inga skäl att utvidga den berörda produktdefinitionen så att den omfattar alla kylfrysar såsom den berörda exportören begär. Yrkande 1 avvisades därför.

(12)

I yrkande 2 begär samma exportör att en särskild modell av kylfrys (nedan kallad ”modellen med tre dörrar”) som har beskrivits i skäl 12 i förordningen om preliminär tull inte skall omfattas av definitionen av den berörda produkten.

(13)

När förfarandet inleddes hade kommissionen fastställt en produktdefinition på grundval av yttre egenskaper, dvs. förekomsten av minst två skilda svängdörrar placerade bredvid varandra. Detta ansågs lämpligt med tanke på produktens fysiska egenskaper och på hur den uppfattas av konsumenterna. När det gäller fysiska egenskaper ansågs förekomsten av de två svängdörrarna placerade bredvid varandra vara produktens mest framträdande särdrag. En viktig faktor som påverkat hur konsumenterna uppfattar produkten var att den klagande själv vid upprepade tillfällen hade marknadsfört modellen med tre dörrar som en kylfrys av ”side-by-side”-modell. Kommissionen informerades om att den inre konstruktionen inte var densamma i en typisk kylfrys av ”side-by-side”-modell och i en modell med tre dörrar, men denna åtskillnad ansågs inte vara avgörande för att undanta kylfrysar med tre dörrar från produktdefinitionen eftersom det inte hade inkommit någon avgörande bevisning för detta. På grundval av den information som fanns tillgänglig vid tidpunkten hade kommissionen i skäl 14 i förordningen om preliminär tull angett att det inte fanns någon allmän definition av kylfrysar av ”side-by-side”-modell.

(14)

Man fortsatte att undersöka denna fråga efter det att preliminära tullar införts. Den ovannämnda exportören lade fram ytterligare bevisning för en definition av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell på grundval av den inre konstruktionen i stället för dörrarnas placering. Efter den slutgiltiga underrättelsen och mot bakgrund av ytterligare bevisning som lagts fram av samma exportör gjordes en vidare bedömning av synpunkter från vissa ledande forskningsinstitut och klassificeringsorgan som i de flesta fall klassificerar kylfrysar av ”side-by-side”-modell på grundval av den inre konstruktionen i stället för dörrarnas placering. Detta ledde till slutsatsen att modellen med tre dörrar med tanke på de fysiska egenskaperna inte kan betraktas som en del av segmentet kylfrysar av ”side-by-side”-modell enligt skäl 10. När det gäller hur konsumenterna uppfattar produkten lade den klagande och gemenskapsindustrin fram konsumentundersökningar som stödde deras respektive ståndpunkter och således var motstridiga. Man kunde därför inte dra några slutsatser om detta.

(15)

Av detta följer att modellen med tre dörrar bör betraktas som en kylfrys med frysutrymmet längst ned och inte som en kylfrys av ”side-by-side”-modell. Yrkande 2 godtogs därför.

(16)

Det ansågs följaktligen lämpligt att ändra produktdefinitionen i förordningen om preliminär tull. Därför definieras den berörda produkten slutgiltigt som kombinerade kyl- och frysskåp med en volym på minst 400 liter och med frysdelen och kyldelen placerade bredvid varandra, med ursprung i Republiken Korea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8418 10 20.

(17)

Eftersom inga synpunkter har inkommit bekräftas slutsatserna avseende normalvärdet i skälen 18–22 i förordningen om preliminär tull.

(18)

Som anges i skäl 23 i förordningen om preliminär tull fastställdes exportpriset för försäljning på gemenskapsmarknaden genom närstående importörer på grundval av återförsäljningspriset till den första oberoende kunden i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. När exportpriserna konstruerades användes en vinstmarginal från ett företag som ansågs vara en oberoende importör av den berörda produkten. Efter den slutgiltiga underrättelsen till berörda parter påpekade en exporterande tillverkare att det företag som använts för att fastställa vinstmarginalen inte var en icke-närstående importör utan första oberoende kund till en närstående importör. Påpekandet undersöktes, och det konstaterades att det berörda företaget inte kunde betraktas som en icke-närstående importör. Man beslutade därför att dess vinstmarginal inte kunde användas för att konstruera exportpriserna. I stället måste en alternativ källa väljas för att fastställa en rimlig vinstmarginal enligt vad som föreskrivs i artikel 2.9 i grundförordningen. Några uppgifter om alternativa oberoende importörers vinstnivåer kunde inte hämtas fram inom ramen för undersökningen. Eftersom de två produkterna hör till samma vitvarusektor och de berörda exporterande tillverkarna i Republiken Korea är desamma, ansågs det därför rimligt att använda den vinstmarginal på 5 % som användes i antidumpningsförfarandet avseende mikrovågsugnar (4).

(19)

Eftersom inga ytterligare synpunkter har inkommit bekräftas slutsatserna avseende fastställandet av exportpriset i skälen 23–24 i förordningen om preliminär tull.

(20)

I de fall då ingen direkt jämförelse kunde göras mellan de exporterade och de inhemska modellerna och i syfte att så långt som möjligt fastställa normalvärdet på grundval av de exporterande tillverkarnas försäljning på den inhemska marknaden, gjordes, som anges i skäl 26 i förordningen om preliminär tull, justeringar av de normalvärden som hade fastställts för vissa modeller så att de avspeglade marknadsvärdet avseende skillnaderna i fysiska egenskaper mellan de modeller som såldes på den inhemska marknaden och de som exporterades i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen. Två av de exporterande tillverkarna invände mot de justeringar som gjordes i det preliminära skedet.

(21)

En exporterande tillverkare hävdade att ingen justering borde ha gjorts, eftersom eventuella skillnader i fråga om fysiska egenskaper mellan de modeller som exporterades och de modeller som såldes på den inhemska marknaden och som jämförelsen gällde ändå inte skulle påverka marknadspriset. Detta påstående avvisades, eftersom upp till sju skillnader hade konstaterats i jämförelsen mellan de modeller som exporterades och de som såldes på den inhemska marknaden och dessa skillnader ofta gällde väsentliga delar, såsom is- och vattenberedare, dörrarnas utformning och temperaturregleringen. Enligt normal ekonomisk logik bör sådana skillnader påverka marknadsvärdet på dessa modeller.

(22)

Den andra exporterande tillverkaren, för vilken kommissionen i det preliminära skedet hade justerat de inlämnade värdena för att de korrekt skulle återspegla marknadsvärdet beträffande skillnaderna i fysiska egenskaper, invände mot beräkningen. Efter den slutgiltiga underrättelsen påpekade företaget att vissa inslag i kommissionens beräkningssätt kunde leda till snedvridningar av normalvärdena och begärde att ett normalvärde räknades fram för exporterade modeller utan hänsyn till motsvarande inhemsk försäljning. Begäran undersöktes, och man fann att vissa av kommissionens justeringar avseende företagets yrkande om de fysiska egenskaperna kunde ha lett till snedvridna normalvärden. Kommissionen beslutade därför att man när det inte var möjligt att göra en direkt jämförelse mellan exporterade modeller och modeller som säljs på hemmamarknaden skulle konstruera normalvärden för det företaget enligt artikel 2.3 grundförordningen.

(23)

Alla de tre exporterande tillverkarna invände mot det preliminära avgörandet att inte bevilja den justering som begärts enligt artikel 2.10 g i grundförordningen för kreditkostnader som påstås ha uppkommit vid försäljningen på den inhemska marknaden. De tre exportörerna framhöll att de tillämpliga kreditvillkoren var avtalsreglerade och påtvingade av företagen. Det visades också att fakturorna kunde kopplas till betalningar. Med beaktande av ovanstående konstaterades att de inhemska kreditkostnaderna påverkade prisjämförelsen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, och det beslutades därför att justeringar skulle beviljas för dessa kostnader.

(24)

En exporterande tillverkare begärde att dess närstående importörers försäljning av skadade och felaktiga produkter inte skulle tas med i beräkningen av dumpningen. Denna försäljning, som utgjorde endast en mycket liten del av företagets försäljning på gemenskapsmarknaden, hade redovisats separat och granskats vid kontroller på plats. Det hade bevisats att denna försäljning verkligen hänförde sig till felaktiga eller skadade produkter samt att kunderna och priserna på dessa produkter var helt åtskilda från kunderna och priserna för den normala försäljningen. Eftersom en jämförbar försäljning på företagets inhemska marknad saknades kunde ingen meningsfull jämförelse göras beträffande denna försäljning. Denna begäran godtogs därför.

(25)

Samma exporterande tillverkare invände mot kommissionens preliminära avgörande att inte godta de redovisade kostnaderna för sjöfrakt i syfte att justera exportpriset i enlighet med artikel 2.10 e i grundförordningen. De redovisade kostnaderna för sjöfrakt avvisades eftersom de hade fakturerats till exportören genom ett närstående företag. Den exporterande tillverkaren kunde dock visa att det närstående företaget var en logistikenhet som lade ut transporttjänsterna på entreprenad till oberoende rederier. Det bevisades också att det närstående företaget fakturerade exportören den faktiska kostnaden för frakten, enligt det oberoende rederiets faktura till det närstående företaget, och med ett skäligt pålägg för sina tjänster. Det beslutades därför att de redovisade sjötransportkostnaderna kunde anses vara tillförlitliga, och beräkningarna justerades i enlighet med detta.

(26)

Bortsett från de justeringar som gjorts i enlighet med skälen 22–25 i denna förordning, bekräftas slutsatserna avseende jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriserna i skälen 25–30 i förordningen om preliminär tull.

(27)

Alla tre företagen invände mot den metod kommissionen hade använt för att beräkna dumpningsmarginalen. Som det redogjorts för i skälen 31–34 i förordningen om preliminär tull, jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet med priserna för alla enskilda exporttransaktioner till gemenskapen för att de betydande skillnader i exportpriser som utgjorde ett mönster i de skilda regionerna skulle återspeglas i dumpningsberäkningen och eftersom en jämförelse mellan antingen de vägda genomsnittliga normalvärdena och de vägda genomsnittliga exportpriserna eller mellan den individuella exporten och affärstransaktionerna på den inhemska marknaden inte skulle ha återspeglat dumpningens hela omfattning. För de tre exporterande tillverkarna bekräftades att det förelåg betydande skillnader i försäljningspriser mellan regionerna och att det av de skäl som redan togs upp i skälen 31–34 i förordningen om preliminär tull verkligen var ändamålsenligt att jämföra det vägda genomsnittliga normalvärdet med priserna för alla enskilda exporttransaktioner till gemenskapen. De exporterande tillverkarnas invändningar avvisas därför.

(28)

Mot bakgrund av ovanstående justeringar och efter justering av vissa felberäkningar är den slutliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av nettopriset cif vid gemenskapens gräns före tull, följande:

(29)

Eftersom inga nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit i detta särskilda avseende bekräftas slutsatserna i skälen 37–40 i förordningen om preliminär tull.

(30)

Efter det att de preliminära tullarna infördes ändrades produktdefinitionen på det sätt som anges i skäl 16 ovan. Därmed har uppgifter som hänför sig till modellen med tre dörrar utelämnats ur skadeanalysen. Det bör dock noteras att gemenskapsindustrin inte tillverkade denna typ av produkt under undersökningsperioden och att volymen på importen av modellen med tre dörrar från Republiken Korea till gemenskapen var försumbar.

(31)

Eftersom det konstaterades att Samsung Electronics Corporation (”Samsung”) hade en dumpningsmarginal under miniminivån under undersökningsperioden (se skäl 28), måste man skilja mellan den importen och resten av importen från Republiken Korea. Den senare kallas nedan ”dumpad import”. Skälen 44–47 i förordningen om preliminär tull ersätts därför av följande skäl. I syfte att skydda konfidentiella uppgifter visas uppgifterna om importen från de två återstående koreanska tillverkarna i indexerad form.

(32)

Enligt denna beräkning ökade volymen på den dumpade importen kraftigt (med 266 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Importvolymen ökade med 83 % 2003, med ytterligare 153 procentenheter 2004 och slutligen med 30 procentenheter under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden omfattade den dumpade importen mellan 180 000 och 250 000 enheter.

(33)

Marknadsandelen för den dumpade importen ökade med ca 20 procentenheter mellan 2002 och undersökningsperioden, och var mellan 42 och 50 % under undersökningsperioden. När det gäller indextalen ökade marknadsandelen med 21 % 2003, med ytterligare 43 procentenheter 2004 och med 6 procentenheter under undersökningsperioden. Totalt ökade marknadsandelen med 70 % mellan 2002 och undersökningsperioden.

(34)

De genomsnittliga priserna på den dumpade importen minskade också med ca 5 % mellan 2002 och undersökningsperioden, och enligt en jämförelse modell för modell underskred den dumpade importen gemenskapsindustrins priser med 34,4–42 % beroende på exportören.

(35)

Skäl 68 i förordningen om preliminär tull ersätts också enligt följande. Volymen på den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Republiken Korea ökade i betydande utsträckning (med 266 %) mellan 2002 och undersökningsperioden, och den dumpade importens marknadsandel ökade med ca 20 procentenheter mellan 2002 och undersökningsperioden. Genomsnittspriserna för den dumpade importen var genomgående lägre än gemenskapsindustrins genomsnittspriser under skadeundersökningsperioden. Enligt en jämförelse modell för modell med vägda genomsnitt underskred den dumpade importen gemenskapsindustrins priser med 34,4–42 % beroende på exportören, och prisunderskridandet var ännu större för vissa modeller.

(36)

Eftersom det inte finns några i grunden nya uppgifter eller argument med avseende på skadeaspekten, bekräftas skälen 41–71 i förordningen om preliminär tull, med undantag av skälen 44–47 och skäl 68 som har behandlats ovan.

(37)

Som anges ovan konstaterades det att Samsung hade en dumpningsmarginal under miniminivån under undersökningsperioden. Den betydande ökningen av volymen på den dumpade importen med 266 % mellan 2002 och undersökningsperioden, ökningen av marknadsandelen med ca 20 procentenheter och det konstaterade prisunderskridandet sammanföll i tiden med en försämrad ekonomisk situation för gemenskapsindustrin.

(38)

Eftersom Samsung hade en dumpningsmarginal under miniminivån under undersökningsperioden var det nödvändigt att undersöka om importen från Samsung ändå kunde ha vållat gemenskapsindustrin skada. För att skydda konfidentiella uppgifter visas uppgifterna om Samsung nedan i indexerad form.

(39)

Volymen på importen från Samsung ökade med 88 % mellan 2002 och undersökningsperioden. Närmare bestämt ökade den med 56 % mellan 2002 och 2003, med ytterligare 27 procentenheter 2004 och slutligen med 5 procentenheter under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden omfattade importen från Samsung mellan 100 000 och 170 000 enheter.

(40)

Marknadsandelen för importen från Samsung minskade med ca 5 procentenheter mellan 2002 och undersökningsperioden, och var mellan 28 och 36 % under undersökningsperioden. När det gäller indextalen ökade marknadsandelen med 3 % 2003, men minskade sedan med 13 procentenheter 2004 och med ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden. Totalt minskade marknadsandelen med 12 % mellan 2002 och undersökningsperioden.

(41)

De genomsnittliga priserna på importen från Samsung minskade också med ca 14 % mellan 2002 och undersökningsperioden, och enligt en jämförelse modell för modell underskred importen från Samsung gemenskapsindustrins priser med 34,1 %.

(42)

Med tanke på den ökade importen från Samsung och det konstaterade prisunderskridandet kan det inte uteslutas att den importen bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Man har dock även konstaterat följande: i) importen från Samsung ökade mycket långsammare än övrig import från Republiken Korea under perioden från 2002 till undersökningsperioden, ii) till skillnad från den övriga importen från Republiken Korea har marknadsandelen för importen från Samsung minskat med 5 procentenheter mellan 2002 och undersökningsperioden, iii) under undersökningsperioden var importen från Samsung till gemenskapsmarknaden betydligt mindre än den övriga importen från Republiken Korea, både när det gäller volym och marknadsandel, och iv) jämförelsen modell för modell visar att Samsungs priser visserligen var lägre än gemenskapsindustrins men att de genomgående var högre än för den övriga importen från Republiken Korea.

(43)

Konsekvenserna av importen från Samsung betraktas därför inte som tillräckliga för att bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit. Konsekvenserna av importen från Samsung betraktas därför inte som tillräckliga för att bryta orsakssammanhanget mellan den dumpade importen och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(44)

Eftersom inga ytterligare nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit bekräftas slutsatserna i skälen 72–96 i förordningen om preliminär tull, med undantag för den första meningen i skäl 73 enligt ovanstående.

(45)

Eftersom inga nya och underbyggda uppgifter eller argument har inkommit i detta särskilda avseende bekräftas slutsatserna i skälen 97–114 i förordningen om preliminär tull.

(46)

Mot bakgrund av slutsatserna avseende dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör en slutgiltig antidumpningstull motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen införas. Den bör dock inte vara högre än den skademarginal som anges i skäl 119 i förordningen om preliminär tull och som bekräftas i denna förordning. Eftersom skademarginalen alltid har varit högre än dumpningsmarginalen bör åtgärderna grundas på dumpningsmarginalen.

(47)

Följande slutgiltiga tullsatser bör därför tillämpas:

(48)

Med beaktande av storleken på de dumpningsmarginaler som konstaterats för de exporterande tillverkarna i Republiken Korea och nivån på den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt till en sats som motsvarar den slutgiltiga tullen. Eftersom modellen med tre dörrar nu utgått ur produktdefinitionen (se skälen 12–16) och de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna bör de belopp för vilka säkerhet ställts preliminärt och som gäller import av modellen med tre dörrar eller som överskrider de slutgiltiga antidumpningstullsatserna frisläppas.

(49)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. De avspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas för ”alla andra företag”) gäller således endast import av produkter med ursprung i det berörda landet och som tillverkas av företagen och därmed av de särskilda rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla andra företag”.

(50)

Ansökningar om tillämpning av individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. denna namnändring eller ändring av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.