1.

Utan att det påverkar befogenheterna för de institutioner i medlemsstaterna som utövar tillsyn över nationella exportkreditprogram, ska varje medlemsstat överlämna en årlig verksamhetsrapport till kommissionen så att insynen ökar på unionsnivå. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning rapportera om tillgångar och skulder, utbetalda fordringar och återkrav, nya åtaganden, exponeringar och premier. När ansvarsförbindelser kan uppstå från verksamhet med statsstödda exportkrediter ska denna verksamhet rapporteras inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten.

2.

I den årliga verksamhetsrapporten ska medlemsstaterna beskriva hur miljörisker, som kan medföra andra relevanta risker, beaktas i deras exportkreditinstituts verksamhet med statsstödda exportkrediter.

3.

Kommissionen ska på grundval av denna information utarbeta en årlig översikt för Europaparlamentet, inbegripet en utvärdering av exportkreditinstituts efterlevnad av unionens mål och förpliktelser.

4.

Kommissionen ska i enlighet med sina befogenheter översända en årlig rapport till Europaparlamentet om de förhandlingar som förts, i de fall där kommissionen har förhandlingsmandat i olika internationella samarbetsfora, i syfte att etablera globala standarder när det gäller statsstödda exportkrediter.

Den första rapporteringsperioden enligt denna förordning ska täcka år 2011.

KAPITEL I:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

KAPITEL II:

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

KAPITEL III:

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

KAPITEL IV:

AVSNITT 1:

40.

41.

42.

43.

AVSNITT 2:

44.

45.

AVSNITT 3:

46.

47.

AVSNITT 4:

48.

49.

50.

AVSNITT 5:

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

AVSNITT 6:

61.

62.

63.

AVSNITT 7:

64.

65.

66.

BILAGA I

BILAGA II:

BILAGA III:

BILAGA IV:

BILAGA V:

BILAGA VI:

BILAGA VII:

BILAGA VIII:

BILAGA IX:

BILAGA X:

BILAGA XI:

a)

Det huvudsakliga syftet med överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad consensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter.

b)

Consensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de mest gynnsamma villkoren för statsstöd.

a)

Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmälningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.

b)

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfrågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för deras statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.

a)

Statsstöd kan ges i följande former:

b)

Consensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de förfaranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.

c)

Consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär utrustning och jordbruksprodukter.

d)

Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga destination, huvudsakligen med syftet att få gynnsammare återbetalningsvillkor.

a)

Följande sektorsöverenskommelser är en del av avtalet:

b)

En part till en sektorsöverenskommelse kan tillämpa sina villkor för statsstöd till export av varor och/eller tjänster som omfattas av den sektorsöverenskommelsen. Om en sektorsöverenskommelse inte innehåller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i consensusöverenskommelsen ska parterna till sektorsöverenskommelsen tillämpa consensusöverenskommelsens bestämmelse.

a)

Deltagarna kan tillämpa de villkor som anges i bilaga X på export av varor och/eller tjänster när det gäller transaktioner som uppfyller kriterierna i tillägg 1 till bilaga X.

b)

Punkt a ska inte tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsöverenskommelsen om civil luftfart.

a)

Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XI. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktvärdet sänkas i motsvarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.

b)

Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.

c)

Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktvärdet, inbegripet leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.

d)

Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

Länder i kategori I är länder som är upptagna på Världsbankens graderingslista (2). Alla övriga länder tillhör kategori II. Världsbankens graderingsnivå räknas om årligen. Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.

b)

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

a)

För länder i kategori I ska den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna upp till åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 45 följs.

b)

För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.

c)

I fråga om kontrakt som avser mer än ett köparland bör parterna i enlighet med förfarandena i artiklarna 55–60 försöka nå en gemensam hållning beträffande lämpliga villkor.

a)

För andra kraftverk än kärnkraftverk ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år. Om en part avser att bevilja stöd med längre återbetalningstid än den som anges i artikel 12, ska denna part lämna en förhandsanmälan i enlighet med förfarandet i artikel 45.

b)

Med andra kraftverk än kärnkraftverk avses kompletta kraftanläggningar som inte drivs med kärnkraft, eller delar därav. De omfattar alla beståndsdelar och tjänster (inbegripet utbildning av personal), allt material och all utrustning som direkt krävs för byggande och idriftsättning av en sådan anläggning som inte drivs med kärnkraft. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, t.ex. kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vattenförsörjning samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, tillstånd för laddning av bränsle), dock med följande undantag:

a)

Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska ske i lika stora amorteringar.

b)

Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och med början senast sex månader efter kredittidens början.

c)

För exportkrediter som tillhandahålls som stöd för uthyrningtransaktioner kan lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination tillämpas i stället för lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet enligt punkt a.

d)

I välgrundade undantagsfall kan exportkrediter tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a–c ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överensstämma med följande kriterier:

e)

Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapitaliseras.

a)

Med ränta avses inte något av följande:

b)

Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntans nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.

a)

Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta marknadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:

b)

Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den minimipremiesats för kreditrisken som ska tas ut i enlighet med artikel 23.

a)

Varje part som önskar fastställa en CIRR ska för sin nationella valuta inledningsvis välja något av följande två basräntesystem:

Parterna ska enas om eventuella undantag från basräntesystemet.

b)

CIRR ska fastställas till parternas respektive basräntesatser plus en fast marginal på 100 baspunkter, om inte parterna har enats om något annat.

c)

Övriga parter ska använda den CIRR som fastställts för en viss valuta om de erbjuder finansiering i den valutan.

d)

En part får med sex månaders varsel och efter samråd med övriga parter byta basräntesystem.

e)

En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan parten eller sekretariatet på icke-partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för en gemensam hållning som anges i artiklarna 55–60.

a)

När statligt finansieringsstöd ges till rörlig ränta ska det under hela kredittiden vara förbjudet för banker och andra finansinstitut att erbjuda ett val mellan den lägsta av CIRR (vid tidpunkten för det ursprungliga kontraktet) och den kortfristiga marknadsräntan.

b)

Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån ska låntagaren kompensera den statliga institution som tillhandahållit det statliga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av den förtida återbetalningen, inbegripet den statliga institutionens kostnader för att ersätta den del av kassainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen.

a)

Minimipremiesatserna ska fastställas på grundval av följande faktorer:

b)

Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. Den matematiska formel som använts för beräkningen av minimipremiesatser anges i bilaga VI.

c)

Såsom anges i artikel 25 har några minimipremiesatser inte fastställts för länder i kategori 0, men parterna ska inte tillämpa premiesatser som underskrider priserna på den privata marknaden.

d)

På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e)

Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska köparlandets klassificering av länder i riskkategorier tillämpas, såvida inte

f)

Kriterierna för klassificering av länder i riskkategorier enligt de situationer som beskrivs i artikel 24 e första och andra strecksatserna anges i bilaga VII.

g)

Om statsstödet är begränsat enbart till landrisken i enlighet med artikel 25 a, dvs. den risk som är förknippad med köparen/låntagaren inte täcks, ska minimipremiesatsen minskas med 10 %; detta beaktas i den formel för beräkning av minimipremiesatser som anges i bilaga V.

h)

Vid beräkningen av minimipremiesats ska tidshorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalningsperioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod -0,25) / 0,5.

i)

Om en part tillämpar en minimipremiesats i enlighet med första strecksatsen i punkt e och detta leder till en lägre minimipremiesats än den som gäller för köparens land ska parten lämna förhandsanmälan enligt artikel 44 a. En part som tillämpar en minimipremiesats i enlighet med artikel 24 e andra strecksatsen eller artikel 24 g ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 45 a.

a)

Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

b)

Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori.

c)

Höginkomstländer inom OECD, enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita, klassificeras i kategori 0.

d)

Alla länder utom höginkomstländerna inom OECD (3) ska klassificeras enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

e)

Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre riskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya riskkategorin.

f)

Den tillämpliga riskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

a)

En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, dvs. den period som förflyter mellan förfallodagen för köparens/låntagarens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b)

Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

a)

När det gäller uteslutande av vissa valda landriskbeståndsdelar från statsstödd exportkredittäckning:

b)

När det gäller följande metoder för landriskminimering anges tillämpliga minimipremiesatser och kriterierna och villkoren för tillämpning av faktorn för minimering/uteslutande av landrisk i bilaga VIII:

c)

Om fler än en av de metoder för landriskminimering som anges i artikel 28 b tillämpas ska detta inte ha en direkt kumulativ verkan på den tillämpliga faktorn för minimering/uteslutande av landrisk. Vid valet av en lämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk som återspeglar kombinationen av metoderna för landriskminimering ska hänsyn tas till eventuella överlappningseffekter från två eller flera metoder på identiska landkreditrisker. Vid överlappning ska vanligen endast den bästa säkerheten beaktas vid fastställandet av lämplig faktor för minimering/uteslutande av landrisk.

d)

En part som tillämpar minimipremiesatser i de fall som avses i artikel 28 a–c ska lämna en förhandsanmälan i enlighet med artikel 44 a.

e)

Förteckningen över metoder för landriskminimering i artikel 28 b är inte avsedd som en uttömmande förteckning. Enligt artikel 66 ska parterna kontrollera och se över erfarenheterna av att använda dessa metoder, vilket även innefattar de kriterier, villkor och faktorer för minimering/uteslutande av landrisk som anges i bilaga VIII.

a)

För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska tre instrument för uppföljning av premier (PFT) användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b)

Två bokföringsinriktade instrument för uppföljning av premier är dels det instrument som grundas på parternas kontantredovisning, dels det instrument som grundas på parternas redovisning enligt bokföringsmässiga grunder, och dessa instrument bedömer minimipremiesatsernas giltighetstid på en aggregerad nivå och på grundval av landriskkategori och riskhorisont i enlighet med parternas faktiska resultat i fråga om landkreditrisk och kreditrisk på stat för exportkrediter för vilka minimipremiesatser tillämpas.

c)

Det tredje instrumentet för uppföljning av premier utgörs av fyra privatmarknadsindikatorer (4) som ger upplysningar om marknadens prissättning på landkreditrisker och kreditrisker på stat.

a)

Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkrediter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör bidra till att utländska medel tillhandahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga investeringsutbyte, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.

b)

Consensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.

c)

Dessa principer påverkar inte uppfattningen inom OECD:s biståndskommitté (Development Assistance Committee, DAC) när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.

d)

En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XI ska givarlandet lägga fram bevis till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XI.

a)

Statligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

b)

Statligt utvecklingsgåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).

c)

Annan statlig finansiering, inbegripet gåvobistånd och lån men inte statsstödda exportkrediter som överensstämmer med consensusöverenskommelsen.

d)

En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:

a)

Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:

b)

Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. följande faktorer:

c)

Fastställandet av en faktisk kombination eller bindning ska inte hindras av

a)

Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita är så hög att de inte är berättigade till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av tröskelvärdet för denna kategori (5). Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd.

b)

Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:

a)

Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som normalt skulle vara lönsamma om de finansierades på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor.

b)

De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är

c)

Nyckeltesten enligt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bistånd eller med exportkrediter på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 48–50 förväntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt förhandsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.

a)

Tekniskt stöd: bundet bistånd där det statliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde under 3 % av transaktionens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.

b)

Små projekt: kapitalprojekt på under 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsgåvobistånd.

a)

Bestämmelserna i artiklarna 33 och 34 ska inte tillämpas på bundet bistånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 32.

b)

Bestämmelserna i artikel 34 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 32.

c)

Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 33 och 34.

d)

Trots artiklarna 33 och 34 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:

a)

Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt:

b)

Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredittidens början enligt bilaga XI.

c)

Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar:

Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kontantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

d)

Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.

e)

Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.

f)

Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med förmånlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nominella värde.

g)

Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fastställs. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.

h)

Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gällande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.

i)

Trots bestämmelserna i punkt g ska diskontot, vid beräkning av förmånlighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.

a)

Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. När det gäller ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmälas i enlighet med artikel 47; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktioner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperioden börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 46 eller artikel 47.

b)

När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befintliga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklassificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 33 b.

c)

Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 33 och 34 i consensusöverenskommelsen till följd av

Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 37.

a)

Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 44–47 ska de övriga parterna underrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på formulär 1c i gällande Creditor Reporting System.

b)

En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 52–54 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande information från de andra parterna.

a)

Innan en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 18 och 39, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 54 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:

b)

En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 44 och 45 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.

a)

Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i consensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.

b)

Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentliggjort informationen.

c)

Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem dagar för att diskutera frågan.

d)

Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.

a)

En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande, om den tillämpliga minimipremiesatsen har fastställts i enlighet med första strecksatsen i artikel 24 e eller artikel 28 i enlighet med bilaga V till consensusöverenskommelsen. Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar. Om den tillämpliga minimipremiesatsen efter riskminimering/uteslutande av risk uppgår till högst 75 % av den minimipremiesats som fås vid tillämpning av köparens landriskklassificering utan riskminimering eller uteslutande av risk, ska den anmälande parten underrätta övriga parter minst tjugo kalenderdagar före ingåendet av ett åtagande.

b)

En part ska underrätta övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i enlighet med artikel 66 i consensusöverenskommelsen. Parterna ska dokumentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

a)

En part ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter anmäla sin avsikt att

b)

En initierande part som ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion ska omedelbart underrätta alla övriga parter.

a)

En part ska lämna förhandsanmälan om den har för avsikt att bevilja statsstöd för

b)

Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.

c)

Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart underrättas.

d)

Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 32.

a)

En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av

b)

En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett biståndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse undertecknas.

c)

Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha villkor som omfattas av en omedelbar anmälan.

a)

En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga IX) läggs fram.

b)

En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 49. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 54 för att dryfta

a)

Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:

b)

Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 48 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rapportera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndsanbudet.

a)

En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i ett brev till OECD:s generalsekreterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den planerade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovanliga och sällan förekommande.

b)

Givaren ska omedelbart anmäla till parterna att ett brev har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av detta ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurrerande kommersiella anbud identifierades under samrådsprocessen ska tiodagarsperioden förlängas till femton dagar.

c)

Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

a)

En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.

b)

En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c)

Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en förteckning över adressaterna.

d)

En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.

a)

Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.

b)

Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om

a)

En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbetsdagar.

b)

Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagarsperioden.

c)

Ordföranden i consensusgruppen ska samordna alla eventuella uppföljningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

a)

Förslag till gemensamma hållningar ska sändas till sekretariatet. Sekretariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma hållningar på OLIS (OECD Online Information System) anslagstavla. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.

b)

Förslaget ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:

c)

Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med artikel 33 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttömmande redogörelse för skälen till att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 33 b.

d)

Sekretariatet ska offentliggöra den godkända gemensamma hållningen.

a)

Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom tjugo kalenderdagar.

b)

En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkännande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.

c)

En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kontakt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.

a)

Efter en period på tjugo kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samtliga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget.

b)

Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt godkännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.

c)

Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra beståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.

d)

En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 55 och 56. Under dessa förhållanden är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

a)

En gemensam hållning som godkänts ska gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och detta godtas av samtliga parter. En gemensam hållning ska gälla i ytterligare två år om en part inom fjorton kalenderdagar innan den ursprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 33 b 4 ska gälla till dess att Världsbankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.

b)

Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma hållningar och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma hållningar. Sekretariatet ska följaktligen bl.a.

a)

CIRR för valutor som beslutas enligt bestämmelserna i artikel 20 ska via omedelbar textkommunikation översändas till sekretariatet minst en gång varje månad för vidarebefordran till samtliga parter.

b)

Denna anmälan ska vara sekretariatet tillhanda senast fem dagar efter utgången av den månad som uppgifterna avser. Sekretariatet ska därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa.

a)

Parterna ska regelbundet se över hur consensusöverenskommelsen fungerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsförfaranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bistånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till ett utvidgat deltagande i consensusöverenskommelsen.

b)

Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och förslag till förbättringar av consensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till consensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sekretariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.

a)

Parterna ska regelbundet se över systemet för fastställande av CIRR i syfte att säkerställa att de anmälda räntesatserna avspeglar de aktuella marknadsvillkoren och uppfyller de mål som eftersträvas vid fastställandet av räntorna. En sådan översyn ska också omfatta den marginal som ska läggas till vid tillämpning av dessa räntesatser.

b)

Varje part får till ordföranden i consensusgruppen överlämna en välgrundad begäran om en extra ordinarie översyn, om parten i fråga anser att CIRR för en eller flera valutor inte längre avspeglar rådande marknadsvillkor.

a)

Den metod som används inom ramen för landriskmodellen, med sikte på att pröva dess giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b)

Minimipremiesatserna för landkreditrisk och kreditrisk på stat som ska anpassas över tiden för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på risken, varvid hänsyn ska tas till de tre instrumenten för uppföljning av premier (kontantredovisning och redovisning enligt bokföringsmässiga grunder samt, där så är lämpligt, privatmarknadsindikatorer).

c)

Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skillnader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d)

Erfarenheterna rörande tillämpningen av riskminimering eller uteslutande av risk enligt artikel 28 och den fortsatta giltigheten och lämpligheten hos de särskilda tillåtna faktorerna för minimering/uteslutande av risk. Sekretariatet ska till stöd för översynen tillhandahålla rapporter över samtliga anmälningar.