27.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 175/47

(1)

Efter en begäran från Portugal beviljade rådet den 17 maj 2011 landet ekonomiskt bistånd (rådets genomförandebeslut 2011/344/EU (2)) till stöd för ett kraftfullt ekonomiskt och finansiellt reformprogram (nedan kallat programmet) med syfte att återställa förtroendet, möjliggöra en återgång till hållbar tillväxt och värna om Portugals, euroområdets och unionens finansiella stabilitet.

(2)

I enlighet med artikel 3.10 i genomförandebeslut 2011/344/EU har kommissionen, tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) och i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), gjort en sjunde översyn av de portugisiska myndigheternas genomförande av de överenskomna åtgärderna i programmet mellan den 25 februari och den 14 mars. Därefter genomfördes, mellan den 14–17 april 2013 och mellan den 8-11 maj 2013, ytterligare en bedömning av några skattemässiga åtgärder.

(3)

En förlängning av den längsta genomsnittliga löptiden för EU-lånet skulle vara fördelaktig, eftersom den skulle stödja Portugals insatser för att återfå fullt marknadstillträde och framgångsrikt kunna lämna sitt program. För att det ska bli möjligt att dra full nytta av förlängningen av den längsta genomsnittliga löptiden för unionslånet, bör kommissionen få tillstånd en förlängning av löptiden för delbetalningar och trancher.

(4)

Real bruttonationalprodukt (BNP) minskade med 3,2 % under 2012 efter en oväntat stor nedgång i den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen under årets sista kvartal. Denna utveckling kräver en justering nedåt av de ekonomiska utsikterna: real BNP beräknas nu minska med 2,3 % under 2013 på grund av den mer negativa överföringen från 2012, nedgången i inhemsk konsumtion beräknas öka till följd av en högre än tidigare väntad arbetslöshet, och svagare utsikter för den externa efterfrågan. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter också att vara mer dämpad än tidigare väntat, där real BNP beräknas nå en bottennotering under andra halvåret och öka under 2014 med ett årligt genomsnitt på 0,6 %. Den reala BNP-tillväxten under 2015 förväntas uppgå till 1,5 %. Arbetslösheten väntas kulminera på drygt 18 ½ % av arbetskraften under 2014.

(5)

Det offentliga underskottet uppgick till 6,4 % av BNP år 2012, vilket överstiger det planerade målet om 5 % av BNP. Det nominella underskottet påverkades av ett antal stora engångstransaktioner, vars budgetkonsekvenser inte var kända vid den tidigare översynen. De omfattar bland annat kapitaltillskott till den statsägda banken CGD (0,5 % av BNP), omstyrningen via regeringen av omvandlingen av lån till aktier för aktieägare i Parpública till SAGESTAMO, två företag utanför den offentliga sektorn (0,5 % av BNP) och nedskrivningar i samband med överföringen av tillgångar från BPN (0,1 % & BNP). Dessutom behandlades intäkterna från försäljningen av den koncession som driver de största flygplatserna i Portugal, efter en rekommendation från Eurostat, som indragning av eget kapital och påverkar därför inte de offentliga finanserna, tvärtemot vad regeringen hade angivit i budgeten (0,7 % av BNP). Med undantag av effekterna av dessa engångsfaktorer från det nominella saldot skulle det offentliga underskottet ha uppgått till 4,7 % av BNP, vilket ligger under målet. Att begränsa underskottet till denna nivå var utmanande eftersom man tvingades kompensera det makroekonomiskt drivna sämre än väntade inkomstutfallet med högre än budgeterade besparingar, särskilt offentliga lönekostnader, insatsförbrukning och anslag för nya investeringsprojekt.

(6)

Programmet innebär att den finanspolitiska ansträngningen under 2012, mätt genom förbättringen i det strukturella saldot, uppgick till 2,4 % av BNP och ligger i linje med rådets rekommendation av den 9 oktober 2012 för att få ett slut på situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Portugal. Förbättringen av det strukturella primära saldot var ännu högre med 2,7 procent av BNP.

(7)

Till följd av utvecklingen under 2012 antas i det nya utgångsläget för de offentliga finanserna för 2013 att inkomstbortfall och ökade sociala transfereringar in natura överförs, medan en stor del av utgiftsnedskärningarna under det sista kvartalet 2012 anses vara tillfälliga, vilket leder till en negativ överföring på cirka 0,4 % av BNP under 2013. Dessutom sänkte de väsentligt försämrade makroekonomiska utsikterna under 2013 utgångsläget för de offentliga finanserna med ytterligare 0,5 % av BNP. Mot bakgrund av denna utveckling är de budgetmål som anges i den femte översynen av programmet (4,5 % av BNP 2013 och 2,5 % av BNP 2014) inte längre genomförbara. Eftersom avvikelsen i huvudsak bedöms ligga utanför statens kontroll förefaller det lämpligt med en översyn av de offentliga finanserna.

(8)

Underskottsmålen har därför justerats till 5,5 % av BNP till 2013, 4,0 % av BNP till 2014 och 2,5 procent av BNP till 2015. Denna finanspolitiska strategi har kalibrerats om för att behålla den strukturella primära anpassningen nära 9 % under perioden 2011–2015, men de automatiska stabilisatorerna får verka fullt ut och hänsyn tas till finansiering och begränsningarna avseende skulder och de sociala kostnaderna för anpassningen. Även enligt de reviderade målen kommer det att krävas ett betydande belopp för konsolideringsåtgärder på 3,5 % av BNP 2013 och 2 % av BNP 2014. Den planerade anpassningen under programperioden underbyggs av en rad strukturella åtgärder på utgifts- respektive inkomstsidan. Konsolideringsplanen förväntas fortsätta efter programperioden så att underskottet entydigt bringas ned under referensvärdet på 3 % fram till 2015.

(9)

I 2013 års budgetlag ingår diskretionära åtgärder av strukturellt slag som uppgår till något mer än 3 % av BNP, efter redovisning om återinförande av en av de två bonustilläggen för offentliga arbetstagare och 1,1 gånger de två bonustilläggen för pensionärer som togs bort under 2012. Den 5 april 2013 gick dock författningsdomstolen emot vissa av 2013 års budgetbestämmelser, inklusive den återstående nedskärningen av ett bonustillägg för offentliga arbetstagare, 0,9 gånger bonustillägget för pensionärer, och ett nytt extra påslag på arbetslöshetsersättning och sjukersättning, och därigenom bildas ett budgetunderskott på 0,8 % av BNP. För att klara detta underskott och stödja den nödvändiga finanspolitiska korrigeringen under 2014 och 2015 antog regeringen under april och maj ett paket med permanenta utgiftsminskande åtgärder med en ackumulerad avkastning på 4,7 miljarder euro eller 2,8 % av BNP under perioden 2013–2014, av vilka åtgärder på motsvarande 0,8 % av BNP har tidigarelagts till 2013. Under 2014 kommer balansen mellan inkomst- och utgiftsbaserad konsolidering att återupprättas.

(10)

Till följd av det fullständiga återinförandet av de två bonustilläggen för offentliga arbetstagare och pensionärer står inkomstökningarna för mer än två tredjedelar av den samlade finanspolitiska konsolideringen under 2013, medan utgiftsnedskärningarna står för mindre än en tredjedel, tvärtemot den ursprungliga avsikten att inrikta konsolideringen på utgifterna.

(11)

Under 2013 ingår i åtgärderna på inkomstsidan en omstrukturering av den personliga inkomstskatten. En tilläggsavgift på 3,5 % på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger minimilönen, ett solidaritetspåslag på de högsta inkomstnivåerna, en breddning av skatteunderlaget och andra inkomstökande förändringar i företagsbeskattningen, högre punktskatter på tobak, alkohol och naturgas, en breddning av fastighetsskatteunderlaget efter omvärderingen av fastigheter och ett extraordinärt solidaritetsbidrag på pensioner för att hantera de åldersrelaterade utmaningarna med avseende på hållbarheten. På utgiftssidan planeras en betydande minskning i den offentliga sektorns lönekostnader genom att man optimerar fördelningen av resurserna och storleksändrar den offentliga sektorns arbetskraft och genom att man minskar övertidsbetalningar, löneförmåner och kompensationer under extra ledighet. Andra utgiftsbesparande åtgärder innefattar fortsatta rationaliseringsinsatser inom hälso- och sjukvårdssektorn, rationalisering av sociala förmåner och bättre målinriktning på socialt stöd, minskad insatsförbrukning inom fackministerierna; besparingar till följd av omförhandlingar av offentlig-privata partnerskapskontrakt och ytterligare omstruktureringsinsatser i statsägda företag. Några av de planerade kostnadsbesparingarna kommer att uppnås genom en tidigareläggning av de åtgärder som har utarbetats inom ramen för den offentliga utgiftsöversynen.

(12)

Medan de ovan nämnda åtgärderna är av ett permanent slag kommer regeringen också att anta tillfälliga åtgärder, däribland bland annat genom överföring av medel från Sammanhållningsfonden från mindre färdigplanerade projekt till projekt i mer framskridna stadier och ytterligare minskning av kapitalutgifterna (Polis-programmet).

(13)

Utöver konsolideringsåtgärderna i tilläggsbudgeten kommer alla andra förändringar i lagstiftning och lagstiftningsförslag som behövs för att genomföra reformerna i samband med den offentliga utgiftsöversynen att antas av regeringen eller läggas fram för parlamentet, allt efter omständigheterna, före utgången av det lagstiftande sammanträdet i mitten av juli 2013.

(14)

För 2014 kommer anpassningen av finanspolitiken att fortsätta på grundval av den offentliga utgiftsöversyn som regeringen har genomfört under de senaste månaderna och som omfattar permanenta utgiftsminskande åtgärder på 2 % av BNP under 2014. Den viktigaste effekten av den offentliga utgiftsöversynen kommer att inriktas på tre områden: (1) sänkning av lönekostnaderna inom den offentliga sektorn, (2) minskning av pensionsförmåner och (3) sektoriella utgiftsminskningar inom fackministerier och program. Den offentliga utgiftsöversynen är ett led i ett mer omfattande arbete med att reformera staten med målet att öka social rättvisa och förbättra effektiviteten i tillhandahållandet av sociala transfereringar och offentliga tjänster. Sänkningen av lönekostnaderna under 2014 syftar till att minska storleken på den offentliga sektorns arbetskraft samtidigt som dess sammansättning övergår till mer högkvalificerade anställda, anpassa den offentliga sektorns arbetsordningar till dem för den privata sektorn och göra lönepolitiken mer transparent och meritbaserad. De särskilda reformerna omfattar omvandlingen av systemet för rörlighet till ett återkvalificeringsprogram, anpassa den offentliga sektorns arbetstider till dem i den privata sektorn (dvs. en höjning av arbetsveckan från 35 till 40 timmar), införande av en arbetstidsbank, minskade semesterrättigheter, genomförandet av ett system med frivillig avgång (som beräknas ge initiala engångskostnader på cirka 0,3 % av BNP) och införandet av en enda skala för löner och lönetillägg. En annan viktig del av besparingarna väntas komma från en omfattande pensionsreform som grundas på principer om rättvisa och gradvis ökad inkomst, varigenom man skyddar de lägsta pensionerna. Reformerna kommer särskilt att syfta till att minska nuvarande skillnader mellan de offentliganställdas system och det allmänna systemet, höja den lagstadgade pensionsåldern genom ändringar av kraven på demografisk hållbarhet och, om det är absolut nödvändigt, införa ett gradvis ökande hållbarhetsbidrag. Slutligen kommer besparingarna i insatsförbrukning och utgiftsprogram inom fackministerierna att trappas upp.

(15)

Med tanke på de politiska och rättsliga riskerna vid genomförandet kan vissa av de offentliga utgiftsöversynsåtgärderna ersättas med andra av samma storlek och kvalitet under den pågående samrådsprocessen med arbetsmarknadens parter och politiska aktörer.

(16)

Budgetsaneringsprocessen understöds av en rad strukturella finanspolitiska åtgärder för att förstärka kontrollen över de statliga utgifterna och förbättra uppbörden av intäkter. Särskilt viktigt är att en omfattande reform av det finanspolitiska ramverket, inbegripet på central, regional och lokal myndighetsnivå, leder till att den överensstämmer med bästa praxis vid budgetförfaranden och förvaltning. Budgetramlagstiftningen har ändrats för att införliva unionens ramar för förstärkt ekonomisk styrning, genom att genomföra kraven i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen, och i paketet om ekonomisk styrning känt som ”sexpacket”. Det nya kontrollsystemet för åtaganden börjar visa resultat, men genomförandet behöver noga övervakas för att säkerställa att åtagandena ligger i linje med tillgängliga medel. Reformerna inom den offentliga förvaltningen kommer att fortsätta med en betydande rationalisering av offentliga arbetsförmedlingar och offentliga organ. Framstegen i reformprogrammet av skatteförvaltningen fortsätter och myndigheterna förbättrar övervakningen och stärker uppbörden av skatteintäkterna. Omförhandlingen av offentlig-privata partnerskap har inletts och betydande besparingar väntas från och med 2013. De statsägda företagen nådde i genomsnitt balans i den löpande verksamheten i slutet av 2012 och ytterligare effektivitetshöjande reformer väntas ytterligare förbättra resultaten. Reformerna inom hälso- och sjukvårdssektorn leder till betydande besparingar och genomförandet av dem fortskrider på det hela taget enligt planerna.

(17)

Enligt kommissionens nuvarande beräkningar av den nominella BNP-tillväxten (-1,0 %t 2013, 1,6 % 2014 och 3,3 % 2015) och det offentliga underskottet på 5,5 % av BNP 2013, 4,0 % av BNP 2014 och 2,5 % av BNP 2015, förväntas skuldkvoten utvecklas på följande sätt: 122,9 % av BNP 2013, 124,2 % av BNP 2014 och 123,1 procent av BNP 2015. Därmed skulle skuldkvoten komma att följa en nedåtgående trend efter 2014, förutsatt att fortsatta framsteg görs för att minska underskottet. Skuldutvecklingen påverkas av flera transaktioner utanför balansräkningen, däribland betydande förvärv av finansiella tillgångar, särskilt för en eventuell rekapitalisering av banker och finansiering till statligt ägda företag, liksom av differenser mellan upplupna och kontanta räntebetalningar.

(18)

Under 2012 fullbordades kapitalökningsansträngningen för banker, och gjorde det möjligt för deltagande banker att uppfylla Europeiska bankmyndighetens krav på lagstadgade kapitalbuffertar, liksom programmålet om 10 % i kärnprimärkapital vid årets slut, som uppfylldes i mitten av 2012. Den indikativa kvoten mellan utlåning och inlåning på 120 % fram till 2014 kommer sannolikt att uppfyllas och vissa banker befinner sig redan under denna tröskel i slutet av 2012. Insatserna ökas för att diversifiera finansieringskällorna för företagssektorn. Utrymmet för att förbättra resultatet och styrningen av befintliga regeringsstödda krediter håller på att bedömas. Bankernas planer för återhämtning håller på att analyseras och planer för rekonstruktion och avveckling håller på att utarbetas.

(19)

Fortsatta framsteg har gjorts när det gäller att genomföra tillväxt- och konkurrenskraftshöjande strukturreformer. Förutom att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken har myndigheterna antagit en omfattande arbetsmarknadsreform. I syfte att främja flexibiliteten på arbetsmarknaden och skapa arbetstillfällen minskar den nya rättsliga ramen avgångsvederlagen, underlättar villkoren för lagliga uppsägningar, ökar arbetstidsflexibiliteten, ökar möjligheterna för förhandlingar på företagsnivå och ser över bidragssystemen för arbetslöshetsförsäkring för att öka incitamenten för en snabb återgång till arbete, samtidigt som man säkerställer en tillräcklig skyddsnivå. Genomförandet av åtgärdsprogrammet för högstadie- och gymnasieskola och yrkesutbildning går på det hela taget planenligt.

(20)

Genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/132/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (3) i syfte att minska hindren för marknadstillträde och öka konkurrensen och den ekonomiska aktiviteten genom att underlätta marknadstillträde för nya aktörer i de olika ekonomiska sektorerna går framåt i snabb takt. En ramlag för att fastställa huvudprinciperna för de viktigaste nationella regleringsmyndigheternas sätt att fungera, inklusive deras anslag, med stark betoning på oberoende och självständighet ska läggas fram för parlamentet. Betydande framsteg har gjorts när det gäller införlivandet av det tredje energipaketet och skuldminskningen av eltariffen för att säkerställa att systemets hållbarhet pågår. Licensieringsförfarandena och andra administrativa bördor har förenklats inom olika ekonomiska sektorer såsom miljö och fysisk markplanering, jordbruk och landsbygdsutveckling, industri, turism och geologi.

(21)

En omfattande reform av hyresmarknaden för bostäder trädde i kraft i november 2012, vilket bör göra bostadsmarknaden mer dynamisk. Reformerna av rättsväsendet går framåt i enlighet med den överenskomna tidsplanen. Framsteg har gjorts för att minska eftersläpningen av oavgjorda mål och för mer övergripande reformer såsom den geografiska omorganiseringen av domstolsdistrikten och reformen av civilprocesslagstiftningen.

(22)

Mot bakgrund av denna utveckling bör genomförandebeslut 2011/344/EU ändras.

1.

Artikel ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt: