(1)

Medan värdepappersföretag som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (2) och avdelningarna VII och VIII i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3), i överensstämmelse med artikel 1.2 och 1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (4), omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/923 (5), måste värdepappersföretag som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 tillämpa särskilda krav på rörlig ersättning till anställda vilkas yrkesutövning har väsentlig inverkan på riskprofilen för värdepappersföretaget eller för de tillgångar som det förvaltar. Det är nödvändigt att fastställa lämpliga kriterier för att identifiera dessa anställda. Dessa kriterier bör beakta sådana anställdas befogenheter och ansvarsområden, värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, resultatindikatorer, värdepappersföretagets interna organisation samt det berörda företagets art, omfattning och komplexitet. Dessa kriterier bör också göra det möjligt för värdepappersföretagen att i sin ersättningspolicy införa lämpliga incitament för att säkerställa att de berörda anställda agerar aktsamt när de utför sina uppgifter. Slutligen bör dessa kriterier återspegla risknivån för olika verksamheter inom värdepappersföretagen.

(2)

Ledamöter i ledningsorganet har det yttersta ansvaret för värdepappersföretaget, dess strategi och verksamhet och bör därför alltid anses ha en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil. Detta gäller såväl ledamöter i ledningsorganet i dess ledningsfunktion, som fattar beslut, och ledamöter i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, som övervakar beslutsprocessen och prövar beslut som fattats.

(3)

Vissa anställda ansvarar för att tillhandahålla internt stöd som är avgörande för ett värdepappersföretags affärsverksamhet. Deras verksamhet och beslut kan också ha en väsentlig inverkan på ett värdepappersföretags riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar eftersom deras verksamhet och beslut kan exponera värdepappersföretaget för väsentliga operativa och andra risker.

(4)

Den yrkesutövning som bedrivs av anställda med ledningsansvar kan ha väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, eftersom de kan fatta strategiska eller andra grundläggande beslut som har inverkan på värdepappersföretagets affärsverksamhet eller på de kontrollfunktioner som tillämpas. Sådana kontrollfunktioner omfattar vanligtvis riskhantering, regelefterlevnad och internrevision. Risker som tagits av affärsenheter och det sätt på vilket dessa enheter förvaltas är de viktigaste faktorerna för ett värdepappersföretags riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Vissa affärsverksamheter medför större risker än andra varför affärsverksamhetens karaktär bör beaktas.

(5)

Lämpliga kvalitativa kriterier bör säkerställa att anställda fastställs ha väsentlig inverkan när de ansvarar för personalgrupper vars verksamheter kan ha väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Detta omfattar även situationer där yrkesutövning av enskilda anställda under den ansvariga personens ledning i sig inte har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil men där den totala omfattningen av deras yrkesutövning skulle kunna få en sådan inverkan.

(6)

Den sammanlagda ersättningen till anställda beror som regel på vilket bidrag dessa anställda har lämnat till uppnåendet av värdepappersföretagets verksamhetsmål. Ersättningen beror således på den anställdes ansvar, arbetsuppgifter, färdigheter och kompetens, och på vilka resultat som den anställde och värdepappersföretaget har uppnått. Om en anställds sammanlagda ersättning överstiger en viss tröskel är det rimligt att anta att detta är kopplat till den anställdes bidrag till värdepappersföretagets verksamhetsmål och således relaterat till den inverkan som den anställdes yrkesutövning har på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Det är därför lämpligt att tillämpa kvantitativa kriterier kopplade till en anställds sammanlagda ersättning, både i absoluta och relativa tal och i förhållande till andra anställda inom samma värdepappersföretaget, för att avgöra om denne anställdes yrkesutövning skulle kunna ha en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar.

(7)

Klara och lämpliga tröskelvärden bör införas för att fastställa de anställda vilkas yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Värdepappersföretag bör förväntas tillämpa de kvantitativa kriterierna inom rimlig tid. Kvantitativa kriterier bör följa utvecklingen av ersättning för att vara realistiska. En första metod för att följa en sådan utveckling är att grunda dessa kvantitativa kriterier på den totala ersättning som beviljats under det föregående resultatåret, vilket inbegriper den fasta ersättning som betalats för det resultatåret, och den rörliga ersättning som beviljats under det resultatåret. En andra metod för att följa denna utveckling är att basera dessa kvantitativa kriterier på den totala ersättning som beviljats för det föregående resultatåret, vilket inbegriper den fasta ersättning som betalats för det resultatåret och den rörliga ersättning som beviljats under det innevarande resultatåret för det föregående räkenskapsåret. Den andra metoden möjliggör en bättre anpassning av identifieringsprocessen till den faktiska ersättning som beviljas för en resultatperiod, men kan endast tillämpas om det är möjligt att i god tid få en beräkning till stånd för tillämpningen av de av de kvantitativa kriterierna. I de fall där en sådan beräkning inte längre är möjlig i god tid bör den första metoden användas. Enligt båda metoderna kan den rörliga ersättningen omfatta belopp som tilldelas på grundval av resultatperioder som är längre än ett år, beroende på de prestationskriterier som värdepappersföretaget använder.

(8)

Ett kvantitativt tröskelvärde på 500 000 euro bör införas för fastställelse av de anställda vilkas yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Ersättning över detta kvantitativa tröskelvärde eller som hör till de högsta ersättningarna inom värdepappersföretaget skapar således en stark presumtion för att den verksamhet som bedrivs av dessa anställda som erhåller en sådan ersättning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, i vilket fall mer tillsynsgranskning bör tillämpas för att fastställa huruvida sådana anställdas yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar.

(9)

Sådana presumtioner baserade på kvantitativa kriterier bör dock inte tillämpas om värdepappersföretagen på grundval av ytterligare objektiva kriterier fastställer att sådan personal i praktiken saknar väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, med beaktande av alla risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. För att säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av dessa objektiva kriterier bör de behöriga myndigheterna godkänna undantag för de högst avlönade anställda som fastställts eller anställda som tilldelas en ersättning på över 750 000 euro. För anställda vars ersättning är minst 1 000 000 euro (höginkomsttagare) bör de behöriga myndigheterna informera EBA innan de godkänner undantag så att EBA kan säkerställa att dessa kriterier tillämpas enhetligt.

(10)

Att vara i samma ersättningsklass som personer i ledande befattning eller risktagare kan också vara en indikator på att den anställdes yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar. Vid fastställandet av ersättningsklass bör i detta syfte den ersättning som utbetalas till personal som utövar kontrollfunktioner och stödfunktioner samt till ledamöter i ledningsorganet i dess tillsynsfunktion inte beaktas. Vid tillämpningen av detta kvantitativa kriterium bör även det faktum att betalningsnivåerna skiljer sig åt mellan olika jurisdiktioner beaktas. Värdepappersföretag bör ha rätt att visa att anställda s som omfattas av en viss ersättningsklass, men som inte uppfyller något av de kvalitativa eller andra kvantitativa kriterierna, inte har någon väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, med beaktande av alla risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.

(11)

För att behöriga myndigheter och revisorer ska kunna granska de bedömningar som värdepappersföretagen gör för att fastställa anställda vilkas yrkesutövning har en väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar, är det viktigt att värdepappersföretagen dokumenterar de bedömningar som gjorts och deras resultat, däribland anställda som har fastställts enligt kriterier baserade på deras sammanlagda ersättning men vilkas yrkesutövning bedöms sakna väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller de tillgångar som det förvaltar.

(12)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har överlämnat till kommissionen efter samråd med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

(13)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (6).