Otillbörliga affärsmetoder

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Direktiv 2005/29/EG
  • definierar de otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter, och som är förbjudna i Europeiska unionen (EU),
  • gäller för varje handling eller underlåtenhet i direkt relation till marknadsföring, försäljning eller leverans av en produkt* från en näringsidkare till konsumenter*, som skyddar de ekonomiska intressena hos konsumenter före, under och efter att ett handelsavtal ingås,
  • säkerställer skydd på samma nivå för alla konsumenter oavsett inköps- eller försäljningsplats i EU.
• Det ändrades 2019 genom direktiv (EU) 2019/2161, som också moderniserade EU:s konsumentskyddsregler om konsumentens rättigheter (se sammanfattning), om orättvisa villkor i konsumentavtal (se sammanfattning) och om vägledande priser (se sammanfattning), för att säkerställa ett bättre verkställande och hantera ny utveckling på marknaden, särskilt marknadsföring online.
• År 2024 introducerades fler regler genom direktiv (EU) 2024/825 för att hantera affärsmetoder som vilseleder konsumenter och hindrar dem från att göra hållbara konsumtionsval. Dessa regler (tillämpliga från och med den 27 september 2026) rör metoder som är förknippade med att varor blir föråldrade i förtid, vilseledande miljöpåståenden (”grönmålning”) och vilseledande information om de sociala egenskaperna hos produkter eller näringsidkares verksamheter.

VIKTIGA PUNKTER

• Otillbörliga affärsmetoder är metoder som
  • motsäger kraven på god yrkessed*, och
  • avsevärt kan snedvrida genomsnittskonsumentens köpbeteende.
• Vissa konsumenter behöver extra skydd på grund av särskild känslighet för metoden eller produkten, ålder (barn eller gamla), lättrogenhet eller mentala eller fysiska handikapp.
• I direktiv 2005/29/EG definieras två kategorier av affärsmetoder som är otillbörliga om de kan få genomsnittskonsumenten att fatta ett köpbeslut som han/hon inte skulle ha fattat annars: vilseledande affärsmetoder (genom handling eller underlåtenhet) och aggressiva affärsmetoder.
• Bilaga I till direktiv 2005/29/EG innehåller en förteckning över affärsmetoder som ska anses otillbörliga under alla omständigheter (en ”svart lista”).

Vilseledande affärsmetoder

Vilseledande handlingar

En affärsmetod är vilseledande om den inbegriper falsk eller oriktig information eller om den sannolikt kommer att vilseleda genomsnittskonsumenten – även om informationen är korrekt – eller medföra att konsumenten fattar ett köpbeslut som han/hon annars inte skulle ha fattat. Exempel på sådana handlingar är bl.a. falsk eller bedräglig information om

• produktens förekomst eller beskaffenhet,
• produktens utmärkande egenskaper (tillgänglighet, förmåner, risker, sammansättning eller geografiskt ursprung, det resultat som kan förväntas av användningen osv.),
• omfattningen av näringsidkarens åtaganden (i uppförandekoder som näringsidkaren åtagit sig att följa),
• priset eller förekomsten av särskilda prisfördelar,
• behovet av service eller reparation.

Genom direktivet förbjuds också vilseledande marknadsföring när varor marknadsförs som identiska trots att deras sammansättning eller egenskaper i själva verket skiljer sig avsevärt åt i olika EU-medlemsstater (detta benämns ofta som produkter med ”kvalitetsskillnader”).

Vilseledande underlåtenhet

• En affärsmetod är också vilseledande om väsentlig information som genomsnittskonsumenten behöver för att fatta ett välgrundat köpbeslut är borttagen eller ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller olämpligt sätt och när detta sannolikt innebär att konsumenten fattar ett köpbeslut som han eller hon annars inte skulle ha fattat.
• I direktiv 2005/29/EG finns en allmän förteckning över information som bör anses som väsentlig, såsom varans pris och utmärkande egenskaper. Det finns ytterligare krav för försäljning online, såsom skyldigheter för marknadsplatser online* att informera konsumenter om huvudkriterierna som bestämmer rankningen* av de erbjudanden som tillhandahålls till följd av en sökfråga och skyldigheten att tillhandahålla information om och hur konsumentrecensioners äkthet kontrolleras.

Aggressiva affärsmetoder

• Köpbeslut ska fattas fritt av konsumenten. Ett förfarande är aggressivt och orättvist om det sker genom trakasserier, tvång eller otillbörlig påverkan* det försämrar avsevärt genomsnittskonsumentens valfrihet och får dem att fatta ett köpbeslut som de inte skulle ha fattat annars.
• Flera omständigheter behöver sålunda tas i beaktande för att avgöra om en affärsmetod är aggressiv eller inte. Bland dessa ingår
  • tidpunkt, plats och varaktighet för affärsmetoden,
  • användning av hotfullt eller kränkande språk eller beteende,
  • näringsidkarens nyttjande av särskilda omständigheter av sådan allvarlighetsgrad (t.ex. dödsfall eller svår sjukdom) att konsumentens omdöme försämras, i syfte att påverka konsumentens beslut om produkten,
  • oproportionerliga villkor som inte följer av avtalet och som används när konsumenten önskar utöva sina rättigheter enligt avtalet (t.ex. säga upp eller ändra ett avtal).

Affärsmetoder som är förbjudna under alla omständigheter (”svarta listan”)

• Direktiv 2005/29/EG innehåller en förteckning över affärsmetoder som är förbjudna under alla omständigheter. I enlighet med ändringar som har gjorts genom direktiv (EU) 2019/2161 förbjuds också flera ytterligare affärsmetoder, såsom att lägga ut falska konsumentrecensioner, dölja reklam i sökresultat och vidareförsälja biljetter som näringsidkare förvärvat genom automatiserade metoder (s.k. ”bottar”).
• Genom direktiv (EU) 2024/825 läggs också flera ytterligare metoder till i den svarta listan, på det sätt som nämns nedan.
  • Former av grönmålning (vilseledande miljöpåståenden), inbegripet följande:
    • Framställning av ett generiskt miljöpåstående varigenom det påstås eller intrycket skapas att produkten har utmärkt miljöprestanda, däribland ”miljövänlig”, ”ekovänlig”, ”grön”, ”ekologisk”, ”klimatvänlig”, ”koldioxidvänlig”, ”energieffektiv”, ”biologiskt nedbrytbar” eller liknande, utan erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet.
    • Uppvisande av en hållbarhetsetikett som inte är baserad på ett certifieringssystem eller inte har fastställts av offentliga myndigheter. Innan en hållbarhetsetikett uppvisas måste en näringsidkare säkerställa att denne uppfyller minimivillkoren för transparens och trovärdighet och att det finns en objektiv övervakning av efterlevnaden av kraven i systemet. Denna övervakning måste utföras av en tredje part vars behörighet och oberoende av både systemets ägare och näringsidkaren säkerställs baserat på internationella eller nationella standarder och förfaranden eller EU-standarder och EU-förfaranden.
    • Framställningen av påståenden, baserat på kvittningen av växthusgasutsläpp, om att en produkt har neutral, reducerad eller positiv miljöpåverkan när det gäller utsläpp, vilket kan vilseleda konsumenterna att tro att dessa påståenden rör produkten själv eller leveransen och produktionen av denna produkt, eller att konsumtionen av denna produkt inte har miljöpåverkan.
  • Vilseledande metoder som utgör föråldrande i förtid, däribland
    • falska påståenden om en varas hållbarhet eller reparerbarhet,
    • affärskommunikation som rör en vara som har en funktion som har introducerats för att begränsa dess hållbarhet trots att information om denna funktion och dess effekter på varans hållbarhet är tillgänglig för näringsidkaren.

Kompensation och sanktioner

• Medlemsstaterna måste säkerställa att konsumenter som skadats av otillbörliga affärsmetoder har rätt till individuella avhjälpande åtgärder (kompensation, prissänkning osv.).
• Medlemsstaterna måste införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner mot näringsidkare som bryter mot nationella regler om otillbörliga handelsmetoder.
• När medlemsstaterna meddelar sanktioner måste de fastställa sanktionsavgifter som uppgår till minst 4 % av näringsidkarens omsättning. Om uppgifter om omsättning inte finns tillgängliga, i fall där nationella myndigheter från flera länder samarbetar i ärenden rörande omfattande gränsöverskridande överträdelser som påverkar konsumenter i flera EU-länder, ska sanktionsavgiften uppgå till 2 miljoner euro.

Vägledning

År 2021 utfärdade Europeiska kommissionen en uppdaterad vägledning om genomförande och tillämpning av direktiv 2005/29/EG. Vägledningen tar upp viktiga aspekter och regler och innehåller praktiska exempel från rättspraxis från Europeiska unionens domstol och nationella domstolar samt praxis från nationella förvaltningar i syfte att underlätta tillämpningen för nationella myndigheter och garantera rättssäkerhet för näringsidkare. Vägledningen omfattar de ändringar som infördes genom direktiv (EU) 2019/2161.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

• Direktiv 2005/29/EG skulle införlivas i den nationella lagstiftningen senast den 12 juni 2007. Bestämmelserna har gällt sedan den 12 december 2007.
• De regler som infördes genom ändringsdirektiv (EU) 2019/2161 gäller sedan den 28 maj 2022.
• De regler som införs genom direktiv (EU) 2024/825 måste införlivas senast den 27 mars 2026 och ska gälla från och med den 27 september 2026.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Direktivet om otillbörliga affärsmetoder (Europeiska kommissionen)
• Faktablad – The New Deal for Consumers – What benefits will I get as a consumer? (Europeiska kommissionen)
• Empowering the consumer for the green transition (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (”direktivet om otillbörliga affärsmetoder”) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2005/29/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/825 av den 28 februari 2024 om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information (EUT L, 2024/825, 6.3.2024).

RELATERADE DOKUMENT

Kommissionens tillkännagivande – Vägledning om tolkningen och tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (EUT C 526, 29.12.2021, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Ny strategi för konsumentpolitiken – En hållbar återhämtning genom stärkt konsumentresiliens (COM(2020) 696 final, 13.11.2020).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – En ny giv för konsumenterna (COM(2018) 183 final, 11.4.2018).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EGT L 80, 18.3.1998, s. 27).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 31.05.2024