11.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 327/1

(1)

Vid sitt möte den 8 och 9 mars 2007 enades Europeiska rådet om att de administrativa bördorna för företag skulle minskas med 25 % senast 2012 för att öka konkurrenskraften för företagen i unionen.

(2)

Vissa skyldigheter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG (4) har av kommissionen definierats som varande överdrivet betungande för företag.

(3)

Dessa skyldigheter behöver ses över, i syfte att minska de bördor som vilar på företag inom unionen till ett nödvändigt minimum, utan att äventyra skyddet för investerare eller inverka negativt på värdepappersmarknadernas funktion i unionen.

(4)

Enligt direktiv 2003/71/EG ska kommissionen utvärdera tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och i tillämpliga fall lägga fram förslag till översyn av direktivet. Denna utvärdering har visat att vissa delar av direktiv 2003/71/EG bör ändras för att förenkla och förbättra dess tillämpning och öka dess effektivitet, förbättra unionens internationella konkurrenskraft och därmed bidra till att minska de administrativa bördorna.

(5)

Till följd av slutsatserna i rapporten från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU (”de-Larosière-rapporten”) lade kommissionen den 23 september 2009 fram konkreta lagstiftningsförslag för att inrätta ett europeiskt system för finansiell tillsyn bestående av ett nätverk av nationella finansiella tillsynsmyndigheter som arbetar tillsammans med de nya europeiska tillsynsmyndigheterna. En av dessa nya myndigheter, Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) ska ersätta Europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(6)

Det sätt på vilket den högsta gränsen för erbjudanden beräknas enligt direktiv 2003/71/EG bör förtydligas av rättssäkerhets- och effektivitetsskäl. Det sammanlagda vederlaget för vissa erbjudanden som avses i det direktivet bör beräknas på unionsnivå.

(7)

För privata placeringar av värdepapper bör värdepappersföretag och kreditinstitut ha rätt att som kvalificerade investerare behandla de personer eller enheter som avses i avsnitt I, punkterna 1–4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (5) och andra personer eller enheter som behandlas som professionella kunder, eller som bedöms vara godtagbara motparter enligt 2004/39/EG. Värdepappersföretag som är auktoriserade att fortsatt behandla professionella kunder som sådana i enlighet med artikel 71.6 i direktiv 2004/39/EG bör vara auktoriserade att behandla dessa kunder som kvalificerade investerare enligt det här direktivet. En sådan tillnärmning av de relevanta bestämmelserna i direktiven 2003/71/EG och 2004/39/EG skulle sannolikt minska komplexiteten och kostnaderna för värdepappersföretag i samband med privata placeringar, eftersom företagen skulle kunna identifiera de personer eller enheter till vilka placeringen ska riktas utifrån sina egna förteckningar över professionella kunder och godtagbara motparter. Emittenten bör kunna förlita sig på den förteckning över professionella kunder och godtagbara motparter som upprättats i enlighet med bilaga II till direktiv 2004/39/EG. Definitionen av kvalificerade investerare i direktiv 2003/71/EG bör därför utvidgas till att omfatta dessa personer eller enheter, och inget separat registersystem bör upprätthållas.

(8)

Att säkerställa en korrekt och fullständig tillämpning av unionsrätten är en oeftergivlig förutsättning för integrerade, ändamålsenliga och korrekt fungerande finansmarknader. Inrättandet av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) förväntas bidra till detta mål därför att det kommer att finnas en enda regelsamling och en mer samstämd strategi avseende granskning och godkännande av prospekt kommer att främjas. Kommissionen bör se över artikel 2.1 m ii i direktiv 2003/71/EG när det gäller begränsningen vid fastställande av hemmedlemsstat för emission av icke-aktierelaterade värdepapper med ett nominellt värde som understiger 1 000 EUR. Efter översynen bör kommissionen avgöra huruvida den bestämmelsen ska bibehållas eller upphävas.

(9)

Tröskelvärdet på 50 000 EUR i artikel 3.2 c och d i direktiv 2003/71/EG återspeglar inte längre en åtskillnad mellan professionella och icke-professionella investerare när det gäller investeringskapacitet, eftersom det har visat sig att även icke-professionella investerare nyligen har gjort investeringar på över 50 000 EUR genom en enda transaktion. Av det skälet är det lämpligt att höja detta tröskelvärde och på motsvarande sätt ändra andra bestämmelser där värdet omnämns. Motsvarande anpassningar bör göras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (6). Till följd av dessa anpassningar och med hänsyn till den återstående löptiden för skuldebrev bör det avseende artiklarna 8.1 b, 18.3 och 20.6 i direktiv 2004/109/EG finnas en bestämmelse om att gamla regler ska gälla (grandfathering) för skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 50 000 EUR och som redan upptagits till handel på en reglerad marknad i unionen innan detta direktiv trädde i kraft.

(10)

Ett giltigt prospekt, upprättat av emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet och tillgängligt för allmänheten vid den slutliga placeringen av värdepapper via finansiella mellanhänder eller vid en efterföljande återförsäljning av värdepapper, tillhandahåller tillräcklig information för att investerare ska kunna göra en välgrundad investeringsbedömning. Därför ska de finansiella mellanhänder som placerar och därefter säljer värdepapper ha rätt att förlita sig på det ursprungliga prospekt som offentliggjordes av emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet, så länge detta är giltigt och har kompletterats i enlighet med artiklarna 9 och 16 i direktiv 2003/71/EG och om emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet medger att detta prospekt används. Emittenten eller personen med ansvar för att upprätta prospektet bör kunna ställa villkor för sitt medgivande. Medgivandet och eventuella villkor för detta bör ges i en skriftlig överenskommelse mellan de berörda parterna, som gör det möjligt för relevanta parter att bedöma om återförsäljningen eller den slutliga placeringen av värdepapper uppfyller överenskommelsen. Om användning av prospektet har medgivits bör emittenten eller den person som har ansvarat för att upprätta det ursprungliga prospektet hållas ansvarig för informationen i detta och, om det handlar om grundprospekt, för tillhandahållande och registrering av de slutgiltiga villkoren och inga ytterligare prospekt bör krävas. Om emittenten eller personen med ansvar för att upprätta ett sådant ursprungligt prospekt inte medger att det används, bör dock den finansiella mellanhanden vara skyldig att offentliggöra ett nytt prospekt. I detta fall bör den finansiella mellanhanden hållas ansvarig för informationen i prospektet, inbegripet alla uppgifter som införts genom hänvisningar och, om det handlar om grundprospekt, slutgiltiga villkor.

(11)

Kommissionen bör lägga fram en definition av vart och ett av begreppen ”primär marknad”, ”sekundär marknad” och ”erbjudande till allmänheten”, i syfte att möjliggöra en effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (7), direktiv 2003/71/EG och direktiv 2004/109/EG och för att klarlägga underliggande problem med åtskillnader och överlappningar.

(12)

Regleringen av civilrättsligt ansvar i medlemsstaterna uppvisar betydande skillnader på grund av nationell behörighet inom det civilrättsliga området. För att kunna identifiera och övervaka systemen i medlemsstaterna bör kommissionen skapa en jämförande tabell över medlemsstaternas olika system.

(13)

Enligt artikel 4.1 d i direktiv 2003/71/EG ska skyldigheten att offentliggöra ett prospekt inte gälla för aktier som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas utan kostnad till de befintliga aktieägarna. Enligt artikel 3.2 e i det direktivet är ett erbjudande för ett sammanlagt vederlag på under 100 000 EUR helt och hållet undantaget från skyldigheten att offentliggöra prospekt. Undantaget i artikel 4.1 d är därför onödigt, eftersom ett kostnadsfritt erbjudande omfattas av tillämpningsområdet för artikel 3.2 e.

(14)

De nuvarande undantagen för värdepapper som erbjuds, tilldelas eller ska tilldelas nuvarande eller tidigare anställda eller styrelseledamöter är för restriktiva för att vara användbara för ett betydande antal arbetsgivare som driver program för aktier riktade till anställda inom unionen. De anställdas deltagande inom unionen är särskilt viktigt för små och medelstora företag där enskilda anställa antas kunna spela en viktig roll för företagets framgång. Det bör därför inte finnas någon skyldighet att upprätta ett prospekt för erbjudanden som görs av företag i unionen inom ramen för ett program för aktier riktade till anställda. Om värdepapperen inte är upptagna till handel omfattas emittenten inte av tillfredsställande löpande krav på offentliggörande och regler om marknadsmissbruk. Arbetsgivare eller deras närstående företag bör därför uppdatera det dokument som avses i artikel 4.1 e i direktiv 2003/71/EG om detta är nödvändigt för en korrekt bedömning av värdepapperen. Undantaget bör utvidgas till att även omfatta erbjudanden till allmänheten och ansökningar om upptagande till handel av företag registrerade utanför unionen vars värdepapper är upptagna till handel antingen på en reglerad marknad eller på en marknad i tredjeland. För att undantaget ska gälla i det senare fallet måste kommissionen ha fattat ett positivt beslut om att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i tredjelandets reglering av marknaden är likvärdiga. Detta bör ge arbetstagare inom unionen tillgång till löpande information om företaget.

(15)

Prospektsammanfattningen bör vara en särskilt viktig informationskälla för icke-professionella investerare. Den bör utgöra en fristående del av prospektet och vara kort, enkel, tydlig och lättbegriplig för målgruppen bland investerare. Den bör fokusera på nyckelinformation som investerarna behöver för att kunna bestämma vilka erbjudanden och upptaganden till handel av värdepapper som är värda att titta närmare på. Sådan nyckelinformation bör förmedla väsentliga karakteristika och risker förenade med emittenten, eventuell garant och värdepapperen som erbjuds eller upptas till handel på en reglerad marknad. Den bör även tillhandahålla erbjudandets allmänna villkor, inbegripet uppskattade avgifter som emittenten eller erbjudaren tar ut av investeraren samt ange de totala uppskattade kostnaderna, eftersom dessa kan vara avsevärda. Den bör även informera investeraren om eventuella rättigheter knutna till värdepapperen och risker förknippade med en investering i det berörda värdepapperet. Sammanfattningens format bör fastställas på ett sätt som möjliggör jämförelser med sammanfattningar för liknande produkter genom att säkerställa att likartad information alltid tas upp på samma ställe i sammanfattningen.

(16)

Medlemsstaterna bör säkerställa att inget civilrättsligt ansvar ska kunna åläggas en person enbart på grundval av sammanfattningen, eller någon översättning av densamma, såvida inte den är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de relevanta delarna av prospektet. Sammanfattningen bör innehålla en tydlig varning i detta avseende.

(17)

Det är lämpligt att förtydliga att de slutgiltiga villkoren för ett grundprospekt endast bör innehålla uppgifter om värdepappersnoten som specifikt gäller emissionen och som kan fastställas endast vid tidpunkten för den enskilda emissionen. Sådan information kan exempelvis inbegripa den internationella ISIN–koden (International Securities Identification Number), emissionspriset, löptiden, eventuell kupong, lösendagen, lösenpriset, inlösenpriset och andra villkor som inte var kända när prospektet upprättades. Annan ny information som kan påverka bedömningen av emittenten och värdepapperet bör i regel ingå i ett tillägg till prospektet. För att uppfylla skyldigheten att ge nyckelinformation även med ett grundprospekt bör emittenterna kombinera sammanfattningen med relevanta delar av de slutgiltiga villkoren på ett sätt som är lättillgängligt för investerare. Inget separat godkännande bör krävas i dessa fall.

(18)

För att effektivisera nyemissioner med företrädesrätt av aktierelaterade värdepapper och ta tillräcklig hänsyn till emittenternas storlek, utan att detta påverkar investerarskyddet, bör ett proportionerligt regelverk för offentliggörande införas för erbjudanden av aktier till befintliga aktieägare, som antingen kan teckna dessa aktier eller sälja teckningsrätten för dessa aktier, för erbjudanden som görs av små och medelstora företag och emittenter med ett begränsat börsvärde (dvs. små företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad) och för erbjudanden av sådana icke-aktierelaterade värdepapper som avses i artikel 1.2 j i direktiv 2003/71/EG och som emitteras av kreditinstitut. Om sådana kreditinstitut emitterar värdepapper under den gräns som fastställs i den artikeln, men väljer att ansluta sig till regelverket enligt det här direktivet och därmed upprättar ett prospekt, bör de ha rätt att omfattas av det relevanta proportionerliga regelverket för offentliggörande. Det proportionerliga regelverket för offentliggörande för nyemissioner med företrädesrätt bör tillämpas om de erbjudna aktierna är av samma kategori som de av emittentens aktier som är upptagna till handel antingen på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG, förutsatt att plattformen är föremål för tillfredsställande löpande krav på offentliggörande och regler om marknadsmissbruk. Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) bör utfärda riktlinjer avseende dessa villkor för att se till att de behöriga myndigheterna agerar på ett enhetligt sätt.

(19)

Medlemsstaterna offentliggör riklig information om sin finansiella situation som normalt är tillgänglig för allmänheten. Om en medlemsstat står som garantigivare för ett erbjudande om värdepapper, bör emittenten därför inte vara skyldig att i prospektet tillhandahålla information om den medlemsstat som står som garantigivare.

(20)

För att förbättra rättssäkerheten bör giltighetstiden för ett prospekt börja då det godkänns, vilket är en tidpunkt som lätt kan kontrolleras av den behöriga myndigheten. För att öka flexibiliteten bör dessutom emittenterna kunna uppdatera registreringsdokumentet i enlighet med förfarandet för tillägg till prospekt.

(21)

Till följd av ikraftträdandet av direktiv 2004/109/EG har skyldigheten för emittenten att enligt direktiv 2003/71/EG årligen tillhandahålla ett dokument som innehåller eller hänvisar till all information som har offentliggjorts under de tolv månader som föregår offentliggörandet av prospektet dubblerats och bör därför tas bort. Till följd av detta bör ett registreringsdokument inte längre uppdateras i enlighet med artikel 10 i direktiv 2003/71/EG utan i stället genom ett tillägg eller en värdepappersnot.

(22)

Internet innebär lätt tillgänglig information. För att ge investerarna bättre åtkomst bör prospektet alltid offentliggöras i elektronisk form på den relevanta webbplatsen. När en annan person än emittenten ansvarar för att upprätta prospektet bör det räcka att denna person offentliggör prospektet på sin webbplats.

(23)

I syfte att öka rättssäkerheten bör det klargöras när skyldigheten att offentliggöra ett tillägg till prospektet och rätten till återkallande upphör. Dessa bestämmelser bör behandlas separat. Skyldigheten att tillhandahålla tillägg till ett prospekt bör upphöra i och med det slutliga upphörandet av erbjudandet eller när handeln med värdepapperen på en reglerad marknad påbörjas, beroende på vad som inträffar senare. Rätten att återkalla ett godkännande bör å andra sidan tillämpas endast om prospektet är kopplat till ett erbjudande om värdepapper till allmänheten och den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet inträffade före det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten och leveransen av värdepapperen. Rätten till återkallanden är sålunda kopplad till den tidpunkt då den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet som motiverar ett tillägg inträffade och förutsätter att denna utlösande händelse har inträffat medan erbjudandet fortfarande gäller och innan värdepapperen levererades.

(24)

Vid tillägg till ett prospekt skulle harmonisering på unionsnivå av tidsramen för investerares rätt att återkalla sitt tidigare godkännande innebära att emittenter som erbjuder värdepapper över nationsgränser kan vara säkra på vilken tidsram som gäller. För att erbjuda flexibilitet för emittenter från medlemsstater som av tradition tillämpar en längre tidsram i detta avseende bör emittenten eller erbjudaren ha rätt att frivilligt förlänga tidsramen för att utöva denna rättighet. För att förbättra rättssäkerheten bör det i tillägget till prospektet specificeras när rätten att återkalla ett godkännande upphör.

(25)

Den myndighet som ansvarar för godkännandet av prospektet bör även underrätta emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet om det intyg om godkännande av prospektet som enligt direktiv 2003/71/EG ska översändas till myndigheterna i värdmedlemsstaterna, så att emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet kan vara säker på om och när denna underrättelse faktiskt har gjorts.

(26)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i form av genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det är särskilt viktigt att Europaparlamentet erhåller utkast till åtgärder och utkast till genomförandeakter samt övrig relevant information innan kommissionen beslutar om huruvida prospekt upprättade i ett bestämt tredjeland är likvärdiga.

(27)

För att iaktta de principer som fastställs i skäl 41 i direktiv 2003/71/EG och med hänsyn till den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att specificera kraven enligt direktiv 2003/71/EG bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget. Delegerade akter kan i synnerhet vara nödvändiga för att uppdatera de gränsvärden och definitioner för begränsat börsvärde och små och medelstora företag som fastställs i detta direktiv och i direktiv 2003/71/EG, och för att specificera sammanfattningens detaljerade innehåll och specifika form, i enlighet med resultatet från den diskussion som inletts genom kommissionens meddelande om paketerade investeringsprodukter för icke-professionella investerare av den 30 april 2009 så att värdepapperssammanfattningens innehåll och form i så hög grad som möjligt anpassas till detta resultat, varvid man undviker att dokument behöver framställas på nytt och att investerarna blir förvirrade, samtidigt som kostnaderna minimeras.

(28)

Europaparlamentet och rådet bör ha tre månader på sig från delgivningsdagen att invända mot den delegerade akten. På Europaparlamentets eller rådets initiativ bör det vara möjligt att förlänga denna period med tre månader när det gäller frågor av särskilt intresse. Det bör även vara möjligt för Europaparlamentet och rådet att underrätta de andra institutionerna om sina avsikter att inte invända. Sådant tidigt godkännande av delegerade akter är särskilt lämpligt om en tidsfrist måste respekteras, till exempel när det finns tidsplaner i grundrättsakten för kommissionens rätt att anta delegerade akter.

(29)

I enlighet med förklaring 39 om artikel 290 i EUF-fördraget, som fogats till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget, undertecknat den 13 december 2007, noterade konferensen kommissionens avsikt att i enlighet med sin etablerade praxis även i fortsättningen samråda med av medlemsstaterna utsedda experter vid utarbetandet av kommissionens utkast till delegerade akter på området finansiella tjänster.

(30)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att minska de administrativa bördorna i samband med offentliggörandet av ett prospekt vid erbjudanden om värdepapper till allmänheten och upptagande till handel på reglerade marknader i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31)

Direktiven 2003/71/EG och 2004/109/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

2.

Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

6.

Artikel 6.2 andra stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska dock säkerställa att inget civilrättsligt ansvar ska kunna åläggas en person enbart på grund av sammanfattningen, inklusive översättningen därav, om den inte är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet eller om den inte, tillsammans med andra delar av prospektet, ger nyckelinformation för att hjälpa investerare när de överväger att investera i sådana värdepapper. Sammanfattningen ska innehålla en tydlig varning i detta avseende.”

7.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

9.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

10.

Artikel 10 ska utgå.

11.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

12.

Artikel 12.2 ska ersättas med följande:

”2.   I detta fall ska värdepappersnoten innehålla den information som normalt skulle ha lämnats i registreringsdokumentet om någon materiell ändring eller nyligen inträffad händelse, som skulle kunna påverka investerares bedömningar, har förekommit sedan det senaste uppdaterade registreringsdokumentet, såvida inte sådan information ges i ett tillägg i enlighet med artikel 16. Värdepappersnoten och sammanfattningen ska godkännas separat.”

13.

Artikel 13.7 ska ersättas med följande:

”7.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och specificera de villkor som fastställs i denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c, anta åtgärder i fråga om villkoren för justering av tidsfristerna.”

14.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

15.

Artikel 15.7 ska ersättas med följande:

”7.   För att kunna beakta den tekniska utvecklingen på finansmarknaderna och för att specificera kraven enligt denna artikel ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c anta åtgärder i fråga om spridning av annonser som gäller planerade erbjudanden av värdepapper till allmänheten eller upptagande till handel på en reglerad marknad, framför allt innan prospekten har gjorts tillgängliga för allmänheten eller innan teckningstiden inletts samt i fråga om punkt 4 i den här artikeln.”

16.

Artikel 16 ska ersättas med följande:

”Artikel 16

Tillägg till prospekt

1.   Varje ny omständighet av betydelse, sakfel eller förbiseende i samband med informationen i ett prospekt som kan påverka bedömningen av värdepapperen och som uppkommer eller uppmärksammas mellan tidpunkten för godkännandet av prospektet och det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten respektive den tidpunkt då handeln på en reglerad marknad påbörjas, beroende på vad som inträffar senare, ska uppges i ett tillägg till prospektet. Sådana tillägg ska godkännas på samma sätt inom högst sju arbetsdagar och offentliggöras på åtminstone samma sätt som när det ursprungliga prospektet offentliggjordes. Sammanfattningen, och eventuella översättningar av denna, ska också kompletteras om så är nödvändigt för att beakta den nya informationen i tillägget.

2.   Om prospektet avser ett värdepapperserbjudande till allmänheten ska investerare som redan har samtyckt till att köpa eller teckna sig för värdepapperen innan tillägget offentliggörs ha rätt att återkalla sina godkännanden inom två arbetsdagar efter det att tillägget offentliggjorts, förutsatt att den nya omständigheten, sakfelet eller förbiseendet i punkt 1 inträffade före det slutliga upphörandet av erbjudandet till allmänheten och leveransen av värdepapperen. Denna period kan förlängas av emittenten eller erbjudaren. Sista dagen för rätten till återkallande ska anges i tillägget.”

17.

Artikel 18.1 ska ersättas med följande:

”1.   På begäran av emittenten eller den person som ansvarar för utformningen av prospektet ska den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inom tre arbetsdagar räknat från mottagandet av begäran, eller inom en arbetsdag efter godkännandet av prospektet om begäran bifogas utkastet till prospekt, översända ett intyg om godkännande till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, av vilket det ska framgå att prospektet har upprättats i enlighet med detta direktiv, samt en kopia av det prospektet. I tillämpliga fall ska intyget åtföljas av en översättning av sammanfattningen, som emittenten eller den person som ansvarar för utformningen av prospektet ska se till att framställa. Samma förfarande ska tillämpas på alla tillägg till prospektet. Även emittenten eller den person som ansvarar för upprättandet av prospektet ska underrättas om godkännandeintyget samtidigt med den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten.”

18.

Artikel 19.4 ska ersättas med följande:

”4.   När en ansökan görs i en eller flera medlemsstater om upptagande till handel på en reglerad marknad av icke-aktierelaterade värdepapper vilkas nominella värde per enhet är minst 100 000 EUR, ska prospektet avfattas antingen på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, efter emittentens, erbjudarens eller den persons som ansöker om upptagande till handel val, beroende på omständigheterna. Medlemsstaterna får välja att i sin nationella lagstiftning kräva att en sammanfattning ska upprättas på deras officiella språk.”

19.

Artikel 20.3 första stycket ska ersättas med följande:

”3.   Kommissionen ska genom delegerade akter i enlighet med artikel 24a, och med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c anta åtgärder som bestämmer allmänna ekvivalenskriterier på grundval av de krav som fastställs i artiklarna 5 och 7.”

20.

I artikel 21.4 d ska ”dess genomförandeåtgärder” ersättas med ”de delegerade akter som där anges”

21.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 24a

Utövande av delegering

1.   Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 1.4, 2.4, 3.4, 4.1 femte stycket, 5.5, 7.1, 8.4, 11.3, 13.7, 14.8, 15.7 och 20.3 första stycket ska ges till kommissionen för en period på fyra år från och med den 31 december 2010. Kommissionen ska utarbeta en rapport om den delegerade befogenheten senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 24b.

2.   Så snart som kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 24b och 24c.

Artikel 24b

Återkallande av delegering

1.   Den delegering av befogenheter som avses i artikel 1.4, 2.4, 3.4, 4.1 femte stycket, 5.5, 7.1, 8.4, 11.3, 13.7, 14.8, 15.7 eller 20.3 första stycket får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.   Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen i rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange den delegerade befogenhet som kan komma att återkallas.

3.   Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 24c

Invändning mot delegerade akter

1.   Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på tre månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med tre månader.

2.   Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten, ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

3.   Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt inom den period som avses i punkt 1, ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget ska den institution som invänder mot en delegerad akt ange skälen för detta.”

22.

I avsnitten I C, III och IV i bilaga I, avsnitt II i bilaga II, avsnitten II och III i bilaga III och tredje strecksatsen i bilaga IV ska ”nyckelinformation” ersättas med ”väsentlig information”.

1.

Artikel 2.1 i i ska ersättas med följande:

2.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

3.

Artikel 18.3 ska ersättas med följande:

”3.   Om endast innehavare av skuldebrev med ett nominellt värde per enhet på minst 100 000 EUR eller, i fråga om skuldebrev utställda i en annan valuta än euro, vars nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 100 000 EUR, ska sammankallas till ett möte, får emittenten välja att hålla detta i vilken medlemsstat som helst, förutsatt att alla hjälpmedel och all information som krävs för att innehavarna ska kunna utöva sina rättigheter står till förfogande i denna medlemsstat.

Valmöjligheten i första stycket ska även gälla för emittenter av skuldebrev vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 EUR, och som redan tagits upp till handel på en reglerad marknad i unionen före den 31 december 2010 så länge som sådana skuldebrev fortfarande är utestående, förutsatt att alla hjälpmedel och all information som krävs för att innehavarna ska kunna utöva sina rättigheter står till förfogande i den medlemsstat som emittenten valt.”

4.

Artikel 20.6 ska ersättas med följande:

”6.   När värdepapper vars nominella värde per enhet är minst 100 000 EUR, eller när skuldebrev som är utställda i en annan valuta än euro och som på emissionsdagen motsvarar minst 100 000 EUR är upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera medlemsstater, ska med undantag från punkterna 1–4 den obligatoriska informationen lämnas ut till allmänheten antingen på ett språk som godtas av de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaten, eller på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, beroende på vad emittenten väljer eller den väljer som utan emittentens samtycke har begärt att dessa värdepapper skulle tas upp till handel.

Undantaget i första stycket ska även tillämpas på skuldebrev vars nominella värde per enhet uppgår till minst 50 000 EUR eller, om skuldebreven är utställda i en annan valuta än euro, värdet av detta nominella värde per enhet på emissionsdagen motsvarar minst 50 000 EUR, och som redan tagits upp till handel på en reglerad marknad i en eller flera av medlemsstaterna före den 31 december 2010 så länge som sådana skuldebrev fortfarande är utestående.”