PROTOKOLL OM REGISTER ÖVER UTSLÄPP OCH ÖVERFÖRINGAR AV FÖRORENINGAR

Parterna i detta protokoll,

som erinrar om artikel 5.9 och artikel 10.2 i 1998 års konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),

som erkänner att register över utsläpp och överföringar av föroreningar är ett viktigt redskap för att öka företagens ansvar, minska utsläppen och främja en hållbar utveckling, såsom parterna i Århuskonventionen konstaterade i Luccadeklarationen, antagen vid parternas första möte,

som beaktar princip 10 i 1992 Riodeklarationen om miljö och utveckling,

som även beaktar de principer och åtaganden som man enades om 1992 vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling, särskilt bestämmelserna i kapitel 19 i Agenda 21,

som noterar programmet för det fortsatta genomförandet av Agenda 21, antaget av Förenta nationernas generalförsamling vid dess nittonde extra möte 1997, i vilket generalförsamlingen bl.a. efterlyste en ökad nationell kapacitet och förmåga att samla in, bearbeta och sprida information, för att underlätta allmänhetens tillgång till information om globala miljöfrågor på lämpliga sätt,

som beaktar genomförandeplanen från 2002 års världstoppmöte om hållbar utveckling, som uppmuntrar utvecklingen av enhetlig och integrerad information om kemikalier, t.ex. genom nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar,

som beaktar det arbete som utförs av det mellanstatliga forumet för kemikaliesäkerhet, särskilt Bahiadeklarationen från 2000 om kemikaliesäkerhet, åtgärdsprioriteringarna efter 2000 och handlingsplanen för register över utsläpp och överföringar av föroreningar och utsläppsinventeringar,

som även beaktar de åtgärder som vidtagits inom ramen för samarbetsorganisationen för en säker kemikaliehantering,

som även beaktar det arbete som utförs av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, särskilt dess råds rekommendation om genomförande av register över utsläpp och överföringar av föroreningar, i vilken rådet uppmanar medlemsstaterna att upprätta nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar och att göra registren tillgängliga för allmänheten,

som önskar skapa en mekanism som bidrar till att var och en i nuvarande och kommande generationer kan leva i en miljö som är tillfyllest för hans eller hennes hälsa och välbefinnande, genom att utveckla allmänt tillgängliga miljöinformationssystem,

som också önskar försäkra sig om att dessa system utformas med beaktande av principer som bidrar till den hållbara utvecklingen, t.ex. principen om förebyggande åtgärder i princip 15 i 1992 Riodeklarationen om miljö och utveckling,

som erkänner sambandet mellan goda miljöinformationssystem och utövandet av de rättigheter som fastställs i Århuskonventionen,

som noterar behovet av samverkan med andra internationella initiativ om föroreningar och avfall, t.ex. Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar från 2001 och Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall från 1989,

som erkänner att syftet med en helhetssyn på arbetet för att minimera mängden föroreningar och avfall från fabriker och andra källor är att uppnå en hög skyddsnivå för miljön i sin helhet, att närma sig en hållbar och miljömässigt sund utveckling, och att skydda nuvarande och kommande generationers hälsa,

som är övertygade om att register över utsläpp och överföringar av föroreningar kan vara ett kostnadseffektivt redskap för att stimulera till en ökad miljöhänsyn, för att ge allmänheten tillgång till information om föroreningar som släpps ut i eller överförs i eller genom samhällen, och för ländernas arbete med att följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg miljöpolitiken och miljöprogrammen resulterat i,

som tror att register över utsläpp och överföringar av föroreningar kan ge industrin märkbara fördelar genom den förbättrade hanteringen av föroreningarna,

som noterar möjligheterna att kombinera uppgifterna från register över utsläpp och överföringar av föroreningar med information om hälsa, miljö, demografi, ekonomi eller andra relevanta områden för att bättre förstå potentiella problem, kartlägga oroshärdar, förebygga och begränsa, och fastställa miljöförvaltningsprioriteringar,

som erkänner vikten av att skydda identifierade eller identifierbara personers integritet vid bearbetningen av information som inrapporteras till register över utsläpp och överföringar av föroreningar i enlighet med tillämpliga internationella normer för uppgiftsskydd,

som också erkänner vikten av att utveckla internationellt kompatibla nationella system för register över utsläpp och överföringar av föroreningar för att öka uppgifternas jämförbarhet,

som noterar att många medlemsstater i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, Europeiska gemenskapen och parterna i Nordamerikanska frihandelsavtalet vidtar åtgärder för att samla in uppgifter om utsläpp och överföringar av föroreningar från olika källor och för att göra uppgifterna allmänt tillgängliga, och som erkänner vissa länders långa och värdefulla erfarenhet på särskilt detta område,

som beaktar att det finns olika former av utsläppsregister och att dubbelarbete bör undvikas, och som därför erkänner att ett visst mått av flexibilitet är nödvändig,

som starkt tillråder en successiv utveckling av nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar,

som starkt tillråder även att länkar upprättas mellan nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar och informationssystem om andra utsläpp av allmänt intresse,

HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Protokollets mål är att förbättra allmänhetens tillgång till information med hjälp av enhetliga, integrerade och landsomfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar, upprättade i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll, vilket kan göra det lättare för allmänheten att delta i beslutsprocessen i miljöfrågor, och bidra till att förebygga och eliminera miljöförstöring.

Artikel 2

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1.	part: om inte annat anges i texten, en sådan stat eller regional organisation för ekonomisk integration som avses i artikel 24, som har samtyckt till att vara bunden av detta protokoll och för vilken det har trätt i kraft.

2.	konventionen: Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor, upprättad i Århus, Danmark, den 25 juni 1998.

3.	allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer och de föreningar, organisationer eller grupper som utgörs av dessa personer i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis.

4.	anläggning: en eller flera installationer på en plats, eller på angränsande platser, som ägs eller drivs av en och samma fysiska eller juridiska person.

5.	behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat behörigt organ, som av en part utsetts att ansvara för ett nationellt register för utsläpp och överföringar av föroreningar.

6.	förorening: en substans eller en grupp substanser som på grund av sina egenskaper kan vara skadlig för miljön eller människors hälsa om den sprids till miljön.

7.

utsläpp: spridning av föroreningar till miljön genom människors verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft eller vatten, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening.

8.	bortförande: en förflyttning bort från en anläggning av föroreningar eller avfall för slutligt omhändertagande eller återvinning, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening.

9.	diffusa källor: de talrika mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa media och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa.

10.	När det gäller regionala organisationer för ekonomisk integration avser beteckningarna nationell och landsomfattande den region det är fråga om, om inte annat anges.

11.	avfall: substanser eller föremål som a) bortskaffas eller återvinns, b) är avsedda att bortskaffas eller återvinnas, eller c) enligt nationell lagstiftning skall bortskaffas eller återvinnas.

12.	farligt avfall: avfall som enligt nationell lagstiftning klassas som farligt.

13.	annat avfall: annat avfall än farligt avfall.

14.	avloppsvatten: förbrukat vatten som innehåller substanser eller föremål som är reglerade i nationell lagstiftning.

Artikel 3

Allmänna bestämmelser

1.   Varje part skall införa nödvändiga lagar och andra författningar och vidta andra nödvändiga åtgärder och lämpliga genomförandeåtgärder för att genomföra bestämmelserna i detta protokoll.

2.   Bestämmelserna i detta protokoll skall inte inverka på en parts rätt att bibehålla eller införa ett mera omfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar, eller att ge allmänheten en mera omfattande tillgång till registret, än vad som krävs i detta protokoll.

3.   Varje part skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den som är anställd vid en anläggning eller som tillhör allmänheten, och som anmäler en anläggning till en offentlig myndighet för brott mot nationell lagstiftning som genomför detta protokoll, inte bestraffas, förföljs eller trakasseras av företrädare för anläggningen eller av offentliga myndigheter för att ha gjort anmälan.

4.   Vid genomförandet av detta protokoll skall parterna vägledas av principen om förebyggande åtgärder enligt princip 15 i Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992.

5.   För att undvika dubbelrapportering kan systemen för register över utsläpp och överföringar av föroreningar i den utsträckning det är praktiskt integreras i befintliga informationskällor, t.ex. de rapporteringsförfaranden som föreskrivs i samband med licenser eller drifttillstånd.

6.   Parterna skall sträva efter konvergens mellan de nationella registren över utsläpp och överföringar av föroreningar.

Artikel 4

Huvudsakliga beståndsdelar i ett system för register över utsläpp och överföringar av föroreningar

I enlighet med detta protokoll skall varje part inrätta och bibehålla ett allmänt tillgängligt nationellt register över utsläpp och överföringar av föroreningar som

a)	är anläggningsspecifikt avseende rapporteringen från punktkällor,

b)	inbegriper rapportering av diffusa källor,

c)	är förorenings- eller avfallsspecifikt,

d)	omfattar och särskiljer utsläpp till luft, mark och vatten,

e)	innehåller information om överföringar,

f)	grundas på en skyldighet att rapportera regelbundet,

g)	innehåller standardiserade och aktuella uppgifter och ett begränsat antal tröskelvärden för när rapporteringsskyldigheten skall inträda; om sekretess tillåts skall den vara begränsad,

h)	är enhetligt och utformat med tanke på användarvänlighet och allmänhetens tillgång till det, även i elektronisk form,

i)	gör det möjligt för allmänheten att delta vid dess utformning och vid ändringar av det, och

j)	utgörs av en strukturerad uppgiftsdatabas eller flera sammankopplade databaser som sköts av den behöriga myndigheten.

Artikel 5

Utformning och struktur

1.   Varje part skall se till att uppgifterna i de register som avses i artikel 4 är tillgängliga både sammanlagt och separat, så att utsläpp och överföringar kan sökas och identifieras med ledning av

a)	anläggningen och dess geografiska belägenhet,

b)	verksamhet,

c)	ägare eller driftansvarig och, i förekommande fall, företag,

d)	förorening eller, i tillämpliga fall, avfall,

e)	vart och ett av de media (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i, och

f)	i enlighet med artikel 7.5, destinationen för överföringen och åtgärden för bortskaffande eller återvinning av avfall.

2.   Varje part skall också se till att uppgifterna kan sökas och identifieras med ledning av de diffusa källor som finns med i registret.

3.   Registret skall utformas med hänsyn till att det kan komma att utvidgas, och att inrapporterade uppgifter för åtminstone de tio senaste rapporteringsåren skall vara tillgängliga för allmänheten.

4.   Registret skall utformas för att det skall vara så enkelt som möjligt för allmänheten att få tillgång till det på elektronisk väg, t.ex. via Internet. Det skall vara utformat så att uppgifterna under normala driftförhållanden alltid är omedelbart tillgängliga på elektronisk väg.

5.   Registret bör vara försett med länkar till partens allmänt tillgängliga databaser på ämnesområden som har samband med miljöskydd.

6.   Registret skall vara försett med länkar till övriga fördragsslutande parters register över utsläpp och överföringar av föroreningar och, om möjligt, till andra länders register.

Artikel 6

Registrets omfattning

1.   Varje part skall se till att registret innehåller information om

a)	utsläpp av föroreningar som enligt artikel 7.2 skall rapporteras,

b)	bortföranden som enligt artikel 7.2 skall rapporteras, och

c)	utsläpp av föroreningar från diffusa källor som enligt artikel 7.4 skall rapporteras.

2.   Partsmötet skall, efter att ha utvärderat erfarenheterna från utvecklingen av de nationella registren över utsläpp och överföringar av föroreningar och från genomförandet av detta protokoll, och med beaktande av relevanta internationella processer, granska rapporteringskraven enligt detta protokoll och överväga följande frågor beträffande protokollets fortsatta utveckling:

a)	En översyn av de verksamheter som anges i bilaga I.

b)	En översyn av de föroreningar som anges i bilaga II.

c)	En översyn av de tröskelvärden som anges i bilagorna I och II.

d)	Huruvida rapporteringsplikten bör omfatta även andra relevanta aspekter, t.ex. information om överföring inom en plats, lagring, rapporteringskrav för diffusa källor eller utarbetande av kriterier för föroreningars införande i detta protokoll.

Artikel 7

Rapporteringskrav

1.   Varje part skall antingen

a)

ålägga den som äger eller driver en anläggning inom partens jurisdiktion, där någon av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs i en utsträckning som överstiger tröskelvärdet för kapacitet i kolumn 1 i bilagan, och från vilken i) utsläppen av någon av de föroreningar som anges i bilaga II överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 i bilagan, ii) bortförandet av någon av de föroreningar som anges i bilaga II överstiger tröskelvärdet i kolumn 2 i bilagan, om parten i enlighet med punkt 5 d har valt föroreningsspecifik rapportering av överföringar, iii) bortförandet av farligt avfall överstiger 2 ton per år, eller om bortförandet av annat avfall överstiger 2 000 ton per år, om parten i enlighet med punkt 5 d har valt avfallsspecifik rapportering om överföringar, eller iv) bortförandet i avloppsvatten för avloppsrening av någon av de föroreningar som anges i bilaga II överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 b i bilagan, att fullgöra de förpliktelser som enligt punkt 2 åläggs den som äger eller driver anläggningen, eller

b)

ålägga den som äger eller driver en anläggning inom partens jurisdiktion, där någon av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs med ett antal anställda som minst uppgår till tröskelvärdet för antal anställda i kolumn 2 i bilaga I, och där någon av de föroreningar som anges i bilaga II tillverkas, bearbetas eller används i en utsträckning som överstiger tröskelvärdet i kolumn 3 i bilaga II, att fullgöra de förpliktelser som enligt punkt 2 åläggs den som äger eller driver anläggningen.

2.   Den som äger eller driver en sådan anläggning som avses i punkt 1 skall åläggas att tillhandahålla den information som anges i punkterna 5 och 6 på föreskrivet sätt beträffande föroreningar och avfall för vilka tröskelvärdena har överstigits.

3.   I syfte att uppnå målet för detta protokoll får en part besluta att för en viss förorening tillämpa ett tröskelvärde antingen för utsläpp eller för tillverkning, bearbetning eller användning, om detta ökar mängden av tillgänglig relevant information om utsläpp och överföringar i registret.

4.   Varje part skall se till att den behöriga myndigheten, eller annan offentlig myndighet eller annat behörigt organ som parten utser, samlar in den information om utsläpp av föroreningar från diffusa källor som avses i punkterna 7 och 8, så att informationen kan föras in i registret.

5.   Den som äger eller driver en anläggning och som i enlighet med punkt 2 är rapporteringsskyldig skall åläggas att tillhandahålla den behöriga myndigheten följande information om anläggningen:

a)	Den rapporterande anläggningens namn, gatuadress, geografiska belägenhet, den verksamhet som bedrivs där, och ägarens, den driftansvariges eller företagets namn.

b)	Namn och identifikationsnummer på var och en av de föroreningar som enligt punkt 2 skall rapporteras.

c)	Den mängd som släpps ut till miljön av var och en av de föroreningar som enligt punkt 2 skall rapporteras, både sammanlagt och uppdelat på utsläpp till luft, vatten och mark, inbegripet injicering under markytan.

d)

Endera av i) den mängd av var och en av de föroreningar som enligt punkt 2 skall rapporteras som bortförts under rapporteringsåret, varvid de mängder som bortförs för bortskaffande respektive för återvinning skall anges för sig, och namn och adress till den anläggning som skall ta emot transporten, eller ii) den mängd av sådant avfall som enligt punkt 2 skall rapporteras som bortförts under rapporteringsåret, varvid farligt avfall respektive annat avfall för bortskaffande respektive återvinning skall anges för sig, med markeringen R (recovery) för avfall som skall återvinnas och markeringen D (disposal) för avfall som skall bortskaffas i enlighet med bilaga III, och, om det är fråga om en gränsöverskridande transport av farligt avfall, namn och adress till den som skall bortskaffa eller återvinna avfallet, och namn och adress till den plats för bortskaffande eller återvinning som i praktiken skall ta emot transporten.

e)	Den mängd av var och en av de föroreningar som enligt punkt 2 skall rapporteras som bortförts i avloppsvatten under rapporteringsåret.

f)	Vilken metod som använts för att få fram den information som avses i punkterna c–e i enlighet med artikel 9.2, varvid det skall anges om informationen grundas på mätning, beräkning eller uppskattning.

6.   Den information som avses i punkt 5 c–e skall innehålla uppgifter om utsläpp och överföringar som härstammar från rutinmässig verksamhet och från extraordinära tillfällen.

7.   Registret skall innehålla information, angiven för lämpliga ytenheter, om utsläpp av föroreningar från diffusa källor om vilka parten fastställer att berörda myndigheter samlar in uppgifter som kan inkluderas på ett praktiskt sätt. Parter som fastställer att det inte finns några sådana uppgifter skall vidta åtgärder för att se till att sådan rapportering inleds beträffande utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor i enlighet med partens nationella prioriteringar.

8.   Den information som avses i punkt 7 skall innehålla uppgifter om den metod som har använts för att få fram informationen.

Artikel 8

Rapporteringsår

1.   Varje part skall se till att den information som registren skall innehålla är tillgänglig för allmänheten och att den är samlad och presenterad i registret kalenderårsvis. Rapporteringsåret är det kalenderår som informationen gäller. Det första rapporteringsåret är det kalenderår som följer på det år då protokollet trädde i kraft för partens vidkommande. De uppgifter som avses i artikel 7 skall rapporteras årligen. Det andra rapporteringsåret får vara det andra kalenderåret efter det första rapporteringsåret.

2.   Varje part som inte är en regional organisation för ekonomisk integration skall se till att informationen förs in i registret senast 15 månader efter rapporteringsårets slut. Informationen från det första rapporteringsåret skall införas i registret senast två år efter rapporteringsårets slut.

3.   Varje part som är en regional organisation för ekonomisk integration skall se till att informationen för ett rapporteringsår införs i registret sex månader efter den tidpunkt då parter som inte är regionala organisationer för ekonomisk integration skall ha infört informationen.

Artikel 9

Uppgiftsinsamling och arkivering

1.   Varje part skall ålägga den som äger eller driver anläggningar som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 7 att under iakttagande av punkt 2 och med korrekta intervall samla in de uppgifter som behövs för att bedöma de utsläpp och bortföranden från anläggningen som enligt artikel 7 skall rapporteras, och att hålla arkiven över de uppgifter från vilka den rapporterade informationen härleddes tillgängliga för behöriga myndigheter i fem år efter rapporteringsårets slut. Arkiven skall innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna.

2.   Varje part skall ålägga den som äger eller driver anläggningar som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 7 att använda bästa tillgängliga information, vilken kan inbegripa mätdata, utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder. I lämpliga fall bör detta ske i enlighet med internationellt erkända metoder.

Artikel 10

Kvalitetsbedömning

1.   Varje part skall ålägga den som äger eller driver anläggningar som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 7.1 att garantera den inrapporterade informationens kvalitet.

2.   Varje part skall se till att den ansvariga myndigheten bedömer kvaliteten på de uppgifter som förekommer i dess register, särskilt i fråga om fullständighet, enhetlighet och trovärdighet, och att myndigheten därvid beaktar de riktlinjer som partsmötet kan utforma.

Artikel 11

Allmänhetens tillgång till information

1.   Varje part skall se till att allmänheten har tillgång, främst på elektronisk väg via de allmänna telenäten, till den information som finns i partens register över utsläpp och överföringar i enlighet med detta protokoll, utan att behöva uppge något skäl.

2.   Om informationen i registret inte är enkelt tillgänglig för allmänheten direkt på elektronisk väg, skall varje part se till att den behöriga myndigheten på begäran tillhandahåller informationen på något annat effektivt sätt så snart som möjligt, dock senast en månad efter det att begäran lämnades in.

3.   Varje part skall se till att tillgången till informationen i registren är gratis, om inte annat följer av punkt 4.

4.   Parterna får ge sin behöriga myndighet tillstånd att ta ut en rimlig avgift för att kopiera och skicka sådan information som avses i punkt 2.

5.   Om informationen i registret inte är enkelt tillgänglig för allmänheten direkt på elektronisk väg, skall tillgången på elektronisk väg underlättas på allmänt tillgängliga platser, t.ex. offentliga bibliotek, lokala myndigheters lokaler eller andra lämpliga platser.

Artikel 12

Sekretess

1.   Parterna får ge sin behöriga myndighet tillstånd att sekretessbelägga information i registret om ett utlämnande till allmänheten skulle få negativa följder för följande:

a)	Internationella förbindelser, nationens försvar eller den allmänna säkerheten.

b)	Domstolsförfaranden, personers möjlighet att få en rättvis rättegång eller en offentlig myndighets möjligheter att genomföra en undersökning av straffrättslig eller disciplinär art.

c)	Sekretess som omfattar kommersiell eller industriell information och som är skyddad enligt lag i syfte att skydda legitima ekonomiska intressen.

d)	Immateriella rättigheter.

e)	Sekretess som omfattar personuppgifter eller akter om en fysisk person, om denna person inte har gett sitt medgivande till att informationen utlämnas till allmänheten, om sådan sekretess föreskrivs i nationell lagstiftning.

Sekretessgrunderna skall tolkas restriktivt, varvid skall beaktas allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut och huruvida uppgifterna hänför sig till utsläpp i miljön.

2.   Utlämnande av information som avses i punkt 1 c skall bedömas enligt nationell lagstiftning när det är fråga om information om utsläpp som är relevant i miljöskyddshänseende.

3.   När information har sekretessbelagts med tillämpning av punkt 1 skall det i registret anges vilken typ av information som inte lämnas ut, t.ex. genom att allmän kemisk information tillhandahålls, och anledningen till att informationen inte lämnas ut.

Artikel 13

Allmänhetens deltagande i utformningen av de nationella registren över utsläpp och överföringar av föroreningar

1.   Varje part skall se till att allmänheten, i tillbörlig utsträckning och inom ramen för nationell lagstiftning, ges möjlighet att delta i utformningen av det nationella registret över utsläpp och överföringar av föroreningar.

2.   När det gäller punkt 1 skall allmänheten ges möjlighet att fritt få tillgång till information om de planerade åtgärderna för utformning av det nationella registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, och ges möjlighet att lämna kommentarer, information, analyser eller åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen, och den berörda myndigheten skall ta vederbörlig hänsyn till dessa åsiktsyttringar från allmänheten.

3.   Varje part skall se till att information om och grunderna för beslut om upprättande av registret eller beslut om betydande ändringar av registret görs allmänt tillgängliga så snart som möjligt.

Artikel 14

Rätt till överprövning

1.   Varje part skall inom ramen för sin nationella lagstiftning se till att den som anser att begäran om information enligt artikel 11.2 har lämnats utan avseende, felaktigt avslagits helt eller delvis, besvarats ofullständigt eller i övrigt inte har behandlats i enlighet med bestämmelserna i artikel 11.2, har möjlighet att få sin sak prövad av domstol eller annat oberoende och opartiskt organ som inrättats enligt lag.

2.   Punkt 1 påverkar inte parternas rättigheter eller skyldigheter enligt befintliga och parterna emellan tillämpliga överenskommelser som behandlar den fråga denna artikel gäller.

Artikel 15

Administrativt stöd

1.   Parterna skall främja allmänhetens medvetenhet om registret över utsläpp och överföringar av föroreningar och skall se till att den som vill kan få hjälp och vägledning, både när det gäller hur man får tillgång till registret och när det gäller att förstå och använda informationen i det.

2.   Parterna skall ge sina behöriga myndigheter och organ det administrativa stöd och den vägledning de behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt detta protokoll.

Artikel 16

Internationellt samarbete

1.   Parterna skall på lämpligt sätt samarbeta och stödja varandra

a)	i internationella åtgärder som främjar uppnåendet av målen för detta protokoll,

b)	i genomförandet av de nationella systemen i enlighet med detta protokoll, på grundval av överenskommelser mellan de berörda parterna,

c)	i utbytet av information i enlighet med detta protokoll om utsläpp och överföringar i gränsområden, och

d)	i utbytet av information i enlighet med detta protokoll om överföringar mellan parter.

2.   Parterna skall uppmuntra samarbete dem emellan och med relevanta internationella organisationer, på lämpligt sätt, för att främja

a)	allmänhetens medvetenhet på internationell nivå,

b)	tekniköverföring, och

c)	tillhandahållande av tekniskt stöd till parter som är utvecklingsländer eller länder med övergångsekonomi i frågor som rör detta protokoll.

Artikel 17

Partsmötet

1.   Härmed inrättas ett partsmöte. Partsmötets första sammanträde skall sammankallas senast två år efter det att detta protokoll har trätt i kraft. Därefter skall partsmötet hålla ordinarie sammanträden före eller efter eller parallellt med konventionens ordinarie partsmöten, om inte parterna till detta protokoll beslutar annat. Partsmötet skall hålla extra sammanträden efter beslut vid ett ordinarie sammanträde eller efter skriftlig begäran av en part vars begäran stöds av minst en tredjedel av parterna inom sex månader efter det att exekutivsekreteraren i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa har vidarebefordrat begäran till samtliga parter.

2.   Partsmötet skall fortlöpande övervaka genomförandet och utvecklingen av detta protokoll på grundval av regelbundna rapporter från parterna, och skall för detta ändamål

a)	granska utvecklingen av registren över utsläpp och överföringar av föroreningar, och främja registrens successiva utvidgning och konvergens,

b)	fastställa riktlinjer som underlättar parternas rapportering till partsmötet, varvid behovet att undvika dubbelarbete i detta avseende skall beaktas,

c)	fastställa ett arbetsprogram,

d)	överväga och i lämpliga fall anta åtgärder för att stärka det internationella samarbetet i enlighet med artikel 16,

e)	inrätta de biträdande organ som partsmötet anser behövas,

f)	överväga och anta de förslag till ändringar i detta protokoll och dess bilagor som anses nödvändiga för protokollets syften, i enlighet med bestämmelserna i artikel 20,

g)	vid sitt första sammanträde överväga och med konsensus anta en arbetsordning för sina och de biträdande organens sammanträden, varvid den arbetsordning som parterna i konventionen har antagit skall beaktas,

h)	överväga ett fastställande av finansiella arrangemang med konsensus och ett inrättande av mekanismer för tekniskt bistånd för att underlätta genomförandet av protokollet,

i)	där så är lämpligt anlita berörda internationella organ för att uppnå protokollets mål, och

j)	överväga och vidta andra åtgärder som kan erfordras för att uppnå protokollets mål, t.ex. att anta riktlinjer och rekommendationer som kan främja protokollets genomförande.

3.   Partsmötet skall underlätta informationsutbyte om erfarenheterna från föroreningsspecifik och avfallsspecifik rapportering om överföringar, och skall granska dessa erfarenheter i syfte att undersöka möjligheterna till konvergens mellan de båda rapporteringssätten, varvid allmänhetens intresse av informationen i enlighet med artikel 1 och de nationella registrens effektivitet skall beaktas.

4.   Förenta nationerna och dess fackorgan, Internationella atomenergiorganet, stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som enligt artikel 24 har rätt att underteckna detta protokoll men som inte är parter i det samt mellanstatliga organisationer med behörighet på de områden som omfattas av protokollet skall ha rätt att delta som observatörer vid partsmötets sammanträden. Tillträde till och deltagande i sammanträden skall följa den arbetsordning som partsmötet antagit.

5.   Icke-statliga organisationer med behörighet på de områden som omfattas av detta protokoll som har meddelat exekutivsekreteraren i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa att de önskar vara representerade vid ett av partsmötets sammanträden skall ha rätt att delta som observatörer om inte minst en tredjedel av de parter som är närvarande vid sammanträdet invänder mot detta. Tillträde till och deltagande i sammanträden skall följa den arbetsordning som partsmötet antagit.

Artikel 18

Rösträtt

1.   Om inte annat följer av punkt 2 skall varje part i detta protokoll ha en röst.

2.   Regionala organisationer för ekonomisk integration får i frågor inom sina behörighetsområden utöva sin rösträtt med det antal röster som motsvarar det antal medlemsstater i organisationen som är parter. De får inte utöva sin rösträtt om deras medlemsstater utövar sin, och vice versa.

Artikel 19

Bilagor

Bilagorna till detta protokoll utgör en integrerad del av detta, och en hänvisning till protokollet är, om inte annat uttryckligen anges, en hänvisning även till dess bilagor.

Artikel 20

Ändringar

1.   Varje part får föreslå ändringar i detta protokoll.

2.   Ändringsförslagen skall prövas av partsmötet vid ett sammanträde.

3.   Ändringsförslag skall lämnas in skriftligen till sekretariatet, som senast sex månader före det sammanträde vid vilket ändringen skall antas skall vidarebefordra förslagen till samtliga parter och till stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som har samtyckt till att vara bundna av protokollet, men för vilka det ännu inte trätt i kraft, och till signatärerna.

4.   Parterna skall göra sitt yttersta för att nå konsensus om varje föreslagen ändring. Om alla ansträngningar att uppnå konsensus har varit förgäves skall ändringen som en sista utväg antas med tre fjärdedels majoritet av de vid sammanträdet närvarande och röstande parterna.

5.   I denna artikel avses med närvarande och röstande parter parter som är närvarande och som avger en ja- eller en nejröst.

6.   När en ändring i detta protokoll har antagits i enlighet med punkt 4 skall sekretariatet vidarebefordra ändringen till depositarien, som skall vidarebefordra ändringen till samtliga parter och till stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som har samtyckt till att vara bundna av protokollet men för vilka det ännu inte trätt i kraft, och till signatärerna.

7.   En ändring som inte är en ändring i en bilaga skall för parter som har ratificerat, godkänt eller godtagit ändringen träda i kraft 90 dagar efter det att depositarien har tagit emot ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrumentet från minst tre fjärdedelar av dem som var parter vid ändringens antagande. Därefter träder ändringen i kraft för övriga parter 90 dagar efter det att parten har deponerat sitt ratifikations-, godkännande- eller godtagandeinstrument för ändringen.

8.   En part som inte godtar en ändring i en bilaga skall skriftligen meddela depositarien detta inom tolv månader från den dag då depositarien vidarebefordrade ändringen. Depositarien skall utan dröjsmål underrätta samtliga parter om mottagandet av ett sådant meddelande. En part kan när som helst återkalla sitt meddelande om att ändringen inte godtas, och ändringen av bilagan träder därmed i kraft för den parten.

9.   För de parter som inte har lämnat något meddelande till depositarien i enlighet med punkt 8 träder en ändring i en bilaga i kraft tolv månader efter det att depositarien vidarebefordrade ändringen enligt punkt 6, under förutsättning att vid den tidpunkten högst en tredjedel av dem som var parter när ändringen antogs hade lämnat ett sådant meddelande.

10.   Om en ändring i en bilaga är direkt hänförlig till en ändring i protokollet skall ändringen i bilagan inte träda i kraft förrän ändringen i protokollet träder i kraft.

Artikel 21

Sekretariatet

Exekutivsekreteraren i Ekonomiska kommissionen för Europa skall utföra följande sekretariatsuppgifter för detta protokoll:

a)	Förbereda och betjäna partsmötets sammanträden.

b)	Sända över rapporter och annan information som tas emot i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll till parterna.

c)	Rapportera till partsmötet om sekretariatets arbete.

d)	Utföra andra uppgifter som partsmötet kan bestämma med beaktande av tillgängliga resurser.

Artikel 22

Övervakning av efterlevnaden

Partsmötet skall vid sitt första sammanträde med konsensus fastställa samarbetsformer och institutionella rådgivande arrangemang, som inte är av rättslig eller konfronterande natur, för bedömning och främjande av efterlevnaden av bestämmelserna i detta protokoll, och för hantering av fall av bristande efterlevnad. När dessa förfaranden och arrangemang fastställs skall partsmötet bl.a. överväga om information från allmänheten i frågor som har samband med detta protokoll skall tas emot.

Artikel 23

Tvistlösning

1.   Om tvist uppstår mellan två eller flera parter om tolkningen eller tillämpningen av detta protokoll skall de försöka lösa tvisten genom förhandling eller genom någon annan fredlig form av tvistlösning som är godtagbar för parterna i tvisten.

2.   När en stat undertecknar, ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till detta protokoll, eller när som helst därefter, kan den i en skriftlig förklaring till depositarien meddela att den i tvister som inte kunnat lösas i enlighet med punkt 1 godtar att ett av eller båda de följande formerna för tvistlösning skall användas i tvister med parter som har gjort samma åtagande:

a)	Hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen.

b)	Skiljedomsförfarande i enlighet med bilaga IV.

Regionala organisationer för ekonomisk integration kan avge en sådan förklaring om att skiljedomsförfarande enligt b skall tillämpas.

3.   Om parterna i tvisten har godtagit båda de tvistlösningsformer som anges i punkt 2 får tvisten hänskjutas endast till Internationella domstolen, om inte parterna i tvisten kommer överens om annat.

Artikel 24

Undertecknande

Detta protokoll skall stå öppet för undertecknande i Kiev (Ukraina) den 21–23 maj 2003 under den femte ministerkonferensen ”Miljö för Europa” och därefter i Förenta nationernas högkvarter i New York till och med den 31 december 2003 av stater som är medlemmar i Förenta nationerna och av regionala organisationer för ekonomisk integration, som är sammansatta av suveräna stater som är medlemmar i Förenta nationerna och till vilka dess medlemsstater har överlåtit behörigheten i de frågor som regleras i detta protokoll, inbegripet behörigheten att ingå traktat i dessa frågor.

Artikel 25

Depositarie

Förenta nationernas generalsekreterare skall vara depositarie för detta protokoll.

Artikel 26

Ratifikation, godtagande, godkännande och anslutning

1.   Detta protokoll skall ratificeras, godtas eller godkännas av signatärstater och regionala organisationer för ekonomisk integration som avses i artikel 24.

2.   Detta protokoll skall stå öppet för anslutning från och med den 1 januari 2004 för de stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som avses i artikel 24.

3.   Regionala organisationer för ekonomisk integration enligt artikel 24 som blir parter i detta protokoll utan att någon av dess medlemsstater är part skall vara bundna av alla förpliktelser enligt denna konvention. Om en eller flera medlemsstater i en sådan organisation är parter i detta protokoll skall organisationen och dess medlemsstater besluta om hur ansvaret för fullgörandet av förpliktelserna enligt protokollet skall fördelas dem emellan. I sådana fall skall organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att utöva rättigheter enligt protokollet samtidigt.

4.   Regionala organisationer för ekonomisk integration enligt artikel 24 skall i sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument uppge omfattningen av sin behörighet i de frågor som regleras av protokollet. De skall även informera depositarien om varje väsentlig ändring i omfattningen av deras behörighet.

Artikel 27

Ikraftträdande

1.   Detta protokoll träder i kraft den nittionde dagen efter den dag då det sextonde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerades.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 skall ett instrument som deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas utöver de instrument som deponerats av organisationens medlemsstater.

3.   För stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till protokollet efter det att det sextonde ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrumentet deponerats träder protokollet i kraft den nittionde dagen efter den dag då staten eller organisationen deponerade sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument.

Artikel 28

Förbehåll

Inga förbehåll får göras mot detta protokoll.

Artikel 29

Frånträde

En part kan när som helst efter utgången av tre år räknat från den dag då detta protokoll trädde i kraft för partens vidkommande frånträda protokollet genom ett skriftligt meddelande till depositarien. Frånträdet träder i kraft nittio dagar efter den dag då depositarien mottog meddelandet.

Artikel 30

Autentiska texter

Originalet till detta protokoll, vars engelska, franska och ryska texter är lika giltiga, skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

BILAGA I

VERKSAMHET

Nr	Verksamhet	Tröskelvärde kapacitet (kolumn 1)	Tröskelvärde anställda (kolumn 2)
1.	Energisektorn
a)	Mineralolje- och gasraffinaderier	*	10 anställda
b)	Anläggningar för förgasning och kondensering	*
c)	Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar	Med en värmetillförsel på 50 megawatt (MW) eller mer
d)	Koksverk	*
e)	Kolkvarnar	Med en kapacitet på 1 ton per timme
f)	Anläggningar för tillverkning av kolprodukter och fasta rökfria bränslen	*
2.	Produktion och behandling av metaller
a)	Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm	*	10 anställda
b)	Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning	Med en kapacitet på 2,5 ton per timme
c)	Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller:
	i) Genom varmvalsning	Med en kapacitet på 20 bruttoton stål per timme
	ii) Genom hammarsmide	Med en slagkraft per hammare på 50 kJ och där den använda värmeeffekten överstiger 20 MW
	iii) Genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall	Med en inmatning på 2 bruttoton stål per timme
d)	Järn- och stålgjuterier	Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn
e)	Anläggningar
	i) för produktion av icke-järnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer,	*
	ii) för smältning, inklusive framställning av legeringsmetaller, av icke-järnmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning, etc.)	Med en smältningskapacitet på 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller	10 anställda
f)	Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster som använder en elektrolytisk eller kemisk process	Där behandlingsbaden har en volym på 30 m3
3.	Mineralindustri
a)	Underjordsbrytning och därmed förknippad verksamhet	*	10 anställda
b)	Dagbrottsbrytning	När utvinningsplatsens yta är 25 hektar
c)	Anläggningar för framställning av
	i) klinker (cement) i roterugn,	Med en produktionskapacitet på 500 ton per dygn
	ii) kalk i roterugn,	Med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn
	iii) klinker (cement) eller kalk i andra typer av ugnar	Med en produktionskapacitet på 50 ton per dygn
d)	Anläggningar för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter	*
e)	Anläggningar för tillverkning av glas, inklusive sådana som är avsedda för tillverkning av glasfibrer	Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn
f)	Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive sådana för framställning av mineralull	Med en smältningskapacitet på 20 ton per dygn
g)	Anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin	Med en produktionskapacitet på 75 ton per dygn, eller med en ugnskapacitet på 4 m3 och med en satsningstäthet på 300 kg per m3
4.	Kemisk industri
a)	Anläggningar för framställning av organiska ämnen, som t.ex. i) kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska), ii) organiska syreföreningar, särskilt alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar, acetater, etrar, peroxider, epoxihartser, iii) organiska svavelföreningar, iv) organiska kväveföreningar, särskilt aminer, amider, nitrosoföreningar, nitro- eller nitratföreningar, nitriler, cyanater, isocyanater, v) fosfororganiska föreningar, vi) halogenerade kolväten, vii) metallorganiska föreningar, viii) plaster och andra polymerer (polymerer, syntetfibrer och regenererad cellulosa), ix) syntetgummi, x) färgämnen och pigment, xi) ytaktiva ämnen och tensider	*	10 anställda
b)	Anläggningar för framställning av oorganiska ämnen, som t.ex. i) gaser, som t.ex. ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte, svaveldioxid, karbonylklorid (fosgen), ii) syror, såsom kromsyra, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet, iii) baser, såsom ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, iv) salter, såsom ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat, silvernitrat, v) icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar, såsom kalciumkarbid, kisel, kiselkarbid	*
c)	Anläggningar för framställning av gödningsmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium (enkla eller sammansatta gödningsmedel)	*
d)	Anläggningar för framställning av lantbruks- eller skogskemiska produkter och bekämpningsmedel	*
e)	Anläggningar för tillverkning av läkemedel genom kemiska eller biologiska processer	*
f)	Anläggningar för tillverkning av sprängämnen och pyrotekniska produkter	*	10 anställda
5.	Avfalls- och avloppsvattenhantering
a)	Anläggningar för förbränning, pyrolys, återvinning, kemisk behandling eller deponering av farligt avfall	Som tar emot 10 ton per dygn	10 anställda
b)	Anläggningar för förbränning av kommunalt avfall	Med en kapacitet på 3 ton per timme
c)	Anläggningar för bortskaffande av icke-farligt avfall	Med en kapacitet på 50 ton per dygn
d)	Deponier (med undantag av deponier för inert avfall)	Som tar emot 10 ton per dygn eller med en total kapacitet på 25 000 ton
e)	Anläggningar för destruering eller återvinning av slaktkroppar och animaliskt avfall	Med en produktion baserad på 10 ton per dygn
f)	Kommunala anläggningar för rening av avloppsvatten	Med en kapacitet på 100 000 personekvivalenter
g)	Självständigt drivna avloppsreningsanläggningar som betjänar någon av de verksamheter som anges i denna bilaga	Med en kapacitet på 10 000 m3 per dygn
6.	Framställning och bearbetning av papper och trä
a)	Anläggningar för framställning av pappersmassa av trä eller liknande fibrösa material	*	10 anställda
b)	Anläggningar för framställning av papper och kartong och andra primära träprodukter (t.ex. spånplattor, fiberskivor och plywood)	Med en produktionskapacitet på 20 ton per dygn
c)	Anläggningar för impregnering eller doppning av trä och träprodukter med kemikalier	Med en produktionskapacitet på 50 m3 per dygn
7.	Intensiv animalieproduktion och intensivt vattenbruk
a)	Anläggningar för intensiv fjäderfä- eller grisuppfödning	i) Med 40 000 platser för fjäderfä ii) Med 2 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg) iii) Med 750 platser för suggor	10 anställda
b)	Intensivt vattenbruk	1 000 ton fisk och skaldjur per år	10 anställda
8.	Animaliska och vegetabiliska produkter från livsmedels- och dryckessektorn
a)	Slakterier	För en produktion baserad på en slaktvikt på 50 ton per dygn	10 anställda
b)	Behandling och framställning, avsedd för produktion av livsmedel och drycker av
	i) animaliska råvaror (förutom mjölk)	För en produktion av 75 ton produkter per dygn
	ii) vegetabiliska råvaror	För en produktion av 300 ton produkter per dygn (kvartalsmedelvärde)
c)	Behandling och framställning av mjölkprodukter	Med en invägningskapacitet på 200 ton per dygn (årsmedelvärde)
9.	Andra verksamheter
a)	Anläggningar för förbehandling (tvättning, blekning, mercerisering) eller för färgning av fibrer eller textilier	Med en behandlingskapacitet på 10 ton per dygn	10 anställda
b)	Garverier	För en produktion på 12 ton slutprodukter per dygn
c)	Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter och som använder organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering	För en förbrukning av lösningsmedel på 150 kg per timme eller 200 ton per år
d)	Anläggningar för framställning av kol (hårdbränd kol) eller av grafitelektroder genom förbränning eller grafitisering	*
e)	Anläggningar för att bygga, måla eller ta bort färg på fartyg	Som kan ta emot 100 m långa fartyg

Anmärkningar

I kolumn 1 anges de tröskelvärden för kapacitet som avses i artikel 7.1 a.

En asterisk (*) anger att tröskelvärde för kapacitet saknas, dvs. att alla anläggningar omfattas av rapporteringsplikten.

I kolumn 2 anges de tröskelvärden för antalet anställda som avses i artikel 7.1 b.

”10 anställda” avser ett antal anställda som motsvarar 10 heltidsanställda.

BILAGA II

FÖRORENINGAR

Nr	CAS-nummer	Förorening	Tröskelvärde för utsläpp (kolumn 1)			Tröskelvärde för bortförande av föroreningar (kolumn 2)	Tröskelvärde för framställning, bearbetning eller användning (kolumn 3)
			till luft (kolumn 1a)	till vatten (kolumn 1b)	till mark (kolumn 1c)
			kg/år	kg/år	kg/år	kg/år	kg/år
1	74-82-8	Metan (CH4)	100 000	-	-	-	*
2	630-08-0	Kolmonoxid (CO)	500 000	-	-	-	*
3	124-38-9	Koldioxid (CO2)	100 miljoner	-	-	-	*
4		Vätefluorkolföreningar (HFC)	100	-	-	-	*
5	10024-97-2	Dikväveoxid (N2O)	10 000	-	-	-	*
6	7664-41-7	Ammoniak (NH3)	10 000	-	-	-	10 000
7		Flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC)	100 000	-	-	-	*
8		Kväveoxider (NOx/NO2)	100 000	-	-	-	*
9		Perfluorkolväten (PFC)	100	-	-	-	*
10	2551-62-4	Svavelhexafluorid (SF6)	50	-	-	-	*
11		Svaveloxider (SOx/SO2)	150 000	-	-	-	*
12		Totalt kväve	-	50 000	50 000	10 000	10 000
13		Totalt fosfor	-	5 000	5 000	10 000	10 000
14		Väteklorfluorkolföreningar (HCFC)	1	-	-	100	10 000
15		Klorfluorkolföreningar (CFC)	1	-	-	100	10 000
16		Haloner	1	-	-	100	10 000
17	7440-38-2	Arsenik och arsenikföreningar (som As)	20	5	5	50	50
18	7440-43-9	Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd)	10	5	5	5	5
19	7440-47-3	Krom och kromföreningar (som Cr)	100	50	50	200	10 000
20	7440-50-8	Koppar och koppparföreningar (som Cu)	100	50	50	500	10 000
21	7439-97-6	Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg)	10	1	1	5	5
22	7440-02-0	Nickel och nickelföreningar (som Ni)	50	20	20	500	10 000
23	7439-92-1	Bly och blyföreningar (som Pb)	200	20	20	50	50
24	7440-66-6	Zink och zinkföreningar (som Zn)	200	100	100	1 000	10 000
25	15972-60-8	Alaklor	-	1	1	5	10 000
26	309-00-2	Aldrin	1	1	1	1	1
27	1912-24-9	Atrazin	-	1	1	5	10 000
28	57-74-9	Klordan	1	1	1	1	1
29	143-50-0	Klordekon	1	1	1	1	1
30	470-90-6	Klorfenvinfos	-	1	1	5	10 000
31	85535-84-8	Klorparaffiner, C10-C13	-	1	1	10	10 000
32	2921-88-2	Klorpyrifos	-	1	1	5	10 000
33	50-29-3	DDT	1	1	1	1	1
34	107-06-2	1,2-dikloretan (EDC)	1 000	10	10	100	10 000
35	75-09-2	Diklormetan (DCM)	1 000	10	10	100	10 000
36	60-57-1	Dieldrin	1	1	1	1	1
37	330-54-1	Diuron	-	1	1	5	10 000
38	115-29-7	Endosulfan	-	1	1	5	10 000
39	72-20-8	Endrin	1	1	1	1	1
40		Halogenerade organiska föreningar (som AOX)	-	1 000	1 000	1 000	10 000
41	76-44-8	Heptaklor	1	1	1	1	1
42	118-74-1	Hexaklorbenzen (HCB).	10	1	1	1	5
43	87-68-3	Hexaklorbutadien (HCBD)	-	1	1	5	10 000
44	608-73-1	1,2,3,4,5,6 hexaklorcyclohexan (HCH)	10	1	1	1	10
45	58-89-9	Lindan	1	1	1	1	1
46	2385-85-5	Mirex	1	1	1	1	1
47		PCDD + PCDF (dioxiner + furaner) (som Teq)	0,001	0,001	0,001	0,001	0,001
48	608-93-5	Pentaklorbenzen	1	1	1	5	50
49	87-86-5	Pentaklorfenol (PCP)	10	1	1	5	10 000
50	1336-36-3	Polyklorerade bifenyler (PCB)	0,1	0,1	0,1	1	50
51	122-34-9	Simazin	-	1	1	5	10 000
52	127-18-4	Tetrakloretylen (PER)	2 000	-	-	1 000	10 000
53	56-23-5	Tetraklormetan (TCM)	100	-	-	1 000	10 000
54	12002-48-1	Triklorbenzen (TCB)	10	-	-	1 000	10 000
55	71-55-6	1,1,1-trikloretan	100	-	-	1 000	10 000
56	79-34-5	1,1,2,2-tetrakloretan	50	-	-	1 000	10 000
57	79-01-6	Trikloretylen	2 000	-	-	1 000	10 000
58	67-66-3	Triklormetan	500	-	-	1 000	10 000
59	8001-35-2	Toxafen	1	1	1	1	1
60	75-01-4	Vinylklorid	1 000	10	10	100	10 000
61	120-12-7	Antracen	50	1	1	50	50
62	71-43-2	Benzen	1 000	200 (som BTEX) (1)	200 (som BTEX) (1)	2 000 (som BTEX) (1)	10 000
63		Bromerade difenyletrar (PBDE)	-	1	1	5	10 000
64		Alkylfenoletoxilater (NP/NPE) och besläktade substanser	-	1	1	5	10 000
65	100-41-4	Etylbenzen	-	200 (som BTEX) (1)	200 (som BTEX) (1)	2 000 (som BTEX) (1)	10 000
66	75-21-8	Etylenoxid	1 000	10	10	100	10 000
67	34123-59-6	Isoproturon	-	1	1	5	10 000
68	91-20-3	Naftalen	100	10	10	100	10 000
69		Tennorganiska föreningar (som totalt Sn)	-	50	50	50	10 000
70	117-81-7	Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)	10	1	1	100	10 000
71	108-95-2	Fenol (som totalt C)	-	20	20	200	10 000
72		Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (2)	50	5	5	50	50
73	108-88-3	Toluen	-	200 (som BTEX) (1)	200 (som BTEX) (1)	2 000 (som BTEX) (1)	10 000
74		Tributyltenn och tributyltennföreningar	-	1	1	5	10 000
75		Trifenyltenn och trifenyltennföreningar	-	1	1	5	10 000
76		Totalt organiskt kol (TOC) (som totalt C eller COD/3)	-	50 000	-	-	**
77	1582-09-8	Trifluralin	-	1	1	5	10 000
78	1330-20-7	Xylen	-	200 (som BTEX) (1)	200 (som BTEX) (1)	2 000 (som BTEX) (1)	10 000
79		Klorider (som totalt Cl)	-	2 miljoner	2 miljoner	2 miljoner	10 000 (3)
80		Klor och oorganiska klorföreningar (som HCl)	10 000	-	-	-	10 000
81	1332-21-4	Asbest	1	1	1	10	10 000
82		Cyanider (som totalt CN)	-	50	50	500	10 000
83		Fluorider (som totalt F)	-	2 000	2 000	10 000	10 000 (3)
84		Fluor och oorganiska fluorföreningar (som HF)	5 000	-	-	-	10 000
85	74-90-8	Cyanväte (HCN)	200	-	-	-	10 000
86		Partiklar (PM10)	50 000	-	-	-	*
Föroreningens CAS-nummer avser den exakta identifikationen i Chemical Abstracts Service Registry. I kolumn 1 anges de tröskelvärden som avses i artikel 7.1 a i och iv. När det gäller parter som har valt rapporteringsalternativet i artikel 7.1 a inträder rapporteringsplikten för en anläggnings utsläpp eller, när det gäller föroreningar i avloppsvatten som leds till avloppsrening, överföring till något av de media som anges i underkolumnerna (luft, land, mark), när utsläppet eller överföringen överskrider tröskelvärdet. I kolumn 2 anges de tröskelvärden som avses i artikel 7.1 a ii. När det gäller parter som har valt rapporteringsalternativet i artikel 7.1 a ii inträder rapporteringsplikten när bortförandet av en förorening från anläggningen överskrider tröskelvärdet. I kolumn 3 anges de tröskelvärden som avses i artikel 7.1 b. När det gäller parter som har valt rapporteringsalternativet i artikel 7.1 b inträder rapporteringsplikten när utsläppen eller bortförandet av en förorening från anläggningen överskrider tröskelvärdet. Ett streck (-) anger att parametern inte medför någon rapporteringsplikt. En asterisk (*) anger att tröskelvärdet för utsläpp i kolumn 1a skall tillämpas för föroreningen, och inte tröskelvärdena för framställning, bearbetning eller användning. Två asterisker (**) anger att tröskelvärdet för utsläpp i kolumn 1b skall tillämpas för föroreningen, och inte tröskelvärdena för framställning, bearbetning eller användning.

BILAGA III

DEL A

BORTSKAFFNINGSFÖRFARANDEN (D)

—	Deponering på eller under markytan (t.ex. på avfallsupplag)

—	Behandling i markbädd (t.ex. biologisk nedbrytning av flytande avfall och slam i jord)

—	Djupinjicering (t.ex. insprutning av pumpbart avfall i källor, saltgruvor eller naturligt förekommande förvaringsrum)

—	Invallning (t.ex. av flytande avfall och slam i dagbrott, dammar eller laguner)

—	Särskilt utformad markdeponering (t.ex. placering i inklädda separata förvaringsutrymmen som är täckta och avskilda från varandra och från den omgivande miljön)

—	Utsläpp av fast avfall till andra vatten än hav och oceaner

—	Utsläpp till hav och oceaner inklusive deponering under havsbotten

—	Biologisk behandling som inte annars anges i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av föreningar eller blandningar som bortskaffas med ett förfarande som avses i denna del

—	Sådan fysikalisk-kemisk behandling som inte annars anges i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av föreningar eller blandningar som bortskaffas med ett förfarande som avses i denna del (t.ex. avdunstning, torkning, kalcinering, neutralisering, fällning)

—	Förbränning på land

—	Förbränning till havs

—	Permanent lagring (t.ex. placering av behållare i en gruva)

—	Sammansmältning eller blandning före behandling med ett förfarande som avses i denna del

—	Omförpackning före behandling med ett förfarande som avses i denna del

—	Lagring innan ett förfarande som avses i denna del tillämpas

DEL B

ÅTERVINNINGSFÖRFARANDEN (R)

—	Huvudanvändning som bränsle eller andra metoder att generera energi

—	Återvinning/vidareutnyttjande av lösningsmedel

—	Återvinning/vidareutnyttjande av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel

—	Återvinning/vidareutnyttjande av metaller och metallföreningar

—	Återvinning/vidareutnyttjande av andra oorganiska material

—	Regenerering av syror eller baser

—	Återvinning av de komponenter som används till att minska föroreningar

—	Återvinning av katalysatorkomponenter

—	Omraffinering eller andra sätt att återanvända olja

—	Jordbehandling som är fördelaktig för jordbruket eller ekologisk förbättring

—	Användning av avfall från något av de förfaranden som anges ovan i denna del

—	Utbyte av avfall som skall underkastas något av de förfaranden som anges ovan i denna del

—	Lagring av avfall som skall underkastas något av de förfaranden som anges i denna del

BILAGA IV

SKILJEDOMSFÖRFARANDE

1.

Om en tvist hänskjuts till skiljedom i enlighet med artikel 23.2 i detta protokoll skall en part eller parterna meddela övriga parter i tvisten på diplomatisk väg samt sekretariatet den fråga och de artiklar i detta protokoll vars tolkning eller tillämpning skiljedomsförfarandet gäller. Sekretariatet skall vidarebefordra den sålunda erhållna informationen till alla parter i detta protokoll.

2.

Skiljedomstolen skall bestå av tre skiljemän. Kärandeparten eller kärandeparterna och den andra parten eller parterna i tvisten skall vardera utse en skiljeman, och de två skiljemän som utsetts på detta sätt skall gemensamt utse den tredje skiljemannen, som skall vara ordförande för skiljedomstolen. Den senare får inte vara medborgare i något land som är part i tvisten och inte heller ha fast hemvist inom något av dessa parters områden, vara anställd av någon av dem eller ha befattat sig med målet i någon annan egenskap.

3.	Om skiljedomstolens ordförande inte har utsetts inom två månader efter det att den andra skiljemannen har utsetts, skall exekutivsekreteraren i Ekonomiska kommissionen för Europa på begäran av en av parterna i tvisten utse ordföranden inom en tid av ytterligare två månader.

4.

Om någon av parterna i tvisten inte utnämner en skiljeman inom två månader efter det meddelande som avses i punkt 1, kan den andra parten underrätta exekutivsekreteraren i Ekonomiska kommissionen för Europa, som skall utse skiljedomstolens ordförande inom en tid av ytterligare två månader. Efter utnämningen skall skiljedomstolens ordförande anmoda den part som inte utsett någon skiljeman att göra detta inom två månader. Om parten inte gör detta inom utsatt tid skall ordföranden underrätta exekutivsekreteraren för Ekonomiska kommissionen för Europa, som skall göra denna utnämning inom en tid av ytterligare två månader.

5.	Skiljedomstolen skall meddela sitt beslut i enlighet med internationell rätt och bestämmelserna i detta protokoll.

6.	En skiljedomstol tillsatt enligt bestämmelserna i denna bilaga skall själv upprätta sin arbetsordning.

7.	Skiljedomstolens beslut, både i processuella och materiella frågor, skall fattas med enkel majoritet vid omröstning bland skiljemännen.

8.	Skiljedomstolen får vidta alla lämpliga åtgärder för att fastställa fakta.

9.

Parterna i tvisten skall underlätta skiljedomstolens arbete och skall särskilt med alla tillgängliga medel a) förse skiljedomstolen med all relevant dokumentation, allt bistånd och alla upplysningar, b) göra det möjligt för skiljedomstolen att vid behov inkalla vittnen eller experter och uppta deras vittnesmål.

10.	Parterna och skiljemännen skall skydda alla konfidentiella uppgifter som de får i förtroende under förfarandet inför skiljedomstolen.

11.	Skiljedomstolen kan, på begäran av någon av parterna, rekommendera tillfälliga skyddsåtgärder.

12.

Om någon av parterna i tvisten inte inställer sig inför skiljedomstolen eller underlåter att föra sin talan kan den andra parten begära att skiljedomstolen fortsätter förfarandet och avger sitt slutliga beslut. En parts uteblivande eller underlåtenhet att föra sin talan skall inte utgöra något hinder för förhandlingarna. Innan skiljedomstolen avger sitt beslut skall den förvissa sig om att yrkandet är sakligt och rättsligt välgrundat.

13.	Skiljedomstolen kan pröva och besluta om motyrkanden som direkt härrör från den sak som är föremål för tvisten.

14.	Om inte skiljedomstolen beslutar annat på grund av särskilda omständigheter i målet skall skiljedomstolens kostnader, inklusive ersättning till skiljemännen, fördelas lika på parterna i tvisten. Skiljedomstolen skall bokföra alla sina utgifter och tillställa parterna en slutredovisning av dessa.

15.	Parter i detta protokoll som har ett rättsligt intresse i tvistens sakfråga och som kan påverkas av ett beslut i målet får med skiljedomstolens samtycke intervenera i förhandlingarna.

16.	Skiljedomstolen skall meddela dom inom fem månader från den dag då den upprättas, såvida den inte finner det nödvändigt att utsträcka tidsgränsen med en period som inte bör överstiga fem månader.

17.	Skiljedomen skall innehålla domskälen. Den skall vara slutlig och bindande för alla parter i tvisten. Skiljedomstolen skall översända domen till parterna i tvisten och till sekretariatet. Sekretariatet skall vidarebefordra den sålunda erhållna informationen till alla parter i detta protokoll.

18.

Tvister mellan parter om tolkningen eller verkställandet av skiljedomen kan av endera parten hänskjutas till den skiljedomstol som avkunnat domen eller, om denna inte kan uppta saken till behandling, till en annan skiljedomstol som tillsätts för ändamålet på samma sätt som den första skiljedomstolen.

Europeiska gemenskapens förklaring i enlighet med artikel 26.4 i FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar

Europeiska gemenskapen förklarar att den i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1, är behörig att ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer av avtalen när detta bidrar till att följande mål uppnås:

—	Att bevara, skydda och förbättra miljön.

—	Att skydda människors hälsa.

—	Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.

—	Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem.

Register över utsläpp och överföringar av föroreningar kan användas för att stimulera till en ökad miljöhänsyn, för att ge allmänheten tillgång till information om föroreningar som släpps ut och för behöriga myndigheters arbete med att följa trender, påvisa framsteg med att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs och bedöma vilka framsteg som görs; de bidrar därigenom till att ovannämnda mål uppnås.

Europeiska gemenskapen förklarar vidare att den redan har antagit rättsakter som är bindande för medlemsstaterna i de frågor som regleras i detta protokoll och kommer att överlämna och uppdatera en förteckning över dessa rättsakter i enlighet med artikel 26.4 i protokollet.

Europeiska gemenskapen ansvarar för genomförandet av de skyldigheter enligt protokollet som omfattas av gällande gemenskapsrätt.

Utövandet av gemenskapens behörighet är till sin natur i ständig utveckling.