This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32004R0805
Regulation (EC) No 805/2004 of the European Parliament and of the Council of 21 April 2004 creating a European Enforcement Order for uncontested claims
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar
EUT L 143, 30.4.2004, p. 15–39
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 26/10/2022
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar
Europeiska unionens officiella tidning nr L 143 , 30/04/2004 s. 0015 - 0039
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 67.5 andra strecksatsen i detta, med beaktande av kommissionens förslag(1), med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och av följande skäl: (1) Gemenskapen har som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer säkerställs. I detta syfte skall gemenskapen bland annat besluta om de åtgärder på området för civilrättsligt samarbete som behövs för att den inre marknaden skall fungera väl. (2) Rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa(4) (handlingsplanen från Wien) antogs av rådet den 3 december 1998. (3) Europeiska rådet gav vid sitt möte i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 sitt stöd för principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden som en hörnsten i arbetet med att upprätta ett verkligt rättsligt område. (4) Den 30 november 2000 antog rådet ett åtgärdsprogram för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar på privaträttens område(5). I åtgärdsprogrammets första etapp ingår att exekvaturförfarandet avskaffas, dvs. det införs en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. (5) Begreppet obestridda fordringar bör täcka alla situationer i vilka en borgenär, med hänsyn till att gäldenären bevisligen inte har bestritt arten och storleken av en fordran, har utverkat en dom mot gäldenären eller en annan verkställbar handling som kräver uttryckligt godkännande av gäldenären, antingen det är en inför domstol ingången förlikning eller en officiell handling (acte authentique). (6) Uteblivet bestridande enligt artikel 3.1 b kan anta formen av utebliven inställelse vid en domstolsförhandling eller underlåtenhet att efterkomma domstolens uppmaning att underrätta om avsikten att skriftligen gå i svaromål. (7) Denna förordning bör tillämpas på domar, inför domstol ingångna förlikningar och officiella handlingar avseende obestridda fordringar samt på beslut som har meddelats efter att talan har förts mot domar, inför domstol ingångna förlikningar och officiella handlingar, vilka har intygats vara europeiska exekutionstitlar. (8) I slutsatserna från Tammerfors ansåg Europeiska rådet att tillgång till förfarandet för att utverka verkställighet i en annan medlemsstat än den där domen har meddelats bör påskyndas och förenklas genom att man avskaffar alla mellanliggande åtgärder som måste vidtas innan verkställighet kan ske i den medlemsstat där verkställighet begärs. En dom som har intygats vara en europeisk exekutionstitel av den domstol som har meddelat domen bör i fråga om verkställighet behandlas som om den hade meddelats i den medlemsstat där verkställighet begärs. I Förenade kungariket, t.ex., kommer registreringen av en intygad utländsk dom därför följa samma bestämmelser som registreringen av en dom från en annan del av Förenade kungariket och får inte medföra en förnyad prövning i sak av den utländska domen. Formerna för verkställighet av domar bör även i fortsättningen bestämmas av nationell lag. (9) Ett sådant förfarande bör erbjuda betydande fördelar jämfört med det exekvaturförfarande som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område(6), eftersom det inte behövs något godkännande från domstolen i ytterligare en medlemsstat, med den tidsåtgång och de kostnader som det innebär. (10) Om en domstol i en medlemsstat har meddelat en dom avseende en obestridd fordran utan att gäldenären har deltagit i domstolsförfarandet, är det ofrånkomligt att ett avskaffande av alla kontroller i verkställighetsmedlemsstaten bör åtföljas och vara beroende av att det finns en tillräcklig garanti för att rätten att gå i svaromål iakttas. (11) Denna förordning syftar till att främja de grundläggande rättigheterna och tar hänsyn till de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa att rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 47 i stadgan iakttas fullt ut. (12) Miniminormer bör fastställas för de förfaranden som leder fram till domen, så att det kan säkerställas att gäldenären, i tillräckligt god tid och på ett sådant sätt att denne kan förbereda sitt svaromål, informeras om domstolsförfarandet, om kraven på att aktivt delta i domstolsförfarandet för att bestrida fordran och om följderna av att inte delta i domstolsförfarandet. (13) Med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaternas civilprocessrättsliga regler, särskilt reglerna om delgivning av handlingar, är det nödvändigt att definitionen av dessa miniminormer är specifik och detaljerad. I synnerhet kan delgivningssätt som bygger på en juridisk fiktion med avseende på uppfyllandet av dessa miniminormer inte betraktas som tillräckliga för intygande av att en dom är en europeisk exekutionstitel. (14) Alla de delgivningssätt som förtecknas i artiklarna 11 och 12 kännetecknas av antingen fullständig säkerhet (artikel 11) eller en mycket hög grad av sannolikhet (artikel 12) att den handling som delges har nått sin adressat. I den andra kategorin bör en dom intygas vara en europeisk exekutionstitel endast om den medlemsstat som meddelat domen har inrättat en lämplig mekanism som ger gäldenären rätt att ansöka om fullständig förnyad prövning av domen enligt villkoren i artikel 19 i de undantagsfall, trots uppfyllelse av artikel 14, då handlingen inte har nått sin adressat. (15) Personlig delgivning till vissa andra personer än gäldenären själv enligt artikel 14.1 a och b bör anses uppfylla kraven i dessa bestämmelser endast om dessa personer faktiskt har mottagit handlingen i fråga. (16) Artikel 15 bör tillämpas på de situationer då en gäldenär inte kan företräda sig själv i domstolen, t.ex. när det gäller en juridisk person, och den person som skall företräda honom utses enligt lag, samt i situationer då gäldenären har bemyndigat en annan person, främst ett juridiskt ombud, att företräda honom i det aktuella domstolsförfarandet. (17) De domstolar som är behöriga att granska att de processuella miniminormerna har iakttagits fullt ut bör, i förekommande fall, utfärda ett standardiserat intyg om en europeisk exekutionstitel, där denna granskning och dess resultat redovisas öppet. (18) Det ömsesidiga förtroendet för rättskipningen i medlemsstaterna motiverar att en domstol i en medlemsstat bedömer huruvida alla villkor för ett intyg om en europeisk exekutionstitel är uppfyllda, i syfte att göra det möjligt att verkställa en dom i alla övriga medlemsstater utan att det i den medlemsstat där domen skall verkställas behöver prövas om de processuella miniminormerna har tillämpats korrekt. (19) Denna förordning innebär ingen skyldighet för medlemsstaterna att anpassa sin nationella lagstiftning till de processuella miniminormerna. Den ger dem ett incitament att göra det, eftersom möjligheten att verkställa domar effektivare och snabbare i andra medlemsstater endast kan utnyttjas om miniminormerna är uppfyllda. (20) Borgenären bör själv kunna välja mellan att ansöka om ett intyg om en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar eller att använda sig av systemet med erkännande och verkställighet enligt förordning (EG) nr 44/2001 eller någon annan gemenskapsrättsakt. (21) Om en handling måste skickas från en medlemsstat till en annan för delgivning där bör denna förordning, särskilt dess bestämmelser om delgivning, vara tillämplig tillsammans med rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur(7), i synnerhet dess artikel 14 tillsammans med medlemsstaternas förklaringar i enlighet med dess artikel 23. (22) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. (23) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(8). (24) I enlighet med artikel 3 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning har Förenade kungariket och Irland meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning. (25) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. (26) Enligt artikel 67.5 andra strecksatsen i fördraget gäller medbeslutandeförfarandet från och med den 1 februari 2003 för de åtgärder som fastställs i denna förordning. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER Artikel 1 Syfte Syftet med denna förordning är att införa en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, vilket, genom att det fastställs miniminormer, kommer att möjliggöra fri rörlighet för domar, förlikningar som ingåtts inför domstol och officiella handlingar i alla medlemsstater utan att erkännande och verkställighet skall föregås av mellanliggande förfaranden i den medlemsstat där verkställighet begärs. Artikel 2 Tillämpningsområde 1. Denna förordning är tillämplig på privaträttens område, oberoende av vilket slag av domstol det är fråga om. Den omfattar i synnerhet inte skattefrågor, tullfrågor och förvaltningsrättsliga frågor eller statens ansvar för handlingar och underlåtenhet vid utövandet av statens myndighet ("acta iure imperii"). 2. Denna förordning är inte tillämplig på a) fysiska personers rättsliga status, rättskapacitet eller rättshandlingsförmåga, makars förmögenhetsförhållanden, arv och testamente, b) konkurs, ackord och liknande förfaranden, c) social trygghet, d) skiljeförfaranden. 3. I denna förordning avses med termen medlemsstat samtliga medlemsstater med undantag av Danmark. Artikel 3 Exekutionstitlar som skall intygas vara europeiska exekutionstitlar 1. Denna förordning skall tillämpas på domar, förlikningar som ingåtts inför domstol och officiella handlingar avseende obestridda fordringar. En fordran skall anses som obestridd, om a) gäldenären uttryckligen har godkänt den genom att medge den eller genom en förlikning som godkänts av domstolen eller som ingåtts inför domstolen under förfarandet, eller b) gäldenären aldrig har bestritt den i enlighet med relevanta processuella krav i ursprungsmedlemsstatens lagstiftning under domstolsförfarandet, eller c) gäldenären först har bestritt fordran under domstolsförfarandet men därefter inte har inställt sig personligen eller företrätts av ombud vid domstolsförhandlingen avseende denna fordran, under förutsättning att ett sådant handlande innebär ett tyst godtagande av fordran eller av de förhållanden som görs gällande av borgenären enligt ursprungsmedlemsstatens lagstiftning, eller d) gäldenären uttryckligen har godkänt den i en officiell handling. 2. Denna förordning skall även tillämpas på beslut som har utfärdats efter att talan har förts mot domar, inför domstol ingångna förlikningar eller officiella handlingar, vilka har intygats vara europeiska exekutionstitlar. Artikel 4 Definitioner I denna förordning avses med 1. dom: varje avgörande som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett dess rubricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkställighet, liksom domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader, 2. fordran: en fordran som avser betalning av ett bestämt penningbelopp och som är förfallen till betalning eller vars förfallodag anges i domen, den inför domstol ingångna förlikningen eller officiella handlingar, 3. officiell handling: a) en handling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling och vars äkthet i) avser handlingens underskrift och innehåll, och ii) har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan bemyndigad myndighet i den medlemsstat där den har upprättats eller registrerats, eller b) ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet. 4. ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där den dom har meddelats, den förlikning har godkänts eller ingåtts inför domstol, den officiella handling upprättats eller registrerats, vilken skall intygas vara en europeisk exekutionstitel, 5. verkställighetsmedlemsstat: den medlemsstat där verkställighet av den dom, den inför domstol ingångna förlikningen eller den officiella handling, vilken har intygats vara en europeisk exekutionstitel, begärs, 6. domstol som meddelat domen: den domstol vid vilken handläggningen av förfarandet pågick vid tidpunkten för att de villkor som avses i artikel 3.1 a, b och c är uppfyllda, 7. I Sverige avses vid summarisk process i mål om betalningsföreläggande med uttrycket domstol också svensk kronofogdemyndighet. KAPITEL II EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL Artikel 5 Upphävande av exekvatur En dom som har intygats vara en europeisk exekutionstitel i ursprungsmedlemsstaten skall erkännas och verkställas i de övriga medlemsstaterna utan att det behövs någon verkställighetsförklaring och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande. Artikel 6 Krav för intyg om europeisk exekutionstitel 1. En dom avseende en obestridd fordran som har meddelats i en medlemsstat skall vid varje ansökan till den domstol som har meddelat domen intygas vara en europeisk exekutionstitel, om a) domen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten, och b) domen inte strider mot reglerna om domstolsbehörighet i kapitel II avsnitt 3 och 6 i förordning (EG) nr 44/2001, och c) domstolsförfarandena i ursprungsmedlemsstaten uppfyllde kraven i kapitel III, när en fordran är obestridd i den mening som avses i artikel 3.1 b eller c, och d) domen meddelades i den medlemsstat där gäldenären hade sin hemvist i den mening som avses i artikel 59 i förordning (EG) nr 44/2001, i fall där - en fordran är obestridd i den mening som avses i artikel 3.1 b eller c, och - rör ett avtal som har ingåtts av en person, konsumenten, för ändamål som kan anses ligga utanför dennes affärsverksamhet eller yrkesverksamhet, och - gäldenären är konsumenten. 2. När en dom som intygats vara en europeisk exekutionstitel har upphört att vara verkställbar eller dess verkställbarhet har upphävts eller begränsats, skall ett intyg där det anges att domen inte kan verkställas alls eller bara i begränsad utsträckning, vid varje ansökan till den domstol som har meddelat domen, utfärdas med hjälp av standardformuläret i bilaga IV. 3. När ett beslut har utfärdats efter att talan har förts mot en dom som har intygats vara en europeisk exekutionstitel i enlighet med punkt 1, skall, utan att det påverkar artikel 12.2, ett intyg som ersätter det förra vid varje ansökan utfärdas med hjälp av standardformuläret i bilaga V, om beslutet med anledning av talan är verkställbart i ursprungsmedlemsstaten. Artikel 7 Rättegångskostnader När en dom inbegriper ett verkställbart beslut om rättegångskostnaderna, inklusive räntor, skall domen intygas vara en europeisk exekutionstitel även avseende kostnaderna, såvida inte gäldenären, i enlighet med ursprungsmedlemsstatens lagstiftning, under domstolsförfarandena särskilt bestrider skyldigheten att bära sådana kostnader. Artikel 8 Intyg om partiell europeisk exekutionstitel Om endast delar av domen uppfyller kraven i denna förordning, skall ett intyg om en partiell europeisk exekutionstitel utfärdas för dessa delar. Artikel 9 Utfärdande av intyget om europeisk exekutionstitel 1. Intyget om en europeisk exekutionstitel skall utfärdas med hjälp av standardformuläret i bilaga I. 2. Ett intyg om en europeisk exekutionstitel skall utfärdas på det språk som domen är avfattad på. Artikel 10 Rättelse eller återkallelse av intyget om europeisk exekutionstitel 1. Intyget om europeisk exekutionstitel skall på ansökan till den domstol som meddelat domen a) rättas till, om det på grund av ett skrivfel eller liknande föreligger bristande överensstämmelse mellan domen och intyget, b) återkallas, när det är uppenbart att intyget beviljades felaktigt med beaktande av de krav som fastställs i denna förordning. 2. Lagstiftningen i ursprungsmedlemsstaten skall tillämpas vid rättelse och återkallelse av intyget om europeisk exekutionstitel. 3. En ansökan om rättelse eller återkallelse av ett intyg om europeisk exekutionstitel får göras med hjälp av standardformuläret i bilaga VI. 4. Utfärdandet av ett intyg om europeisk exekutionstitel får inte överklagas. Artikel 11 Verkan av intyget om europeisk exekutionstitel Intyget om europeisk exekutionstitel skall inte få någon annan verkan än den som följer av domens verkställbarhet. KAPITEL III MINIMINORMER FÖR FÖRFARANDEN OM OBESTRIDDA FORDRINGAR Artikel 12 Miniminormernas tillämpningsområde 1. En dom avseende en fordran som är obestridd i den mening som avses i artikel 3.1 b eller c kan endast intygas vara en europeisk exekutionstitel om domstolsförfarandena i ursprungsmedlemsstaten uppfyllde de processuella kraven i detta kapitel. 2. Samma krav skall tillämpas vid utfärdandet av ett intyg om en europeisk exekutionstitel eller ett intyg som ersätter det förra i den mening som avses i artikel 6.3 avseende ett beslut som har utfärdats efter att talan har förts mot en annan dom, om villkoren i artikel 3.1 b eller c vid tidpunkten för det beslutet är uppfyllda. Artikel 13 Delgivning med bevis på att gäldenären mottagit handlingen 1. Stämningsansökan eller motsvarande handling får ha delgivits gäldenären på ett av följande sätt: a) Personlig delgivning genom att gäldenären undertecknar ett mottagningsbevis med angivande av datum för mottagandet. b) Personlig delgivning genom att den behöriga person som delgivit handlingen undertecknar ett dokument där det anges att gäldenären mottagit denna eller utan stöd i lagen vägrat att ta emot den, samt datum för detta. c) Delgivning per post genom att gäldenären undertecknar och skickar tillbaka ett mottagningsbevis med angivande av datum för mottagandet. d) Delgivning på elektronisk väg, t.ex. fax eller e-post, där gäldenären undertecknar och skickar tillbaka ett mottagningsbevis med angivande av datum för mottagandet. 2. En kallelse till domstolsförhandling får ha delgivits gäldenären i enlighet med punkt 1 eller muntligen vid en tidigare domstolsförhandling avseende samma fordran, varvid delgivningen skall framgå av protokollet från den tidigare domstolsförhandlingen. Artikel 14 Delgivning utan bevis på att gäldenären mottagit handlingen 1. Stämningsansökan eller motsvarande handling samt varje kallelse till domstolsförhandling får även ha delgivits gäldenären på något av följande sätt: a) Personlig delgivning på gäldenärens personliga adress till personer som bor i samma hushåll som gäldenären eller är anställda där. b) Personlig delgivning i gäldenärens företagslokaler till personer som är anställda av gäldenären, i de fall där gäldenären är egenföretagare och i de fall gäldenären är en juridisk person. c) Handlingen läggs i gäldenärens brevlåda. d) Handlingen deponeras på ett postkontor eller hos behöriga myndigheter och en skriftlig underrättelse om att så har skett lämnas i gäldenärens brevlåda, om den skriftliga underrättelsen klart och tydligt anger att det rör sig om en domstolshandling eller att den har den rättsverkan att delgivning anses ha skett och att tidsfrister har börjat löpa. e) Delgivning per post utan intyg enligt punkt 3, när gäldenären har sin adress i ursprungsmedlemsstaten. f) Delgivning på elektronisk väg med automatisk bekräftelse av att delgivningen verkställts, under förutsättning att gäldenären i förväg uttryckligen har godkänt detta delgivningssätt. 2. Vid tillämpning av denna förordning skall delgivning enligt punkt 1 inte vara tillåten om gäldenärens adress inte med säkerhet är känd. 3. Delgivning enligt punkt 1 a-d skall intygas genom a) ett dokument, undertecknat av den behöriga person som delgivit handlingen, där det anges i) vilket sätt som använts för delgivning, ii) datum för delgivningen, och iii) när handlingen delgivits någon annan person än gäldenären, namnet på denne och i vilket förhållande denne står till gäldenären, eller b) ett mottagningsbevis från den delgivna personen i fall som avses i punkt 1 a och b. Artikel 15 Delgivning med gäldenärens ombud Delgivning i enlighet med artiklarna 13 och 14 får också ha skett med gäldenärens ombud. Artikel 16 Vederbörlig underrättelse till gäldenären om fordran För att gäldenären på vederbörligt sätt skall ha underrättats om fordran, skall stämningsansökan eller motsvarande handling ha innehållit följande uppgifter: a) Parternas namn och adresser. b) Vilket belopp fordran uppgår till. c) Räntesatsen, om ränta begärs på fordran, och den tidsperiod för vilken ränta begärs, om inte lagstadgad ränta enligt ursprungsmedlemsstatens lagstiftning läggs till kapitalbeloppet utan yrkande. d) Uppgift om grunden för fordran. Artikel 17 Vederbörlig underrättelse till gäldenären om de processuella åtgärder som måste vidtas för att bestrida fordran Följande uppgifter skall ha lämnats klart och tydligt i eller tillsammans med stämningsansökan eller motsvarande handling eller en kallelse till domstolsförhandling: a) De processuella kraven för att bestrida fordran, inbegripet tidsfristen för att skriftligen bestrida fordran eller i tillämpliga fall tidpunkten för domstolsförhandling, namn på och adress till den institution till vilken svarsskriften skall sändas eller i tillämpliga fall där gäldenären skall infinna sig samt huruvida det är obligatoriskt att företrädas av ett juridiskt ombud. b) Följderna av uteblivet bestridande eller utebliven inställelse, i förekommande fall särskilt möjligheten av en dom eller verkställighet av en dom gentemot gäldenären och ansvaret för rättegångskostnaderna. Artikel 18 Avhjälpande av att miniminormerna inte har iakttagits 1. Om förfarandena i ursprungsmedlemsstaten inte uppfyllde de processuella kraven i artiklarna 13-17, kan denna brist avhjälpas och en dom intygas vara en europeisk exekutionstitel, om a) domen har delgivits gäldenären i överensstämmelse med kraven i artikel 13 eller artikel 14, och b) gäldenären har haft möjlighet att föra talan mot domen och därmed få en fullständig prövning och på vederbörligt sätt i eller tillsammans med domen har underrättats om de processuella kraven för en sådan talan, inbegripet namn på och adress till den institution till vilken talan skall göras samt, i förekommande fall, tidsfristen härför, och c) gäldenären inte har fört talan mot domen i enlighet med relevanta processuella krav. 2. Om förfarandena i ursprungsmedlemsstaten inte uppfyllde de processuella kraven i artikel 13 eller artikel 14, kan denna brist avhjälpas, om det genom gäldenärens uppträdande vid domstolsförfarandena bevisas att denne personligen har mottagit den handling som skulle delges i tillräckligt god tid för att kunna förbereda sitt svaromål. Artikel 19 Miniminormer för att få förnyad prövning i undantagsfall 1. Förutom att artiklarna 13-18 skall uppfyllas, gäller även att en dom endast kan intygas vara en europeisk exekutionstitel, om gäldenären enligt ursprungsmedlemsstatens lagstiftning har rätt att ansöka om förnyad prövning av domen, när a) i) stämningsansökan eller motsvarande handling eller, i förekommande fall, en kallelse till domstolsförhandling har delgivits gäldenären på något av de sätt som föreskrivs i artikel 14, och ii) delgivning utan gäldenärens förskyllan inte har skett i så god tid att denne hade möjlighet att förbereda sitt svaromål, eller b) gäldenären utan egen förskyllan har varit förhindrad att bestrida fordran på grund av force majeure eller exceptionella omständigheter, förutsatt att gäldenären i vilketdera fallet vidtar åtgärder utan dröjsmål. 2. Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att bevilja förnyad prövning av domen under mer generösa villkor än de som anges i punkt 1. KAPITEL IV VERKSTÄLLIGHET Artikel 20 Verkställighetsförfarande 1. Utan att det påverkar bestämmelserna i detta kapitel, skall verkställighetsförfarandet regleras av verkställighetsmedlemsstatens lagstiftning. En dom som har intygats vara en europeisk exekutionstitel skall verkställas enligt samma villkor som en dom som meddelats i verkställighetsmedlemsstaten. 2. Borgenären skall till de behöriga verkställande myndigheterna i verkställighetsmedlemsstaten lämna följande: a) En kopia av domen, vilken uppfyller de nödvändiga villkoren för fastställande av dess äkthet. b) En kopia av intyget om europeisk exekutionstitel, vilken uppfyller de nödvändiga villkoren för fastställande av dess äkthet. c) Vid behov en transkribering av intyget om europeisk exekutionstitel eller en översättning därav till det officiella språket i verkställighetsmedlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken för domstolsförfaranden på den ort där verkställighet begärs, i enlighet med den medlemsstatens lagstiftning, eller till ett annat språk som verkställighetsmedlemsstaten har uppgett att den godkänner. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av de officiella språken för Europeiska gemenskapens institutioner förutom dess eget som den kan godkänna att intyget utfärdas på. Översättningen skall vara bestyrkt av en person som är behörig därtill i någon av medlemsstaterna. 3. Ingen säkerhet, borgen eller deposition, oavsett dess benämning, får krävas av en part som i en medlemsstat begär verkställighet av en dom som i en annan medlemsstat har intygats vara en europeisk exekutionstitel, på den grunden att han är utländsk medborgare eller att han inte har hemvist eller vistelseort i verkställighetsmedlemsstaten. Artikel 21 Hinder mot verkställighet 1. Verkställighet skall på gäldenärens ansökan vägras av den behöriga domstolen i verkställighetsmedlemsstaten, om den dom som intygas vara en europeisk exekutionstitel är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en medlemsstat eller i tredje land, om a) den tidigare domen meddelades rörande samma sak och mellan samma parter, och b) den tidigare domen meddelades i verkställighetsmedlemsstaten eller uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i verkställighetsmedlemsstaten, och c) den omständighet som gör domarna oförenliga inte åberopades och inte kunde ha åberopats som en invändning under domstolsförfarandet i ursprungsmedlemsstaten. 2. Domen eller intyget om europeisk exekutionstitel får aldrig omprövas i sak i verkställighetsmedlemsstaten. Artikel 22 Avtal med tredje land Denna förordning skall inte påverka avtal varigenom en medlemsstat, innan förordning (EG) nr 44/2001 trädde i kraft, i enlighet med artikel 59 i Brysselkonventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, förpliktat sig att inte erkänna domar som har meddelats, i synnerhet i en annan stat som är part i konventionen, mot svarande som har hemvist eller sin vanliga vistelseort i ett tredje land, när domen, i fall som avses i artikel 4 i konventionen, kunnat meddelas endast med stöd av en sådan behörighetsregel som anges i artikel 3 andra stycket i konventionen. Artikel 23 Vilandeförklaring eller begränsning av verkställighet Om gäldenären har - fört talan mot en dom som intygats vara en europeisk exekutionstitel, vilket inbegriper ansökan om förnyad prövning i enlighet med artikel 19, eller - ansökt om rättelse eller återkallelse av ett intyg om europeisk exekutionstitel i enlighet med artikel 10, får den behöriga domstolen eller myndigheten i verkställighetsmedlemsstaten på ansökan av gäldenären, a) begränsa verkställighetsförfarandet till säkerhetsåtgärder, eller b) göra verkställigheten beroende av att det ställs en sådan säkerhet som domstolen eller myndigheten bestämmer, eller c) när det föreligger exceptionella omständigheter, låta verkställighetsförfarandet vila. KAPITEL V INFÖR DOMSTOL INGÅNGNA FÖRLIKNINGAR OCH OFFICIELLA HANDLINGAR Artikel 24 Inför domstol ingångna förlikningar 1. En förlikning avseende en fordran enligt artikel 4.2, vilken har godkänts av en domstol eller ingåtts inför en domstol under förfarandet och är verkställbar i den medlemsstat där förlikningen godkänts eller ingåtts, skall på ansökan till den domstol som har godkänt förlikningen eller inför vilken den ingåtts under förfarandet intygas vara en europeisk exekutionstitel med hjälp av standardformuläret i bilaga II. 2. En förlikning, som har intygats vara en europeisk exekutionstitel i ursprungsmedlemsstaten, skall verkställas i de övriga medlemsstaterna utan att det behövs någon verkställighetsförklaring och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig verkställigheten av den. 3. Bestämmelserna i kapitel II, utom artiklarna 5, 6.1 och 9.1, och i kapitel IV, utom artikel 21.1 och artikel 22, skall gälla i tillämpliga delar. Artikel 25 Officiella handlingar 1. En officiell handling avseende en fordran enligt artikel 4.2, vilken är verkställbar i en medlemsstat, skall på ansökan till den myndighet som utsetts av ursprungsmedlemsstaten intygas vara en europeisk exekutionstitel med hjälp av standardformuläret i bilaga III. 2. En officiell handling som har intygats vara en europeisk exekutionstitel i ursprungsmedlemsstaten skall verkställas i de övriga medlemsstaterna utan att det behövs någon verkställighetsförklaring och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig verkställigheten. 3. Bestämmelserna i kapitel II, utom artiklarna 5, 6.1 och 9.1, och i kapitel IV, utom artikel 21 och artikel 22, skall gälla i tillämpliga delar. KAPITEL VI ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE Artikel 26 Övergångsbestämmelse Bestämmelserna i denna förordning skall endast tillämpas på domar som meddelats, på förlikningar som godkänts eller ingåtts inför domstol och på handlingar som formellt upprättats eller registrerats som officiella handlingar efter förordningens ikraftträdande. KAPITEL VII FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA GEMENSKAPSRÄTTSAKTER Artikel 27 Förhållande till förordning (EG) nr 44/2001 Denna förordning skall inte påverka möjligheten att söka erkännande och verkställighet i enlighet med förordning (EG) nr 44/2001 av en dom, en vid domstol ingången förlikning eller en officiell handling avseende en obestridd fordran. Artikel 28 Förhållande till förordning (EG) nr 1348/2000 Denna förordning skall inte påverka tillämpningen av förordning (EG) nr 1348/2000. KAPITEL VIII ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 29 Information om verkställighetsförfaranden och myndigheter Medlemsstaterna skall samarbeta för att informera allmänhet och jurister om a) de olika metoderna och förfarandena för verkställighet i medlemsstaterna, och b) de behöriga verkställande myndigheterna i medlemsstaterna, särskilt genom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, vilket inrättades genom beslut 2001/470/EG(9). Artikel 30 Information om rättsmedel, språk och myndigheter 1. Medlemsstaterna skall till kommissionen meddela a) de förfaranden för rättelse och återkallelse av domar som avses i artikel 10.2 och för förnyad prövning som avses i artikel 19.1, b) de enligt artikel 20.2 c godkända språken, c) de förteckningar över myndigheter som avses i artikel 25, samt alla ändringar av dessa. 2. Kommissionen skall ställa den information som meddelats i enlighet med punkt 1 till allmänhetens förfogande genom offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning och på andra lämpliga sätt. Artikel 31 Ändringar av bilagorna Varje ändring i standardformulären i bilagorna skall antas i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 32.2. Artikel 32 Rådgivande kommitté 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 75 i förordning (EG) nr 44/2001. 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. 3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. Artikel 33 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 21 januari 2005. Den skall tillämpas från och med den 21 oktober 2005, med undantag av artiklarna 30, 31 och 32, vilka skall tillämpas från och med den 21 januari 2005. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Utfärdad i Strasbourg den 21 april 2004. På Europaparlamentets vägnar P. Cox Ordförande På rådets vägnar D. Roche Ordförande (1) EGT C 203 E, 27.8.2002, s. 86. (2) EUT C 85, 8.4.2003, s. 1.. (3) Europaparlamentets yttrande av den 8 april 2003 (EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 79), rådets gemensamma ståndpunkt av den 6 februari 2004 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 30 mars 2004 (ännu ej offentliggjord i EUT). (4) EGT C 19, 23.1.1999, s. 1. (5) EGT C 12, 15.1.2001, s. 1. (6) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1496/2002 (EGT L 225, 22.8.2002, s. 13). (7) EGT L 160, 30.6.2000, s. 37. (8) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (9) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25. BILAGA I INTYG OM EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL - DOM >PIC FILE= "L_2004143SV.002502.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.002601.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.002701.TIF"> BILAGA II INTYG OM EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL - INFÖR DOMSTOL INGÅNGEN FÖRLIKNING >PIC FILE= "L_2004143SV.002802.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.002901.TIF"> BILAGA III INTYG OM EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL - OFFICIELL HANDLING >PIC FILE= "L_2004143SV.003002.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003101.TIF"> BILAGA IV INTYG OM ATT EN DOM INTE KAN VERKSTÄLLAS ELLER ENDAST I BEGRÄNSAD UTSTRÄCKNING KAN VERKSTÄLLAS (artikel 6.2) >PIC FILE= "L_2004143SV.003202.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003301.TIF"> BILAGA V ERSÄTTNINGSINTYG OM EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL TILL FÖLJD AV ATT TALAN HAR FÖRTS MOT DOMEN (artikel 6.3) >PIC FILE= "L_2004143SV.003402.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003501.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003601.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003701.TIF"> BILAGA VI ANSÖKAN OM RÄTTELSE ELLER ÅTERKALLANDE AV ETT INTYG OM EUROPEISK EXEKUTIONSTITEL(artikel 10.3) >PIC FILE= "L_2004143SV.003802.TIF"> >PIC FILE= "L_2004143SV.003901.TIF">