This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 31993L0006
Council Directive 93/6/EEC of 15 March 1993 on the capital adequacy of investments firms and credit institutions
Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut
Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut
EGT L 141, 11.6.1993, p. 1–26
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(FI, SV, CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)
No longer in force, Date of end of validity: 19/07/2006; upphävd genom 32006L0049
Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 141 , 11/06/1993 s. 0001 - 0026
Finsk specialutgåva Område 6 Volym 4 s. 0058
Svensk specialutgåva Område 6 Volym 4 s. 0058
RÅDETS DIREKTIV 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och tredje meningen i detta, med beaktande av kommissionens förslag (1), i samarbete med Europaparlamentet (2), med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och med beaktande av följande: Huvudsyftet med direktiv 93/22/EEG den 10 maj 1993 om investeringstjänster på värdepappersområdet (4) är att göra det möjligt för värdepappersföretag som är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i hemlandet och övervakade av dessa myndigheter, att grunda filialer och fritt tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. Det direktivet ger sålunda bestämmelser om samordning av de regler som styr auktorisation av och verksamhet i värdepappersföretag. Det angivna direktivet sätter dock inga gemensamma normer för kapitalbasen i värdepappersföretag och fastställer inte heller storleken av startkapitalet i sådana företag. Det fastställer ingen gemensam ram för övervakning av de risker sådana företag utsätter sig för. Direktivet hänvisar i flera av bestämmelserna till andra gemenskapsinitiativ vilkas syfte skulle vara att vidta samordnade åtgärder inom dessa områden. Den hållning som har intagits är att genomföra endast den harmonisering som är väsentlig, nödvändig och tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisationer och av systemen för övervakning av försiktigheten (prudential supervision systems). Antagandet av regler om samordning för att definiera kapitalbasen i värdepappersföretag, fastställande av dettas och startkapitalets belopp och fastställande av en gemensam ram för övervakning av de risker värdepappersföretag utsätter sig för är väsentliga drag i den harmonisering som är nödvändig för att uppnå ett ömsesidigt erkännande inom ramen för en inre finansmarknad. Det är lämpligt att fastställa olika belopp för grundkapitalet beroende på omfattningen av den verksamhet ett värdepappersföretag har godkännande för. De värdepappersföretag som redan finns bör på vissa villkor tillåtas att fortsätta sin verksamhet även om de inte uppfyller de minimikrav för startkapital som fastställts för nya företag. Medlemsstaterna kan också fastställa strängare regler än vad detta direktiv anger. Detta direktiv utgör en del av en större internationell ansträngning för att åstadkomma en tillnärmning av gällande regler avseende övervakning av värdepappersföretag och kreditinstitut (här nedan sammanfattande benämnda "institut"). De gemensamma grundnormerna för institutens kapitalbas är ett av huvuddragen i den inre marknaden i investeringstjänstesektorn eftersom kapitalbasen tjänar syftet att säkerställa institutens fortlevnad och att skydda investerarna. På en gemensam finansmarknad konkurrerar instituten, antingen de är värdepappersföretag eller kreditinstitut, direkt med varandra. Det är därför önskvärt att göra behandlingen av kreditinstitut och värdepappersföretag likvärdig. I fråga om kreditinstitut har redan gemensamma normer upprättats för övervakning och tillsyn av kreditrisker genom rådets direktiv 89/647/EEG den 18 december 1989 om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (5). Det är nödvändigt att utveckla gemensamma normer för de marknadsrisker som ett kreditinstitut utsätter sig för och att ge en kompletterande ram för övervakningen av dessa risker, särskilt marknadsrisker såsom positionsrisker, motparts/avvecklingsrisker och valutakursrisker. Det är nödvändigt att införa en modell med "handelslager" som anger innehaven av värdepapper och andra finansiella instrument som innehas för omsättningsändamål och som är utsatta huvudsakligen för marknadsrisker och risker hänförliga till vissa finansiella tjänster som erbjuds kunderna. Det är önskvärt att institut med en i såväl absoluta som relativa tal obetydlig egen handel skall kunna tillämpa direktiv 89/647/EEG snarare än de krav som uppställs i bilaga 1 och 2 till detta direktiv. Det är viktigt att övervakning av avvecklings- och leveransrisker beaktar tillgängligheten av system som erbjuder lämpligt skydd för att minska dessa risker. Under alla omständigheter måste instituten följa detta direktiv vad gäller täckning av valutakursrisker i sin samlade verksamhet. Lägre kapitalkrav bör uppställas för innehav av valutor med ett nära inbördes samband som antingen bekräftats statistiskt eller som härrör från överenskommelser mellan regeringar, med beaktande särskilt av tillskapandet av den europeiska valutaunionen. Tillgängligheten i alla institut till system för intern övervakning och styrning av räntenivårisker avseende hela verksamheten är särskilt viktig för att minimera sådana risker. De behöriga myndigheterna bör följaktligen ha överblick över sådana system. Rådets direktiv 92/121/EEG av den 21 december 1992 om övervakning och kontroll av kreditinstituts större engagemang (6) syftar inte till att fastställa gemensamma regler för övervakning av större engagemang för verksamhet som huvudsakligen är föremål för marknadsrisker. I det direktivet hänvisas till annat i gemenskapen pågående arbete där avsikten är att införa samordnade regler inom detta område. Det är nödvändigt att anta gemensamma regler för övervakning och styrning av stora exponeringar som värdepappersföretag utsätter sig för. Kreditinstitutens kapitalbas har redan definierats i rådets direktiv 89/299/EEG av den 17 april 1989 om kapitalbasen i kreditinstitut (7). Nyss nämnda definition bör utgöra grunden för definitionen av institutens kapitalbas. Det finns dock anledning att låta definitionen av institutens kapitalbas enligt detta direktiv skilja sig från definitionen i nyss nämnda direktiv så att särdragen i verksamheten beaktas hos de institut som huvudsakligen är utsatta för marknadsrisker. Rådets direktiv 92/30/EEG av den 6 april 1992 om gruppbaserad tillsyn av kreditinstitut (8) uppställer konsolideringsprincipen. I direktivet fastställs inte några gemensamma regler för sammanställd redovisning i finansiella institut som huvudsakligen sysslar med verksamhet utsatt för marknadsrisker. I det direktivet hänvisas till annat i gemenskapen pågående arbete där avsikten är att införa samordnade regler inom detta område. Direktiv 92/30/EEG är inte tillämpligt på koncerner som omfattar en eller flera värdepappersföretag men som inte omfattar några kreditinstitut. Det framstod dock som önskvärt att tillhandahålla en gemensam modell för hur gruppbaserad tillsyn av värdepappersföretag skall införas. Tekniska anpassningar av de närmare regler som fastställs i detta direktiv kan från tid till annan behövas för att beakta ny utveckling inom området för investeringstjänster. Kommissionen kommer sålunda att föreslå de ändringar som är nödvändiga. Rådet bör vid ett senare tillfälle besluta om anpassning av detta direktiv till den tekniska utvecklingen i enlighet med rådets direktiv 87/373 av den 13 juli 1987 med fastställande av förfaranden för utövandet av de befogenheter det tillagt kommissionen (9). Under mellantiden bör rådet på förslag från kommissionen själv genomföra sådan anpassning. Det bör bestämmas att detta direktiv inom tre år från den dag då det börjar tillämpas skall ses över i belysning av erfarenheter, utvecklingen på finansmarknaden och arbetet i internationella fora för tillsynsmyndigheter. En sådan översyn bör också omfatta en eventuell översyn av den förteckning över områden som kan göras till föremål för teknisk anpassning. Detta direktiv och direktiv 93/22/EEG om investeringstjänster på värdepappersområdet är så nära besläktade att det kunde leda till snedvridning av konkurrensen om de träder i kraft på olika dagar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Medlemsstaterna skall tillämpa kraven i detta direktiv på värdepappersföretag och kreditinstitut enligt definitionen i artikel 2. 2. En medlemsstat får ålägga värdepappersföretag och kreditinstitut som den har auktoriserat ytterligare eller strängare krav. DEFINITIONER Artikel 2 I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: 1. kreditinstitut: institut som motsvarar definitionen i rådets första direktiv (77/780/EEG) av den 12 december 1977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, artikel 1, första strecksatsen (10) och som är underkastat de krav som åläggs genom direktiv 89/647/EEG. 2. värdepappersföretag: institut som motsvarar definitionen i direktiv 93/22/EEG, artikel 1 punkt 2 och som är underkastade de krav som åläggs genom nyss nämnda direktiv, utom - kreditinstitut, - lokala företag såsom de definierats under punkt 20, och - företag som endast mottar och vidarebefordrar kundorder utan att inneha kontanter eller värdepapper som tillhör företagets klienter och som därför aldrig står i skuld gentemot sina klienter. 3. institut: kreditinstitut och värdepappersföretag. 4. erkänt värdepappersföretag i tredje land: företag som om det vore upprättat inom gemenskapen skulle omfattas av definitionen av värdepappersföretag i punkt 2 och som är auktoriserat i ett tredje land samt är underkastat och uppfyller försiktighetsregler som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning är minst lika stränga som de som fastställts i detta direktiv. 5. finansiella instrument: instrument som förtecknats i avsnitt B i bilagan till direktiv 93/22/EEG. 6. handelslagret i ett kreditinstitut skall bestå av: a) Det egna innehavet av finansiella instrument som innehas för försäljning eller har anskaffats av institutet i avsikt att på kort sikt dra nytta av faktiska eller förväntade skillnader mellan inköps- och försäljningspriserna eller andra förändringar av priser eller räntesatser samt innehav av finansiella instrument som härrör från förmedling av avstämda huvudfordringar eller innehav som har anskaffats för att skydda andra delar av innehållet i handelslagret. b) Exponeringar till följd av ej avslutade affärer, ej fullgjorda leveranser och derivatinstrument som handlas på OTC-marknad som avses i punkt 1, 2, 3 och 5 i bilaga 2, exponeringar till följd av repor och andra värdepapperslån som baseras på värdepapper vilka ingår i handelslagret som definierats under a och som avses i bilaga 2, punkt 4, sådana exponeringar som avser omvända repor och värdepapperslån som beskrivs i samma punkt, under förutsättning att de behöriga myndigheterna godkänner detta, om exponeringarna svarar antingen mot villkoren i, ii, iii och v nedan eller mot villkoren iv och v nedan: i) Exponeringarna marknadsvärderas dagligen i enlighet med de förfaranden som fastställs i bilaga 2. ii) Lånesäkerheten justeras för att beakta väsentliga förändringar i värdet av berörda värdepapper som ingår i ifrågavarande avtal eller affär i enlighet med en regel som kan godtas av de behöriga myndigheterna. iii) Avtalet eller affären omfattar att institutets anspråk automatiskt och omedelbart skall avräknas mot motpartens anspråk, om denne inte fullgör sina förpliktelser. iv) Ifrågavarande avtal eller affär sker mellan personer som yrkesmässigt bedriver handel med värdepapper. v) Avtalen och affärerna har endast sitt gängse och godtagbara innehåll och artificiella transaktioner, särskilt sådana som inte är av kortfristig beskaffenhet, utesluts. c) Sådana åtaganden i form av avgifter, provisioner, räntor, utdelningar och marginalsäkerhet avseende i börshandel omsatta derivatinstrument som är direkt relaterade till de poster som ingår i handelslagret och som avses i bilaga 2 punkt 6. Enskilda poster skall föras in i eller utgå ur handelslagret i enlighet med objektiva förfaranden som där så är lämpligt skall omfatta redovisningsnormerna i det berörda institutet. De behöriga myndigheterna skall ha överblick över sådana förfaranden och deras likformiga tillämpning. 7. moderföretag, dotterföretag och finansiella institut definieras i enlighet med direktiv 92/30/EEG artikel 1. 8. finansiellt holdingbolag: finansiella institut vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansiella institut av vilka minst ett är kreditinstitut eller värdepappersföretag. 9. riskviktning: storleken av den kreditrisk som gäller för berörda motparter enligt direktiv 89/647/EEG. Dock skall tillgångar som utgörs av fordringar mot och andra exponeringar i förhållande till värdepappersföretag eller erkända värdepappersföretag i tredje land och exponeringar gentemot erkända finansiella institut eller börser ges samma vikt som den som ges när berörd motpart är ett kreditinstitut. 10. derivatinstrument som handlas på OTC-marknad: sådana ränte- och valutakontrakt som avses i bilaga 2 till direktiv 89/647/EEG och kontrakt utanför balansräkningen grundade på aktier under förutsättning att inga sådana kontrakt omsätts på erkända reglerade marknader där de dagligen prövas mot marginalsäkerhetskrav och i fråga om valutakontrakt under förutsättning att varje sådant kontrakt har en ursprunglig löptid på mer än 14 kalenderdagar. 11. reglerad marknad: marknad som motsvarar den definition som givits i direktiv 93/22/EEG artikel 1.13. 12. kvalificerade poster: långa eller korta positioner i sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 b i direktiv 89/647/EEG och av skuldinstrument som är utfärdade av värdepappersföretag eller av erkända värdepappersföretag i tredje land och dessutom långa eller korta innehav av andra räntebärande instrument under förutsättning för det första att sådana räntebärande instrument noterats på åtminstone en reglerad marknad i någon medlemsstat eller vid en börs i ett tredje land som är erkänd av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten, och för det andra att instrumenten dels av det berörda institutet betraktas som tillräckligt likvida och som med hänsyn till utfärdarens solvens, är förknippade med en grad av risk för bristande fullgörelse som motsvarar eller understiger den som gäller för sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 b i direktiv 89/647/EEG. Det sätt på vilket instrumenten värderas skall granskas av de behöriga myndigheterna vilka skall undanröja institutets bedömning om de anser att instrumenten har en alltför hög risk för bristande fullgörelse för att utgöra kvalificerade poster. Utan hinder av vad som sägs i föregående stycke och i avvaktan på ytterligare samordning skall de behöriga myndigheterna enligt egen bedömning kunna som kvalificerade poster godkänna instrument som är tillräckligt likvida och som med hänsyn till utfärdarens solvens är förknippade med en grad av risk för bristande fullgörelse som motsvarar eller understiger den som gäller för sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 b i direktiv 89/647/EEG. Den normalrisk som beräknas för sådana måste vara värderad till en sådan nivå av åtminstone två kreditbedömningsinstitut som är erkända av de behöriga myndigheterna eller av endast ett sådant kreditbedömningsinstitut om den inte värderas under denna nivå av något annat kreditbedömningsinstitut som är erkänt av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna får emellertid avstå från villkoret i föregående stycke om de bedömer det vara olämpligt i belysning av exempelvis marknadens särdrag, utfärdaren, det utställda beloppet eller någon kombination av dessa omständigheter. Dessutom skall de behöriga myndigheterna kräva att instituten tillämpar den maximala viktning som framgår av tabell 1 i punkt 14 i bilaga 1 på sådana instrument som utgör en särskild risk på grund av utfärdarens otillräckliga solvens eller likviditet. De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat skall regelbundet tillställa rådet och kommissionen upplysningar om vilka metoder som används för att värdera kvalificerade poster, särskilt de metoder som används för värdering av dokumentens likviditetsgrad och utfärdarens solvens. 13. fordringar på centralregeringar: långa eller korta innehav av sådana tillgångar som avses i artikel 6.1 a i direktiv 89/647/EEG och sådana som åsätts nollvikt i artikel 7 i det direktivet. 14. konvertibel: värdepapper som enligt innehavarens val kan utbytas mot ett annat värdepapper, vanligen en aktie i det bolag som har utfärdat det förstavärdepapperet. 15. köpoption: instrument som ger innehavaren rätt att intill en angiven tidpunkt köpa ett antal aktier eller obligationer till fastställt pris. Åtagandet kan infrias genom överlämnade av värdepapperen eller av motsvarande kontantbelopp. 16. täckt köpoption: instrument som är utfärdat av någon annan än den som utfärdat det bakomliggande instrumentet och som ger innehavaren rätt att köpa ett antal aktier eller obligationer till ett fastställt pris eller rätt att säkra en vinst eller undvika en förlust definierad genom hänvisning till variationer i ett index avseende några av de finansiella instrument som förtecknats i avdelning B i bilagan till direktiv 93/22/EEG, till dess att köpoptionen upphör att gälla. 17. Repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller dess motpart överför värdepapper eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper om garantin har utfärdats av en erkänd börs som innehar rätten till värdepapperen och avtalet inte ger institutet möjlighet att överföra eller pantsätta ett enskilt värdepapper till mer än en motpart vid varje tidpunkt, och som har förpliktat sig att återköpa dem (eller värdepapper av motsvarande slag) till ett fastställt pris och vid en tidpunkt i framtiden som är fastställd eller skall fastställas av den som överför instrumentet; avtalet är en repa för det institut som säljer värdepapperen och en omvänd repa för det institut som köper dem. En omvänd repa skall anses vara en affär mellan personer som yrkesmässigt bedriver handel med värdepapper om motparten är föremål för samordnade sundhetsåtgärder på gemenskapsnivå eller är ett kreditinstitut i zon A sådant det definierats i direktiv 89/647/EEG eller är ett erkänt värdepappersföretag i tredje land eller om avtalet har slutits med en erkänd clearingorganisation eller en erkänd börs. 18. värdepapperslån: affär där ett institut eller dess motpart överför värdepapper mot lämplig säkerhet under förutsättning att låntagaren åtar sig att återlämna likvärdiga värdepapper vid någon framtida tidpunkt eller vid anfordran från den som gör överföringen. Affären är utlåning av värdepapper för det institut som överför värdepapperen och inlåning av värdepapper för det institut till vilka de överförs. Inlåning av värdepapper skall anses vara en affär mellan personer som yrkesmässigt handlar med värdepapper om motparten är föremål för samordnad övervakning av sundheten på gemenskapsnivå eller är ett kreditinstitut i zon A såsom det definierats i direktiv 89/647/EEG eller är ett erkänt värdepappersföretag i tredje land eller om avtalet har slutits med en erkänd clearingorganisation eller en erkänd börs. 19. clearingmedlem: medlem vid den börs eller den clearingorganisation som står i direkt kontraktsförhållande med den centrala motparten (marknadsgaranten). Icke clearingmedlemmar måste avveckla sina affärer genom en clearingmedlem. 20. lokalt företag: företag som handlar endast för egen räkning på en börs för finansiella terminer eller optioner eller handlar för eller ställer priser för andra medlemmar på samma börs och garanterade av en clearingmedlem på samma börs. Ansvaret för att säkerställa efterlevnaden av avtal som ingås av ett sådant företag måste bäras av en clearingmedlem på samma börs, och sådana avtal måste beaktas vid beräkning av det totala kapitalkravet för clearingmedlemmen så länge det lokala företagets innehav hålls helt åtskilda från clearingmedlemmens. 21. delta: den väntade förändringen i priset för en option i förhållande till en liten förändring i priset för det underliggande instrumentet. 22. Vid tillämpning av punkt 4 i bilaga 1 avser lång position ett innehav för vilket ett institut har fastställt den räntesats det skall erhålla vid någon tidpunkt i framtiden och kort position ett innehav för vilket det har fastställt den räntesats det skall betala vid någon tidpunkt i framtiden. 23. kapitalbas: kapitalbas såsom denna har definierats i direktiv 89/299/EEG. Denna definition kan emellertid utvidgas under sådana förhållanden som beskrivs i bilaga 5. 24. startkapital: posterna 1 och 2 enligt artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG. 25. ursprunglig kapitalbas: summan av posterna 1, 2 och 4 minus summan av posterna 9, 10 och 11 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG. 26. kapital: kapitalbas. 27. justerad löptid beräknas med användande av den formel som anges i punkt 26 i bilaga 1. STARTKAPITAL Artikel 3 1. Värdepappersföretag som innehar kontanter eller värdepapper för kunders räkning och som tillhandahåller någon av följande tjänster skall ha ett startkapital på 125 000 ecu: - mottagande och vidarebefordran av kundorder som avser finansiella instrument. - fullgörande av kundorder som avser finansiella instrument. - individuell portföljförvaltning bestående av finansiella instrument. Denna regel gäller under förutsättning att de inte handlar med finansiella instrument för egen räkning eller garanterar emissioner av finansiella instrument. Innehav av poster av finansiella instrument utanför handelslagret i syfte att investera kapitalbasen betraktas inte som sådan handel som avses i första stycket eller i punkt 2. De behöriga myndigheterna får emellertid tillåta att ett värdepappersföretag som utför investerarens order av finansiella instrument innehar sådana instrument för egen räkning om - sådana innehav endast är en följd av att företaget inte lyckas anpassa sina inköp exakt till investerarens order, - det samlade marknadsvärdet av alla sådana poster har ett tak på 15 procent av företagets startkapital, - företaget motsvarar de krav som åläggs i artikel 4 och 5, och - sådana innehav är av tillfällig och provisorisk beskaffenhet och begränsas till den tid som åtgår för att genomföra ifrågavarande affär. 2. Medlemsstaterna får nedsätta det belopp som avses i punkt 1 till 50 000 ecu om ett företag inte har godkännande för att inneha kontanter eller värdepapper för uppdragsgivarens räkning eller att handla för egen räkning eller att lämna emissionsgarantier. 3. Alla övriga värdepappersföretag skall ha ett startkapital på 730 000 ecu. 4. De företag som avses i artikel 2.2 andra och tredje strecksatserna skall ha ett startkapital på 50 000 ecu om de utnyttjar etableringsfriheten eller tillhandahåller tjänster enligt artikel 14 eller 15 i direktiv 93/22/EEG. 5. Utan hinder av innehållet i punkt 1 P 4 får medlemsstaterna förlänga auktorisationen för värdepappersföretag och företag som omfattas av punkt 4 och som har grundats innan detta direktiv börjar gälla och vilkas kapitalbas är mindre än det startkapital som anges för dem i punkt 1 P 4. Sådana företags kapitalbas får inte sjunka under den högsta referensnivå som beräknas efter dagen för anmälan av detta direktiv. Denna referensnivå utgörs av det dagliga genomsnittet av nivån på kapitalbasen beräknad under den sexmånadersperiod som föregår beräkningsdagen. Den skall beräknas var sjätte månad för närmast föregående period. 6. Om ägandet till ett företag som omfattas av punkt 5 övertas av annan fysisk eller juridisk person än den som tidigare kontrollerade företaget, skall kapitalbasen i företaget uppgå minst till den nivå som har fastställts för det i punkt 1 P 4 utom i följande fall: i) Vid ett första övertagande genom arv efter det att detta direktiv börjat tillämpas under förutsättning av de behöriga myndigheternas godkännande. Den lägre gränsen för kapitalbasen får gälla under högst tio år efter detta övertagande. ii) Vid förändring i sammansättningen av delägarkretsen så länge minst en av delägarna vid den tidpunkt detta direktiv börjar tillämpats finns kvar i kretsen under högst tio år efter det att detta direktiv har börjat tillämpas. 7. Under vissa särskilda omständigheter och med de behöriga myndigheternas samtycke behöver dock vid fusion mellan två eller flera värdepappersföretag eller sådana företag som omfattas av punkterna 1 P 4 kapitalbasen för det företag som uppstår genom fusionen inte uppgå till den nivå som fastställts i punkt 1 P 4. Dock får vid sådan tidpunkt då de nivåer som där anges inte har uppnåtts kapitalbasen inte sjunka under de fusionerade företagens sammanlagda kapitalbas vid tidpunkten för fusionen. 8. Kapitalbasen i värdepappersföretag och företag som omfattas av punkt 4 får inte sjunka under den nivå som anges i punkt 1 P 5 och 7. Om kapitalet sjunker under dessa nivåer får de behöriga myndigheterna dock när omständigheterna ger anledning till det medge sådana företag en begränsad tid inom vilken kapitalet skall återställas eller verksamheten upphöra. AVSÄTTNINGAR FÖR RISKER Artikel 4 1. De behöriga myndigheterna skall kräva att institut har en kapitalbas som alltid uppgår till eller överstiger summan av följande poster: i) För verksamhet som hänför sig till handelslagret, de kapitalkrav som beräknas i enlighet med bilaga 1, 2 och 6. ii) För all övrig verksamhet, de kapitalkrav som beräknas i enlighet med bilaga 3. iii) För all verksamhet utom verksamhet som hänför sig till handelslagret och utom icke-likvida tillgångar om de har dragits från kapitalbasen enligt punkt 2 d i bilaga 5, de kapitalkrav som uppställts i direktiv 89/647/EEG. iv) De kapitalkrav som uppställts i punkt 2. Oavsett storleken av de kapitalkrav som avses i i-iv får kravet på kapitalbas för värdepappersföretag aldrig vara lägre än det belopp som föreskrivs i bilaga 4. 2. De behöriga myndigheterna skall kräva att instituten med tillräcklig kapitalbas täcker sådana risker som uppkommer i samband med verksamhet som ligger utanför räckvidden för detta direktiv och direktiv 89/647/EEG men som kan anses vara likartade med de risker som omfattas av dessa direktiv. 3. Om den kapitalbas som ett institut innehar sjunker under det belopp för kapitalbas som krävs i punkt 1, skall de behöriga myndigheterna se till att institutet vidtar lämpliga åtgärder för att rätta till förhållandena så snart som möjligt. 4. De behöriga myndigheterna skall kräva att instituten inrättar övervaknings- och tillsynssystem för ränterisken för hela sin verksamhet, och de behöriga myndigheterna skall ha överblick över sådana system. 5. Det skall krävas att instituten inför de behöriga myndigheterna visar att de använder system som vid varje tidpunkt kan beräkna de ekonomiska tillgångarna med rimlig noggrannhet. 6. Utan hinder av innehållet i punkt 1 får de behöriga myndigheterna medge att institut beräknar kapitalkraven för sådan verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet med direktiv 89/647/EEG i stället för att göra det enligt bilaga 1 och 2 till det här direktivet under följande förutsättningar: i) Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handelslagret för sådana institut överstiger normalt inte 5 procent av den sammanlagda omsättningen. ii) Det sammanlagda innehav som förtecknats i handelslagret överstiger normalt inte 15 miljoner ecu, och iii) Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handelslagret för sådana institut överstiger aldrig 6 procent av den sammanlagda omsättningen och det sammanlagda innehavet som förtecknats i handelslagret överstiger aldrig 20 miljoner ecu. 7. För att beräkna andelen av verksamhet som hänför sig till handelslagret i förhållande till hela verksamheten såsom angivits i punkt 6 i och iii får de behöriga myndigheterna beakta antingen verksamhetens sammanlagda omfattning inom och utanför balansräkningen, resultaträkningen eller kapitalbasen i berörda institut eller en kombination av dessa mått. När storleken av verksamheten inom och utom balansräkningen bedöms, värderas skuldinstrument till sitt marknadspris eller till värdet av huvudfordran, aktier till sitt marknadspris och derivatinstrument till nominella värdet eller marknadsvärdet för underliggande instrument. Långa positioner och korta positioner adderas oavsett om värdena är positiva eller negativa. 8. Om ett institut skulle överskrida någon eller båda av de gränser som gäller enligt punkt 6 i och ii mera än under en kort tid eller någon eller båda av de gränser som gäller enligt punkt 6 iii skall det krävas att det i fråga om verksamhet som hänför sig till handelslagret uppfyller de krav som åläggs det enligt artikel 4.1 i stället för dem som följer av direktiv 89/647/EEG och att institutet underrättar den behöriga myndigheten. ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV STORA EXPONERINGAR Artikel 5 1. Instituten skall övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med direktiv 92/121/EEG. 2. Utan hinder av innehållet i punkt 1 skall de institut som beräknar kapitalkraven för den verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet med bilaga 1 och 2 övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med direktiv 92/121/EEG med de förändringar som har fastställts i bilaga 6 till det här direktivet. VÄRDERING AV POSITIONER FÖR RAPPORTERING Artikel 6 1. Instituten skall dagligen marknadsvärdera innehållet i handelslagret på marknaden om inte artikel 4.6 gäller för dem. 2. Om det inte finns omedelbar tillgång till marknadspriser, t.ex. vid handel med nyutgivna värdepapper på primärmarknaderna, får de behöriga myndigheterna efterge det krav som uppställts i punkt 1 och kräva att instituten använder alternativa värderingsmetoder under förutsättning att sådana metoder är tillräckligt försiktiga och har godkänts av de behöriga myndigheterna. TILLSYN PÅ GRUPPNIVÅ Artikel 7 Allmänna principer 1. De kapitalkrav som uppställs i artikel 4 och 5 för institut som varken är moderbolag eller dotterbolag till sådana bolag skall tillämpas på institutet ensamt. 2. De krav som i artiklarna 4 och 5 uppställs för - ett institut som såsom dotterföretag har ett kreditinstitut i den mening som avses i direktiv 92/30/EEG, ett värdepappersföretag eller annat finansiellt institut eller som har en ägarandel i ett sådant institut, och - ett institut vars moderföretag är ett finansiellt holdingbolag, skall tillämpas på gruppnivå enligt de metoder som har fastställts i ovannämnda direktiv och i punkterna 7 P 14 i denna artikel. 3. Om en företagsgrupp som omfattas av punkt 2 inte innehåller något kreditinstitut, skall direktiv 92/30/EEG tillämpas med följande anpassningar: - finansiellt holdingbolag avser ett finansiellt institut vars dotterföretag antingen uteslutande eller huvudsakligen är värdepappersföretag eller andra finansiella institut av vilka åtminstone ett är ett värdepappersföretag. - holdingbolag med blandad verksamhet avser ett moderbolag, som inte är ett finansiellt holdingbolag eller ett värdepappersföretag, vars dotterbolag omfattar åtminstone ett värdepappersföretag. - de behöriga myndigheterna avser de nationella myndigheter som enligt lag eller förordning erhållit befogenhet att övervaka värdepappersföretag. - alla hänvisningar till kreditinstitut ersätts med hänvisningar till värdepappersföretag. - artikel 3.5 andra stycket i direktiv 92/30/EEG skall inte gälla. - i artikel 4.1, 4.2 och 7.5 i direktiv 92/30/EEG ersätts alla hänvisningar till direktiv 77/780/EEG med hänvisningar till direktiv 93/22/EEG. - vid tillämpning av artikel 3.9 och 8.3 i direktiv 92/30/EEG ersätts hänvisningar till Rådgivande bankrörelsekommittén med hänvisningar till rådet och kommissionen. - första meningen i artikel 7.4 i direktiv 92/30/EEG skall ersättas med följande: "Om ett värdepappersföretag, ett finansiellt holdingbolag eller ett holdingbolag med blandad verksamhet äger ett eller flera dotterbolag som är försäkringsbolag, skall de behöriga myndigheterna och de myndigheter som har anförtrotts uppdraget att utöva den offentliga tillsynen av försäkringsföretag nära samarbeta". 4. De behöriga myndigheter som har ålagts eller fått befogenhet att utöva gruppbaserad tillsyn av sådana företagsgrupper som omfattas i punkt 3 får i avvaktan på närmare samordning av övervakningen av sådana företagsgrupper på gruppnivå och när omständigheterna ger anledning därtill efterge denna skyldighet under förutsättning att varje värdepappersföretag i företagsgruppen i) använder den definition av kapitalbas som anges i punkt 9 i bilaga 5, ii) individuellt motsvarar de krav som uppställs i artikel 4 och 5, och iii) inrättar system för att övervaka och kontrollera kapitalkällorna för alla övriga finansiella institut inom gruppen. 5. De behöriga myndigheterna skall kräva att värdepappersföretag i en företagsgrupp som har beviljats ett sådant undantag som bestämts i punkt 4 skall underrätta dem om sådana risker som skulle kunna undergräva deras ekonomiska ställning, däribland sådana som sammanhänger med sammansättningen av och källorna till kapitalet. Om de behöriga myndigheterna då finner att tillgångarna inte är skyddade på lämpligt sätt, skall de kräva att värdepappersföretagen vidtar åtgärder inbegripande om så är nödvändigt begränsning av kapitalöverföringar till andra enheter inom gruppen. 6. Om de behöriga myndigheterna efterger den skyldighet att utöva gruppbaserad tillsyn som bestäms i punkt 4, skall de vidta andra lämpliga åtgärder för att övervaka riskerna, i synnerhet stora exponeringar för gruppen som helhet, inklusive företag som inte är belägna i en medlemsstat. 7. Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa de krav som har uppställts i artikel 4 och 5 på individuell eller delgruppsnivå gentemot ett institut som såsom moderföretag är underkastat gruppbaserad tillsyn och gentemot dotterföretag till ett sådant institut som är underkastat myndigheternas skyldighet att utöva gruppbaserad tillsyn och som ingår i tillsynen på gruppnivå av moderföretaget. Samma möjlighet till underlåtelse skall finnas när moderföretaget är ett finansiellt holdingbolag som har huvudkontor i samma medlemsstat som institutet under förutsättning att det är underkastat samma tillsyn som den som utövas över kreditinstitut eller värdepappersföretag och uppfyller de krav som har uppställts i artikel 4 och 5. I båda fallen måste, om möjligheten till underlåtelse utnyttjas, en lämplig fördelning av kapitalbasen inom gruppen säkerställas. 8. Om ett institut har ett moderföretag som är auktoriserat och beläget i en annan medlemsstat skall de behöriga myndigheter som har beviljat auktorisationen tillämpa de regler som har fastställts i artikel 4 och 5 på institutet på individuell nivå eller där så är lämpligt på delgruppsnivå. 9. Utan hinder av innehållet i punkt 8 får de behöriga myndigheter som har ansvar för auktorisation av dotterföretaget till ett moderföretag som är ett institut genom bilateral överenskommelse delegera sitt ansvar för tillsyn av dotterföretagets kapitaltäckning och stora exponeringar till de behöriga myndigheter som har auktoriserat och utövar tillsyn över moderföretaget. Kommissionen skall hållas underrättad om sådana överenskommelser och deras innehåll. Den skall vidarebefordra sådan information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till Rådgivande bankrörelsekommittén samt till rådet utom i fråga om företagsgrupper som omfattas av punkt 3. Beräkning av sammanställd kapitalbas 10. Om de möjligheter till avstående som har angivits i punkt 7 och 9 inte tas i anspråk, får de behöriga myndigheterna vid beräkning av de kapitalkrav som anges i bilaga 1 och de risker gentemot kunder som anges i bilaga 6 på sammanställd nivå medge att nettoinnehav i handelslagret för ett institut avräknas mot innehav i handelslagret för ett annat institut i enlighet med de regler som anges i bilaga 1 respektive 4. Dessutom får de medge att valutapositioner som faller under bilaga 3 i ett institut avräknas mot valutapositioner som faller under bilaga 3 i ett annat institut i enlighet med de regler som anges i bilaga 3. 11. De behöriga myndigheterna får också medge avräkning i handelslagret och valutapositionerna i företag belägna i tredje land under förutsättning att följande villkor samtidigt är uppfyllda: i) företagen har auktoriserats i ett tredje land och uppfyller antingen den definition av kreditinstitut som anges i artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG, eller är erkända värdepappersföretag i tredje land, ii) företagen uppfyller var för sig kapitaltäckningskrav som motsvarar dem som har fastställts i detta direktiv, iii) i de berörda länderna saknas lagregler som väsentligen påverkar kapitalöverföringen inom företagsgruppen. 12. De behöriga myndigheterna får också medge sådan avräkning som angivits i punkt 10 mellan institut inom en företagsgrupp som har auktorisation i ifrågavarande medlemsstat under förutsättning att i) det finns en tillfredsställande kapitalfördelning inom företagsgruppen, ii) de ramar för institutens verksamhet som bestäms av regleringar, lag eller avtal är sådana att ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen säkerställs. 13. Dessutom får de behöriga myndigheterna medge sådan avräkning som har angivits i punkt 10 mellan institut som uppfyller de villkor som har uppställts i punkt 12 och ett institut som ingår i samma företagsgrupp och har auktoriserats i en annan medlemsstat under förutsättning att institutet är skyldigt att individuellt uppfylla de kapitalkrav som har uppställts i artikel 4 och 5. Definition av sammanställd kapitalbas 14. Vid beräkning av sammanställd kapitalbas är artikel 5 i direktiv 89/299/EEG tillämplig. 15. De behöriga myndigheter som har ansvar för att utöva gruppbaserad tillsyn får erkänna giltigheten av de särskilda definitioner av kapitalbas som vid beräkningen av institutens sammanställd kapitalbas kan vara tilllämpliga enligt bilaga 5. RAPPORTERINGSKRAV Artikel 8 1. Medlemsstaterna skall kräva att värdepappersföretag och kreditinstitut till de behöriga myndigheterna i hemlandet tillhandahåller alla uppgifter som behövs för att bedöma hur de uppfyller de regler som har införts i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaterna skall även se till att institutens interna styrmedel och förvaltnings- och redovisningsförfaranden möjliggör kontroll av att de vid varje tidpunkt uppfyller dessa regler. 2. Värdepappersföretag är skyldiga att rapportera till de behöriga myndigheterna på det sätt dessa myndigheter anger åtminstone månatligen i fråga om sådana företag som omfattas av artikel 3.3, åtminstone var tredje månad i fråga om företag som avses i artikel 3.1 och åtminstone var sjätte månad i fråga om företag som omfattas av artikel 3.2. 3. Utan hinder av innehållet i punkt 2 skall krävas att värdepappersföretag som omfattas av artikel 3.1 och 3.3 inte behöver lämna uppgifter på sammanställd eller delsammanställd nivå mer än var sjätte månad. 4. Kreditinstituten är skyldiga att lämna rapport på det sätt som anges av de behöriga myndigheterna så ofta som de är skyldiga att lämna rapport enligt direktiv 89/647/EEG. 5. De behöriga myndigheterna skall förplikta instituten att omedelbart rapportera varje gång en motpart vid repor och omvända repor eller affärer som rör lån av värdepapper inte uppfyller sina förpliktelser. Kommissionen skall till rådet göra anmälan om sådana fall och deras inverkan på sådana avtal och transaktioner enligt detta direktiv inom tre år efter den dag som avses i artikel 12. Sådana anmälningar skall också beskriva på vilket sätt instituten uppfyller de av kraven i artikel 2.6 b i) P v) som är tillämpliga på dem, särskilt vad avser villkoret i v). Dessutom skall kommissionen lämna närmare upplysningar om förändringar i den relativa volymen av institutens traditionella utlåning och deras utlåning genom omvända repor och affärer med värdepapperslån. Om kommissionen på grundval av denna anmälan och övriga upplysningar finner att ytterligare säkerhetsåtgärder behövs för att förhindra missbruk så skall den lägga fram lämpliga förslag. BEHÖRIGA MYNDIGHETER Artikel 9 1. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som skall utföra de åligganden som har bestämts i detta direktiv. De skall underrätta kommissionen om detta och i förekommande fall om hur ansvaret fördelats. 2. De myndigheter som avses i punkt 1 skall vara offentliga myndigheter eller organ som offentligt har erkänts i nationell lagstiftning eller av offentliga myndigheter såsom en del av det fungerande tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten. 3. De berörda myndigheterna skall erhålla alla befogenheter som behövs för att utföra sina uppgifter och särskilt för att ha överinseende över sammansättningen av handelslagret. 4. De behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna skall nära samarbeta vid utförande av de åligganden som har angivits i detta direktiv, särskilt när investeringstjänster tillhandahålls genom fritt tillhandahållande av tjänster, eller genom etablering av filial i en eller flera medlemsstater. Myndigheterna skall på begäran förse varandra med alla upplysningar som kan underlätta tillsynen av kapitaltäckningen i värdepappersföretag och kreditinstitut och särskilt kontrollen av att de regler som fastställts i detta direktiv efterlevs. Alla upplysningar som utväxlas mellan behöriga myndigheter enligt detta direktiv är i fråga om värdepappersföretag underkastade den tystnadsplikt som åläggs i artikel 25 i direktiv 93/22/EEG och i fråga om kreditinstitut den förpliktelse som åläggs i artikel 12 i direktiv 77/780/EEG med ändring i direktiv 89/646/EEG. Artikel 10 I avvaktan på att ett ytterligare direktiv antas med bestämmelser som anpassar detta direktiv till den tekniska utvecklingen på nedan angivna områden skall rådet på förslag av kommissionen i enlighet med beslut 87/373/EEG med kvalificerad majoritet fatta beslut om de anpassningar som kan behövas enligt följande: - förtydligande av definitioner i artikel 2 för att säkerställa likformig tillämpning av detta direktiv inom hela gemenskapen. - förtydligande av definitionerna i artikel 2 för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna. - ändring av de belopp för startkapital som föreskrivs i artikel 3 och det belopp som avses i artikel 4.6 för att ta hänsyn till utvecklingen på det ekonomiska och monetära området. - sammanjämkning av terminologin och formuleringen av definitioner i enlighet med kommande rättsakter om instituten och dithörande frågor. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Artikel 11 1. Medlemsstaterna får auktorisera värdepappersföretag för vilka artikel 30.1 i direktiv 93/22/EEG gäller även om deras kapitalbas den dag detta direktiv börjar tillämpas ligger under de nivåer som anges i artikel 3.1 P 3.3 i det här direktivet. Därefter skall dock kapitalbasen i sådana värdepappersföretag uppfylla de villkor som har fastställts i artikel 3.5 P 3.8 i detta direktiv. 2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 14 i bilaga 1 får medlemsstaterna fastställa ett krav avseende specifik risk för sådana obligationer som åsatts en vikt om 10 % enligt artikel 11.2 i direktiv 89/647/EEG som motsvarar hälften av det krav avseende specifik risk för en kvalificerad post med samma återstående löptid som en sådan obligation. SLUTBESTÄMMELSER Artikel 12 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom den tid som fastställts i direktiv 93/22/EEG artikel 31 andra stycket. De skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur sådana hänvisningar skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 13 Kommissionen skall så snart som möjligt tillställa rådet förslag till kapitalkrav i fråga om handel med råvaror, råvaruderivat och andelar i företag för kollektiva investeringar. Rådet skall fatta beslut på grundval av kommissionens förslag senast sex månader innan detta direktiv börjar tillämpas. ÖVERSYNSREGEL Artikel 14 Inom tre år från den dag som avses i artikel 12 skall rådet på förslag av kommissionen granska och om så behövs se över detta direktiv i ljuset av de erfarenheter som har vunnits vid dess tillämpning och med beaktande av nyheter på marknaden och särskilt utvecklingen på internationella fora för tillsynsmyndigheter. Artikel 15 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 15 mars 1993. På rådets vägnar M. JELVED Ordförande (1) EGT nr C 152, 21.6.1990, s. 6; och EGT nr C 50, 25.2.1992, s. 5. (2) EGT nr C 326, 16.12.1991, s. 89; och EGT nr C 337, 21.12.1992, s. 114. (3) EGT nr C 69, 18.3.1991, s. 1. (4) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 27. (5) EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 14. Direktivet ändrat genom direktiv 92/30/EEG (EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52). (6) EGT nr L 29, 5.2.1993, s. 1. (7) EGT nr L 124, 5.5.1989, s. 16. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/30//EEG (EGT nr L 110, 24.9.1992, s. 52). (8) EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52. (9) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33. (10) EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet ändrat genom direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1). (11) (12) (13) EGT nr C 69, 18.3.1991, s. 1. (14) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 27. (15) (16) EGT nr L 29, 5.2.1993, s. 1. (17) (18) EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52. (19) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33. (20) (21) (22) (23) EGT nr C 69, 18.3.1991, s. 1. (24) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 27. (25) (26) EGT nr L 29, 5.2.1993, s. 1. (27) (28) EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52. (29) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33. (30) BILAGA I POSITIONSRISK INLEDNING Nettning 1. Överskottet av ett instituts långa (korta) positioner i förhållande till dess korta (långa) positioner i samma aktie, skuldinstrument och konvertibla värdepapper och identiska finansiella terminer, optioner, köpoptioner och täckta köpoptioner skall utgöra dess nettopositioner i vart och ett av de olika instrumenten. Vid beräkning av nettopositionen skall de behöriga myndigheterna medge att positioner i derivatinstrument behandlas som positioner i det underliggande (eller uppgivna) värdepapperet eller värdepapperen i enlighet med vad som fastställts i punkt 4 och 7. Ett instituts innehav av egna skuldinstrument beaktas inte vid beräkning av den specifika risken i enlighet med punkt 14. 2. Nettning skall inte tillåtas mellan en konvertibel och en motstående position i det underliggande instrumentet om inte de behöriga myndigheterna använder en sådan metod att sannolikheten för att en viss konvertibel växlas in beaktas eller ställer kapitalkrav som motsvarar den förlust inväxlingen kan medföra. 3. Alla nettopositioner, oavsett om de är positiva eller negativa, måste dagligen räknas om till institutets rapportvaluta till rådande dagskurs innan de sammanräknas. Särskilda instrument 4. Ränteterminer, FRAs och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja räntebärande instrument skall behandlas som kombinerade långa och korta positioner. Positioner i långa ränteterminer behandlas sålunda som en kombination av ett lån med förfallodag den dag terminen skall fullgöras och ett innehav av en tillgång med en förfallodag som motsvarar den som gäller för det instrument eller det innehav som svarar mot ifrågavarande termin. På motsvarande sätt behandlas ett åtagande i fråga om framtida räntesatser (såld FRA) som en lång position med förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen plus kontraktets löptid och en kort position med en förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen. Både lånet och innehavet av tillgången skall tas upp i kolumnen för innehav av värdepapper utfärdade av centralregeringar i tabell 1 i punkt 14 för att kapitalkravet skall kunna beräknas mot bakgrund av den specifika risken för ränteterminer och FRAs. Ett terminsåtagande att köpa ett räntebärande instrument behandlas som en kombination av ett lån med förfallodag på fullgörandedagen och en lång (spot) position i det räntebärande instrumentet som sådant. Lånet förs i kolumnen för innehav av värdepapper utfärdade av centralregeringar i tabell 1 i fråga om specifika risker och det räntebärande instrumentet under den kolumn i tabellen som är tillämplig för det. De behöriga myndigheterna får medge att kapitalkravet för en termin som omsätts på börsen sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med terminen och att den metod som används för att beräkna marginalsäkerheten är likvärdig med den metod för beräkning som anges nedan i denna bilaga. 5. Optioner på räntesatser, räntebärande instrument, aktier, aktieindex, finansiella terminer, svappar och utländska valutor behandlas som om de vore positioner som till värdet motsvarade värdet av det underliggande instrument till vilken optionen hänvisar multiplicerat med optionens delta på det sätt som anges i denna bilaga. Nyssnämnda position får nettas mot motstående positioner i samma slag av underliggande värdepapper eller derivatinstrument. Det delta som används skall vara det som gäller för berörd börs, det som beräknats av de behöriga myndigheterna eller där sådant inte finns att tillgå eller vid optioner i OTC-handel det som beräknats av institutet självt under förutsättning att de behöriga myndigheterna är övertygade om att den beräkningsmetod institutet använder är rimlig. Emellertid får de behöriga myndigheterna även föreskriva att instituten beräknar sina delta med användande av metoder som anges av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna skall kräva att skyddsåtgärder vidtas mot övriga risker, förutom de risker som ingår i handeln, som sammanhänger med optioner. De behöriga myndigheterna får medge att kravet på säkerhet för en tecknad, på börsen omsatt option sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med optionen och att den metod som används för att beräkna marginalsäkerheten är likvärdig med den metod för beräkning som anges nedan i denna bilaga för sådana optioner. Dessutom får de medge att kravet för en köpt option som handlas på en börs eller som omsätts på OTC-handel är detsamma som det som gäller för det underliggande instrumentet dock med den begränsningen att därav härrörande krav inte överstiger optionens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdad OTC-option skall bestämmas i förhållande till det underliggande instrumentet. 6. Köpoptioner och täckta köpoptioner skall behandlas på samma sätt som optioner enligt punkt 5. 7. Svappar behandlas vid beaktande av ränterisken på samma sätt som instrument i balansräkningen. En räntesvapp enligt vilken ett institut erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta behandlas som likvärdig med en lång position i ett instrument med rörlig ränta med en löptid som motsvarar tiden till nästa gång räntan fastställs och en kort position i ett instrument med fast räntesats med samma löptid som den som gäller för svappen. 8. Dock får institut som marknadsvärderar och beräknar ränterisken för sådana derivatinstrument som behandlas i punkterna 4 P7 på grundval av nutidsvärdet på framtida betalningar använda känslighetsmodellen för att beräkna de positioner som avses här ovan och får använda dem för obligationer, som amorteras under den återstående löptiden och inte genom en slutlig återbetalning av huvudfordran. Både modellen och institutets användning av den måste godkännas av de behöriga myndigheterna. Dessa modeller bör leda till positioner som har samma känslighet mot förändringar i räntenivån som det underliggande kassaflödet. Denna känslighet måste bedömas med beaktande av oberoende rörelser i de utvalda räntorna utmed avkastningskurvan med åtminstone en känslighetspunkt för var och en av de löptidsband som anges i tabell 2 i punkt 18. Positionerna ingår vid beräkning av kapitalkraven i enlighet med de bestämmelser som fastställts i punkterna 15 P30. 9. Institut som inte använder modeller enligt punkt 8 får i stället med de behöriga myndigheternas godkännande behandla såsom fullt avräkningsbara sådana positioner i derivatinstrument som omfattas av punkterna 4 P7 och som åtminstone uppfyller följande villkor: (i) Positionerna har samma värde och är angivna i samma valuta. (ii) Referensräntan (för positioner med rörlig ränta) respektive kupongen (för positioner med fast ränta) svarar väl mot varandra. (iii) Nästa tidpunkt för fastställande av ränta eller - vid positioner med fast räntekupong - återstående löptid överensstämmer enligt följande: - mindre än en månad framåt: samma dag, - mellan en månad och ett år framåt: skillnaden är högst sju dagar, - mer än ett år framåt: skillnaden är högst 30 dagar. 10. Den som överför värdepapper eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper i en repa och den som lånar ut värdepapper i ett värdepapperslån skall ta med dessa värdepapper vid beräkningen av sitt kapitalkrav enligt denna bilaga under förutsättning att sådana värdepapper uppfyller de villkor som fastställts i artikel 2.6.a. 11. Positioner i andelar i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) är underkastade kapitalkraven i direktiv 89/647/EEG i stället för kraven för positionsrisker enligt denna bilaga. Specifika och allmänna risker 12. Positionsrisken avseende ett omsatt räntebärande instrument eller aktie (eller ränte- eller aktiederivat) skall delas upp i två komponenter vid beräkningen av kapitalkravet. Den första komponenten är den specifika riskdelen, som utgörs av risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som utfärdat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten skall täcka den allmänna risken, som utgörs av risken för en prisförändring som när det gäller ett omsatt räntebärande instrument eller räntederivat, beror på ändrad räntenivå, eller när det gäller en aktie eller ett aktiederivat, beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT 13. Institutet skall klassificera sina nettopositioner efter vilken valuta de är tecknade i och för varje valuta separat beräkna kapitalkravet mot allmänna och specifika risker. Specifik risk 14. Institutet skall föra in sina nettopositioner beräknade i enlighet med punkt 1 i respektive kategori i tabell 1 på grundval av deras återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med angivna vikttal. Det skall addera de vägda positionerna (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet mot specifika risker. Tabell 1 >Plats för tabell> Allmän risk a. Löptidsgrundad 15. Förfarandet vid beräkning av det kapital som krävs för att täcka allmänna risker omfattar två grundläggande steg. Först viktas alla positioner med hänsyn till deras löptid på det sätt som förklaras i punkt 16 för att beräkna det kapital som krävs för att täcka riskerna. Därefter får detta belopp minskas med viktade positionen i motstående position om en sådan finns jämsides inom samma löptidsband. En nedsättning av kapitalkravet är också tillåten om de motstående viktade positionerna faller inom olika löptidsband varvid nedsättningens storlek skall bero dels på om de två positionerna hör till samma zon eller inte och dels på vilka zoner de hör till. Det finns sammanlagt tre zoner (grupper av löptidsband). 16. Institutet skall hänföra sina nettopositioner till respektive löptidsband i kolumn två respektive tre i tabell 2, som anges i punkt 18. Det skall göra detta på grundval av återstående löptid i fråga om instrument med fast räntesats och på grundval av den tid som återstår till dess att räntesatsen nästa gång skall fastställas i fråga om de instrument för vilka räntesatsen kan ändras före den slutliga förfallodagen. Det skall även göra åtskillnad mellan skuldinstrument med en räntekupong på 3 procent eller mer och sådana med en räntekupong på mindre än 3 procent och hänföra dem till kolumn två respektive kolumn tre i tabell 2. Det skall därefter multiplicera var och en av dem med det vikttal som för löptidsbandet i fråga anges i kolumn fyra i tabell 2. 17. Institutet skall därefter beräkna summan av de viktade långa positionerna och summan av de viktade korta positionerna i varje löptidsgrupp. Summan av viktade långa positioner som motsvaras av viktade korta positioner i en viss löptidsgrupp utgör den avstämda viktade positionen i den gruppen medan återstående långa eller korta positioner utgör den icke avstämda viktade positionen i samma grupp. Summan av avstämda viktade positioner i alla grupper beräknas sedan. Tabell 2 >Plats för tabell> 19. Beloppet av den icke avstämda viktade långa respektive korta positionen i zon 1 som motsvaras av den icke avstämda viktade korta respektive långa positionen i zon 2 beräknas därefter. Detta belopp benämns i punkt 23 den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 2. Motsvarande beräkning görs därefter med avseende på den del av den icke avstämda viktade positionen i zon 2 som återstår och den icke avstämda viktade positionen i zon 3 för att beräkna den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och 3. 20. Institutet får om det så önskar vända på beräkningsordningen i punkt 19 så att det beräknar den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och zon 3 innan det beräknar motsvarande position mellan zon 1 och zon 2. 21. Återstoden av den icke avstämda viktade positionen i zon 1 avstäms därefter mot det som återstår av sådan i zon 3 sedan denna avstämts mot zon 2 för att erhålla den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 3. 22. Återstående positioner efter de tre avstämningsberäkningar som anges i punkt 19 P21 läggs därefter samman. 23. Institutets kapitalkrav beräknas som summan av följande belopp: a. 10 % av de avstämda viktade positionerna i alla löptidsgrupper b. 40 % av den avstämda viktade positionen i zon 1. c. 30 % av den avstämda viktade positionen i zon 2. d. 30 % av den avstämda viktade positionen i zon 3. e. 40 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 2 och mellan zon 2 och 3 (se punkt 19). f. 150 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 3. g. 100 % av återstående icke avstämda viktade positioner. b. Durationsgrundad 24. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får medge att ett institut i allmänhet eller ett visst institut använder ett system för beräkning av kapitalkravet mot allmän risk avseende omsatta skuldinstrument som återspeglar instrumentets löptid i stället för det system som anges i punkt 15 P23 under förutsättning att institutet gör detta konsekvent. 25. I ett sådant system skall institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument med fast räntesats och därefter beräkna dess avkastning fram till förfallodagen vilket ger den underförstådda diskonteringsräntan för instrumentet i fråga. I fråga om instrument med rörlig räntesats skall institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument och därefter beräkna dess avkastning under antagande att huvudfordran förfaller vid den tidpunkt då räntesatsen nästa gång kan ändras. 26. Institutet skall därefter beräkna den modifierade löptiden för varje skuldinstrument på grundval av följande formel modifierad löptid = löptid (D) (1 + r) >Hänvisning till film> modifierad löptid = löptid (D)/(1+r), där r = avkastning fram till förfallodagen (se punkt 25) Ct = kontantbetalning vid tidpunkt t m = total förfallotid (se punkt 25). 27. Institutet skall därefter föra varje skuldinstrument till respektive zon i tabell 3 med ledning av den modifierade löptiden för varje instrument. Tabell 3 >Plats för tabell> 28. Institutet skall därefter beräkna den löptidsviktade positionen för varje instrument genom att multiplicera dess marknadspris med dess modifierade löptid och den antagna förändringen av räntesatsen för instrument med just den modifierade löptiden (se kolumn tre i tabell 3). 29. Institutet skall beräkna sina löptidsviktade långa och sina löptidsviktade korta positioner inom varje zon. Summan av de förra avstämda mot de senare inom varje zon utgör den avstämda löptidsviktade positionen i den zonen. Institutet skall därefter beräkna den icke avstämda löptidsviktade positionen för varje zon. Det skall därefter tillämpa det förfarande som har fastställts för icke avstämd viktad position i punkt 19 P22. 30. Institutets kapitalkrav beräknas därefter som summan av följande belopp: a) 2 % av den avstämda löptidsviktade positionen i varje zon. b) 40 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och zon 2 och mellan zon 2 och zon 3. c) 150 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och 3. d) 100 % av återstående icke avstämda löptidsviktade positioner. AKTIER 31. Institutet skall beräkna summan av alla sina långa nettopositioner och av alla sina korta nettopositioner enligt punkt 1. Summan av dessa två belopp utgör institutets totala bruttoposition. Skillnaden mellan dem utgör dess totala nettoposition. Specifik risk 32. Institutet skall multiplicera sin totala bruttoposition med 4 % för att beräkna sitt kapitalkrav till täckande av specifika risker. 33. Utan hinder av innehållet i punkt 32 får de behöriga myndigheterna medge att kapitalkravet till täckande av specifika risker är 2 % i stället för 4 % för aktieportföljer som uppfyller följande villkor: i) Aktierna får inte ha utgivits av en emittent som utgivit omsatta skuldinstrument som för tillfället är föremål för 8-procentskravet i tabell 1 i punkt 14. ii) Aktierna måste ha bedömts såsom mycket likvida av de behöriga myndigheterna enligt objektiva bedömningsgrunder. iii) Ingen enskild position får utgöra mer än 5 % av värdet av institutets hela aktieportfölj. Dock får de behöriga myndigheterna godkänna enskilda positioner upp till 10 % under förutsättning att summan av sådana positioner inte överstiger 50 % av portföljen. Allmän risk 34. Kapitalkravet för ett institut till täckande av allmän risk utgörs av dess totala nettoposition multiplicerat med 8 %. Aktieindexterminer 35. Aktieindexterminer, deltaviktade motsvarigheter till optioner och aktieindex benämns här nedan sammanfattningsvis aktieindexterminer. Dessa kan fördelas på positioner i vart och ett av däri ingående aktier. Dessa positioner får behandlas som underliggande positioner av aktierna i fråga. De får sålunda under förutsättning av de behöriga myndigheternas godkännande nettas mot motstående positioner i de underliggande instrumenten som sådana. 36. De behöriga myndigheterna skall se till att alla institut som nettat sina positioner i ett eller flera av de aktieslag som utgör en aktieindextermin mot en eller flera positioner i aktieindexterminen som sådan har tillräckligt kapital för att täcka den förlustrisk som beror på att terminens värde inte varierar på precis samma sätt som värdena på däri ingående aktier. De skall göra detta även om ett institut har motstående positioner i aktieindexterminer som inte är identiska med avseende på förfallotidpunkt eller sammansättning eller bäggedera. 37. Utan hinder av innehållet i punkterna 35 och 36 skall aktieindexterminer som omsätts på börsen och - enligt de behöriga myndigheternas uppfattning - utgör brett diversifierade index, åläggas ett kapitalkrav mot allmän risk på 8 % men inget kapitalkrav mot specifik risk. Sådana aktieindexterminer ingår i beräkningen av den totala nettopositionen enligt punkt 31 men beaktas inte vid beräkningen av den totala nettopositionen enligt samma punkt. 38. Om en aktieindextermin inte fördelas på underliggande positioner behandlas den som om den vore en enskild aktie. Dock kan den specifika risken för en sådan aktie lämnas utan avseende om aktieterminen i fråga omsätts på en börs och enligt de behöriga myndigheternas uppfattning utgör ett brett diversifierat index. GARANTIGIVNING VID EMISSIONER 39. I fall av garantigivning vid emissioner av aktier och räntebärande instrument får de behöriga myndigheterna medge ett institut rätt att använda följande förfarande vid beräkning av kapitalkravet. För det första skall det beräkna sina nettopositioner genom att göra avdrag med de positioner som tecknats eller garanterats av tredje man på grund av uttryckligt avtal. För det andra skall det reducera sina nettopositioner med följande reduktionsfaktorer: >Plats för tabell> Arbetsdag 0 är den arbetsdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris. För det tredje skall det beräkna sitt kapitalkrav med ledning av de sålunda reducerade, garanterade positionerna. De behöriga myndigheterna skall se till att institutet har tillräckligt kapital för täckande av den förlustrisk som föreligger mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1. BILAGA II AVVECKLINGS- OCH MOTPARTSRISK AVVECKLING/LEVERANSRISK 1. Vid transaktioner i vilka räntebärande instrument och aktier (utom repor och omvända repor och utlåning och lån av värdepapper) inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen måste ett institut beräkna den prisskillnad det riskerar. Denna utgör skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet eller aktien i fråga och dess aktuella marknadsvärde om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet. Prisskillnaden skall multipliceras med tillämplig faktor i kolumn A i tabellen i punkt 2 för att beräkna kapitalkravet. 2. Utan hinder av innehållet i punkt 1 får ett institut efter de behöriga myndigheternas prövning beräkna sitt kapitalkrav genom att multiplicera det överenskomna priset för varje affär som inte är avvecklad mellan fem och fyrtiofem arbetsdagar efter förfallodagen med respektive faktor i kolumn B i tabellen nedan. Från och med 46:e arbetsdagen efter förfallodagen skall kapitalkravet sättas till 100 % av den prisskillnad institutet riskerar att drabbas av i enlighet med kolumn A. >Plats för tabell> MOTPARTSRISK Ofullständiga transaktioner (Free deliveries) 3.1 Ett institut skall vara skyldigt att reservera kapital för motpartsrisker (i) om det har erlagt betalning för värdepapper innan det har erhållit dem eller det har levererat värdepapper innan det har erhållit betalning för dem, och (ii) om vid gränsöverskridande handel en dag eller fler har förflutit efter det att betalningen eller leveransen ägde rum. 3.2 Kapitalkravet utgör 8 % av värdet av de värdepapper eller kontanta medel institutet har att fordra multiplicerat med det riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande motpart. Repor och omvända repor och utlåning och lån av värdepapper 4.1 Vad gäller repor och utlåning av värdepapper som grundas på sådana värdepapper som ingår i handelslagret skall institutet beräkna skillnaden mellan marknadsvärdet för värdepapperen och det belopp institutet har lånat respektive marknadsvärdet för den erhållna säkerheten om denna skillnad är positiv. Vad gäller omvända repor och lån av värdepapper skall institutet beräkna skillnaden mellan det belopp som institutet lånat ut eller säkerhetens marknadsvärde och marknadsvärdet av de värdepapper det har mottagit, om denna skillnad är positiv. De behöriga myndigheterna skall vidta åtgärder för att se till att överskjutande säkerhet är godtagbar. Dessutom får de behöriga myndigheterna medge att instituten inte låter summan av överskjutande säkerhet ingå i de beräkningar som beskrivs i de första två meningarna i denna punkt om värdet av den överskjutande säkerheten garanteras på ett sådant sätt att den som gör överföringen alltid kan vara säker på att den överskjutande säkerheten kommer att återställas till denne om hans motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Upplupen ränta ingår i beräkningen av marknadsvärdet av belopp som har lånats ut eller lånats och av säkerheten. 4.2 Kapitalkravet är 8 % av det belopp som har framräknats i enlighet med punkt 4.1 multiplicerat med det riskvikttal som är tillämpligt för ifrågavarande motpart. OTC-derivat 5. För att beräkna kapitalkravet för sina OTC-derivat skall institutet tillämpa bilaga 2 i direktiv 89/647/EEG i fråga om ränte- och valutaderivat. Köpta OTC-aktieoptioner och täckta köpoptioner skall behandlas på samma sätt som valutaderivat enligt bilaga 2 i direktiv 89/647/EEG. De riskvikttal som skall gälla för de berörda motparterna bestäms i enlighet med artikel 2.9 i det här direktivet. ÖVRIGT 6. Kapitalkraven i direktiv 89/647/EEG skall gälla för sådana risker i form av avgifter, provision, ränta, utdelning och marginalsäkerhet på börsomsatta terminer eller optioner som varken omfattas i denna bilaga eller i bilaga 1 eller dras från kapitalbasen enligt punkt 2 d i bilaga 5 och som är direkt hänförliga till de poster som ingår i handelslagret. De riskvikttal som skall tillämpas för de berörda motparterna bestäms i enlighet med artikel 2.9 i det här direktivet. BILAGA III VALUTAKURSRISK 1. Om den totala nettopositionen i valuta hos ett institut beräknad i enlighet med det förfarande som anges här nedan överstiger 2 % av dess sammanlagda kapitalbas skall överskottet multipliceras med 8 % för att beräkna kapitalkravet mot valutakursrisk. 2. En tvåstegsmetod skall tillämpas. 3.1 För det första beräknas institutets öppna nettoposition i varje valutaslag (inklusive rapportvalutan). Denna position består av summan av följande (positiva eller negativa) poster: - Nettopositionen avista (dvs. alla tillgångsposter minus alla skuldposter inklusive upplupen ränta i ifrågavarande valuta). - Nettoterminspositionen (dvs. alla tillgodohavanden minus alla belopp som skall betalas på grundval av terminsaffärer med valuta inklusive valutaterminer och kapitalbeloppet i valutasvappar som inte inberäknas i avistapositionen. - Oåterkalleliga garantier (och jämförbara instrument) som med visshet kommer att behöva infrias. - Framtida nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte har uppstått men som är helt säkrade (enligt det rapporterande institutets bedömning och med förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna; nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte bokförts men som redan är helt säkrade genom terminsaffärer i utländsk valuta får inräknas här). Bedömningen måste göras konsekvent. - Motsvarigheten till nettodeltat (eller deltabaserat) för det samlade innehavet av optioner i utländsk valuta. - Marknadsvärdet av övriga optioner (dvs. som inte avser utländsk valuta). - Positioner som ett institut avsiktligt har skaffat för att säkra sig mot kursförändringars negativa påverkan på kapitalbasen får undantas från beräkningen av öppna nettopositioner i valuta. Sådana positioner bör vara av en art som inte är avsedd att omsättas eller av strukturell beskaffenhet och uteslutandet av dem och varje förändring av villkoren för att utesluta dem kräver de behöriga myndigheternas medgivande. Samma behandling får på samma villkor som ovan tillämpas på ett instituts positioner som är hänförliga till poster som redan har dragits av vid beräkningen av kapitalbasen. 3.2 De behöriga myndigheterna har frihet att medge ett institut rätt att använda nettodagsvärdet vid beräkning av den öppna nettopositionen i varje valuta. 4. För det andra omräknas korta och långa nettopositioner i varje valuta förutom rapportvalutan till rapportvalutan efter avistakursen. De adderas därefter var för sig för att ge summan av korta positioner respektive summan av långa nettopositioner. Den högre av dessa två belopp utgör institutets totala nettoposition i utländsk valuta. 5. Utan hinder av punkterna 1-4 och i avvaktan på ytterligare samordning får de behöriga myndigheterna föreskriva eller tillåta att instituten i stället använder andra förfaranden vid tillämpningen av denna bilaga. 6. För det första får de behöriga myndigheterna medge instituten lägre kapitalkrav till täckande av positioner i nära sammanhängande valutor än de krav som skulle bli följden av tillämpning av punkterna 1-4. De behöriga myndigheterna får därvid behandla två valutor som nära sammanhängande endast om sannolikheten för att en förlust - beräknad på basis av dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre eller fem åren - kommer att uppstå på lika stora motstående positioner i de båda valutorna under de närmast följande tio arbetsdagarna och som är 4 % eller mindre av värdet av den avstämda positionen i fråga (värderad i rapportvalutan) är åtminstone 99 % om en observationsperiod på 3 år används eller 95 % om en observationsperiod på 5 år används. Kapitalbaskravet för den avstämda positionen i två nära sammanhängande valutor är 4 % multiplicerat med värdet av den avstämda positionen. Kapitalkravet för ej avstämda positioner i nära sammanhängande valutor och alla positioner i övriga valutor är 8 % multiplicerat med det högre beloppet av antingen nettosumman av korta eller nettosumman av långa positioner i dessa valutor efter det att den avstämda positionen i nära sammanhängande valutor undantagits. 7. För det andra får de behöriga myndigheterna medge att instituten tillämpar en annan metod i stället för den som beskrivits i punkterna 1 P6 vid tillämpningen av denna bilaga. Det kapitalkrav som följer av den valda metoden måste vara tillräckligt för att i) överstiga de eventuella förluster som skulle ha inträffat i åtminstone 95 % av de rullande perioder om tio arbetsdagar under de föregående fem åren eller alternativt i åtminstone 99 % av de rullande perioder om tio arbetsdagar under de föregående tre åren om institutet gått in i varje sådan period med sina nuvarande positioner, ii) på grundval av en analys av växelkursförändringar under alla rullande perioder om tio arbetsdagar under de föregående fem åren, överstiga den sannolika förlusten under den följande innehavsperioden på tio arbetsdagar vid 95 % eller fler av perioderna eller alternativt överstiga den sannolika förlusten 99 % eller fler av perioderna om analysen av växelkursförändringarna täcker endast de föregående tre åren, eller iii) oavsett storleken av i eller ii, överstiga 2 % av den öppna nettopositionen mätt på det sätt som framgår av punkt 4. 8. För det tredje får de behöriga myndigheterna medge att instituten undantar positioner i valutor som är föremål för juridiskt bindande överenskommelser mellan regeringar för begränsning av förändringar i förhållande till andra valutor som omfattas av samma överenskommelse från tillämpningen av de metoder som beskrivs i punkterna 1 P7. Instituten skall beräkna sin avstämda position i sådana valutor och underkasta dem ett kapitalkrav som inte är lägre än hälften av den högsta tillåtna kursvariation som fastställts i ifrågavarande avtal mellan regeringar i fråga om de berörda valutorna. Icke avstämda positioner i sådana valutor behandlas på samma sätt som andra valutor. Utan hinder av innehållet i första stycket får de behöriga myndigheterna tillåta att kapitalkravet för avstämda positioner i sådana medlemsstaters valutor som deltar i andra etappen i den europeiska monetära unionen sätts till 1,6 % av värdet av sådana avstämda positioner. 9. De behöriga myndigheterna skall underrätta rådet och kommissionen om de metoder de eventuellt föreskriver eller tillåter i fråga om punkterna 6 P8. 10. Kommissionen skall till rådet lämna en rapport om de metoder som avses i punkt 9 och där så behövs med beaktande av den internationella utvecklingen föreslå en mer harmoniserad behandling av valutakursrisken. 11. Nettopositioner för sammansatta valutor får fördelas på däri ingående valutor efter gällande kvoter. BILAGA IV ÖVRIGA RISKER Det skall krävas att värdepappersföretag har en kapitalbas som motsvarar en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under föregående år. De behöriga myndigheterna får justera detta krav för den händelse det har inträffat en väsentlig förändring i verksamheten hos ett företag sedan det föregående året. Om ett företag inte har avslutat ett års verksamhet, inräknat den dag då verksamheten inleddes, är kapitalkravet en fjärdedel av det belopp för fasta omkostnader som anges i verksamhetsplanen såvida inte myndigheterna kräver att planen justeras. BILAGA V KAPITALBAS 1. Värdepappersföretags och kreditinstituts kapitalbas skall definieras i enlighet med direktiv 89/299/EEG. Vid tillämpning av detta direktiv skall dock värdepappersföretag som inte har någon av de juridiska former som avses i artikel 1.1 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (1) ändå anses falla inom räckvidden för rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (2). 2. Utan hinder av punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta sådana institut som är skyldiga att uppfylla de krav på kapitalbas som uppställts i bilaga 1, 2, 3, 4 och 6 att använda en annan definition när endast de kraven skall uppfyllas. Ingen del av den kapitalbas som sålunda bestäms får samtidigt användas för att svara mot andra krav på kapitalbas. Denna alternativa definition omfattar följande poster a, b och c minus post d, varvid det lämnas till de behöriga myndigheternas avgörande om posten skall avdragas: (a) kapitalbas såsom denna definierats i direktiv 89/299/EEG med undantag för posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i det direktivet för sådana värdepappersföretag som är skyldiga att dra av post d i denna punkt från summan av posterna a, b och c. (b) nettovinsten i institutets handelslager efter varje förutsägbar avgift eller utdelning minskad med nettoförlusten på institutets övriga verksamhet under förutsättning att inget av dessa belopp redan har inkluderats i post a i denna punkt enligt post 2 eller 11 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG. (c) förlagslån eller sådana poster som avses i punkt 5 under de förutsättningar som anges i punkterna 3 P7. (d) icke-likvida tillgångar enligt definitionen i punkt 8. 3. De förlagslån som avses i punkt 2 c skall ha en ursprunglig löptid på minst två år. De skall vara till fullo inbetalade och låneavtalet får inte innehålla någon bestämmelse om att lånet under några andra omständigheter än institutets upplösning kan återbetalas före den överenskomna återbetalningsdagen annat än om de behöriga myndigheterna godkänner återbetalningen. Varken huvudfordran eller räntan på sådana förlagslån får återbetalas om återbetalningen skulle medföra att ifrågavarande instituts kapitalbas därefter inte skulle uppgå till mindre än 100 % av institutets sammanlagda kapitalkrav. Dessutom skall institutet underrätta de behöriga myndigheterna om alla återbetalningar av sådana förlagslån så snart dess kapitalbas sjunker under 120 % av den ursprungliga kapitalbasen. 4. De förlagslån som avses i punkt 2 c får inte överstiga 150 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår för att täcka de krav som fastställs i bilagorna 1, 2, 3, 4 och 6 och får uppgå till detta högsta belopp endast under särskilda omständigheter som kan godtas av de behöriga myndigheterna. 5. De behöriga myndigheterna får medge att institut ersätter de förlagslån som avses i punkterna 3 och 4 med posterna 3 och 5-8 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG. 6. De behöriga myndigheterna får tillåta att värdepappersföretag överskrider det tak för förlagslån som föreskrivs i punkt 4 om de efter prövning finner detta lämpligt mot bakgrund av sundhetsprincipen och under förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte överstiger 200 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår till täckande av de krav som åläggs i bilagorna 1, 2, 3, 4 och 6 eller 250 % av det beloppet, om värdepappersföretagen vid beräkning av kapitalbasen drar av den post 2 d som avses i punkt 2. 7. De behöriga myndigheterna får tillåta att det tak för förlagslån som föreskrivs i punkt 4 överskrids av ett kreditinstitut om de efter prövning bedömer detta lämpligt mot bakgrund av sundhetsprincipen och under förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i punkt 5 inte överstiger 250 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår till täckande av de krav som uppställs i bilagorna 1, 2, 3 och 4. 8. Icke-likvida tillgångar omfattar: - materiella anläggningstillgångar (utom i den utsträckning som mark och byggnader får användas vid avräkning mot de lån för vilka de är säkerhet). - innehav inklusive förlagslån i kredit- eller finansiella institut som får räknas av i dessas kapitalbas om de inte har dragits av under posterna 12 och 13 enligt artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG eller under punkt 9.4 i denna bilaga. Om aktier i kredit- eller finansiella institut innehas tillfälligt i syfte att ge ekonomiskt stöd avsett för rekonstruktion och räddning av det institutet, får de behöriga myndigheterna efterge denna bestämmelse. De får också efterge den i fråga om sådana aktier som ingår i värdepappersföretagets handelslager. - innehav och andra investeringar, i andra företag än kreditinstitut och andra finansiella institut, som inte är lätta att avyttra. - underskott i dotterföretag. - insättningar, med undantag för sådana som är tillgängliga för återbetalning inom 90 dagar och för betalningar i samband med terminer och optioner för vilka krävs marginalsäkerhet. - lånefordringar och andra fordringar utom sådana som skall betalas inom 90 dagar. - varulager utom om de är underkastade de kapitalkrav som uppställs i artikel 4.2 och under förutsättning att dessa krav inte är mindre stränga än de som uppställts i artikel 4.1 iii. 9. Värdepappersföretag som ingår i en företagsgrupp skall om sådant avstående som anges i artikel 7.4 har gjorts beräkna sin kapitalbas i enlighet med punkterna 1-8 med följande ändringar: i) de icke-likvida tillgångar som avses i punkt 2 d skall dras av. ii) det undantag som avses i punkt 2 a omfattar inte de beståndsdelar i posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG som ett värdepappersföretag har gentemot de företag som omfattas av en sådan företagsgrupp som har definierats i artikel 7.2 i det här direktivet. iii) de begränsningar som avses i artiklarna 6.1 a och 6.1 b i direktiv 89/299/EEG beräknas med avseende på den ursprungliga kapitalbasen med de i posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG ingående innehav som anges under ii ovan och som ingår i de ifrågavarande företagens ursprungliga kapitalbas. iv) de i posterna 12 och 13 i artikel 2.1 i direktiv 89/299/EEG ingående innehav som avses i iii ovan dras från den ursprungliga kapitalbasen i stället för från summan av alla poster som föreskrivs i artikel 6.1 c i det direktivet i synnerhet vid tillämpning av punkterna 4 P7 i denna bilaga. (1) EGT nr 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG (EGT nr L 317, 16.11.1990, s. 60). (2) EGT nr L 372, 31.12.1986, s. 1. BILAGA VI STÖRRE EXPONERINGAR 1. De institut som avses i artikel 5.2 skall övervaka och kontrollera sina exponeringar i förhållande till enskilda kunder och grupper av förbundna kunder såsom dessa definieras i direktiv 92/121/EEG med följande ändringar. 2. De exponeringar i förhållande till enskilda kunder som uppkommer i handelslagret skall beräknas genom sammanräkning av posterna i, ii och iii nedan: i) överskottet - om det är positivt - av ett instituts långa positioner över dess korta positioner i alla de finansiella instrument som har utgivits av ifrågavarande kund (nettopositionen i varje instrument beräknas enligt de metoder som fastställts i bilaga 1). ii) i fall av garantigivning vid emissioner av ränte- eller aktieinstrument skall institutets exponering vara dess nettoexponering (som beräknas genom avdrag av sådana positioner på grund av emissionsgarantier som är tecknade eller garanterade av tredje man på grundval av ett uttryckligt avtal) minskat med de faktorer som anges i punkt 39 i bilaga 1. I avvaktan på närmare samordning skall de behöriga myndigheterna kräva att instituten inrättar system för övervakning och kontroll av sina exponeringar på grund av emissionsgarantier för tiden mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1 i ljuset av arten av de risker som uppstår på ifrågavarande marknader. iii) exponeringar till följd av sådana transaktioner, överenskommelser och avtal som avses i bilaga 2 med ifrågavarande kund varvid exponeringarna beräknas på det sätt som har fastställts i den bilagan utan viktning för motpartsrisk. 3. Därefter beräknas exponeringarna som hänför sig till handelslagret med grupper av förbundna kunder genom sammanläggning av exponeringarna med enskilda kunder inom en grupp beräknat enligt punkt 2. 4. De sammanlagda exponeringarna gentemot enskilda kunder eller grupper av förbundna kunder skall beräknas genom sammanläggning av de exponeringar som uppkommer i handelslagret och de exponeringar som uppkommer utanför handelslagret med beaktande av artiklarna 4.6-4.12 i direktiv 92/121/EEG. För att beräkna exponeringar utanför handelslagret skall instituten sätta till 0 de exponeringar som härrör från tillgångar som har dragits från kapitalbasen till följd av punkt 2 d i bilaga 5. 5. Institutens sammanlagda exponeringar gentemot enskilda kunder och grupper av förbundna kunder beräknade enligt punkt 4 skall anmälas i enlighet med artikel 3 i direktiv 92/121/EEG. 6. Denna summa av sammanhängande exponeringar gentemot en enskild kund eller en grupp av förbundna kunder skall begränsas i enlighet med artikel 4 i direktiv 92/121/EEG med förbehåll för de övergångsbestämmelser som anges i artikel 6 i det direktivet. 7. Utan hinder av punkt 6 får de behöriga myndigheterna medge att tillgångar som utgörs av krav mot och andra exponeringar gentemot värdepappersföretag, mot erkända värdepappersföretag i tredje land och erkända clearingorganisationer och börser som handlar med finansiella instrument underkastas samma behandling som gäller för exponeringar mot kreditinstitut enligt artiklarna 4.7 i, 4.9 och 4.10 i direktiv 92/121/EEG. 8. De behöriga myndigheterna får godkänna att de gränser som har fastställts i artikel 4 i direktiv 92/121/EEG överskrids under förutsättning att följande villkor är uppfyllda samtidigt. 1. Exponeringar utanför handelslagret gentemot kunden eller gruppen av kunder i fråga får inte överskrida de gränser som har fastställts i direktiv 92/121/EEG beräknade med avseende på kapitalbasen såsom denna har definierats i direktiv 89/299/EEG så att överskottet till sin helhet härrör från handelslagret. 2. Företaget uppfyller ett ytterligare kapitalkrav för överskottet i förhållande till begränsningar som fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv 92/121/EEG. Detta beräknas genom val av de beståndsdelar i den samlade exponeringen på grund av transaktioner med kunden eller gruppen av kunder i fråga som har det högsta kapitalkravet mot specifik risk enligt bilaga 1 och/eller krav enligt bilaga 2 varvid summan är lika med det överskjutande belopp som avses i 1. ovan. Om överskottet inte har funnits i mer än tio dagar skall det ytterligare kapitalkravet vara 200 % av de krav som avses i föregående mening för däri ingående beståndsdelar. Från och med tionde dagen efter det att överskottet har uppkommit hänförs beståndsdelarna i överskottet utvalda i enlighet med ovanstående kriterier till respektive rad i kolumn 1 i tabellen nedan i den ordning kraven mot specifik risk enligt bilaga 1 och/eller kraven enligt bilaga 2 stiger. Institutet skall därefter uppfylla ett ytterligare kapitalkrav som motsvarar beloppet av kravet mot specifik risk i bilaga 1 och/eller kraven i bilaga 2 för dessa beståndsdelar multiplicerade med respektive faktor i kolumn 2. Tabell >Plats för tabell> 3. Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att överskottet uppkom, får inte de exponeringar som härrör från handelslagret för kunden eller gruppen av förbundna kunder i fråga överstiga 500 % av institutets kapitalbas. 4. Överskott som har förelegat i mer än tio dagar får inte sammanlagt överstiga 600 % av institutets kapitalbas. 5. Institutet måste till de behöriga myndigheterna var tredje månad anmäla alla fall där de gränser som fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv 92/121/EEG har överskridits under de föregående tre månaderna. I varje fall där gränserna har överskridits skall storleken av överskridandet och namnet på berörd kund anmälas. 9. De behöriga myndigheterna skall upprätta rutiner och underrätta rådet och kommissionen därom för att förhindra att instituten avsiktligt undviker de ytterligare kapitalkrav de annars skulle ådra sig för sådana exponeringar som överskrider de gränser som har fastställts i artiklarna 4.1 och 4.2 i direktiv 92/121/EEG så snart sådana exponeringar har förelegat i mer än tio dagar genom att tillfälligt överföra exponeringarna i fråga till ett annat bolag inom eller utom samma företagsgrupp och/eller genom att företa skentransaktioner för att dölja exponeringen under tiodagarsperioden och skapa en ny exponering i stället. Instituten skall ha system som säkerställer att varje överföring som har denna verkan omedelbart anmäls till de behöriga myndigheterna. 10. De behöriga myndigheterna får medge sådana institut som har tillstånd att använda den alternativa definition av kapitalbas som anges i punkt 2 i bilaga 5 att använda den definitionen vid tillämpning av punkterna 5, 6 och 8 i den här bilagan under förutsättning att de berörda instituten samtidigt åläggs att uppfylla alla de förpliktelser som anges i artiklarna 3 och 4 i direktiv 92/121/EEG i fråga om de exponeringar som uppkommer utanför handelslagret genom att använda den definition av kapitalbas som anges i direktiv 89/299/EEG.