21999A1204(02)

AVTAL

om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

HELLENSKA REPUBLIKEN,

KONUNGARIKET SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKEN,

IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

PORTUGISISKA REPUBLIKEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

Fördragsslutande parter till Fördraget om upprättandet av EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallade medlemsstaterna och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad gemenskapen,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN SYDAFRIKA, nedan kallad Sydafrika,

å andra sidan,

nedan kallade parterna,

SOM BEAKTAR vikten av de befintliga vänskapsbanden och samarbetet mellan gemenskapen, medlemsstaterna och Sydafrika och av parternas gemensamma värderingar,

SOM BEAKTAR att gemenskapen, medlemsstaterna och Sydafrika önskar stärka dessa band ytterligare och upprätta nära och bestående förbindelser som är grundade på ömsesidighet, partnerskap och gemensam utveckling,

SOM ERKÄNNER det sydafrikanska folkets historiska seger över apartheidsystemet och dess insatser för att bygga upp en ny politisk ordning grundad på rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och demokrati,

SOM ERKÄNNER gemenskapens politiska och ekonomiska stöd till denna politiska omvandlings- och övergångsprocess i Sydafrika,

SOM ERINRAR OM parternas åtagande att respektera principerna i Förenta nationernas stadga, de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

SOM UPPMÄRKSAMMAR det samarbetsavtal mellan Sydafrika och Europeiska gemenskapen som undertecknades den 10 oktober 1994,

SOM ERINRAR OM parternas önskan att upprätta så nära förbindelser som möjligt mellan Sydafrika och länderna i AVS-EG-konventionen undertecknad i Lomé, vilken kommer till uttryck i undertecknandet, den 24 april 1997, av protokollet om Sydafrikas anslutning till den reviderade fjärde Lomékonventionen, såsom den ändrats genom avtalet som undertecknades på Mauritius den 4 november 1995,

SOM BEAKTAR parternas rättigheter och skyldigheter inom ramen för deras medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO), behovet av att medverka till att resultaten från Uruguayrundan genomförs och de insatser som bägge parterna redan gjort i detta avseende,

SOM ERINRAR OM den betydelse parterna tillmäter de principer och regler som gäller för den internationella handeln och behovet av att tillämpa dem öppet och utan diskriminering,

SOM BEKRÄFTAR gemenskapens och medlemsstaternas stöd och uppmuntran för den liberalisering av handeln och den ekonomiska omstrukturering som för närvarande pågår i Sydafrika,

SOM ERKÄNNER den sydafrikanska regeringens ansträngningar att säkerställa den ekonomiska och sociala utvecklingen för Sydafrikas befolkning,

SOM FRAMHÅLLER den vikt både Europeiska unionen och Sydafrika fäster vid att programmet för Sydafrikas återuppbyggnad och utveckling genomförs på ett framgångsrikt sätt,

SOM BEKRÄFTAR parternas åtagande att främja regionalt samarbete och ekonomisk integration mellan länderna i södra Afrika och att uppmuntra liberaliseringen av handeln mellan dessa länder,

SOM UPPMÄRKSAMMAR parternas åtagande att se till att deras samarbete inte hindrar omstruktureringen av Södra Afrikas tullunion, som förenar Sydafrika och fyra AVS-länder,

SOM FRAMHÄVER den betydelse parterna tillmäter de värderingar och principer som anges i slutförklaringarna från den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo 1994, från världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn i mars 1995 och från fjärde internationella kvinnokonferensen i Beijing 1995,

SOM ÅNYO BEKRÄFTAR parternas åtagande att främja ekonomisk och social utveckling och respektera arbetstagarnas grundläggande rättigheter, särskilt genom att underlätta genomförandet av Internationella arbetsorganisationens (ILO) relevanta konventioner om bland annat föreningsfrihet, rätten till kollektiva förhandlingar, icke-diskriminering och avskaffande av tvångsarbete och barnarbete,

SOM ERINRAR OM betydelsen av att inleda en regelbunden politisk dialog i bilaterala och multilaterala sammanhang av frågor av gemensamt intresse,

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA MÅL, PRINCIPER OCH POLITISK DIALOG

Artikel 1

Mål

Detta avtal har som mål att

a) skapa lämpliga ramar för en dialog mellan parterna så att nära förbindelser kan utvecklas på alla områden som omfattas av avtalet,

b) stödja Sydafrikas ansträngningar för att befästa de ekonomiska och sociala grundvalarna för landets övergångsprocess,

c) främja regionalt samarbete och ekonomisk integration i södra Afrika i syfte att bidra till en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling i regionen,

d) främja en utvidgning och ömsesidig liberalisering av handeln med varor, tjänster och kapital,

e) uppmuntra Sydafrikas friktionsfria och gradvisa integrering i världsekonomin, och

f) främja samarbetet mellan gemenskapen och Sydafrika inom ramen för parternas respektive behörighet, i deras ömsesidiga intresse.

Artikel 2

Väsentlig beståndsdel

Respekten för de demokratiska principerna, för de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och för rättsstatsprincipen är en av hörnstenarna i gemenskapens och Sydafrikas inrikes- och utrikespolitik och utgör en väsentlig beståndsdel i detta avtal.

Parterna bekräftar också sin anslutning till principerna för god förvaltning av offentlig verksamhet.

Artikel 3

Underlåtenhet att genomföra avtalet

1. Om den ena parten anser att den andra parten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt avtalet får den vidta lämpliga åtgärder.

2. Dessförinnan skall den, inom 30 dagar, förse den andra parten med alla relevanta upplysningar som behövs för en grundlig undersökning av situationen i syfte att finna en för parterna godtagbar lösning.

3. I särskilt brådskande fall kan lämpliga åtgärder vidtas utan föregående samråd. Dessa åtgärder skall omedelbart anmälas till den andra parten, och om denna så begär skall samråd hållas om dessa åtgärder. Kallelse till detta samråd skall utgå inom 30 dagar räknat från den dag då åtgärderna anmäldes. Om ingen tillfredsställande lösning nås, kan den berörda parten utnyttja tvistlösningsförfarandet.

4. Parterna är för den korrekta tolkningen och den praktiska tillämpningen av avtalet överens om att begreppet "särskilt brådskande fall" i punkt 3 ovan avser fall då en av parterna begår ett väsentligt avtalsbrott. Ett väsentligt avtalsbrott består av

i) vägran att fullgöra avtalet i strid med de allmänna bestämmelserna i folkrätten, eller

ii) överträdelse av den väsentliga beståndsdel i avtalet som anges i artikel 2.

5. Parterna är överens om att de lämpliga åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel är åtgärder som vidtas i enlighet med folkrätten och vid val av dessa åtgärder skall i första hand sådana åtgärder väljas som medför minsta möjliga störningar i avtalets funktion.

Artikel 4

Politisk dialog

1. En regelbunden politisk dialog skall upprättas mellan parterna. Den skall åtfölja och befästa deras samarbete och bidra till att varaktiga och solidariska förbindelser upprättas och att nya samarbetsformer skapas.

2. Den politiska dialogen och det politiska samarbetet skall särskilt

a) bidra till en större ömsesidig förståelse mellan parterna och bättre överensstämmelse mellan deras åsikter,

b) göra det möjligt för parterna att beakta den andra partens ståndpunkt och intressen,

c) understödja demokratin, rättssamhället och respekten för de mänskliga rättigheterna,

d) främja social rättvisa och bidra till att skapa de nödvändiga betingelserna för att bekämpa fattigdomen och undanröja alla former av diskriminering.

3. Den politiska dialogen skall gälla alla frågor av gemensamt intresse för parterna.

4. Den politiska dialogen skall äga rum närhelst det behövs, särskilt

a) på ministernivå,

b) på högre tjänstemannanivå, med företrädare för Sydafrika, å ena sidan, och Europeiska unionens råds ordförandeskap och Europeiska kommissionen, å andra sidan,

c) genom ett fullständigt utnyttjande av alla diplomatiska kanaler, däribland regelbunden briefing, samråd i samband med internationella möten samt kontakter mellan diplomatiska företrädare i tredje land,

d) vid behov genom alla andra medel och på alla andra nivåer som parterna kommer överens om och som kan ge ett positivt bidrag till befästandet och effektiviseringen av denna dialog.

5. Utöver den bilaterala politiska dialog som avses i de föregående punkterna skall parterna dra full nytta av och aktivt bidra till den regionala politiska dialogen mellan Europeiska unionen och länderna i södra Afrika, i synnerhet i syfte att främja bestående fred och stabilitet i regionen.

Parterna skall också delta i den bredare politiska dialog mellan AVS-länderna och Europeiska unionen som föreskrivs i de relevanta avtalen mellan AVS-länderna och gemenskapen.

AVDELNING II

HANDEL

AVSNITT A

ALLMÄNT

Artikel 5

Frihandelsområde

1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och WTO:s bestämmelser.

2. Frihandelsområdet kommer att upprättas under en övergångsperiod på högst tolv år för Sydafrikas del och högst tio år för gemenskapens del, räknat från dagen för avtalets ikraftträdande.

3. Frihandelsområdet omfattar fri rörlighet för varor inom alla sektorer. Detta avtal gäller också liberalisering av handeln för tjänster och fri rörlighet för kapital.

Artikel 6

Klassificering av varor

Gemenskapen skall tillämpa Kombinerade nomenklaturen vid klassificeringen av varor som importeras från Sydafrika. Sydafrika skall tillämpa Harmoniserade systemet vid klassificeringen av varor som importeras från gemenskapen.

Artikel 7

Bastullsatser

1. För varje produkt skall den bastullsats, på vilken de gradvisa sänkningar som anges i detta avtal skall tillämpas, vara den bastullsats som faktiskt tillämpas den dag avtalet träder i kraft.

2. Gemenskapen och Sydafrika skall meddela varandra sina bastullsatser, i enlighet med det åtagande beträffande frysning och avveckling som överenskommits mellan parterna, samt de avtalade undantagen från dessa principer som anges i bilaga I.

3. Om avvecklingen av tullar inte inleds vid avtalets ikraftträdande (särskilt vad beträffar de produkter som anges i förteckningarna 3, 4 och 5 i bilaga II, förteckningarna 2, 3, 4 och 6 i bilaga III, förteckningarna 3, 4, 7 och 8 i bilaga IV, bilaga V, förteckningarna 2, 3 och 5 i bilaga VI samt bilaga VII) skall den tullsats, på vilken de gradvisa sänkningar som anges i avtalet skall tillämpas, vara antingen den bastullsats som avses i punkt 1 i denna artikel eller den tullsats som tillämpas erga omnes den dag då genomförandet av den relevanta tidsplanen för avveckling av tullarna inleds, beroende på vilken dag som infaller först.

Artikel 8

Tullar av fiskal karaktär

Bestämmelserna om avskaffande av importtullar skall även gälla tullar av fiskal karaktär, med undantag av icke-diskriminerande punktskatter som uppbärs på både importerade och lokalt tillverkade varor och som överensstämmer med bestämmelserna i artikel 21.

Artikel 9

Avgifter med motsvarande verkan som tullar

Gemenskapen och Sydafrika skall vid avtalets ikraftträdande avskaffa alla importavgifter med motsvarande verkan som importtullar.

AVSNITT B

INDUSTRIPRODUKTER

Artikel 10

Definition

Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas på andra produkter med ursprung i gemenskapen och Sydafrika än de som omfattas av definitionen av jordbruksprodukter i detta avtal.

Artikel 11

Gemenskapens avveckling av tullar

1. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av andra industriprodukter med ursprung i Sydafrika än de som anges i bilaga II skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande.

2. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 1 i bilaga II skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

3. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 2 i bilaga II skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 86 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 72 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 57 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 43 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 28 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 14 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

4. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 3 i bilaga II skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

För vissa produkter i denna förteckning kommer avvecklingen av tullar att inledas fyra år efter avtalets ikraftträdande. Avvecklingen av tullarna på dessa produkter kommer att ske i form av tre lika stora årliga sänkningar och skall avslutas sex år efter avtalets ikraftträdande.

För vissa stålprodukter i denna förteckning kommer sänkningen av tullarna att genomföras på MGN-basis, varvid nolltullsats skall uppnås år 2004.

5. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 4 i bilaga II skall avskaffas senast tio år efter avtalets ikraftträdande.

För bildelar som anges i denna förteckning kommer den tillämpade tullen att sänkas med 50 % vid avtalets ikraftträdande.

Gemenskapens exakta bastullsatser för och tidsplan för avveckling av tullarna på produkterna i denna förteckning kommer att fastställas under senare hälften av år 2000, sedan bägge parter har undersökt möjligheterna till ytterligare liberalisering av Sydafrikas import av produkter från gemenskapens bilindustri angivna i förteckningarna 5 och 6 i bilaga III, mot bakgrund av bland annat resultatet av översynen av programmet för utveckling av Sydafrikas bilindustri.

6. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 5 i bilaga II skall ses över under avtalets femte giltighetsår med sikte på ett eventuellt avskaffande av tullarna.

Artikel 12

Avveckling av Sydafrikas tullar

1. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av andra industriprodukter med ursprung i gemenskapen än de som anges i bilaga III skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande.

2. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 1 i bilaga III skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

3. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 2 i bilaga III skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 67 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 33 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

4. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 3 i bilaga III skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 90 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 80 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 70 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 60 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 40 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 30 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 20 % av bastullsatsen.

Elva år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 10 % av bastullsatsen.

Tolv år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

5. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 4 i bilaga III skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 88 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 63 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 38 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Elva år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 13 % av bastullsatsen.

Tolv år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

6. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 5 i bilaga III skall gradvis avskaffas enligt den tidsplan som ingår i den bilagan.

7. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 6 i bilaga III skall ses över med jämna mellanrum under avtalets löptid med sikte på ytterligare liberalisering av handeln.

Sydafrika kommer att underrätta gemenskapen om resultatet av översynen av programmet för utveckling av landets bilindustri. Sydafrika kommer att lämna förslag till ytterligare liberalisering av landets import av produkter från gemenskapens bilindustri som anges i förteckningarna 5 och 6 i bilaga III. Parterna kommer tillsammans att granska dessa förslag under de sista sex månaderna av år 2000.

AVSNITT C

JORDBRUKSPRODUKTER

Artikel 13

Definition

Bestämmelserna i detta avsnitt skall tillämpas på produkter med ursprung i gemenskapen och i Sydafrika som omfattas av WTO:s definition av jordbruksprodukter, och på fisk och fiskeriprodukter (kapitlen 3, 1604, 1605 och produkterna 0511 91 10, 0511 91 90, 1902 20 10 och 2301 20 00 ).

Artikel 14

Gemenskapens avveckling av tullar

1. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av andra jordbruksprodukter med ursprung i Sydafrika än de som anges i bilaga IV skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande.

2. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 1 i bilaga IV skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

3. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 2 i bilaga IV skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 91 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 82 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 73 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 64 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 55 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 45 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 36 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 27 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 18 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 9 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

4. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 3 i bilaga IV skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 87 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 62 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 37 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 12 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

För vissa produkter som anges i den bilagan skall, i enlighet med de villkor som anges däri, en tullfri kvot tillämpas från och med det att avtalet träder i kraft till slutet av avvecklingen av tullen för dessa produkter.

5. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 4 i bilaga IV skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 83 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 67 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 33 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 17 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

För vissa produkter som anges i den bilagan skall, i enlighet med de villkor som anges däri, en tullfri kvot tillämpas från och med det att avtalet träder i kraft till slutet av avvecklingen av tullen för dessa produkter.

6. De tullar som gäller vid import till gemenskapen av bearbetade jordbruksprodukter med ursprung i Sydafrika anges i förteckning 5 i bilaga IV och kommer att tillämpas enligt de villkor som där anges.

Samarbetsrådet kan besluta om

a) utvidgning av förteckning 5 över bearbetade jordbruksprodukter i bilaga IV, och

b) sänkning av tullarna på bearbetade jordbruksprodukter. Dessa tullsänkningar kan företas när tullarna på basprodukter sänks i handeln mellan gemenskapen och Sydafrika eller när sänkningar görs till följd av ömsesidiga koncessioner beträffande bearbetade jordbruksprodukter.

7. De sänkta tullar som gäller vid import till gemenskapen av vissa jordbruksprodukter med ursprung i Sydafrika anges i förteckning 6 i bilaga IV och kommer att tillämpas från och med detta avtals ikraftträdande i enlighet med de villkor som anges i den bilagan.

8. Tullar som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i förteckning 7 i bilaga IV skall ses över med jämna mellanrum under avtalets löptid med beaktande av den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

9. Tullkoncessioner beträffande de produkter som anges i förteckning 8 i bilaga IV är inte tillämpliga, eftersom dessa produkter omfattas av Europeiska unionens skyddade ursprungsbeteckningar.

10. Tullkoncessioner som gäller vid import till gemenskapen av de produkter med ursprung i Sydafrika som anges i bilaga V skall tillämpas enligt de villkor som nämns i den bilagan.

Artikel 15

Sydafrikas avveckling av tullar

1. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av andra jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen än de som anges i bilaga VI skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande.

2. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 1 i bilaga VI skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Vid avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Ett år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

3. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 2 i bilaga VI skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 67 % av bastullsatsen.

Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 33 % av bastullsatsen.

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

4. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 3 i bilaga VI skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 88 % av bastullsatsen.

Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 75 % av bastullsatsen.

Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 63 % av bastullsatsen.

Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 38 % av bastullsatsen.

Tio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 25 % av bastullsatsen.

Elva år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull sänkas till 13 % av bastullsatsen.

Tolv år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.

För vissa produkter som anges i denna bilaga skall, i enlighet med de villkor som anges i bilagan, en tullfri kvot tillämpas från och med det att avtalet träder i kraft till slutet av avvecklingen av tullen för dessa produkter.

5. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckning 4 i bilaga VI skall ses över med jämna mellanrum under avtalets löptid.

6. Tullar som gäller vid import till Sydafrika av de fiskeriprodukter med ursprung i gemenskapen som anges i bilaga VII skall gradvis avskaffas samtidigt som tullarna för motsvarande tulltaxenummer avvecklas av gemenskapen.

Artikel 16

Skyddsåtgärder på jordbruksområdet

Om import av produkter med ursprung hos den ena parten orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga störningar på den andra partens marknad för jordbruksprodukter på grund av denna marknads speciella känslighet, skall samarbetsrådet utan hinder av andra bestämmelser i avtalet, i synnerhet artikel 24, omedelbart ta upp frågan till behandling i syfte att nå en lämplig lösning. I avvaktan på samarbetsrådets beslut, och om speciella omständigheter föranleder en omedelbar åtgärd får den berörda parten vidta tillfälliga åtgärder för att begränsa eller råda bot på dem. Vid vidtagandet av sådana åtgärder skall den berörda parten beakta båda parternas intressen.

Artikel 17

Sydafrikas påskyndade avveckling av tullar

1. Om Sydafrika så begär skall gemenskapen pröva förslag till påskyndad avveckling av tullar på import av jordbruksprodukter till Sydafrika i förening med avveckling av alla exportrestitutioner för export till Sydafrika av samma produkter med ursprung i gemenskapen.

2. Om gemenskapen bifaller en sådan begäran skall de nya tidsplanerna för avveckling av tullar respektive exportrestitutioner börja gälla samtidigt från och med det datum som parterna kommer överens om.

3. Om gemenskapen avslår begäran skall detta avtals bestämmelser om avveckling av tullar fortsätta att gälla.

Artikel 18

Översynsklausul

Senast fem år efter avtalets ikraftträdande skall gemenskapen och Sydafrika överväga ytterligare steg i liberaliseringen av handeln mellan dem. I detta syfte skall en översyn göras av i synnerhet, men inte enbart, de tullar som gäller för produkterna i förteckning 5 i bilaga II; förteckningarna 5 och 6 i bilaga III, förteckningarna 5, 6 och 7 i bilaga IV, förteckningarna 1, 2, 3 och 4 i bilaga V, förteckningarna 4 och 5 i bilaga VI samt bilaga VII.

AVDELNING III

HANDELSRELATERADE FRÅGOR

AVSNITT A

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 19

Gränsåtgärder

1. Kvantitativa import- och exportrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan på handelsutbytet mellan Sydafrika och gemenskapen skall avskaffas vid avtalets ikraftträdande.

2. Inga nya kvantitativa import- eller exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan får införas i handelsutbytet mellan gemenskapen och Sydafrika.

3. Från och med avtalets ikraftträdande får inga nya import- eller exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan införas i handelsutbytet mellan Sydafrika och gemenskapen, och befintliga import- och exporttullar och avgifter med motsvarande verkan får inte höjas.

Artikel 20

Jordbrukspolitik

1. Parterna får hålla regelbundna samråd inom samarbetsrådet om strategiska och praktiska frågor om respektive parts jordbrukspolitik.

2. Om en av parterna vid tillämpningen av sin jordbrukspolitik anser det nödvändigt att ändra den ordning som anges i detta avtal skall den anmäla detta till samarbetsrådet som skall fatta beslut om den begärda ändringen.

3. Om gemenskapen eller Sydafrika vid tillämpningen av punkt 2 ändrar den ordning som genom avtalet har fastställts för jordbruksprodukter, skall denna part göra anpassningar, som skall godkännas av samarbetsrådet, så att koncessionerna beträffande import med ursprung hos den andra parten bibehålls på en nivå jämförbar med den som anges i detta avtal.

Artikel 21

Fiskala åtgärder

1. Parterna skall avstå från varje åtgärd eller förfarande av intern fiskal karaktär som antingen direkt eller indirekt innebär en diskriminering av produkter från en av parterna i förhållande till produkter med ursprung i den andra partens territorium.

2. För produkter som exporteras till en av parternas territorium får återbetalning av interna indirekta avgifter inte beviljas till ett belopp som överstiger de indirekta avgifter som direkt eller indirekt tagits ut på produkterna.

Artikel 22

Tullunioner och frihandelsområden

1. Avtalet skall inte hindra upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner, frihandelsområden eller andra ordningar mellan någon av parterna och tredje land, förutom i de fall de ändrar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i avtalet.

2. Samråd mellan gemenskapen och Sydafrika skall hållas inom samarbetsrådet om avtal om upprättande eller anpassning av sådana tullunioner eller frihandelsområden och, vid behov, om andra viktiga frågor rörande deras respektive handelspolitik med tredje land. Särskilt skall sådant samråd hållas om ett tredje land ansluter sig till Europeiska unionen, för att säkerställa att hänsyn kan tas till gemenskapens och Sydafrikas gemensamma intressen.

Artikel 23

Antidumpnings- och utjämningsåtgärder

1. Detta avtal skall på inget sätt förhindra eller påverka att någon av parterna vidtar antidumpnings- eller utjämningsåtgärder i enlighet med artikel VI i GATT 1994, Avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 eller Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, vilka är bifogade Marrakechavtalet om upprättande av WTO.

2. Innan slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar införs på produkter som importeras från Sydafrika kan parterna pröva möjligheterna till konstruktiva lösningar enligt Avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 och Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.

Artikel 24

Klausul om skyddsklausuler

1. Om en produkt importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att inhemska tillverkare av liknande eller direkt konkurrerande produkter inom den ena partens territorium orsakas eller riskerar att orsakas allvarlig skada, kan gemenskapen eller Sydafrika, beroende på vilken part som berörs, vidta lämpliga åtgärder enligt villkoren i WTO-avtalen om skyddsåtgärder och om jordbruk, vilka är bifogade Marrakechavtalet om upprättande av WTO, och enligt förfarandena i artikel 26.

2. Om en produkt importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att denna import förorsakar eller riskerar att förorsaka en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i gemenskapens yttersta randområden, kan gemenskapen, efter att ha prövat alternativa lösningar, i undantagsfall och endast beträffande den berörda regionen eller de berörda regionerna vidta övervaknings- eller skyddsåtgärder enligt förfarandena i artikel 26.

3. Om en produkt importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att denna import förorsakar eller riskerar att förorsaka en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i en eller flera av medlemsländerna i Södra Afrikas tullunion, kan Sydafrika, på begäran av det berörda landet eller de berörda länderna, efter att ha prövat alternativa lösningar i undantagsfall vidta övervaknings- eller skyddsåtgärder enligt förfarandena i artikel 26.

Artikel 25

Skyddsåtgärder under en övergångsperiod

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 24 får undantagsåtgärder med begränsad giltighetstid, som avviker från bestämmelserna i artiklarna 12 och 15, vidtas av Sydafrika i form av höjda eller återinförda tullar.

2. Sådana åtgärder får endast vidtas beträffande industrier under utveckling eller sektorer som drabbats av allvarliga svårigheter på grund av att importen med ursprung i gemenskapen ökat till följd av de tullsänkningar som avses i artiklarna 12 och 15, särskilt om dessa svårigheter medför allvarliga sociala problem.

3. De importtullar som tillämpas i Sydafrika på produkter med ursprung i gemenskapen som införs genom dessa åtgärder får inte överskrida bastullsatsen eller den MGN-tullsats som tillämpas eller en 20-procentig värdetullsats, beroende på vilken som är lägst, och skall säkra en fortsatt förmånsbehandling för produkter med ursprung i gemenskapen. Det sammanlagda värdet av importen av de produkter som omfattas av dessa åtgärder får inte överstiga 10 % av den totala importen av industriprodukter från gemenskapen under det sista år för vilket statistik finns att tillgå.

4. Dessa åtgärder skall tillämpas under högst fyra år. De skall upphöra att gälla senast vid utgången av den maximala övergångsperioden på tolv år. Dessa tidsgränser kan i undantagsfall förlängas genom ett beslut av samarbetsrådet.

5. Inga sådana åtgärder får införas beträffande en produkt om det har gått mer än tre år sedan alla tullar och kvantitativa begränsningar eller avgifter och åtgärder med motsvarande verkan avskaffades för produkten i fråga.

6. Sydafrika skall anmäla undantagsåtgärder som landet avser att vidta till samarbetsrådet, och samråd skall på begäran av gemenskapen hållas om dessa åtgärder innan de börjar tillämpas i syfte att nå en tillfredsställande lösning. Anmälan skall innehålla en vägledande tidsplan för införandet och för den efterföljande avvecklingen av de tullar som avses.

7. Om ingen överenskommelse om de föreslagna åtgärder som avses i punkt 6 har nåtts inom 30 dagar från det att anmälan gjordes, får Sydafrika vidta lämpliga åtgärder för att lösa problemet, och skall förse samarbetsrådet med den slutgiltiga tidsplanen för avveckling av de tullar som införs med stöd av denna artikel. I tidsplanen skall en avveckling av tullarna i lika stora årliga etapper förutses, med början senast ett år efter det att tullarna införs. Samarbetsrådet får besluta om en annan tidsplan.

Artikel 26

Förfaranden i fråga om skyddsåtgärder

1. Om gemenskapen eller Sydafrika i händelse av svårigheter som avses i artikel 24 tillämpar en skyddsmekanism som syftar till att snabbt skaffa fram upplysningar med avseende på utvecklingen av handelsflödet, skall denna part underrätta den andra parten om detta och, på begäran, samråda med denna.

2. Gemenskapen eller Sydafrika, allt efter omständigheterna, skall, i fall som anges i artikel 24, innan de åtgärder som avses däri vidtas, eller i fall som omfattas av punkt 5 b i den här artikeln, snarast möjligt förse samarbetsrådet med alla relevanta upplysningar i syfte att nå en lösning som är godtagbar för båda parterna.

3. I första hand skall sådana åtgärder väljas som medför minsta möjliga störningar i avtalets funktion, och åtgärderna skall begränsas till vad som är nödvändigt för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada och underlätta anpassningen.

4. Skyddsåtgärderna skall omedelbart anmälas till samarbetsrådet och skall där bli föremål för regelbundna samråd, särskilt i syfte att upprätta en tidsplan för deras avskaffande så snart omständigheterna medger.

5. För genomförandet av föregående punkter gäller följande bestämmelser:

a) Vad gäller artikel 24 skall de svårigheter som härrör från den situation som avses i den artikeln hänskjutas till samarbetsrådet för granskning, och samarbetsrådet får fatta alla beslut som krävs för att få slut på svårigheterna. Om samarbetsrådet eller den exporterande parten inte har fattat något beslut som får slut på svårigheterna eller om ingen annan tillfredsställande lösning har nåtts inom 30 dagar efter hänskjutandet av frågan, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa problemet. Sådana åtgärder bör vidtas under högst tre års tid och skall innehålla inslag som gradvis leder till att de avskaffas senast vid utgången av den angivna tidsperioden.

b) Om exceptionella omständigheter kräver en omedelbar åtgärd och omöjliggör underrättelse eller granskning i förväg, får gemenskapen eller Sydafrika, allt efter omständigheterna, i de situationer som anges i artikel 24 genast tillämpa de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att åtgärda situationen, och skall omedelbart underrätta den andra parten om detta.

Artikel 27

Undantag

Detta avtal skall inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner för import, export eller transitering eller handel med begagnade varor som grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda immateriella, industriella och kommersiella rättigheter eller bestämmelser rörande guld och silver. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering när omständigheterna är desamma eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan parterna.

Artikel 28

Ursprungsregler

De ursprungsregler som skall gälla vid tillämpningen av tullförmånerna enligt avtalet fastställs i protokoll 1.

AVSNITT B

ETABLERINGSRÄTT OCH TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER

Artikel 29

Bekräftelse av skyldigheterna enligt GATS

1. Parterna erkänner den allt större betydelse tjänstesektorn har för utvecklingen av deras ekonomier och understryker vikten av att noga följa Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), särskilt dess princip om behandling som mest gynnad nation, och dess tillämpliga protokoll med bifogade åtaganden.

2. I enlighet med GATS skall denna behandling inte gälla

a) förmåner som beviljats av en av parterna enligt bestämmelserna i ett sådant avtal som definieras i artikel V i GATS eller enligt åtgärder som antagits med stöd av ett sådant avtal,

b) andra förmåner som beviljats enligt den lista över undantag från mest gynnad nationsbehandling som av endera parten fogats till GATS.

3. Parterna bekräftar sina åtaganden såsom de bifogats det fjärde protokollet till GATS rörande basteletjänster och det femte protokollet till GATS rörande finansiella tjänster.

Artikel 30

Ytterligare liberalisering av tillhandahållandet av tjänster

1. Parterna kommer att sträva efter att utvidga avtalets räckvidd i syfte att ytterligare liberalisera handeln med tjänster mellan parterna. Om en sådan utvidgning sker skall liberaliseringsprocessen medföra förbud eller avskaffande av väsentligen all diskriminering mellan parterna inom de tjänstesektorer som omfattas och liberaliseringen skall gälla alla former av tillhandahållande av tjänster, däribland tillhandahållande av en tjänst

a) från den ena partens territorium till den andra partens territorium,

b) inom den ena partens territorium till en tjänstekonsument från den andra parten,

c) av en tillhandahållare av tjänster från den ena parten, genom kommersiell etablering på den andra partens territorium,

d) av en tillhandahållare av tjänster från den ena parten, genom närvaro av fysiska personer från den parten på den andra partens territorium.

2. Samarbetsrådet skall utfärda de rekommendationer som är nödvändiga för att de mål som uppställs i punkt 1 ovan skall kunna uppnås.

3. Vid utarbetandet av dessa rekommendationer skall samarbetsrådet ta hänsyn till erfarenheterna av tillämpningen av parternas respektive skyldigheter enligt GATS, särskilt med avseende på artikel V och i synnerhet dess punkt 3 a, som gäller utvecklingsländers deltagande i liberaliseringsavtal.

4. Det mål som anges i punkt 1 skall bli föremål för en första granskning av samarbetsrådet senast fem år efter detta avtals ikraftträdande.

Artikel 31

Sjötransport

1. Parterna skall sträva efter att effektivt tillämpa principen om obegränsat tillträde till den internationella marknaden för sjötransport och sjötrafik på grundval av sund konkurrens på affärsmässiga grunder.

2. Parterna är överens om att bevilja varandras medborgare och de fartyg som är registrerade på endera partens territorium en behandling som inte är mindre förmånlig än den behandling som ges mest gynnad nation vad gäller sjötransport av varor, passagerare eller bådadera, tillträde till hamnar, användning av hamnarnas infrastruktur och andra sjöfartstjänster, relaterade avgifter, tullfaciliteter, tilldelning av kajplatser och möjligheter till lastning och lossning, på grundval av sund konkurrens på affärsmässiga grunder.

3. Parterna är överens om att överväga frågor rörande sjötransporter, även sådana som kombinerar olika transportformer, i samband med artikel 30, utan att det påverkar sådana gällande begränsningar på grundval av nationalitet eller avtal ingångna av endera parten och som föreligger vid den tidpunkten och som överensstämmer med parternas rättigheter och skyldigheter enligt GATS.

AVSNITT C

LÖPANDE BETALNINGAR OCH KAPITALRÖRELSER

Artikel 32

Löpande betalningar

1. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 34 åtar sig parterna att tillåta alla betalningar som avser löpande transaktioner mellan personer bosatta i gemenskapen och Sydafrika och som sker i fritt konvertibel valuta.

2. Sydafrika får vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna i punkt 1 ovan om liberalisering av löpande betalningar inte utnyttjas av personer bosatta i landet för att på ett otillåtet sätt låta kapital flöda ut ur landet.

Artikel 33

Kapitalrörelser

1. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall gemenskapen och Sydafrika från och med avtalets ikraftträdande garantera fri rörlighet för kapital avseende direkta investeringar i Sydafrika i bolag som bildats i överensstämmelse med gällande lag samt avveckling eller repatriering av dessa investeringar och eventuell vinst därav.

2. Parterna skall samråda med varandra i syfte att underlätta och omsider fullständigt liberalisera kapitalrörelser mellan gemenskapen och Sydafrika.

Artikel 34

Betalningsbalanssvårigheter

Om en eller flera av gemenskapens medlemsstater eller Sydafrika möter allvarliga svårigheter med avseende på sin betalningsbalans eller hotas av sådana, får gemenskapen eller Sydafrika, allt efter omständigheterna, i överensstämmelse med de villkor som fastställts enligt Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 och artiklarna VIII och XIV i stadgan för Internationella valutafonden (IMF) för en begränsad tid vidta restriktioner för löpande transaktioner som inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att komma till rätta med betalningsbalanssituationen. Gemenskapen eller Sydafrika, beroende på vem som berörs, skall omedelbart underrätta den andra parten härom och så snart som möjligt förse denna med en tidsplan för avveckling av dessa åtgärder.

AVSNITT D

KONKURRENSPOLITIK

Artikel 35

Definition

Följande är, i den mån det kan påverka handeln mellan gemenskapen och Sydafrika, oförenligt med en riktig tillämpning av avtalet:

a) Avtal och samordnade förfaranden mellan företag som står i ett horisontellt förhållande till varandra, beslut fattade av företagssammanslutningar och avtal mellan företag som står i ett vertikalt förhållande till varandra, vilka har som effekt att i väsentlig grad förhindra eller begränsa konkurrensen på gemenskapens eller Sydafrikas territorium, om företagen inte kan bevisa att de konkurrenshämmande verkningarna uppvägs av andra, konkurrensfrämjande verkningar.

b) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på gemenskapens eller Sydafrikas hela territorium eller inom en väsentlig del därav.

Artikel 36

Genomförande

Om en av parterna när detta avtal träder i kraft ännu inte har antagit de lagar och andra föreskrifter som är nödvändiga för genomförandet av artikel 35 inom deras jurisdiktion skall parten anta dessa inom tre år.

Artikel 37

Lämpliga åtgärder

Om gemenskapen eller Sydafrika anser att ett visst förfarande på dess hemmamarknad är oförenligt med villkoren i artikel 35, och

a) inte på ett lämpligt sätt åtgärdats enligt de genomförandebestämmelser som avses i artikel 36, eller

b) i avsaknad av sådana bestämmelser, om ett sådant förfarande orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada för den andra partens intressen eller dess inhemska industri, inbegripet tjänsteindustrin,

kan den berörda parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med sin egen lagstiftning efter samråd inom samarbetsrådet eller 30 arbetsdagar efter det att frågan hänskjutits för sådant samråd. De lämpliga åtgärder som vidtas skall ligga inom den behöriga konkurrensmyndighetens befogenheter.

Artikel 38

Internationell hövlighet

1. Parterna är överens om att kommissionen eller den sydafrikanska konkurrensmyndigheten, om de har anledning att tro att konkurrenshämmande verksamhet som definieras i artikel 35 äger rum inom den andra myndighetens territorium och i väsentlig grad inverkar på parternas viktiga intressen, får begära att den andra partens konkurrensmyndighet vidtar lämpliga åtgärder enligt sin konkurrenslagstiftning för att råda bot på situationen.

2. En sådan begäran skall inte påverka eventuella åtgärder enligt den begärande myndighetens konkurrenslagstiftning som kan bedömas vara nödvändiga och skall inte inkräkta på den anmodade myndighetens beslutanderätt eller oberoende.

3. Utan att det påverkar dess verksamhet, rättigheter, skyldigheter eller oberoende skall den anmodade konkurrensmyndigheten noggrant undersöka de synpunkter och den dokumentation som lämnats av den begärande myndigheten och särskilt ta hänsyn till slaget av konkurrenshämmande verksamhet, vilket eller vilka företag som är inblandade och den påstådda skadliga effekten på den skadelidande partens viktiga intressen.

4. Om kommissionen eller den sydafrikanska konkurrensmyndigheten beslutar att göra en undersökning eller avser att vidta åtgärder som kan ha viktiga konsekvenser för den andra partens intressen måste parterna på begäran av endera parten samråda, varvid bägge parterna skall sträva efter att nå en ömsesidigt godtagbar lösning mot bakgrund av deras respektive viktiga intressen i frågan och med vederbörlig hänsyn till bägge parternas lagstiftning och suveränitet, deras konkurrensmyndigheters oberoende och internationell hövlighet.

Artikel 39

Tekniskt bistånd

Gemenskapen skall lämna Sydafrika tekniskt bistånd vid omstruktureringen av landets konkurrenslagstiftning och konkurrenspolitik, vilket bland annat kan bestå av

a) utbyte av experter,

b) anordnande av seminarier,

c) utbildningsverksamhet.

Artikel 40

Information

Parterna skall utbyta information, inom de gränser som bestämmelser om tystnadsplikt och skydd av företagshemligheter uppställer.

AVSNITT E

STATLIGT STÖD

Artikel 41

Statligt stöd

1. I den mån det kan påverka handeln mellan gemenskapen och Sydafrika är statligt stöd oförenligt med en riktig tillämpning av avtalet om det gynnar vissa företag eller produktionen av vissa varor, snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och inte understöder ett eller flera bestämda mål inom ramen för endera partens offentliga politik.

2. Parterna är överens om att det ligger i deras intresse att se till att statligt stöd beviljas på ett rättvist, skäligt och öppet sätt.

Artikel 42

Korrigerande åtgärder

1. Om gemenskapen eller Sydafrika anser att ett visst förfarande är oförenligt med villkoren i artikel 41 och att detta förfarande orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada för den andra partens intressen eller dess inhemska industri är parterna överens om att samråda i syfte att nå en lösning som är tillfredsställande för båda parterna, om förfarandet inte på ett lämpligt sätt åtgärdats enligt befintliga bestämmelser och förfaranden. Ett sådant samråd skall inte påverka parternas rättigheter och skyldigheter enligt deras respektive lagstiftning och internationella åtaganden.

2. Var och en av parterna kan uppmana samarbetsrådet att i samband med ett sådant samråd granska de mål som eftersträvas i parternas offentliga politik och som motiverar att sådant statligt stöd beviljas som avses i artikel 41.

Artikel 43

Öppenhet

Båda parterna skall säkerställa öppenhet på området för statligt stöd. I synnerhet skall parterna på begäran av den andra parten lämna uppgifter om stödprogram, om enskilda fall då statligt stöd beviljats och om det totala beloppet och fördelningen av det stöd som givits. Informationsutbytet mellan parterna skall ske inom de gränser som respektive parts lagstiftning om tystnadsplikt och skydd av företagshemligheter uppställer.

Artikel 44

Översyn

1. I avsaknad av bestämmelser och förfaranden för genomförande av artikel 41 skall bestämmelserna i artiklarna VI och XVI i GATT 1994 och i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder tillämpas på statligt stöd och subventioner.

2. Samarbetsrådet skall med jämna mellanrum se över de framsteg som gjorts på detta område. Det skall i synnerhet fortsätta att utveckla samarbetet och samförståndet i fråga om de åtgärder som vidtas av parterna med avseende på tillämpningen av artikel 41.

AVSNITT F

ANDRA HANDELSRELATERADE BESTÄMMELSER

Artikel 45

Offentlig upphandling

1. Parterna är överens om att samarbeta för att se till att villkoren för tillträde till parternas upphandlingskontrakt är rättvisa, skäliga och öppna.

2. Samarbetsrådet skall med jämna mellanrum se över de framsteg som gjorts på detta område.

Artikel 46

Immateriella rättigheter

1. Parterna skall säkerställa ett adekvat och effektivt skydd för immateriella rättigheter i överensstämmelse med högsta internationella standard. Parterna tillämpar sedan den 1 januari 1996 WTO-avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (TRIP:s) och åtar sig att vid behov förbättra det skydd som föreskrivs i det avtalet.

2. Om det uppstår sådana problem i samband med skyddet för immateriella rättigheter som påverkar villkoren för handeln skall, på begäran av endera parten, brådskande samråd äga rum i syfte att nå en lösning som är tillfredsställande för båda parterna.

3. Gemenskapen och dess medlemsstater bekräftar den betydelse den tillmäter skyldigheterna som härrör från

a) protokollet till Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken (Madrid 1989),

b) internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag (Rom 1961),

c) konventionen om patentsamarbete (Washington 1979, ändrad 1984).

4. Utan att det påverkar landets skyldigheter enligt WTO:s TRIP:s-avtal kan Sydafrika i positiv anda komma att överväga att ansluta sig till de multilaterala konventioner som anges i punkt 3 ovan.

5. Parterna bekräftar den betydelse de tillmäter följande instrument:

a) Niceöverenskommelsen rörande den internationella klassificeringen av varor och tjänster för vilka varumärken gäller (Genève 1977, ändrad 1979)

b) Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (Parisakten 1971, ändrad 1979)

c) Internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Internationella förbundet för skydd av nya växtsorter, UPOV) (Genèveakten 1978)

d) Budapestöverenskommelsen om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden (1977, ändrad 1980)

e) Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (Stockholmsakten 1967, ändrad 1979)

f) WIPO, Fördraget om upphovsrätt (WCT), 1996

6. I syfte att underlätta genomförandet av denna artikel kan gemenskapen, på begäran och på ömsesidigt överenskomna villkor, lämna tekniskt bistånd till Sydafrika i fråga om bland annat beredning av lagar och andra föreskrifter för skydd och upprätthållande av immateriella rättigheter, förhindrande av missbruk av sådana rättigheter, inrättande och förstärkning av inhemska kontor och andra organ för skydd och upprätthållande av sådana rättigheter och även utbildning av deras personal.

7. Vid tillämpningen av detta avtal är parterna överens om att immateriella rättigheter särskilt omfattar upphovsrätt - även upphovsrätten till dataprogram - och närstående rättigheter, bruksmönster, patent, inbegripet rätten till biotekniska uppfinningar, industriell formgivning, geografiska beteckningar inbegripet ursprungsbeteckningar, varumärken, kretsmönster för integrerade kretsar, rättsligt skydd mot illojal konkurrens enligt artikel 10a i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten och skydd av icke offentliggjord know-how.

Artikel 47

Standardisering och bedömning av överensstämmelse

Parterna kommer att samarbeta i fråga om standardisering, metrologi, certifiering och kvalitetssäkring i syfte att minska skillnaderna mellan sig på dessa områden, undanröja tekniska handelshinder och underlätta den bilaterala handeln. Detta samarbete skall omfatta

a) åtgärder i enlighet med WTO:s avtal om tekniska handelshinder som syftar till att främja utökad användning av internationella tekniska föreskrifter, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, även sektorspecifika åtgärder,

b) utarbetande av avtal om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse inom sektorer av ömsesidigt ekonomiskt intresse,

c) samarbete på området för kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring inom vissa utvalda sektorer av betydelse för Sydafrika,

d) underlättande av tekniskt bistånd till sydafrikanska initiativ för kapacitetsuppbyggnad när det gäller ackreditering, metrologi och standardisering,

e) utvecklande av arbetskontakter mellan sydafrikanska och europeiska organ för standardisering, ackreditering och certifiering.

Artikel 48

Tull

1. Parterna skall främja och underlätta samarbete mellan sina respektive tulltjänster i syfte att se till att handelsbestämmelserna iakttas och garantera ett rättvist handelsutbyte. Samarbetet skall bland annat leda till informationsutbyte och utbildningsarrangemang.

2. Utan att det påverkar andra former av samarbete som avses i avtalet, särskilt i artikel 90 skall parternas förvaltningsmyndigheter bistå varandra i enlighet med protokoll 2 till detta avtal.

Artikel 49

Statistik

Parterna är överens om att samarbeta på detta område. Samarbetet kommer främst att inriktas på harmonisering av statistiska metoder och förfaranden i syfte att göra det möjligt att på ömsesidigt överenskomna grunder bearbeta uppgifter om varu- och tjänstehandeln och, mera allmänt, uppgifter om varje område som omfattas av avtalet och som lämpar sig för statistisk bearbetning.

AVDELNING IV

EKONOMISKT SAMARBETE

Artikel 50

Inledning

Parterna är överens om att utveckla och främja samarbetet i ekonomiska och industriella frågor till fördel för dem båda och för södra Afrika som helhet, genom att diversifiera och förstärka sina ekonomiska förbindelser, främja en hållbar utveckling av sina ekonomier, stödja modeller för regional ekonomisk utveckling, främja samarbete mellan små och medelstora företag, skydda och förbättra miljön, förbättra de ekonomiska möjligheterna för historiskt missgynnade grupper, däribland kvinnor, samt skydda och främja arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter.

Artikel 51

Industri

Syftet med samarbetet på detta område är att underlätta omstruktureringen och moderniseringen av Sydafrikas industri och samtidigt utveckla dess konkurrenskraft och tillväxt samt att skapa gynnsamma förhållanden för samarbete mellan Sydafrikas och gemenskapens industri till fördel för bägge parterna.

Syftet med samarbetet skall bland annat vara att

a) uppmuntra samarbete mellan parternas ekonomiska aktörer (företag, yrkesidkare, bransch- och andra näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer etc.),

b) understödja den offentliga och den privata sektorn i Sydafrika i deras ansträngningar att omstrukturera och modernisera industrin på sådana villkor att skydd av miljön, hållbar utveckling och bättre ekonomiska möjligheter säkras,

c) utveckla ett klimat som befrämjar privata initiativ i syfte att stimulera och diversifiera den produktion som är avsedd för hemmamarknaden och för exportmarknaden,

d) främja ett bättre tillvaratagande av Sydafrikas mänskliga resurser och industriella potential bland annat genom att förbättra tillgången till krediter och till investeringsfinansiering samt stöd för industriella innovationer, tekniköverföring, utbildning, forskning och teknisk utveckling.

Artikel 52

Främjande och skydd av investeringar

Samarbetet mellan parterna skall syfta till att skapa ett klimat som underlättar och främjar ömsesidigt fördelaktiga investeringar, både inhemska och utländska, särskilt genom förbättrade betingelser för skydd av investeringar samt genom främjande av investeringar, kapitalöverföring och informationsutbyte om investeringsmöjligheter.

Syftet med samarbetet skall bland annat vara att underlätta och uppmuntra

a) ingående av, när så är lämpligt, mellan gemenskapens medlemsstater och Sydafrika, avtal för att främja och skydda investeringar,

b) ingående av, när så är lämpligt, mellan gemenskapens medlemsstater och Sydafrika, avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

c) utbyte av information om investeringsmöjligheter,

d) arbete för harmonisering och förenkling av förfaranden och administrativ praxis på investeringsområdet,

e) stöd, genom lämpliga instrument, för främjande och uppmuntrande av investeringar i Sydafrika och i södra Afrika.

Artikel 53

Utveckling av handeln

1. Parterna förbinder sig att utveckla, diversifiera och utöka handeln mellan dem och att förbättra de sydafrikanska produkternas konkurrenskraft på hemmamarknaden och på de regionala och internationella marknaderna.

2. Samarbetet i fråga om utvecklingen av handeln skall i synnerhet inriktas på

a) utarbetande av lämpliga strategier för utveckling av handeln och skapande av ett handelsklimat som befrämjar konkurrens,

b) kapacitetsuppbyggnad och utveckling av mänskliga resurser och yrkeskompetens på handelsområdet och vad gäller stödtjänster inom både den offentliga och den privata sektorn, inbegripet arbetskraft,

c) utbyte av information om marknadskrav,

d) överföring av know-how och teknik genom investeringar och samriskföretag,

e) utveckling av den del av den privata sektorn som är verksam inom handeln, i synnerhet små och medelstora företag,

f) inrättande, anpassning och förstärkning av organisationer med uppgift att utveckla handeln och dess stödtjänster,

g) regionalt samarbete för utveckling av handeln och handelsrelaterade infrastrukturer och tjänster i södra Afrika.

Artikel 54

Mikroföretag och små och medelstora företag

Parterna skall sträva efter att utveckla och förstärka mikroföretag och små och medelstora företag i Sydafrika och efter att främja samarbete mellan små och medelstora företag i gemenskapen, i Sydafrika och i regionen på ett sådant sätt att hänsyn tas till jämställdhetsaspekter. Parterna skall bland annat

a) samarbeta, när så är lämpligt, för att skapa rättsliga, administrativa, institutionella, tekniska, fiskala och finansiella ramar för grundande och utveckling av mikroföretag och små och medelstora företag,

b) lämna det bistånd som mikroföretag och små och medelstora företag behöver, oberoende av deras juridiska ställning, i fråga om t.ex. finansiering, yrkesutbildning, teknik och marknadsföring,

c) lämna bistånd till företag, organisationer, beslutsfattare och organ som tillhandahåller de tjänster som avses i b, genom lämpligt tekniskt stöd, informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad,

d) upprätta och underlätta lämpliga kontakter mellan aktörer inom den privata sektorn i Sydafrika, södra Afrika och gemenskapen i syfte att förbättra informationsflödet (i fråga om utarbetande och genomförande av strategier, ekonomiska trender och affärsmöjligheter, skapande av nätverk, samriskföretag och överföring av know-how).

Artikel 55

Informationssamhället - telekommunikation och informationsteknik

1. Parterna är överens om att samarbeta på området för informations- och kommunikationsteknik, som de betraktar som ett av det moderna samhällets nyckelområden och som är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen och för utvecklingen av informationssamhället. Med kommunikation förstås i detta sammanhang post, radio och television, telekommunikation och informationsteknik. Syftet med samarbetet skall vara att

a) förbättra sydafrikanska offentliga och privata enheters tillgång till kommunikationsmedel, elektronik och informationsteknik genom att stödja utvecklingen av infrastrukturnät, av de mänskliga resurserna och av en lämplig strategi för informationssamhället i Sydafrika,

b) understödja samarbete mellan länderna i södra Afrika på detta område, särskilt i fråga om satellitteknik,

c) angripa utmaningar i form av globaliseringen, ny teknik, omstruktureringen av institutioner och sektorer samt det växande gapet mellan grundläggande och avancerade informationstjänster.

2. Samarbetet skall bland annat omfatta

a) en dialog om olika aspekter av informationssamhället, även regleringsfrågor och kommunikationspolitik,

b) informationsutbyte och eventuellt tekniskt bistånd i fråga om föreskrifter, standardisering, bedömning av överensstämmelse och certifiering rörande informations- och kommunikationsteknik och användning av frekvenser,

c) spridning av ny informations- och kommunikationsteknik och utveckling av nya hjälpmedel och möjligheter, särskilt vad gäller samtrafik mellan nät och driftskompatibilitet mellan applikationer,

d) främjande och genomförande av gemensam forskning, teknikutveckling för projekt gällande ny teknik för informationssamhället,

e) tillträde för sydafrikanska organisationer till gemenskapens projekt eller program på grundval av de ordningar som gäller för de olika områden som berörs, och tillträde på samma villkor för Europeiska unionens organisationer till verksamheter som startas av Sydafrika.

Artikel 56

Postväsendet

Samarbetet på detta område skall, inom ramen för parternas respektive behörighet, omfatta

a) informationsutbyte och dialog om postfrågor, bland annat regionala och internationella verksamheter, regleringsaspekter och beslut gällande övergripande riktlinjer,

b) tekniskt bistånd i fråga om reglering, operationella normer och utveckling av de mänskliga resurserna,

c) främjande och genomförande av gemensamma projekt, däribland forskning, som gäller den tekniska utvecklingen inom denna sektor.

Artikel 57

Energi

1. Syftet med samarbetet på detta område skall vara att

a) förbättra sydafrikanernas tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och hållbara energikällor,

b) omorganisera och modernisera energiområdets delsektorer, produktion, distribution och konsumtion, så att lämpliga tjänster tillhandahålls på optimala villkor vad gäller ekonomieffektivitet, social utveckling och miljöhänsyn,

c) understödja sådant samarbete mellan länderna i södra Afrika som syftar till att utnyttja lokalt tillgängliga energitillgångar på ett effektivt och miljövänligt sätt.

2. Syftet med samarbetet skall särskilt vara att

a) understödja utvecklingen av en lämplig energipolitik och lämpliga infrastrukturer i Sydafrika,

b) diversifiera energiförsörjningen i Sydafrika,

c) förbättra energioperatörernas prestationsnivåer i tekniskt, ekonomiskt och finansiellt avseende, särskilt vad gäller elektricitet och flytande bränsle,

d) underlätta uppbyggnad av kapaciteten hos lokala experter, särskilt genom allmän och teknisk utbildning,

e) utveckla nya och förnybara energiformer och relaterade infrastrukturer, särskilt för energiförsörjningen på landsbygden,

f) främja en rationell användning av energi, särskilt genom att förbättra energisystemens effektivitet,

g) främja överföring och användning av miljövänlig teknik,

h) främja regionalt energisamarbete i södra Afrika.

Artikel 58

Gruvdrift och mineral

1. Syftet med samarbetet på detta område är bland annat att

a) understödja och främja en politik som syftar till att förbättra hälso- och säkerhetsnormerna och arbetsvillkoren inom gruvindustrin,

b) göra mineralresurser och geovetenskaplig information tillgängliga för prospektering och investering i gruvdrift. Samarbetet bör också skapa ett för båda parterna fördelaktigt klimat som lockar till investeringar på detta område, däribland investeringar av små och medelstora företag (och i tidigare missgynnade samhällen).

c) stödja en politik som säkerställer att gruvdriften sker på ett sådant sätt att hänsyn tas till miljön och en hållbar utveckling och till de speciella förhållandena i landet och gruvdriftens art,

d) samarbeta i fråga om forskning och teknisk utveckling gällande gruvdrift och mineral.

2. Samarbetet kommer även att omfatta de åtgärder som Sydafrika vidtar inom ramen för Södra Afrikas utvecklingsgemenskaps enhet för samordning av gruvdriften.

Artikel 59

Transport

1. Syftet med samarbetet på detta område skall vara att

a) förbättra sydafrikanernas tillgång till ekonomiskt överkomliga, säkra och tillförlitliga transportsätt och underlätta varuflödet i landet genom att understödja utvecklingen av ekonomiskt bärkraftiga och miljömässigt hållbara infrastrukturnät och transportsystem för kombinationer av olika transportsätt,

b) understödja sådant samarbete mellan länderna i södra Afrika som syftar till att skapa ett bärkraftigt transportnät för regionens behov.

2. Samarbetet skall särskilt inriktas på att

a) bidra till omstruktureringen och moderniseringen av infrastrukturen för vägar, järnvägar, hamnar och flygfält,

b) gradvis förbättra förhållandena för lufttransport och för transitering per landsväg, per järnväg eller genom kombination av olika transportsätt samt förvaltningen av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser och av sjö- och luftfarten,

c) förbättra säkerheten inom luft- och sjöfarten genom utökat stöd till navigationssystem och utbildning så att effektiva program kan genomföras.

Artikel 60

Turism

1. Parterna kommer att samarbeta i syfte att understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig turistindustri. I detta sammanhang är parterna överens om att i synnerhet

a) främja utveckling av turistnäringen som en faktor som skapar ekonomisk tillväxt, ökad förmåga till eget ekonomiskt ansvarstagande, sysselsättning och utländsk valuta,

b) arbeta för att skapa en strategisk allians som inbegriper offentliga, privata och lokala intressen i syfte att säkra en hållbar utveckling av turismen,

c) genomföra gemensamma projekt i fråga om bland annat utveckling av produkter och marknader, mänskliga resurser och institutionella strukturer,

d) samarbeta i fråga om utbildning och kapacitetsuppbyggnad på turismens område i syfte att förbättra nivån på servicen,

e) samarbeta för att främja och utveckla turismen i lokala samhällen genom pilotprojekt på landsbygden,

f) förbättra turisternas rörelsefrihet.

2. Parterna är överens om att samarbetet på turismens område skall utgå från bland annat följande principer:

a) Respekt för de lokala samhällenas integritet och intressen, särskilt på landsbygden.

b) Framhävande av kulturarvets betydelse.

c) Underlättande av utbildning, överföring av know-how och insatser för att öka allmänhetens medvetenhet.

d) Skapande av ett positivt samspel mellan turism och miljövård.

e) Främjande av regionalt samarbete i södra Afrika.

Artikel 61

Jordbruk

1. Samarbetet på detta område skall syfta till att främja en integrerad, harmonisk och hållbar utveckling av landsbygden i Sydafrika. Samarbetet skall särskilt inriktas på att

a) modernisera och omstrukturera jordbrukssektorn, när så är lämpligt, genom bland annat modernisering av infrastrukturer och utrustning, utveckling av förpacknings- och lagringsteknik och förbättring av privata distributions- och marknadsföringskedjor,

b) underlätta utveckling och förbättring av konkurrenskraften hos jordbrukare från tidigare missgynnade befolkningsgrupper och tillhandahållande av lämpliga jordbrukstjänster i detta avseende,

c) diversifiera och utveckla produktionen och exportmarknaden,

d) upprätta och utveckla samarbete på veterinär- och växtskyddsområdet och i fråga om produktionsteknik inom jordbruket,

e) undersöka olika åtgärder för att harmonisera standarder och föreskrifter på veterinär- och växtskyddsområdet i syfte att underlätta handeln, med beaktande av bägge parternas gällande lagstiftning och i överensstämmelse med WTO-reglerna.

2. Samarbetet kommer bland annat att ske i form av överföring av know-how, bildandet av samriskföretag och program för kapacitetsuppbyggnad.

Artikel 62

Fiske

Samarbetet på detta område skall syfta till att främja en hållbar förvaltning och ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna till gagn för bägge parterna på längre sikt. Detta kommer att uppnås genom informationsutbyte och genom utformande och genomförande av överenskomna ordningar inom vars ram parternas ekonomiska, kommersiella, utvecklingspolitiska, vetenskapliga och tekniska strävanden kan komma till uttryck. Dessa ordningar kommer att ingå i ett separat, för bägge parterna fördelaktigt fiskeavtal vilket parterna åtar sig att söka färdigställa så snart som möjligt.

Artikel 63

Tjänster

Parterna är överens om att främja samarbete inom tjänstesektorn i allmänhet och på områdena för bank- och försäkringstjänster och andra finansieringstjänster i synnerhet, bland annat genom att

a) uppmuntra handeln med tjänster,

b) när så är lämpligt utbyta information om de lagar och andra författningar som gäller för parternas tjänstesektorer,

c) förbättra systemen för bokföring, revision, tillsyn och reglering av finansiella tjänster och finansiell kontroll, t.ex. genom att göra det lättare att genomföra utbildningsprogram.

Artikel 64

Konsumentpolitik och skydd av konsumenters hälsa

Parterna skall inleda ett samarbete på området för konsumentpolitik och skydd av konsumenters hälsa som särskilt skall syfta till att

a) upprätta system för information mellan parterna om produkter som är förbjudna på någondera partens marknad och farliga produkter,

b) utbyta information och erfarenheter om upprättandet av system för övervakning efter utsläppandet på marknaden och för produktsäkerhet och om hur dessa system fungerar,

c) förbättra informationen till konsumenter, i synnerhet om priser och egenskaper hos de produkter eller tjänster som erbjuds,

d) uppmuntra utbyten mellan representanter för konsumentintressen,

e) öka förenligheten mellan program och system för konsumentskydd,

f) utbyta information om hur medvetenheten hos konsumenterna kan ökas genom information och utbildning,

g) anmäla åtgärder mot skadliga eller illojala affärsmetoder samt samarbete mellan parterna vid undersökningar av sådana metoder,

h) utbyta information om effektiva sätt att gottgöra konsumenter som lidit skada på grund av olagliga verksamheter.

AVDELNING V

UTVECKLINGSSAMARBETE

AVSNITT A

ALLMÄNT

Artikel 65

Mål

1. Utvecklingssamarbetet mellan gemenskapen och Sydafrika skall genomföras inom ramen för en principdialog och partnerskap och skall understödja den politik och de reformer som de nationella myndigheterna genomför.

2. Utvecklingssamarbetet skall särskilt bidra till Sydafrikas harmoniska och hållbara ekonomiska och sociala utveckling, till integrering av Sydafrika i världsekonomin och till befästandet av de grunder som lagts för ett demokratiskt samhälle och en rättsstat i vilken de mänskliga rättigheterna - politiska, sociala och kulturella - och de grundläggande friheterna respekteras.

3. Inom ramen för detta skall prioritet ges till stödåtgärder som bidrar till att bekämpa fattigdomen.

Artikel 66

Prioriteringar

1. Utvecklingssamarbetet kommer främst att gälla följande områden:

a) Stöd till strategier och instrument vars mål är att gradvis integrera den sydafrikanska ekonomin i världsekonomin och världshandeln samt till att öka sysselsättningen, utveckling av bärkraftiga privata företag, regionalt samarbete och regional integration. I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid stöd till de anpassningsåtgärder i regionen genom upprättandet av en tullunion i enlighet med detta avtal, särskilt Södra Afrikas tullunion.

b) Förbättring av boendeförhållandena och tillhandahållande av grundläggande sociala tjänster.

c) Stöd till demokratisering, skydd av de mänskliga rättigheterna, god förvaltning av offentlig verksamhet, förstärkning av det civila samhället och dess integrering i utvecklingsprocessen.

2. Dialog och partnerskap mellan statliga myndigheter och icke-statliga utvecklingspartner och aktörer kommer att främjas.

3. Program kommer att inriktas på de tidigare missgynnade gruppernas grundläggande behov och ta hänsyn till utvecklingens jämställdhets- och miljöaspekter.

Artikel 67

Förmånstagare som kan komma i fråga

De samarbetspartner som är berättigade till finansiellt och tekniskt bistånd är nationella, regionala och lokala myndigheter och offentliga organ, icke-statliga organisationer och lokala organisationer, regionala och internationella organisationer, institutioner och offentliga eller privata ekonomiska aktörer. Andra organ kan berättigas till stöd om parterna är ense om detta.

Artikel 68

Medel och metoder

1. Till de medel som kan utnyttjas för det samarbete som avses i artikel 66 hör i synnerhet undersökningar, tekniskt bistånd, utbildning och andra tjänster, varuleveranser och bygg- och anläggningsarbeten samt revision och tjänsteresor i utvärderings- och övervakningssyfte.

2. Gemenskapens finansiering i lokal eller utländska valuta kan, beroende på behoven och verksamhetens art, täcka följande:

a) Utgifter över statsbudgeten till stöd för reformer och genomförande av politiken inom de prioriterade områden som skall fastställas genom en principdialog.

b) Investeringar (med undantag av förvärv av byggnader) och utrustning.

c) I vissa fall, särskilt om ett program genomförs av en icke-statlig partner, löpande utgifter.

3. Bidrag från de partner som anges i artikel 67 skall i princip krävas för varje samarbetsprojekt. Bidragets form och belopp skall anpassas till partnerns möjligheter och verksamhetens art.

4. Möjligheter till samordning och komplementaritet med andra bidragsgivare, särskilt gemenskapens medlemsstater, får eftersträvas.

5. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas av båda parterna för att se till att allmänheten görs uppmärksam på gemenskapskaraktären hos det utvecklingssamarbete som genomförs enligt detta avtal.

Artikel 69

Programplanering

1. Ett flerårigt vägledande program, som grundar sig på särskilda mål härledda ur prioriteringarna i artikel 66 och i vilket anges formerna för förberedande, genomförande och övervakning av utvecklingssamarbetet och därav följande verksamheter under en referensperiod, skall utformas genom nära kontakter mellan gemenskapen och Sydafrikas regering och under medverkan av Europeiska investeringsbanken. Resultatet av programplaneringsdiskussionerna skall anges i ett flerårigt vägledande program som undertecknas av båda parterna.

2. Detaljerade förfaranden och bestämmelser för genomförande och övervakning av utvecklingssamarbetet skall bifogas det fleråriga vägledande programmet.

Artikel 70

Urval, förberedande och bedömning av projekt

1. Urvalet och förberedandet av utvecklingsprojekt skall ankomma på Sydafrikas regering, den nationella utanordnaren enligt artikel 80, eller någon annan förmånstagare som kan komma i fråga enligt artikel 67.

2. Underlagen till de projekt eller program för vilka gemenskapsfinansiering söks måste innehålla alla upplysningar som är nödvändiga för deras bedömning. Dessa underlag skall officiellt överföras till chefen för kommissionens delegation av den nationella utanordnaren eller någon annan förmånstagare som kan komma i fråga.

3. Bedömningen av utvecklingsprojekt skall genomföras gemensamt av den nationella utanordnaren och/eller någon annan förmånstagare som kan komma i fråga.

Artikel 71

Förslag till och beslut om finansiering

1. Slutsatserna av bedömningen skall sammanfattas av chefen för delegationen i ett finansieringsförslag som beretts i nära samarbete med den nationella utanordnaren och/eller den begärande partnern.

2. Kommissionen skall färdigställa finansieringsförslaget och vidarebefordra det till gemenskapens beslutande organ.

Artikel 72

Finansieringsöverenskommelser

1. Varje projekt eller program som godkänns av gemenskapen skall omfattas av

a) antingen en finansieringsöverenskommelse som ingåtts mellan kommissionen, på gemenskapens vägnar, och den nationella utanordnaren, på Sydafrikas regerings vägnar, eller det stödberättigade organet,

b) eller ett kontrakt med de internationella organisationer, juridiska eller fysiska personer eller andra aktörer enligt artikel 67 som är ansvariga för genomförandet av projektet eller programmet.

2. Alla finansieringsöverenskommelser eller kontrakt skall möjliggöra kontroller på platsen utförda av kommissionen eller revisionsrätten.

AVSNITT B

GENOMFÖRANDE

Artikel 73

Entreprenörer och leverantörer som kan komma i fråga

1. Deltagande i anbudsinfordran och i upphandlingskontrakt skall vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer i Europeiska unionens medlemsstater, Sydafrika och AVS-staterna. Deltagandet kan i välgrundade fall utsträckas till andra utvecklingsländer i syfte att garantera bästa förhållande mellan kostnad och effektivitet.

2. Leveranser av varor skall ha sitt ursprung i medlemsstaterna, Sydafrika eller AVS-staterna. I välgrundade undantagsfall kan varorna ha sitt ursprung i andra länder.

Artikel 74

Upphandlande myndighet

1. Kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten, leverans av varor samt tjänster skall förberedas, förhandlas och ingås av den förmånstagare som kan komma i fråga, i överenskommelse och samarbete med kommissionen.

2. Den förmånstagare som kan komma i fråga kan be kommissionen att direkt eller genom relevanta organ förbereda, förhandla fram och ingå avtal om tjänster för hans räkning.

Artikel 75

Upphandlingsförfaranden

Förfarandena för upphandling eller för kontrakt som finansieras av gemenskapen framgår av de allmänna bestämmelser som bifogas finansieringsöverenskommelserna.

Artikel 76

Allmänna bestämmelser och villkor

Tilldelningen och genomförandet av kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten, leverans av varor samt tjänster som finansieras av gemenskapen skall regleras av detta avtal och av de allmänna bestämmelser om kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten, leverans av varor samt tjänster respektive de allmänna villkor som antas genom beslut av samarbetsrådet.

Artikel 77

Tvistlösning

Tvister mellan Sydafrika och en entreprenör eller en leverantör av varor eller den som tillhandahåller tjänster vilka uppstår under genomförandet av ett kontrakt som finansieras av gemenskapen skall avgöras genom skiljedom i enlighet med av samarbetsrådet beslutade regler om förfarandet vid förlikning och skiljedom rörande kontrakt.

Artikel 78

Skatt- och tullordningar

1. Sydafrikas regering skall för alla kontrakt som finansieras av gemenskapen medge fullständigt undantag från skatter och/eller tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

2. De närmare bestämmelserna om den ordning som avses i punkt 1 skall fastställas genom skriftväxling mellan Sydafrikas regering och kommissionen.

Artikel 79

Chefutanordnare

Kommissionen kommer att utse en chefutanordnare som skall vara ansvarig för förvaltningen av resurser som gemenskapen ställer till förfogande för utvecklingssamarbete med Sydafrika.

Artikel 80

Nationell utanordnare och utbetalande organ

1. Sydafrikas regering skall utse en nationell utanordnare som skall företräda regeringen i alla förehavanden som rör projekt som finansieras av kommissionen och som är föremål för en finansieringsöverenskommelse mellan Sydafrika och gemenskapen. Ett utbetalande organ skall också utses.

2. Chefutanordnarens, den nationelle utanordnarens och det utbetalande organets respektive skyldigheter och uppgifter skall fastställas genom utväxling av instrument mellan den sydafrikanska regeringen och kommissionen i enlighet med de bestämmelser i kommissionens finansieringsföreskrifter som är tillämpliga på förmånsavtal.

Artikel 81

Delegationschef

1. Kommissionen skall i Sydafrika företrädas av chefen för dess delegation som tillsammans med den nationelle utanordnaren skall säkerställa att genomförandet, övervakandet och uppföljningen av det finansiella och tekniska samarbetet i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning och med bestämmelserna i detta avtal. Chefen för delegationen skall särskilt ges befogenhet att underlätta och påskynda förberedelsen, bedömningen och genomförandet av projekten och programmen.

2. Sydafrikas regering skall tillerkänna delegationschefen och kommissionens tjänstemän som tjänstgör i Sydafrika privilegier och immunitet i enlighet med 1961 års Wien-konvention om diplomatiska förbindelser.

3. Vid fastställandet av den nationelle utanordnarens och delegationschefens uppgifter och skyldigheter skall parterna säkerställa att projekt och program i största möjliga utsträckning förvaltas lokalt samt i förenlighet och överensstämmelse med praxis i andra AVS-stater.

Artikel 82

Övervakning och utvärdering

1. Övervakningen och utvärderingen skall omfatta en extern bedömning av utvecklingsinsatserna (förberedelse, genomförande och efterföljande tillämpning) i syfte att förbättra effektiviteten i utvecklingshänseende av pågående och framtida insatser. Detta skall genomföras gemensamt av Sydafrika och gemenskapen.

2. Samarbetet skall övervakas och utvärderas av Sydafrika och gemenskapen gemensamt. Årliga samråd kan hållas för att bedöma framstegen, komma överens om åtgärder som skall vidtas för att anpassa och förbättra genomförandet av det fleråriga vägledande programmet samt förbereda framtida insatser.

AVDELNING VI

SAMARBETE PÅ ANDRA OMRÅDEN

Artikel 83

Vetenskap och teknik

Parterna åtar sig att intensifiera sitt vetenskapliga och tekniska samarbete. Utförliga bestämmelser för förverkligandet av detta mål fastställdes i ett separat avtal som trädde i kraft i november 1997.

Artikel 84

Miljö

1. Parterna kommer att samarbeta för att uppnå en hållbar utveckling genom rationellt utnyttjande av icke förnybara naturresurser och ett hållbart utnyttjande av förnybara naturresurser för att på så sätt främja skyddet av miljön, förebyggandet av miljöförstöring och kontroll av föroreningar. Parterna skall eftersträva att förbättra miljön och samarbeta för att bekämpa globala miljöproblem.

2. Parterna kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt att utveckla kapaciteten för miljöförvaltning. En dialog skall föras för att fastställa prioriteringar på miljöområdet. Verkningarna för miljön av Sydafrikas tidigare politik skall ses över och åtgärdas där så är möjligt.

3. Samarbetet kommer bland annat att omfatta frågor rörande tätortsutveckling och markanvändning för jordbruksändamål och andra ändamål, ökenspridningen, avfallshantering inbegripet hantering av farligt avfall och kärnavfall, hantering av farliga kemikalier, bevarande och hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden, hållbar förvaltning av skogsresurser, kontroll av vattenkvaliteten, kontroll av föroreningar från industrier och andra källor, kontroll av föroreningar av kuststräckor och till havs samt förvaltning av marina resurser, integrerad förvaltning av avrinningsområden, inbegripet förvaltning av internationella flodområden, förvaltning av vattenförbrukningen och frågor som rör minskning av utsläppen av växthusgaser.

Artikel 85

Kultur

1. Parterna förbinder sig att samarbeta på kulturområdet i syfte att främja ingående insikter i och en bättre förståelse av den kulturella mångfalden i Sydafrika och inom Europeiska unionen. Parterna kommer att undanröja hinder för kommunikation och samarbete mellan kulturerna och främja medvetenhet om det ömsesidiga beroendet mellan folk från olika kulturer. Parterna kommer att främja deltagandet av Sydafrikas och Europeiska unionens befolkningar i en process för ömsesidig kulturell berikning.

2. De kulturella kontakterna kommer att syfta till att bevara och främja kulturarvet samt till att framställa och sprida varor och tjänster på kulturområdet. Nationella, regionala och interregionala media och infrastruktur skall utnyttjas i största möjliga utsträckning för att underlätta kulturella kontakter; samtidigt skall respekten för upphovrätt och närstående rättigheter främjas.

3. Parterna kommer att samarbeta vid kulturella evenemang och utbyten mellan institutioner och sammanslutningar från Sydafrika och Europeiska unionen.

Artikel 86

Sociala frågor

1. Parterna kommer att inleda en dialog om socialt samarbete. Dialogen skall omfatta, men inte nödvändigtvis begränsas till, frågor rörande sociala problem efter apartheid, lindring av fattigdomen, arbetslöshet, jämställdhet mellan könen, våld mot kvinnor, barns rättigheter, relationerna på arbetsmarknaden, folkhälsa, arbetarskydd och befolkningsfrågor.

2. Parterna anser att den ekonomiska utvecklingen måste åtföljas av sociala framsteg. De erkänner sin skyldighet att garantera grundläggande sociala rättigheter med särskilt avseende på arbetstagares föreningsfrihet, rätten till kollektiva förhandlingar, avskaffandet av tvångsarbete, undanröjandet av diskriminering när det gäller anställning och sysselsättning samt avskaffandet av barnarbete. Relevanta ILO-standarder skall utgöra referenspunkter vid utvecklingen av dessa rättigheter.

Artikel 87

Information

Parterna skall vidta lämpliga åtgärder för att främja och uppmuntra ett effektivt ömsesidigt utbyte av information. Spridningen av information om samarbetet mellan Sydafrika och gemenskapen skall prioriteras. Dessutom skall parterna eftersträva att tillhandahålla grundläggande information om Sydafrika och Europeiska unionen till allmänheten samt särskilt inriktad information om Europeiska unionens målsättningar för särskilda grupper av mottagare i Sydafrika, liksom särskilt inriktad information om Sydafrikas målsättningar till särskilda grupper av mottagare i Europeiska unionen.

Artikel 88

Press och audiovisuella media

Parterna skall uppmuntra samarbete rörande press och audiovisuella media i syfte att understödja fortsatt utveckling och främjande av oberoende och mångfald i media. Samarbete skall eftersträvas bland annat genom följande:

a) Främjande av utvecklingen av mänskliga resurser, särskilt genom utbildnings- och utbytesprogram för journalister och personer som är yrkesverksamma inom media.

b) Uppmuntrande av ökad tillgång till informationskällor för media.

c) Utbyte av teknisk know-how och information.

d) Produktion av audiovisuella program.

Artikel 89

Mänskliga resurser

1. Parterna skall samarbeta inom alla områden som omfattas av avtalet för att öka värdet av de mänskliga resurserna i Sydafrika. Samarbetet skall syfta till att förstärka den institutionella kapaciteten på de viktigaste områdena för statens insatser för utveckling av de mänskliga resurserna, med särskilt beaktande av de mest missgynnade delarna av befolkningen.

2. För att utveckla kunskapsnivån hos högre tjänstemän inom den offentliga och den privata sektorn skall parterna öka sitt samarbete avseende utbildning och yrkesutbildning samt samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och företag. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att uppmuntra upprättandet av permanenta förbindelser mellan specialiserade organ i Europeiska unionen och Sydafrika för att sammanföra och utbyta erfarenheter och tekniska resurser.

3. Parterna skall uppmuntra utbytet av information i syfte att främja samarbete när det gäller behöriga myndigheters erkännande av examina och examensbevis.

4. Parterna skall uppmuntra förbindelser och samarbete mellan högre utbildningsinstitutioner, såsom universitet.

Artikel 90

Bekämpning av narkotika och penningtvätt

Inom ramen för sin respektive behörighet förbinder sig parterna att samarbeta i bekämpningen av narkotika och penningtvätt genom att

a) främja Sydafrikas övergripande plan för narkotikabekämpning och höja effektiviteten i sydafrikanska program och regionala program i södra Afrika avsedda att motverka olagligt missbruk av narkotika och psykotropa ämnen, liksom tillverkning, leverans av och olaglig handel med dessa ämnen, på grundval av tillämpliga FN-konventioner om narkotikabekämpning,

b) förebygga att deras finansiella institut används för penningtvätt av kapital som härrör från brottslig verksamhet i allmänhet och från narkotikahandel i synnerhet, på grundval av standarder motsvarande dem som antagits av internationella organ, särskilt Finansiella aktionsgruppen (Financial Action Task Force, FATF), och

c) förhindra, på grundval av de normer som antagits av berörda internationella organ, särskilt Kemiska aktionsgruppen (Chemical Action Task Force, CATF), att prekursorer och andra väsentliga kemiska ämnen, som används för olaglig tillverkning av narkotika och psykotropa ämnen, avleds.

Artikel 91

Uppgiftsskydd

1. Parterna skall samarbeta för att öka skyddsnivån vid behandlingen av personuppgifter, med beaktande av internationella normer.

2. Samarbete rörande skydd av personuppgifter kan inbegripa tekniskt bistånd i form av utbyte av information och experter samt upprättandet av gemensamma program och projekt.

3. Samarbetsrådet skall regelbundet se över de framsteg som gjorts i detta hänseende.

Artikel 92

Hälsa

1. Parterna skall samarbeta för att förbättra befolkningarnas mentala och fysiska hälsa genom förebyggande hälsovård och åtgärder för att motverka sjukdomar.

2. På folkhälsoområdet skall parterna samarbeta genom att utbyta kunskap och erfarenheter om program som bland annat avser spridandet av information, förbättring av utbildningen av yrkesverksamma inom den offentliga hälsovården, övervakning av sjukdomar och utveckling av system för information i hälsofrågor, minskning av riskerna av livsstilsanknutna sjukdomar, förebygga och kontrollera hiv/aids och andra överförbara sjukdomar.

3. Samarbetet på området säkerhet och hälsa på arbetsplatsen kommer att omfatta utbyte av information om lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att förebygga olyckor, arbetsskador och hälsorisker med anknytning till arbetet.

4. Samarbetet på läkemedelsområdet kan omfatta stöd vid utvärderingen och registreringen av medicinska produkter.

AVDELNING VII

FINANSIELLA ASPEKTER PÅ SAMARBETET

Artikel 93

Mål

För att förverkliga målen för detta avtal skall Sydafrika åtnjuta ekonomiskt och tekniskt bistånd från gemenskapen i form av gåvobistånd och lån för att stödja landets socioekonomiska utvecklingsbehov.

Artikel 94

Gåvobistånd

Finansiellt bistånd i form av gåvobistånd skall täckas genom

a) en särskild finansieringsmöjlighet i gemenskapsbudgeten, avsedd att stödja det utvecklingssamarbete som avses i artiklarna 65 och 66,

b) andra finansiella resurser som görs tillgängliga från andra poster i gemenskapens budget för utvecklingsåtgärder och internationella samarbetsåtgärder som omfattas av dessa budgetposter. Förfarandet för ingivande och godkännande av ansökningar, genomförande samt övervakning/utvärdering kommer att följa de allmänna bestämmelserna för budgetposten i fråga.

Artikel 95

Lån

Vad gäller finansiellt bistånd i form av lån skulle Europeiska investeringsbanken kunna överväga att, på begäran av Europeiska unionens råd, förlänga sin finansiering av investeringsprojekt i Sydafrika genom långfristiga lån inom vissa gränser rörande maximibelopp och giltighetsperioder som skall fastställas med tillämpning av relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Artikel 96

Regionalt samarbete

Det finansiella bistånd från gemenskapen som avses i föregående artiklar kan användas för att finansiera projekt eller program av nationellt eller lokalt intresse i Sydafrika, liksom Sydafrikas deltagande i regionala samarbetsaktiviteter som landet genomför tillsammans med andra utvecklingsländer.

AVDELNING VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 97

Institutionella aspekter

1. Parterna är överens om att inrätta ett samarbetsråd som kommer att ha följande funktioner:

a) Säkerställa att avtalet och dialogen mellan parterna genomförs och fungerar väl.

b) Följa utvecklingen av handeln och samarbetet mellan parterna.

c) Söka lämpliga metoder för att förekomma problem som kan uppstå på områden som omfattas av avtalet.

d) Utbyta synpunkter och framställa förslag rörande varje fråga av ömsesidigt intresse som rör handel och samarbete, inbegripet framtida åtgärder och resurser som finns tillgängliga för att genomföra dessa.

2. Frågor rörande samarbetsrådets sammansättning samt frekvens, dagordning och plats för samarbetsrådets möten skall lösas genom samråd mellan parterna.

3. Samarbetsrådet skall ha befogenhet att fatta beslut i alla frågor som omfattas av detta avtal.

4. Parterna kommer också att uppmuntra och underlätta regelbundna kontakter mellan sina respektive parlament inom de olika samarbetsområden som omfattas av detta avtal.

5. Parterna skall också uppmuntra kontakter mellan andra liknande institutioner i Sydafrika och Europeiska unionen såsom Europeiska gemenskapernas ekonomiska och sociala kommitté och Sydafrikas National Economic Development and Labour Council (NEDLAC).

Artikel 98

Klausul om skatter

1. Den behandling som mest gynnad nation som beviljas enligt bestämmelserna i detta avtal eller en ordning som antas inom ramen för detta avtal skall inte tillämpas på skatteförmåner som Sydafrika och Europeiska unionens medlemsstater beviljar eller i framtiden kan komma att bevilja på grundval av avtal om undvikande av dubbelbeskattning, annan skatteordning eller inhemsk skattelagstiftning.

2. Ingen bestämmelse i detta avtal och ej heller bestämmelser som antas inom ramen för detta avtal får förhindra parterna från att anta eller genomdriva åtgärder som syftar till att förhindra skatteflykt eller skatteundandragande i enlighet med skatteregler i avtal om undvikande av dubbelbeskattning, andra skatteöverenskommelser eller inhemsk skattelagstiftning.

3. Ingen bestämmelse i detta avtal och ej heller ordningar som antas inom ramen för detta avtal får hindra Europeiska unionens medlemsstater eller Sydafrika från att vid tillämpningen av relevanta bestämmelser i deras skattelagstiftning skilja mellan skattebetalare vars omständigheter skiljer sig åt, särskilt vad gäller etableringsort eller var någonstans deras kapital är investerat.

Artikel 99

Varaktighet

Detta avtal skall gälla på obestämd tid. En part får säga upp detta avtal genom att skriftligen meddela den andra parten detta. Avtalet skall upphöra att gälla sex månader efter dagen för ett sådant meddelande.

Artikel 100

Icke-diskriminering

Inom de områden som omfattas av detta avtal, och utan att det skall påverka särskilda bestämmelser i detta, skall följande gälla:

a) De ordningar som Sydafrika tillämpar med avseende på gemenskapen får inte ge upphov till någon diskriminering mellan medlemsstaterna, deras medborgare eller deras företag.

b) De ordningar som gemenskapen tillämpar med avseende på Sydafrika får inte ge upphov till någon diskriminering mellan sydafrikanska medborgare eller företag.

Artikel 101

Territoriell tillämpning

Detta avtal skall, å ena sidan, vad gäller Europeiska gemenskapen, tillämpas på de territorier inom vilka Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är tillämpligt och på de villkor som föreskrivs i detta fördrag, och, å andra sidan, vad gäller Sydafrika, tillämpas på de territorier som anges i den sydafrikanska konstitutionen.

Artikel 102

Framtida utveckling

Parterna kan, genom ömsesidig överenskommelse och inom ramen för sina respektive befogenheter, utvidga detta avtal för att höja nivån på samarbetet och komplettera det genom framtida avtal om särskilda sektorer eller verksamheter.

Inom ramen för detta avtal får vardera parten framlägga förslag för att utvidga tillämpningsområdet för samarbetet med hänsyn tagen till de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av avtalet.

Artikel 103

Översyn

Parterna kommer att se över detta avtal inom fem år från dess ikraftträdande i syfte att ta ställning till eventuella följder av andra ordningar som kan påverka detta avtal. Ytterligare översyner kan överenskommas.

Artikel 104

Tvistlösning

1. Varje part kan till samarbetsrådet hänskjuta tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal.

2. Samarbetsrådet kan avgöra varje tvist genom beslut.

3. Parterna är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att verkställa sådana beslut som avses i punkt 2.

4. Om det inte är möjligt att avgöra tvisten i enlighet med punkt 2 kan varje part meddela den andra parten att han utsett en skiljedomare; den andra parten måste då utse en andra skiljedomare inom två månader från det att den förste skiljedomaren utsetts.

5. Samarbetsrådet skall utse en tredje skiljedomare inom sex månader från det att den andre skiljedomaren utsetts.

6. Skiljedomarna skall träffa sitt avgörande genom majoritetsbeslut inom tolv månader.

7. Varje part i tvisten måste vidta de åtgärder som krävs för att verkställa skiljedomarnas avgörande.

8. Samarbetsrådet skall fastställa reglerna för förfarandet vid skiljedom.

9. Vid tvister med anknytning till avdelning II eller III i detta avtal skall följande förfarande tillämpas:

a) Den andre skiljedomaren skall utses inom 30 dagar.

b) Samarbetsrådet skall utse en tredje skiljedomare inom 60 dagar från det att den andre skiljedomaren utsetts.

c) Skiljedomarna skall som huvudregel lägga fram sina slutsatser och avgöranden för parterna och samarbetsrådet inom sex månader från den dag skiljedomstolen inrättades. I brådskande fall, inbegripet fall rörande lättfördärvliga varor, skall skiljedomarna eftersträva att lägga fram sin rapport för parterna inom tre månader.

d) Den berörda parten skall inom 60 dagar meddela den andra parten och samarbetsrådet om sina avsikter vad gäller verkställigheten av samarbetsrådets eller skiljedomarnas slutsatser och avgöranden.

e) Om det inte är möjligt att omedelbart efterkomma samarbetsrådets eller skiljedomarnas slutsatser och avgöranden, skall den berörda parten ges skälig tid för detta. Den skäliga tiden skall inte överstiga 15 månader från den dag då slutsatserna och avgörandena lades fram för parterna. Denna tid kan dock, beroende på omständigheterna, förlängas eller förkortas genom parternas ömsesidiga samtycke.

10. Europeiska gemenskapen och Sydafrika skall, utan att det påverkar deras rätt att åberopa WTO:s tvistlösningsförfaranden, eftersträva att lösa tvister rörande särskilda förpliktelser enligt avsnitt II eller III i detta avtal med hjälp av det särskilda tvistlösningsförfarandet i detta avtal. Vid skiljedomsförfaranden som inletts enligt detta avtal skall frågor som rör parternas rättigheter och skyldigheter enligt WTO-avtalet inte behandlas, om inte parterna kommer överens om att hänföra en sådan fråga till skiljedomsförfarandet.

Artikel 105

Klausul om bilaterala avtal

Detta avtal skall inte påverka rättigheter som följer av befintliga avtal som omfattar en eller flera medlemsstater, å ena sidan, och Sydafrika å andra sidan, annat än i den utsträckning som det ger upphov till motsvarande eller mer omfattande rättigheter för de berörda parterna.

Artikel 106

Ändringsklausul

1. En part som önskar ändra detta avtal kan lägga fram sitt ändringsförslag med dess motivering för samarbetsrådet för prövning och beslut.

2. Om den andra parten anser att den föreslagna ändringen skulle menligt inverka på dess rättigheter enligt avtalet kan den parten lägga fram ett förslag på kompenserande justeringar av avtalet för samarbetsrådet för prövning och beslut.

Artikel 107

Bilagor

Protokoll och bilagor skall utgöra en integrerad del av detta avtal.

Artikel 108

Språk och antal original

Detta avtal har upprättats i dubbla exemplar på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken och på Sydafrikas andra officiella språk än engelska, det vill säga sepedi, sesotho, setswana, siSwati, tshivenda, xitsonga, afrikaans, isiNdebele, isiXhosa och isiZulu, vilka samtliga texter är lika giltiga.

Artikel 109

Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den månad under vilken de avtalsslutande parterna meddelat varandra att de nödvändiga förfarandena har slutförts.

Om parterna, innan avtalet har trätt i kraft, beslutar att preliminärt tillämpa det skall samtliga hänvisningar till ikraftträdandetidpunkt anses hänvisa till den tidpunkt när den preliminära tillämpningen börjar gälla.

Hecho en Pretoria, el once de octubre de mil novecientos noventa y nueve.

Udfærdiget i Pretoria, den ellevte oktober nitten hundrede og nioghalvfems.

Geschehen zu Pretoria am elften Oktober neunzehnhundertneunundneunzig.

Έγινε στην Πρετόρια, στις ένδεκα Οκτωβρίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα.

Done at Pretoria on the eleventh day of October in the year one thousand nine hundred and ninety-nine.

Fait à Pretoria, le onze octobre mil neuf cent quatre-vingt-dix-neuf.

Fatto a Pretoria, addì undici ottobre millenovecentonovantanove.

Gedaan te Pretoria, de elfde oktober negentienhonderd negennegentig.

Feito em Pretória, em onze de Outubro de mil novecentos e noventa e nove.

Tehty Pretoriassa yhdentenätoista päivänä lokakuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän.

Som skedde i Pretoria den elfte oktober nittonhundranittionio.

Por la Comunidad Europea/For Det Europæiske Fællesskab/Für die Europäische Gemeinschaft/Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα/For the European Community/Pour la Communauté européenne/Per la Comunità europea/Voor de Europese Gemeenschap/Pela Comunidade Europeia/Euroopan yhteisön puolesta/På Europeiska gemenskapens vägnar

>PIC FILE= "L_1999311SV.003201.TIF">

>PIC FILE= "L_1999311SV.003202.TIF">

Pour le Royaume de Belgique/Voor het Koninkrijk België/Für das Königreich Belgien

>PIC FILE= "L_1999311SV.003301.TIF">

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale./Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest./Diese Unterschrift verbindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

For Kongeriget Danmark

>PIC FILE= "L_1999311SV.003302.TIF">

Für die Bundesrepublik Deutschland

>PIC FILE= "L_1999311SV.003303.TIF">

Για την Ελληνική Δημοκρατία

>PIC FILE= "L_1999311SV.003304.TIF">

Por el Reino de España

>PIC FILE= "L_1999311SV.003305.TIF">

Pour la République française

>PIC FILE= "L_1999311SV.003401.TIF">

Thar ceann na hÉireann/For Ireland

>PIC FILE= "L_1999311SV.003402.TIF">

Per la Repubblica italiana

>PIC FILE= "L_1999311SV.003403.TIF">

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

>PIC FILE= "L_1999311SV.003404.TIF">

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

>PIC FILE= "L_1999311SV.003405.TIF">

Für die Republik Österreich

>PIC FILE= "L_1999311SV.003406.TIF">

Pela República Portuguesa

>PIC FILE= "L_1999311SV.003407.TIF">

Suomen tasavallan puolesta/För Republiken Finland

>PIC FILE= "L_1999311SV.003501.TIF">

För Konungariket Sverige

>PIC FILE= "L_1999311SV.003502.TIF">

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

>PIC FILE= "L_1999311SV.003503.TIF">

For the Republic of South Africa/wa Repapoliki ya Afrika Borwa

Ya Rephaboliki ya Afrika Borwa

Wa Rephaboliki ya Aforika Borwa

WeRiphabliki yaseNingizimu Afrika

wa Rephabuliki ya Afurika Tshipembe

Wa Riphabliki ra Afrika-Dzonga

Vir die Republiek van Suid-Afrika

WeRiphabhliki yeSewula Afrika

WeRiphablikhi yoMzantsi Afrika

WeRiphabhulikhi yaseNingizimu Afrika

>PIC FILE= "L_1999311SV.003504.TIF">

BILAGA I

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

FÖRTECKNING ÖVER AVTALADE UNDANTAG FRÅN FRYSNINGS- OCH AVVECKLINGSÅTAGANDET

Inledning

Gemenskapen och Sydafrika är överens om att varje ökning av de tillämpade mest-gynnad-nationstullarna och eventuella andra åtgärder som begränsar eller snedvrider handeln, vilka vidtagits efter den 1 juli 1996, kommer att avskaffas gentemot motparten senast vid avtalets ikraftträdande.

På begäran av Sydafrika och med beaktande av särdragen i Sydafrikas ekonomiska omvandling och det skede som nåtts i anpassningen av landets tullsystem i enlighet med skyldigheterna inom ramen för WTO, har gemenskapen gått med på att i undantagsfall pröva särskilda framställningar om undantag från avvecklingsåtagandet.

Till följd härav är parterna, när det gäller tillämpningen av artikel 7 i detta avtal, överens om att de tullnivåer som anges nedan skall tjäna som referenstullsatser för frysningen av tullarna för de produkter som anges i denna bilaga, i stället för de tullsatser som faktiskt tillämpades den 1 juli 1996.

>Plats för tabell>

BILAGA II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 1

Industrial Products

EU offer

Annex II - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 2

Industrial Products

EU offer

Annex II - List 2

>Plats för tabell>

BILAGA II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 3

Industrial Products

EU offer

Annex II - List 3

>Plats för tabell>

BILAGA II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 4

Industrial Products

EU offer

Annex II - List 4

>Plats för tabell>

BILAGA II

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 5

Industrial Products

EU offer

Annex II - List 5

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 1

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 2

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 2

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 3

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 3

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 4

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 4

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 5

Annex III - List 5 - notes((Table is construed on the assumption that tariff reductions will apply as per 1 July 2000. If the entering into effect of the trade chapter of the agreement were however to be delayed, this table shall be adjusted accordingly.))

>Plats för tabell>

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 5

>Plats för tabell>

BILAGA III

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

INDUSTRIPRODUKTER

Förteckning 6

Industrial Products

SA offer

Annex III - List 6

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 1

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 2

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 2

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 3

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 3

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 4

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 4

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 5

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 5

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 6

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 6

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 7

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 7

>Plats för tabell>

BILAGA IV

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 8

Agricultural Products

EU offer

Annex IV - List 8

>Plats för tabell>

BILAGA V

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

FISKERIPRODUKTER

Förteckning 1

Inledning

Tullkoncessionerna i förteckningarna 1-4 i denna bilaga skall träda i kraft först när det fiskeavtal till vilket det hänvisas i artikel 62 i det här avtalet har trätt i kraft. Koncessionerna kommer att genomföras enligt följande tidsplan:

- Tullarna på produkterna i förteckning 1 kommer att avskaffas omedelbart.

- Tullarna på produkterna i förteckning 2 kommer att avvecklas i lika stora årliga etapper efter det att fiskeavtalet har trätt i kraft med början i begynnelsen av det fjärde året.

- Tullarna på produkterna i förteckning 3 kommer att avvecklas i lika stora årliga etapper med början i begynnelsen av det fjärde året efter det att fiskeavtalet har trätt i kraft.

- Tullarna på produkterna i förteckning 4 kommer att avvecklas i lika stora årliga etapper med början i begynnelsen av det sjätte året efter det att fiskeavtalet har trätt i kraft.

Tullkoncessionerna beträffande import till Europeiska gemenskapen av de produkter med ursprung i Republiken Sydafrika som anges i förteckning 5 i denna bilaga skall övervägas mot bakgrund av innehållet och kontinuiteten i det fiskeavtal till vilket det hänvisas i artikel 62 i det här avtalet.

Fiskeavtalet bör träda i kraft, och lämpliga handelskoncessioner från gemenskapens sida beträffande handeln med fiskeriprodukter bör genomföras till fullo, inom en övergångsperiod på 10 år räknat från det här avtalets ikraftträdande.

Fish Products

EU offer

Annex V - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA V

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

FISKERIPRODUKTER

Förteckning 2

Fish Products

EU offer

Annex V - List 2

>Plats för tabell>

BILAGA V

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

FISKERIPRODUKTER

Förteckning 3

Fish Products

EU offer

Annex V - List 3

>Plats för tabell>

BILAGA V

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

FISKERIPRODUKTER

Förteckning 4

Fish Products

EU offer

Annex V - List 4

>Plats för tabell>

BILAGA V

EUROPEISKA GEMENSKAPEN

FISKERIPRODUKTER

Förteckning 5

Fish Products

EU offer

Annex V - List 5

>Plats för tabell>

BILAGA VI

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 1

Agricultural Products

SA offer

Annex VI - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA VI

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 2

Agricultural Products

SA offer

Annex VI - List 2

>Plats för tabell>

BILAGA VI

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 3

Agricultural Products

SA offer

Annex VI - List 3

>Plats för tabell>

BILAGA VI

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

JORDBRUKSPRODUKTER

Förteckning 4

Agricultural Products

SA offer

Annex VI - List 4

>Plats för tabell>

BILAGA VII

REPUBLIKEN SYDAFRIKA

FISKERIPRODUKTER

Fish Products

SA offer

Annex VII - List 1

>Plats för tabell>

BILAGA VIII

KONKURRENS

Gemenskapen skall bedöma förfaranden som strider mot artikel 35 i det här avtalet på grundval av de kriterier som vuxit fram ur den hittillsvarande tillämpningen av artiklarna 81 och 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, inbegripet sekundärlagstiftning.

Sydafrika skall bedöma förfaranden som strider mot artikel 35 i det här avtalet i enlighet med de kriterier som vuxit fram ur den hittillsvarande tillämpningen av bestämmelserna i Sydafrikas konkurrenslagstiftning.

BILAGA IX

STATLIGT STÖD

Utan att det påverkar parternas rättigheter och skyldigheter enligt deras respektive lagstiftning och internationella åtaganden eller de åtgärder parterna vidtar för att genomföra artikel 40 i detta avtal godtas följande:

a) Bestämmelserna i avdelning III, avsnitt E i det här avtalet bör varken rättsligt eller faktiskt hindra offentliga företag från att tillhandahålla de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som ålagts dem.

b) Statligt stöd som beviljas till exempel genom program eller ordningar för att främja offentliga mål, såsom bland annat regional utveckling, omstrukturering och utveckling av industrin, främjande av mikroföretag och små och medelstora företag, förbättring av situationen för tidigare missgynnade personer och positiv särbehandling, är i regel förenligt med en korrekt tillämpning av detta avtal.

c) Statligt stöd som beviljas för att understödja följande offentliga politiska mål är i regel också förenligt med en riktig tillämpning av detta avtal:

- Sysselsättning

- Skydd av miljön

- Räddning och omstrukturering av företag i svårigheter

- Forskning och utveckling

- Stöd till företag i eftersatta stadsområden

- Utbildning

d) Statligt stöd kommer inte att undantas från åtgärder enligt GATT 1994 om inte lämpliga åtgärder vidtas för genomförande av artikel 41 i det här avtalet.

BILAGA X

SKRIFTVÄXLING RÖRANDE AVTALET OM VIN OCH SPRITDRYCKER MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH REPUBLIKEN SYDAFRIKA

A. Skrivelse från gemenskapen

Herr...,

Jag hänvisar till det avtal om handel, utveckling och samarbete som undertecknades i dag och bekräftar vår överenskommelse innehållande principerna för åtaganden mellan EG och Sydafrika rörande portvin och sherry, vilken bifogas detta brev.

Åtagandena mellan EG och Sydafrika rörande portvin och sherry kommer att fastställas närmare i ett avtal om vin och spritdrycker som kommer att ingås så snart som möjligt, dock senast i september 1999.

Jag vore tacksam om Ni kunde bekräfta att Sydafrika samtycker till innehållet i detta brev och dess bilaga.

Med utmärkt högaktning,

För Europeiska gemenskapen

Bilaga

1. Sydafrika bekräftar på nytt att beteckningarna "portvin" och "sherry" inte används, och inte heller kommer att användas, vid export till Europeiska gemenskapen.

2. Sydafrika kommer inom fem år gradvis att avveckla användningen av beteckningarna "portvin" och "sherry" på samtliga exportmarknader, med undantag för länder som inte är medlemmar i SACU eller SADC, i vilka avvecklingen får ske under en åttaårsperiod.

3. Vid tillämpningen av avtalet om vin och spritdrycker skall Sydafrikas inhemska marknad anses omfatta SACU (Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland).

4. Sydafrikanska produkter får marknadsföras under beteckningarna "portvin" och "sherry" på Sydafrikas inhemska marknad under en övergångsperiod på tolv år. Efter denna period kommer de nya beteckningar för dessa produkter som skall användas på Sydafrikas inhemska marknad att överenskommas av Sydafrika och Europeiska gemenskapen.

5. Från och med avtalets ikraftträdande kommer Europeiska gemenskapen att medge en tullfri kvot för vin motsvarande den nuvarande handelsnivån, det vill säga 32 miljoner liter sydafrikanskt vin i export till Europeiska gemenskapen; en framtida ökning av denna kvot skall kunna ske.

6. Som en ytterligare åtgärd utöver de överenskomna huvudmålen för det utvecklingsprogram för Sydafrika som skall finansieras av Europeiska gemenskapen kommer Europeiska gemenskapen att tillhandahålla 15 miljoner euro i stöd till en omstrukturering av den sydafrikanska vin- och spritsektorn och för marknadsföring och distribution av sydafrikanska vin- och spritprodukter. Detta stöd kommer att inledas när avtalet om vin och spritdrycker träder i kraft.

7. Ett avtal mellan Sydafrika och Europeiska gemenskapen om vin och spritdrycker kommer att ingås så snart som möjligt, dock senast i september 1999, så att det avtalet kan träda i kraft i januari 2000 eller tidigare.

B. Skrivelse från Sydafrika

Herr ...,

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av i dag med följande lydelse: "Jag hänvisar till det avtal om handel, utveckling och samarbete som undertecknades i dag och bekräftar vår överenskommelse innehållande principerna för åtaganden mellan EG och Sydafrika rörande portvin och sherry, vilken bifogas detta brev.

Åtagandena mellan EG och Sydafrika rörande portvin och sherry kommer att fastställas närmare i ett avtal om vin och spritdrycker som kommer att ingås så snart som möjligt, dock senast i september 1999.

Jag vore tacksam om Ni kunde bekräfta att Sydafrika samtycker till innehållet i detta brev och dess bilaga."

Jag bekräftar att min regering samtycker till innehållet i Ert brev och dess bilaga.

Med utmärkt högaktning,

För Sydafrikas regering

PROTOKOLL nr 1

om definition av begreppet "Ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete

INNEHÅLL

>Plats för tabell>

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller behandling, inbegripet sammansättning eller särskilda åtgärder.

b) material: alla ingredienser, råmaterial, beståndsdelar eller delar etc. som används vid tillverkningen av en produkt.

c) produkt: den produkt som tillverkas, även om den är avsedd för senare användning i en annan tillverkningsprocess.

d) varor: både material och produkter.

e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med 1994 års avtal om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet (WTO-avtalet om tullvärdeberäkning).

f) pris fritt fabrik: det pris som betalas för produkten fritt fabrik till den tillverkare i gemenskapen eller Sydafrika i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen äger rum, förutsatt att värdet av allt använt material är inkluderat i priset och att avdrag gjorts för alla inhemska skatter som kommer att eller kan komma att återbetalas när den framställda produkten exporteras.

g) värdet av material: tullvärdet vid importtillfället för det icke-ursprungsmaterial som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i Sydafrika.

h) värdet av ursprungsmaterial: värdet av ursprungsmaterial enligt tillämpliga delar av definitionen i g.

i) mervärde: priset fritt fabrik med avdrag för tullvärdet av allt material som ingår och som har ursprung i de andra länder som anges i artikel 3 eller, om tullvärdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i Sydafrika.

j) kapitel och tulltaxenummer: de kapitel och nummer (med fyrställig sifferkod) som används i Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, i detta protokoll kallat "Harmoniserade systemet" eller "HS".

k) klassificering: klassificeringen av en produkt eller ett material enligt ett visst tulltaxenummer.

l) sändning: produkter som antingen sänds samtidigt från en exportör till en mottagare eller omfattas av ett enda transportdokument för hela transporten från exportören till mottagaren eller, i avsaknad av ett sådant dokument, av en enda faktura.

m) territorier: territorier, inbegripet territorialvatten.

n) AVS-stater: de stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet som är avtalsslutande parter i den fjärde AVS-EG-konventionen, undertecknad i Lomé den 15 december 1989, såsom den ändrats genom avtalet som undertecknades i Mauritius den 4 november 1995.

o) SACU: Södra Afrikas tullunion.

AVDELNING II

DEFINITION AV BEGREPPET "URSPRUNGSPRODUKTER"

Artikel 2

Allmänna villkor

1. Vid tillämpningen av avtalet skall följande produkter anses ha ursprung i gemenskapen:

a) Produkter som helt framställts i gemenskapen i den mening som avses i artikel 4 i detta protokoll.

b) Produkter som framställts i gemenskapen och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i gemenskapen i den mening som avses i artikel 5 i detta protokoll.

2. Vid tillämpningen av avtalet skall följande produkter anses ha ursprung i Sydafrika:

a) Produkter som helt framställts i Sydafrika i den mening som avses i artikel 4 i detta protokoll.

b) Produkter som framställts i Sydafrika och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i Sydafrika i den mening som avses i artikel 5 i detta protokoll.

Artikel 3

Ursprungskumulation

Bilateral kumulation

1. Material med ursprung i gemenskapen skall anses vara material med ursprung i Sydafrika när det ingår i en produkt som framställts där. Sådant material måste inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling, förutsatt att det genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än vad som anges i artikel 6 i detta protokoll.

2. Material med ursprung i Sydafrika skall anses vara material med ursprung i gemenskapen när det ingår i en produkt som framställts där. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling, förutsatt att det genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än vad som anges i artikel 6 i detta protokoll.

Kumulation med AVS-stater

3. Om inte annat följer av punkterna 5 och 6 skall material med ursprung i en AVS-stat anses vara material med ursprung i gemenskapen eller Sydafrika när det ingår i en produkt som framställts där. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.

4. All bearbetning eller behandling som utförs inom SACU skall anses ha utförts i Sydafrika när ytterligare bearbetning eller behandling sker där.

5. Produkter som har erhållit ursprungsstatus på grundval av punkt 3 skall fortsätta anses ha ursprung i gemenskapen eller Sydafrika endast om det mervärde de tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i någon av AVS-staterna. Om så inte är fallet skall de berörda produkterna anses ha ursprung i den AVS-stat som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts. När en produkt tilldelas ursprungsstatus skall ingen hänsyn tas till material med ursprung i AVS-staterna vilket har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i gemenskapen eller Sydafrika.

6. Kumulation enligt punkt 3 får bara tillämpas när det AVS-material som använts är produkter som fått ursprungsstatus genom tillämpning av den fjärde AVS-EG-konventionens ursprungsregler. Gemenskapen och Sydafrika skall genom Europeiska kommissionen ge varandra närmare upplysningar om innehållet i de avtal som har ingåtts med AVS-staterna och om de ursprungsregler som ingår i dessa avtal.

7. När villkoren i punkt 6 är uppfyllda och en överenskommelse har nåtts om en tidpunkt för när dessa bestämmelser skall träda i kraft, skall var och en av parterna fullgöra sina anmälnings- och informationsförpliktelser.

Artikel 4

Helt framställda produkter

1. Följande produkter skall anses som helt framställda i gemenskapen eller i Sydafrika:

a) Mineraliska produkter som har utvunnits ur deras jord eller havsbotten.

b) Vegetabiliska produkter som har skördats där.

c) Levande djur som har fötts och uppfötts där.

d) Produkter från levande djur som uppfötts där.

e) Produkter från jakt och fiske som har bedrivits där.

f) Produkter från havsfiske och andra produkter som har hämtats ur havet utanför gemenskapens eller Sydafrikas territorialvatten av deras fartyg.

g) Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg uteslutande av produkter som avses i f.

h) Begagnade varor som insamlats där och som endast kan användas för återvinning av råmaterial, inbegripet begagnade däck som endast kan användas för regummering eller som avfall.

i) Avfall och skrot från tillverkningsprocesser som ägt rum där.

j) Produkter som har utvunnits ur havsbottnen eller dess underliggande lager utanför deras territorialvatten, förutsatt att de har ensamrätt att exploatera denna havsbotten eller dess underliggande lager.

k) Varor som har tillverkats där uteslutande av sådana produkter som avses i a-j.

2. Med deras fartyg och deras fabriksfartyg i punkt 1 f och g avses endast fartyg och fabriksfartyg

a) som är registrerade eller anmälda för registrering i någon av gemenskapens medlemsstater eller i Sydafrika,

b) som för någon av medlemsstaternas eller Sydafrikas flagg,

c) som till minst 50 % ägs av medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater eller Sydafrika, eller av ett företag med huvudkontor i en medlemsstat eller i Sydafrika, i vilket direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av ledamöterna i styrelsen eller tillsynsorganet är medborgare i en medlemsstat eller i Sydafrika och i vilket dessutom, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag, minst hälften av kapitalet tillhör dessa stater eller dessa staters offentliga organ eller medborgare,

d) vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i någon medlemsstat eller i Sydafrika, och

e) vars besättning till minst 75 % är medborgare i någon medlemsstat eller i Sydafrika.

När tullmedgivanden träder i kraft för fiskeriprodukter skall punkterna 2 d-e ersättas med: "d) vars besättning, befälhavare och övriga befäl inräknade, till minst 50 % är medborgare i någon medlemsstat eller i Sydafrika."

Artikel 5

Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter

1. Vid tillämpningen av artikel 2 skall produkter som inte är helt framställda anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade om villkoren i förteckningen i bilaga II är uppfyllda.

I dessa villkor anges för alla produkter som omfattas av detta avtal vilken bearbetning eller behandling icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen skall genomgå, och villkoren gäller endast sådant material. Om en produkt, som genom att uppfylla villkoren i förteckningen har fått ursprungsstatus, används vid tillverkningen av en annan produkt, är alltså de villkor som gäller för den produkt i vilken den ingår inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid dess tillverkning.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 får icke-ursprungsmaterial som enligt villkoren i förteckningen inte får användas vid tillverkningen av en produkt ändå användas, om

a) deras sammanlagda värde inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik, förutom för produkter som omfattas av kapitel 3 och kapitel 24 tulltaxenummer 1604, 1605, 2207 och 2208 i Harmoniserade systemet, då det sammanlagda värdet för icke-ursprungsmaterial inte får överstiga 10 % av produktens pris fritt fabrik.

b) inget av de procenttal som anges i förteckningen över icke-ursprungsmaterials högsta värde överskrids genom tillämpning av denna punkt.

Denna punkt skall inte tillämpas på de produkter som omfattas av kapitlen 50-63 i Harmoniserade systemet.

3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas utom i de fall som anges i artikel 6.

Artikel 6

Otillräckliga bearbetnings- eller behandlingsåtgärder

1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 skall följande åtgärder anses utgöra otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge en produkt ursprungsstatus, oavsett om villkoren i artikel 5 är uppfyllda:

a) Åtgärder för att bevara produkten i gott skick under transport och lagring (ventilering, utspridning, torkning, kylning, lagring i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra vattenlösningar samt borttagande av skadade delar och liknande åtgärder).

b) Enklare åtgärder bestående i avlägsnande av damm, siktning eller sållning, sortering, klassificering, hoppassning (inbegripet sammansättning av artiklar till satser), tvättning, målning eller delning.

c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin.

ii) Enklare förpackning i flaskor, säckar, fodral, askar, uppsättning på kartor, skivor m.m. samt alla övriga enklare förpackningsåtgärder.

d) Anbringande av varumärken, etiketter eller annan liknande särskiljande märkning på produkter eller på deras förpackningar.

e) Enklare blandning av produkter, även av olika slag, där en eller flera beståndsdelar i blandningen inte uppfyller de villkor i detta protokoll som gör det möjligt att anse dem som produkter med ursprung i gemenskapen eller Sydafrika.

f) Enklare sammansättning av delar i avsikt att framställa en komplett produkt.

g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges i a-f.

h) Slakt av djur.

2. Alla åtgärder som vidtagits i antingen gemenskapen eller Sydafrika i fråga om en viss produkt skall beaktas tillsammans när man fastställer om den bearbetning eller behandling som produkten genomgått skall anses vara otillräcklig enligt punkt 1.

Artikel 7

Bedömningsenhet

1. Bedömningsenheten för tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll skall vara den särskilda produkt som anses som grundenhet vid klassificeringen enligt Harmoniserade systemets nomenklatur.

Av detta följer att

a) när en produkt som består av en grupp eller en sammansättning av artiklar klassificeras enligt ett enda tulltaxenummer i Harmoniserade systemet, skall helheten utgöra bedömningsenheten,

b) när en sändning består av flera identiska produkter som klassificeras enligt samma tulltaxenummer i Harmoniserade systemet, skall varje produkt beaktas för sig vid tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll.

2. Om förpackningen, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 5 i Harmoniserade systemet, klassificeras tillsammans med den produkt som den innehåller, skall den vid ursprungsbestämningen anses utgöra en helhet tillsammans med produkten.

Artikel 8

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för utrustningen, maskinen, apparaten eller fordonet eller inte faktureras separat.

Artikel 9

Satser

Satser enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 3 i Harmoniserade systemet skall anses som ursprungsprodukter när alla produkter som ingår i satsen är ursprungsprodukter. När en sats består av både ursprungsprodukter och icke-ursprungsprodukter skall dock hela satsen anses ha ursprungsstatus, om värdet av icke-ursprungsprodukterna inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik.

Artikel 10

Neutrala element

För att avgöra om en produkt är en ursprungsprodukt behöver ursprunget inte fastställas för följande element som kan ingå i tillverkningsprocessen:

a) Energi och bränsle.

b) Anläggningar och utrustning.

c) Maskiner och verktyg.

d) Varor som inte ingår och som inte är avsedda att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten.

AVDELNING III

TERRITORIELLA VILLKOR

Artikel 11

Territorialprincip

1. Villkoren i avdelning II för erhållande av ursprungsstatus måste vara uppfyllda i gemenskapen eller i Sydafrika utan avbrott, om inte annat följer av artikel 3.

2. Om ursprungsvaror som exporterats från gemenskapen eller Sydafrika till ett annat land återinförs skall de, om inte annat följer av artikel 3, inte anses ha ursprungsstatus, såvida det inte på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas

a) att de återinförda varorna är samma varor som de som exporterades, och

b) att varorna inte har blivit föremål för någon åtgärd som är mer omfattande än vad som krävs för att bevara dem i gott skick under tiden i det landet eller under exporten.

Artikel 12

Direkttransport

1. Den förmånsbehandling som avses i avtalet skall endast tillämpas på produkter som uppfyller villkoren i detta protokoll och som transporteras direkt mellan gemenskapen och Sydafrika eller genom territorier som tillhör de andra länderna som avses i artikel 3. Produkter som utgör en enda sändning får emellertid transporteras genom andra territorier, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom dessa territorier, förutsatt att produkterna hela tiden övervakas av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet och inte blir föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller åtgärder för att bevara dem i gott skick.

Ursprungsprodukter får transporteras i rörledning genom andra territorier än gemenskapens eller Sydafrikas.

2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för tullmyndigheterna i importlandet uppvisas

a) ett enda transportdokument som gäller transporten från exportlandet genom transitlandet, eller

b) ett intyg som utfärdats av transitlandets tullmyndigheter och som innehåller

i) en exakt beskrivning av produkterna,

ii) datum för produkternas lossning och omlastning samt, i förekommande fall, namnen på de fartyg eller uppgift om de andra transportmedel som använts, och

iii) uppgifter om under vilka förhållanden produkterna befunnit sig i transitlandet, eller

c) om dokumentet eller intyget saknas, andra styrkande handlingar.

Artikel 13

Utställningar

1. Ursprungsprodukter som har sänts till en utställning i ett annat land än de som avses i artikel 3 och som efter utställningen sålts för att importeras till gemenskapen eller Sydafrika skall vid importen omfattas av bestämmelserna i avtalet, om det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas att

a) en exportör har sänt produkterna från gemenskapen eller Sydafrika till utställningslandet och ställt ut produkterna där,

b) exportören har sålt eller på annat sätt överlåtit produkterna till en person i gemenskapen eller Sydafrika,

c) produkterna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts i samma skick som de hade sänts till utställningen i, och

d) produkterna, sedan de sänts till utställningen, inte har använts för något annat ändamål än visning på utställningen.

2. Ett ursprungsintyg skall utfärdas eller upprättas i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV och på vanligt sätt uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet. Utställningens namn och adress skall anges på intyget. Vid behov kan ytterligare styrkande handlingar krävas som visar under vilka förhållanden produkterna har ställts ut.

3. Bestämmelserna i punkt 1 skall tillämpas på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka produkterna kvarstår under tullkontroll, dock med undantag för sådana som i butiker eller affärslokaler i privat syfte anordnas för försäljning av utländska produkter.

AVDELNING IV

URSPRUNGSINTYG

Artikel 14

Allmänna villkor

1. Produkter med ursprung i gemenskapen som importeras till Sydafrika och produkter med ursprung i Sydafrika som importeras till gemenskapen skall omfattas av avtalet, förutsatt att det uppvisas

a) ett varucertifikat EUR.1 enligt förlagan i bilaga III, eller

b) i de fall som avses i artikel 19.1, en deklaration enligt lydelsen i bilaga IV som exportören lämnar på en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling där de berörda produkterna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras (nedan kallad fakturadeklaration).

2. Trots vad som sägs i punkt 1 skall ursprungsprodukter enligt detta protokoll i de fall som anges i artikel 24 omfattas av avtalet utan att någon av de handlingar som anges ovan behöver uppvisas.

Artikel 15

Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1

1. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av exportlandets tullmyndigheter på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, av dennes befullmäktigade ombud.

2. För detta ändamål skall exportören eller dennes befullmäktigade ombud fylla i både varucertifikat EUR.1 och en ansökningsblankett enligt förlagorna i bilaga III. Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har upprättats på och i enlighet med bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om blanketterna fylls i för hand skall detta göras med bläck och tryckbokstäver. Varubeskrivningen skall anges i det avsedda fältet utan att någon rad lämnas tom. Om hela fältet inte fylls skall en vågrät linje dras under sista textraden och det tomma utrymmet korsas över.

3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i det exportland där varucertifikatet EUR.1 utfärdas, uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

4. Varucertifikatet EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna i någon av gemenskapens medlemsstater eller Sydafrika om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen, Sydafrika eller något av de andra länder som avses i artikel 3 och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

5. De utfärdande tullmyndigheterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För kontrollen skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig. De utfärdande tullmyndigheterna skall också kontrollera att de blanketter som avses i punkt 2 är korrekt ifyllda. De skall särskilt kontrollera att fältet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.

6. Datum för utfärdandet av varucertifikat EUR.1 skall anges i fält 11 på certifikatet.

7. Varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheterna och ställas till exportörens förfogande så snart exporten faktiskt ägt rum eller säkerställts.

Artikel 16

Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand

1. Trots vad som sägs i artikel 15.7 får varucertifikat EUR.1 undantagsvis utfärdas efter export av de produkter det avser, om

a) det inte utfärdades vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter, eller

b) det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att ett varucertifikat EUR.1 utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall exportören i sin ansökan ange plats och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet EUR.1 avser samt ange skälen för ansökan.

3. Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand först efter att ha kontrollerat att uppgifterna i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande handlingar.

4. Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand skall förses med någon av följande påskrifter:

"NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT", "DÉLIVRÉ A POSTERIORI", "RILASCIATO A POSTERIORI", "AFGEGEVEN A POSTERIORI", "ISSUED RETROSPECTIVELY", "UDSTEDT EFTERFØLGENDE", "ΕΚΔΟΘΕΝ ΕΚ ΤΩΝ ΥΣΤΕΡΩΝ", "EXPEDIDO A POSTERIORI", "EMITIDO A POSTERIORI", "ANNETTU JÄLKIKÄTEEN", "UTFÄRDAT I EFTERHAND".

5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall göras i fältet "Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.1.

Artikel 17

Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1

1. Om ett varucertifikat EUR.1 stulits, förlorats eller förstörts får exportören hos den tullmyndighet som utfärdade certifikatet ansöka om ett duplikat, som tullmyndigheten skall utfärda på grundval av de exporthandlingar som den har tillgång till.

2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt skall förses med någon av följande påskrifter:

"DUPLIKAT", "DUPLICATA", "DUPLICATO", "DUPLICAAT", "DUPLICATE", "ΑΝΤΙΓΡΑΦΟ", "DUPLICADO", "SEGUNDA VIA", "KAKSOISKAPPALE".

3. Den påskrift som avses i punkt 2 skall göras i fältet "Anmärkningar" på duplikatet av varucertifikatet EUR.1.

4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedatum som det ursprungliga varucertifikatet EUR.1 och gälla från och med samma dag.

Artikel 18

Utfärdande av varucertifikat EUR.1 på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg

Om ursprungsprodukter står under kontroll av ett tullkontor i gemenskapen eller Sydafrika skall det vara möjligt att ersätta det ursprungliga ursprungsintyget med ett eller flera varucertifikat EUR.1, så att alla eller vissa av dessa produkter kan sändas någon annanstans i gemenskapen eller Sydafrika. Ersättningsvarucertifikat EUR.1 skall utfärdas av det tullkontor under vars kontroll produkterna står.

Artikel 19

Villkor för upprättande av en fakturadeklaration

1. En fakturadeklaration enligt artikel 14 b får upprättas

a) av en godkänd exportör enligt artikel 20, eller

b) av vilken exportör som helst för sändningar som består av ett eller flera kollin med ursprungsprodukter vars totala värde inte överstiger 6000 euro.

2. En fakturadeklaration får upprättas om de berörda produkterna kan anses som produkter med ursprung i gemenskapen, Sydafrika eller något av de andra länder som avses i artikel 3 och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

3. En exportör som upprättar en fakturadeklaration skall vara beredd att när som helst på begäran av exportlandets tullmyndigheter uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

4. En fakturadeklaration skall upprättas av exportören genom att deklarationen enligt bilaga IV maskinskrivs, stämplas eller trycks på fakturan, följesedeln eller någon annan kommersiell handling, med användning av en av de språkversioner som anges i den bilagan och enligt bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om deklarationen skrivs för hand, skall den skrivas med bläck och tryckbokstäver.

5. Fakturadeklarationer skall undertecknas för hand av exportören. En godkänd exportör enligt artikel 20 behöver dock inte underteckna sådana deklarationer, om han lämnar en skriftlig försäkran till tullmyndigheterna i exportlandet att han påtar sig fullt ansvar för varje fakturadeklaration där han identifieras, som om den hade undertecknats av honom för hand.

6. En fakturadeklaration får upprättas av exportören när de produkter som den avser exporteras, eller efter exporten om den uppvisas i importlandet senast två år efter importen av de produkter som den avser.

Artikel 20

Godkänd exportör

1. Tullmyndigheterna i exportlandet kan ge en exportör som ofta exporterar produkter som omfattas av avtalet, tillstånd att upprätta fakturadeklarationer oberoende av de berörda produkternas värde. En exportör som ansöker om ett sådant tillstånd måste på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna lämna de garantier som behövs för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.

2. Tullmyndigheterna får bevilja tillstånd som godkänd exportör på de villkor som de anser lämpliga.

3. Tullmyndigheterna skall tilldela den godkända exportören ett tillståndsnummer som skall anges i fakturadeklarationen.

4. Tullmyndigheterna skall övervaka hur den godkända exportören använder sitt tillstånd.

5. Tullmyndigheterna kan återkalla tillståndet när som helst. De skall göra det när den godkända exportören inte längre lämnar de garantier som avses i punkt 1, inte uppfyller de villkor som avses i punkt 2 eller på annat sätt använder tillståndet felaktigt.

Artikel 21

Ursprungsintygs giltighet

1. Ett ursprungsintyg skall gälla i fyra månader från och med dagen för utfärdandet i exportlandet och skall uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet inom den tiden.

2. Ursprungsintyg som uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet efter den sista dagen enligt punkt 1 får godkännas för förmånsbehandling om underlåtenhet att uppvisa dessa handlingar senast den föreskrivna dagen beror på exceptionella omständigheter.

3. Även i andra fall när ursprungsintyg uppvisas för sent får tullmyndigheterna i importlandet godta ursprungsintygen om produkterna har visats upp för dem före ovannämnda sista dag.

Artikel 22

Uppvisande av ursprungsintyg

Ursprungsintyg skall uppvisas för importlandets tullmyndigheter i enlighet med de förfaranden som gäller i det landet. Dessa myndigheter kan begära en översättning av ursprungsintyget och kan också kräva att importdeklarationen åtföljs av en förklaring av importören om att produkterna uppfyller de villkor som gäller för tillämpning av avtalet.

Artikel 23

Import i delleveranser

Om isärtagna eller icke hopsatta produkter enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 2 a i Harmoniserade systemet som klassificeras enligt avdelningarna XVI och XVII eller tulltaxenummer 7308 eller 9406 i detta system, importeras i delleveranser på begäran av importören och på de villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter, skall ett enda ursprungsintyg för dessa produkter uppvisas för tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen.

Artikel 24

Undantag från krav på ursprungsintyg

1. Produkter som sänds som småpaket mellan privatpersoner eller som ingår i resandes personliga bagage skall godtas som ursprungsprodukter utan att ett ursprungsintyg behöver uppvisas, om importen av sådana produkter inte är av kommersiell karaktär, om produkterna har förklarats uppfylla villkoren i detta protokoll och om det inte finns något tvivel om denna förklarings riktighet. I fråga om produkter som sänds med post kan denna förklaring göras på posttulldeklarationer C2 eller CP3 eller på ett papper som bifogas det dokumentet.

2. Import av tillfällig karaktär som uteslutande består av produkter för mottagarnas, de resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte anses vara import av kommersiell karaktär, om det på grund av produkternas art och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.

3. Dessa produkters sammanlagda värde får dessutom inte överstiga 500 euro för småpaket eller 1200 euro för produkter som ingår i resandes personliga bagage.

Artikel 25

Leverantörsdeklaration

1. När ett ursprungsintyg utfärdas i Sydafrika för ursprungsprodukter vid vilkas tillverkning varor från SACU har använts och vilka har genomgått bearbetning eller behandling utan att ha erhållit ursprungsstatus som medför förmånsbehandling, skall hänsyn tas till de leverantörsdeklarationer som lämnats för dessa varor i enlighet med denna artikel.

2. Den leverantörsdeklaration som avses i punkt 1 skall tjäna som bevis för den bearbetning eller behandling som de berörda varorna har genomgått i SACU vid fastställande av huruvida produkterna vid vilkas tillverkning dessa varor använts kan anses ha ursprung i Sydafrika och uppfylla övriga krav i detta protokoll.

3. Leverantören skall för varje sändning upprätta en särskild leverantörsdeklaration enligt bilaga V på ett pappersark som bifogas fakturan, följesedeln eller någon annan kommersiell handling där de berörda produkterna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras. Deklarationen skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i lagstiftningen i det land där den upprättas och skall undertecknas för hand av leverantören.

4. Sydafrika skall uppmana de behöriga myndigheterna i SACU att kontrollera leverantörsdeklarationer stickprovsvis eller när importlandets tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande huruvida de uppgifter som lämnats är tillförlitliga och korrekta.

5. Sydafrika skall tillsammans med de behöriga myndigheterna i SACU vidta de administrativa förfaranden som krävs för att se till att bestämmelserna i punkt 4 tillämpas fullt ut.

Artikel 26

Styrkande handlingar

De handlingar som avses i artiklarna 15.3 och 19.3 och som används för att styrka att de produkter som omfattas av ett varucertifikat EUR.1 eller en fakturadeklaration kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen, Sydafrika eller något av de andra länderna enligt artikel 3 och att de uppfyller övriga villkor i detta protokoll, kan t.ex. vara följande:

a) Direkta bevis för de åtgärder som exportören eller leverantören vidtagit för att framställa de berörda varorna, vilka framgår av exempelvis dennes räkenskaper eller interna bokföring.

b) Handlingar som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen, Sydafrika eller något av de andra länder som anges i artikel 3, om dessa handlingar används i enlighet med inhemsk lagstiftning.

c) Handlingar som styrker att materialet har bearbetats eller behandlats i gemenskapen eller Sydafrika och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen eller Sydafrika, om dessa handlingar används i enlighet med inhemsk lagstiftning.

d) Varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i gemenskapen eller Sydafrika i enlighet med detta protokoll eller i något av de andra länderna enligt artikel 3 i enlighet med den artikeln.

e) Leverantörsdeklarationer som styrker den bearbetning eller behandling som det använda materialet har genomgått i SACU, i enlighet med artikel 3.

Artikel 27

Bevarande av ursprungsintyg, leverantörsdeklarationer och styrkande handlingar

1. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 skall under minst tre år bevara de handlingar som avses i artikel 15.3.

2. En exportör som upprättar en fakturadeklaration skall under minst tre år bevara en kopia av denna och de handlingar som avses i artikel 19.3.

3. En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration skall under minst 3 år bevara kopior av deklarationen och av den faktura, följesedel eller andra kommersiella handlingar som deklarationen har bifogats, samt handlingar som styrker att de uppgifter som har lämnats på deklarationen är korrekta.

4. Den tullmyndighet i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 skall under minst tre år bevara den ansökningsblankett som avses i artikel 15.2.

5. Tullmyndigheterna i importlandet skall under minst tre år bevara de varucertifikat EUR.1 och de fakturadeklarationer som lämnats in hos dem.

Artikel 28

Avvikelser och formella fel

1. Om det konstateras att uppgifterna i ursprungsintyget endast obetydligt avviker från uppgifterna i de handlingar som uppvisats för tullkontoret för genomförande av formaliteterna vid import av produkterna skall detta inte i sig medföra att ursprungsintyget blir ogiltigt, förutsatt att det vederbörligen fastställs att uppgifterna i intyget verkligen avser de uppvisade produkterna.

2. Uppenbara formella fel, t.ex. skrivfel, i ett ursprungsintyg skall inte leda till att handlingen underkänns, om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i intyget är riktiga.

Artikel 29

Belopp i euro

1. Motvärdet i exportlandets nationella valuta till belopp i euro skall fastställas av exportlandet och genom Europeiska gemenskapernas kommission meddelas importländerna.

2. Om beloppen överstiger motsvarande belopp som fastställts av importlandet, skall importlandet godta dem om produkterna faktureras i exportlandets valuta. Om produkterna faktureras i en annan EG-medlemsstats valuta skall importlandet godkänna det belopp som har meddelats av det berörda landet.

3. De belopp som skall användas i en viss nationell valuta skall utgöra motvärdet i denna valuta till de i euro uttryckta beloppen den första arbetsdagen i oktober 1999.

4. De i euro uttryckta beloppen och deras motvärde i de nationella valutorna i gemenskapens medlemsstater och Sydafrika skall ses över av samarbetsrådet på begäran av gemenskapen eller Sydafrika. Vid denna översyn skall samarbetsrådet säkerställa att ingen sänkning sker av de belopp som skall användas i nationell valuta och skall dessutom beakta det önskvärda i att bevara effekten av berörda beloppsgränser i reella termer. För det ändamålet får den besluta om att ändra de i euro uttryckta beloppen.

AVDELNING V

BESTÄMMELSER OM ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 30

Ömsesidigt bistånd

1. Gemenskapens medlemsstaters och Sydafrikas tullmyndigheter skall genom Europeiska gemenskapernas kommission förse varandra med avtryck av de stämplar som används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR.1 samt med adresserna till de tullmyndigheter som ansvarar för kontrollen av dessa certifikat och fakturadeklarationer.

2. För att sörja för att detta protokoll tillämpas på ett riktigt sätt skall gemenskapen och Sydafrika genom de behöriga tullförvaltningarna bistå varandra vid kontrollen av att varucertifikaten EUR.1 och fakturadeklarationerna är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är riktiga.

Artikel 31

Kontroll av ursprungsintyg

1. Efterkontroll av ursprungsintyg skall göras stickprovsvis eller när importlandets tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande handlingarnas äkthet, de berörda produkternas ursprungsstatus eller uppfyllandet av övriga villkor i detta protokoll.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall importlandets tullmyndigheter återsända varucertifikat EUR.1 och fakturan, om den lämnats in, fakturadeklarationen eller en kopia av dessa handlingar till exportlandets tullmyndigheter och vid behov ange skälen för undersökningen. Till stöd för begäran om kontroll skall de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som tyder på att uppgifterna i ursprungsintyget inte är riktiga.

3. Kontrollen skall göras av exportlandets tullmyndigheter. För kontrollen skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig.

4. Om importlandets tullmyndigheter beslutar att tills vidare upphöra att bevilja förmånsbehandling för de berörda produkterna i avvaktan på resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören att produkterna frigörs, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som de finner nödvändiga.

5. De tullmyndigheter som begärt kontrollen skall så snart som möjligt underrättas om resultatet av denna. Detta resultat måste klart utvisa om handlingarna är äkta och om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen eller Sydafrika och uppfyller övriga villkor i detta protokoll.

6. Om rimliga tvivel föreligger och inget svar erhålls inom tio månader från den dag då kontrollen begärdes, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att handlingens äkthet eller produkternas verkliga ursprung skall kunna fastställas, skall de tullmyndigheter som begärt kontrollen vägra förmånsbehandling, utom under exceptionella omständigheter.

Artikel 32

Tvistlösning

1. Om det i samband med kontrollförfaranden enligt artikel 31 uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, eller om frågor uppstår angående tolkningen av detta protokoll, skall tvisterna hänskjutas till samarbetsrådet.

2. Alla tvister mellan importören och importlandets tullmyndigheter skall lösas enligt lagstiftningen i det landet.

Artikel 33

Påföljder

Den som i syfte att erhålla förmånsbehandling för produkter upprättar eller låter upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter skall bli föremål för påföljder.

Artikel 34

Frizoner

1. När handel sker med en produkt på grundval av ett ursprungsintyg och produkten i fråga under transporten befinner sig i en frizon på gemenskapens eller Sydafrikas territorium, skall gemenskapen och Sydafrika vidta nödvändiga åtgärder för att se till att produkten inte ersätts med andra varor och inte genomgår någon annan hantering än normala åtgärder för att förhindra att den försämras.

2. När produkter med ursprung i gemenskapen eller Sydafrika importeras till en frizon på grundval av ett ursprungsintyg och där genomgår hantering eller behandling, skall, trots bestämmelserna i punkt 1, de berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1, om den genomförda hanteringen eller behandlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll.

AVDELNING VI

CEUTA OCH MELILLA

Artikel 35

Tillämpning av protokollet

1. Begreppet gemenskapen som används i artikel 2 skall inte omfatta Ceuta och Melilla.

2. Produkter med ursprung i Sydafrika skall när de importeras till Ceuta eller Melilla i alla avseenden åtnjuta samma tullbehandling som den som tillämpas på produkter med ursprung i gemenskapens tullområde enligt protokoll 2 i Akten för anslutning av Konungariket Spanien och Portugisiska republiken till Europeiska gemenskaperna. Sydafrika skall på import av produkter som omfattas av avtalet och har ursprung i Ceuta och Melilla tillämpa samma tullbehandling som den som tillämpas på produkter som importeras från och har ursprung i gemenskapen.

3. Vid tillämpning av punkt 2 skall för produkter med ursprung i Ceuta och Melilla detta protokoll gälla i tillämpliga delar, om inte annat följer av de särskilda villkor som anges i artikel 36.

Artikel 36

Särskilda villkor

1. Under förutsättning att produkterna har transporterats direkt i enlighet med bestämmelserna i artikel 12, skall följande gälla:

1. Följande skall anses vara produkter med ursprung i Ceuta eller Melilla:

a) Produkter som är helt framställda i Ceuta eller Melilla.

b) Produkter som är framställda i Ceuta eller Melilla och vid vilkas tillverkning andra produkter än de som avses i a har använts, förutsatt att

i) dessa produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel 5 i detta protokoll, eller att

ii) dessa produkter har ursprung i Sydafrika eller gemenskapen enligt detta protokoll och har genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än den otillräckliga bearbetning eller behandling som avses i artikel 6.1.

2. Följande skall anses vara produkter med ursprung i Sydafrika:

a) Produkter som är helt framställda i Sydafrika.

b) Produkter som är framställda i Sydafrika och vid vilkas tillverkning andra produkter än de som avses i a har använts, förutsatt att

i) dessa produkter har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling enligt artikel 5 i detta protokoll, eller att

ii) dessa produkter har ursprung i Ceuta, Melilla eller gemenskapen enligt detta protokoll och har genomgått bearbetning eller behandling som är mer omfattande än den otillräckliga bearbetning eller behandling som avses i artikel 6.1.

2. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium.

3. Exportören eller dennes befullmäktigade ombud skall ange "Sydafrika" och "Ceuta och Melilla" i ruta 2 på varucertifikat EUR.1 eller på fakturadeklarationerna. Om produkterna har ursprung i Ceuta och Melilla skall detta dessutom anges i ruta 4 på varucertifikat EUR.1 eller på fakturadeklarationerna.

4. De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av detta protokoll i Ceuta och Melilla.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 37

Ändringar i protokollet

Samarbetsrådet får besluta att ändra bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 38

Genomförande av protokollet

Gemenskapen och Sydafrika skall var och en vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta protokoll.

Artikel 39

Varor i transit eller lager

Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som är förenliga med bestämmelserna i detta protokoll och som vid tidpunkten för avtalets ikraftträdande antingen befinner sig i transit eller tillfälligt ligger i tullager eller frizoner i gemenskapen eller Sydafrika, förutsatt att ett varucertifikat EUR.1 som har utfärdats i efterhand av exportlandets behöriga myndigheter tillsammans med handlingar som visar att varorna har transporterats direkt, har överlämnats till tullmyndigheterna i importlandet inom fyra månader räknat från den tidpunkten.

BILAGA I

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR TILL FÖRTECKNINGEN I BILAGA II

Anmärkning 1:

I förteckningen anges för alla produkter de villkor som gäller för att de skall anses tillräckligt bearbetade eller behandlade enligt artikel 5 i protokollet.

Anmärkning 2:

2.1 I förteckningens två första kolumner beskrivs den framställda produkten. Den första kolumnen innehåller numret eller kapitlet i Harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller Harmoniserade systemets varubeskrivning för detta nummer eller kapitel. För varje post i de första två kolumnerna anges en regel i kolumn 3 eller 4. Om ett nummer i den första kolumnen föregås av "ex" betyder detta att regeln i kolumn 3 eller 4 endast gäller för den del av numret som beskrivs i kolumn 2.

2.2 Om flera nummer är grupperade tillsammans i kolumn 1 eller ett kapitelnummer anges och varubeskrivningen i kolumn 2 därför är allmänt uttryckt, gäller motsvarande regel i kolumn 3 eller 4 alla produkter som i Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i kapitlet i fråga eller enligt något av de nummer som är grupperade i kolumn 1.

2.3 Om förteckningen innehåller olika regler för olika produkter som omfattas av samma nummer, innehåller varje strecksats en beskrivning av den del av numret för vilken motsvarande regel i kolumn 3 eller 4 gäller.

2.4 Om en regel anges i både kolumn 3 och kolumn 4 för en post i de två första kolumnerna, kan exportören välja mellan den regel som anges i kolumn 3 och den som anges i kolumn 4. Om ingen regel anges i kolumn 4, skall den regel som anges i kolumn 3 tillämpas.

Anmärkning 3:

3.1 Bestämmelserna i artikel 5 i protokollet, angående produkter som har fått ursprungsstatus och som används vid tillverkningen av andra produkter, skall tillämpas, oavsett om denna status har erhållits i den fabrik där dessa produkter tillverkas eller i en annan fabrik i gemenskapen eller Sydafrika

Exempel:

En motor enligt nummer 8407, för vilken det i regeln anges att värdet av det icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av smidda, halvfärdiga produkter av annat legerat stål enligt nummer ex 7224.

Om dessa smidda produkter har framställts i gemenskapen av ett göt som inte har ursprungsstatus, har det redan fått ursprungsstatus genom tillämpning av regeln för nummer ex 7224 i förteckningen. Produkterna kan då betraktas som ursprungsprodukter vid beräkningen av motorns värde, oavsett om de tillverkats i samma fabrik som motorn eller i en annan fabrik i gemenskapen. Värdet av icke-ursprungsgöten beaktas således inte när värdet av de icke-ursprungsmaterial som använts bestäms.

3.2 I regeln i förteckningen anges den minsta grad av bearbetning eller behandling som krävs, och därav följer att ytterligare bearbetning eller behandling också ger ursprungsstatus; omvänt kan en lägre grad av bearbetning eller behandling inte ge ursprungsstatus. Om det i en regel fastslås att icke-ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas är således användning av sådant material som befinner sig i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten, medan användning av sådant material som befinner sig i ett senare tillverkningsstadium inte är tillåten.

3.3 Om det i en regel anges att material med vilket nummer som helst får användas får, utan att det påverkar tillämpningen av anmärkning 3.2, material med samma nummer som produkten också användas, om inte annat följer av de särskilda begränsningar som också anges i regeln. Uttrycket "tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även andra material med nummer ..." innebär emellertid att endast material som klassificeras enligt samma nummer som en produkt med en annan varubeskrivning än den som anges för produkten i kolumn 2 får användas.

3.4 Om det i en regel i förteckningen anges att en produkt får tillverkas av mer än ett material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av dessa material får användas. Det krävs alltså inte att alla material används.

Exempel:

I regeln för vävnader enligt HS-numren 5208 - 5212 anges att naturfibrer får användas och att bl.a. kemiskt material också får användas. Denna regel innebär inte att både naturfibrer och kemiskt material måste användas. Det är möjligt att använda ett av dessa material eller båda.

3.5 Om det i en regel i förteckningen anges att en produkt skall tillverkas av ett särskilt material, hindrar detta villkor givetvis inte användning av andra material som på grund av sin beskaffenhet inte kan omfattas av den regeln (se även anmärkning 6.2 nedan beträffande textilier).

Exempel:

Regeln för livsmedelsberedningar enligt nummer 1904, genom vilken användning av spannmål eller produkter härledda från spannmål uttryckligen utesluts, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts av spannmål.

Detta gäller dock inte produkter som, trots att de inte kan tillverkas av de särskilda material som anges i förteckningen, kan tillverkas av material av samma slag som befinner sig i ett tidigare tillverkningsstadium.

Exempel:

I fråga om ett klädesplagg enligt ex kapitel 62 tillverkat av icke-vävt material är det, om endast garn som inte har ursprungsstatus får användas för framställning av detta slags plagg, inte möjligt att använda bondad duk (även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av garn). I sådana fall är det lämpligt att använda material som befinner sig i det behandlingsstadium som föregår garn, dvs. fibrer.

3.6 Om det i en regel i förteckningen anges två procentsatser för det högsta värdet för icke-ursprungsmaterial som får användas, får dessa procentsatser inte läggas ihop. Det högsta värdet för allt icke-ursprungsmaterial som används får följaktligen inte överstiga den högsta angivna procentsatsen. Vidare får inte de individuella procentsatser som gäller för särskilda produkter överskridas.

Anmärkning 4:

4.1 Med naturfibrer avses i förteckningen andra fibrer än konst- eller syntetfibrer. Det begränsas till fibrer som befinner sig i stadier som föregår spinningen, inbegripet avfall, och, om inte annat anges, fibrer som har kardats, kammats eller beretts på annat sätt men inte spunnits.

4.2 Begreppet naturfibrer innefattar tagel enligt nummer 0503, natursilke enligt numren 5002 och 5003 samt ull och fina eller grova djurhår enligt numren 5101 - 5105, bomullsfibrer enligt numren 5201 - 5203 och andra vegetabiliska textilfibrer enligt numren 5301 - 5305.

4.3 Med textilmassa, kemiska material och material för tillverkning av papper avses i förteckningen material som inte klassificeras enligt kapitlen 50-63 och som kan användas för att tillverka konst- eller pappersfibrer eller konst- eller pappersgarn.

4.4 Med konststapelfibrer avses i förteckningen fiberkabel, stapelfibrer eller avfall av konststapelfibrer enligt numren 5501 - 5507.

Anmärkning 5:

5.1 Om det i fråga om en viss produkt i förteckningen hänvisas till denna anmärkning, skall villkoren i kolumn 3 i förteckningen inte tillämpas på de olika bastextilmaterial som används vid tillverkningen av denna produkt, om dessa sammanlagt utgör högst 10 % av totalvikten på alla de bastextilmaterial som har använts (se även anmärkning 5.3 och 5.4 nedan).

5.2 Den tolerans som nämns i anmärkning 5.1 gäller emellertid endast blandprodukter som har framställts av två eller flera bastextilmaterial.

Följande är bastextilmaterial:

- Silke.

- Ull.

- Grova djurhår.

- Fina djurhår.

- Tagel.

- Bomull.

- Material för papperstillverkning och papper.

- Lin.

- Mjukhampa.

- Jute och andra bastfibrer.

- Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave.

- Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.

- Syntetfilament.

- Regenatfilament.

- Syntetstapelfibrer av polypropen.

- Syntetstapelfibrer av polyester.

- Syntetstapelfibrer av polyamid.

- Syntetstapelfibrer av polyakrylnitril.

- Syntetstapelfibrer av polyimid.

- Syntetstapelfibrer av polytetrafluoreten.

- Syntetstapelfibrer av polyfenylensulfid.

- Syntetstapelfibrer av polyvinylklorid.

- Övriga syntetstapelfibrer.

- Regenatstapelfibrer av viskos.

- Övriga regenatstapelfibrer.

- Garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet.

- Garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyester, även överspunnet.

- Produkter enligt nummer 5605 (metalliserat garn) som innehåller högst 5 mm breda remsor med en kärna av aluminiumfolie eller plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver som är infogad mellan två plastfilmer med hjälp av genomskinligt eller färgat klister.

- Övriga produkter enligt nummer 5605.

Exempel:

Ett garn enligt nummer 5205 som är framställt av bomullsfibrer enligt nummer 5203 och syntetstapelfibrer enligt nummer 5506 är ett blandgarn. Därför får syntetstapelfibrer som inte har ursprungsstatus och inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utifrån kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt.

Exempel:

En ullvävnad enligt nummer 5112 som är tillverkad av ullgarn enligt nummer 5107 och garn av syntetstapelfibrer enligt nummer 5509 är en blandväv. Därför får syntetiskt garn som inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utifrån kemiska material eller textilmassa) eller ullgarn som inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utgående från naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för spinning) eller en kombination av dessa två användas om deras sammanlagda vikt utgör högst 10 % av vävens vikt.

Exempel:

Tuftad duk av textilmaterial enligt nummer 5802 som är framställd av bomullsgarn enligt nummer 5205 och bomullsvävnad enligt nummer 5210 anses vara en blandad produkt endast om bomullsvävnaden i sig själv är en blandväv som är tillverkad av garn som klassificeras enligt två olika nummer eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.

Exempel:

Om den tuftade duken i fråga är tillverkad av bomullsgarn enligt nummer 5205 och syntetvävnad enligt nummer 5407 är det uppenbart att de använda garnerna är två olika bastextilmaterial, och den tuftade duken är därför en blandprodukt.

Exempel:

En tuftad matta tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och med baksida av jute är en blandprodukt eftersom tre grundtextilmaterial använts. Icke-ursprungsmaterial på ett senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av textilmaterialens vikt i mattan. Både jutebaksidan och regenatgarnet skulle kunna importeras på detta tillverkningsstadium, förutsatt att viktvillkoren är uppfyllda.

5.3 I fråga om produkter som innehåller "garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet" är denna tolerans 20 % för sådant garn.

5.4 För produkter som innehåller "högst 5 mm breda remsor med en kärna av aluminiumfolie eller plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver som är infogad mellan två plastfilmer med hjälp av genomskinligt eller färgat klister" är denna tolerans 30 % för sådana remsor.

Anmärkning 6:

6.1 I fråga om de textilprodukter i förteckningen som omfattas av en fotnot som hänvisar till denna anmärkning, får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för den berörda konfektionsprodukten användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat nummer än produkten och att deras värde inte överstiger 8 % av produktens pris fritt fabrik.

6.2 Utan att det påverkar anmärkning 6.3 får material som inte klassificeras enligt kapitlen 50-63 användas fritt vid tillverkning av textilprodukter, oavsett om de innehåller textilmaterial eller inte.

Exempel:

Om det i en regel i förteckningen anges att garn skall användas för en viss textilvara, t.ex. byxor, hindrar detta inte användning av föremål av metall, t.ex. knappar, eftersom knappar inte klassificeras enligt kapitlen 50-63. Av samma skäl hindras inte användning av blixtlås, även om blixtlås normalt innehåller textilmaterial.

6.3 Då en procentregel gäller skall det, vid beräkningen av värdet av ingående icke-ursprungsmaterial, tas hänsyn till värdet av det material som inte klassificeras enligt kapitlen 50-63.

Anmärkning 7:

7.1 Med särskild bearbetning enligt numren ex 2707, 2713 - 2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 avses följande:

a) Vakuumdestillation.

b) Omfattande fraktionerad omdestillation(1).

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisation.

h) Alkylering.

i) Isomerisering.

7.2 Med särskild bearbetning enligt numren 2710, 2711 och 2712 avses följande:

a) Vakuumdestillation.

b) Omfattande fraktionerad omdestillation(2).

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisation.

h) Alkylering.

i) Isomerisering.

k) Endast för tungoljor enligt nummer ex 2710: avsvavling med väte varvid de bearbetade produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85 % (ASTM D 1266-59 T).

l) Endast för produkter som omfattas av nummer 2710: avparaffinering på annat sätt än genom enkel filtrering.

m) Endast för tungoljor enligt nummer ex 2710: vätebehandling, annan än avsvavling, vid vilken väte vid ett tryck på över 20 bar och en temperatur på över 250 °C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nummer ex 2710 (t.ex. hydrofinishing eller avfärgning), framför allt för att förbättra färg eller stabilitet, skall emellertid inte betraktas som särskild bearbetning.

n) Endast för eldningsoljor enligt nummer ex 2710: atmosfärisk destillation om mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) erhålls vid 300 °C enligt ASTM D 86.

o) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor som omfattas av nummer ex 2710: bearbetning vid elektrisk högfrekvensurladdning.

7.3 I fråga om numren ex 2707, 2713 - 2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 skall enkel behandling såsom rengöring, dekantering, avsaltning, vattenseparering, filtrering, färgning, märkning, uppnående av viss svavelhalt genom blandning av produkter med olika svavelhalt eller någon kombination av dessa eller liknande behandlingar inte ge ursprungsstatus.

(1) Se kompletterande anmärkning 4 b till kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.

(2) Se kompletterande anmärkning 4 b till kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.

BILAGA II

LIST OF WORKING OR PROCESSING REQUIRED TO BE CARRIED OUT ON NON-ORIGINATING MATERIALS IN ORDER THAT THE PRODUCT MANUFACTURED CAN OBTAIN ORIGINATING STATUS

The products mentioned in the list may not all be covered by the Agreement. It is therefore necessary to consult the other parts of the Agreement

>Plats för tabell>

BILAGA III

VARUCERTIFIKAT EUR.1 OCH ANSÖKAN OM VARUCERTIFIKAT EUR.1

Tryckningsinstruktioner

1. Certifikatets format skall vara 210 × 297 mm, med en tillåten avvikelse på längden på minus 5 mm eller plus 8 mm. Det papper som används skall vara vitt, lämpligt att skriva på, fritt från mekanisk pappersmassa och väga minst 25 g/m2. Det skall vara försett med guillocherad botten i grön färg så att förfalskningar på mekanisk eller kemisk väg blir uppenbara för ögat.

2. Gemenskapens medlemsstaters och Sydafrikas behöriga myndigheter får förbehålla sig rätten att själva trycka certifikaten eller anförtro tryckningen åt godkända tryckerier. I det senare fallet skall varje blankett förses med uppgift om godkännandet. Varje blankett skall förses med uppgift om tryckeriets namn och adress eller med tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikaten skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på annat sätt förses med ett löpnummer.

>PIC FILE= "L_1999311SV.039301.TIF">

>PIC FILE= "L_1999311SV.039401.TIF">

>PIC FILE= "L_1999311SV.039501.TIF">

>PIC FILE= "L_1999311SV.039601.TIF">

BILAGA IV

FAKTURADEKLARATION

Fakturadeklarationen, vars text anges nedan, skall upprättas i enlighet med fotnoterna. Fotnoterna behöver emellertid inte återges.

Engelsk version

The exporter of the products covered by this document [customs authorisation No ...(1)] declares that, except where otherwise clearly indicated, these products are of ... preferential origin(2).

Spansk version

El exportador de los productos incluidos en el presente documento [autorización aduanera n° ...(3)] declara que, salvo indicación en sentido contrario, estos productos gozan de un origen preferencial ...(4).

Dansk version

Eksportøren af varer, der er omfattet af nærværende dokument, [toldmyndighedernes tilladelse nr. ...(5)], erklærer, at varerne, medmindre andet tydeligt er angivet, har præferenceoprindelse i ...(6).

Tysk version

Der Ausführer [Ermächtigter Ausführer; Bewilligungs-Nr. ...(7)] der Waren, auf die sich dieses Handelspapier bezieht, erklärt, daß diese Waren, soweit nicht anders angegeben, präferenzbegünstigte ... Ursprungswaren sind(8).

Grekisk version

Ο εξαγωγέας των προϊόντων που καλύπτονται από το παρόν έγγραφο [άδεια τελωνείου υπ' αριθ. ...(9)] δηλώνει ότι, εκτός εάν δηλώνεται σαφώς άλλως, τα προϊόντα αυτά είναι προτιμησιακής καταγωγής ...(10).

Fransk version

L'exportateur des produits couverts par le présent document [autorisation douanière n° ...(11)], déclare que, sauf indication claire du contraire, ces produits ont l'origine préférentielle ...(12).

Italiensk version

L'esportatore delle merci contemplate nel presente documento [autorizzazione doganale n. ...(13)] dichiara che, salvo indicazione contraria, le merci sono di origine preferenziale ...(14).

Nederländsk version

De exporteur van de goederen waarop dit document van toepassing is [douanevergunning nr. ...(15)] verklaart dat, behoudens uitdrukkelijke andersluidende vermelding, deze goederen van preferentiële ... oorsprong zijn(16).

Portugisisk version

O abaixo assinado, exportador dos produtos cobertos pelo presente documento [autorização aduaneira n.o ...(17)], declara que, salvo expressamente indicado em contrário, estes produtos são de origem preferencial ...(18).

Finsk version

Tässä asiakirjassa mainittujen tuotteiden viejä [tullin lupan:o ...(19)] ilmoittaa, että nämä tuotteet ovat, ellei toisin ole selvästi merkitty, etuuskohteluun oikeutettuja ... alkuperätuotteita(20).

Svensk version

Exportören av de varor som omfattas av detta dokument [tullmyndighetens tillstånd nr ...(21)] försäkrar att dessa varor, om inte annat tydligt markerats, har förmånsberättigande ... ursprung(22).

Sydafrikanska versioner

Bagwebi ba go romela ntle ditsweletswa tseo di akaretswago ke tokumente ye (Nomoro ya ditswantle ya tumelelo ...(23)) ba ipolela gore ntle le moo go laeditswego, ditsweletswa tse ke tsa go tswa ...(24) ka tlhago.

Moromelli wa sehlahiswa ya sireleditsweng ke tokomane ena (tumello ya thepa naheng No ...(25) e hlalosa hore, ka ntle ha eba ho hlalositswe ka tsela e nngwe ka nepo, dihlahiswa tsena ke tsa ... tshimoloho e kgethilweng(26).

Moromelantle wa dikuno tse di tlhagelelang mo lokwalong le (lokwalo lwa tumelelo ya kgethiso No ...(27)) o tlhomamisa gore, ntle le fa go tlhagisitsweng ka mokgwa mongwe, dikuno tse ke tsa ... dinaga tse di thokegang(28).

Umtfumeli ngaphandle walemikhicito lebalwe kulomculu (ngeligunya lalokutfunyelwa ngaphandle Nombolo ...(29)) lophakamisa kutsi, ngaphandle kwalapho lekuboniswe khona ngalokucacile, lemikhicito ... ngeyendzabuko lebonelelwako(30).

Muvhambadzi wa zwibveledzwa mashangoni a nnda, (zwibveledzwa) zwine zwa vha zwo ambiwaho kha ili linwalo (linwalo la u nea maanda la mithelo ya zwitundwannda kana zwirumelwannda la vhu ...(31)), li khou buletshedza uri, nga nnda ha musi zwo ambiwa nga inwe ndila-vho, zwibveledzwa hezwi ndi zwa ... vhubwo hune ha khou funeseswa kana u takaleleswa(32).

Muxavisela-vambe wa swikumiwa leswi nga eka tsalwa leri (Xibalo xa switundziwa xa Nomboro(33) u boxa leswaku, handle ka laha swi kombisiweke, swikumiwa leswi i swa ntiyiso swa xilaveko xa le henhla swinene(34).

Die uitvoerder van die produkte gedek deur hierdie dokument (doeanemagtiging No ...(35)) verklaar dat, uitgesonderd waar andersins duidelik aangedui, hierdie produkte van ... voorkeuroorsprong(36) is.

Umthumelli-phandle wemikhiqizo ebalwe kilencwadi (inomboro ...(37) egunyaza imikhiqizo ephumako) ubeka uthi, ngaphandle kobana kutjengiswe ngendlela ethileko butjhatjhalazi, lemikhiqizo ine ... mwelaphi enconyiswako(38).

Umthumeli weempahla ngaphandle kwelizwe wemveliso equkwa lolu xwebhu (iirhafu zempahla zesigunyaziso Nombolo ...(39) ubhengeza ukuthi, ngaphandle kwalapho kuboniswe ngokucacileyo, ezi mveliso ... zezemvelaphi eyamkelekileyo kunezinye(40).

Umthumeli wempahla ebhaliwe kulo mqulu iNombolo ... yokugunyaza yentela yempahla(41) uyamemezela ukuthi, ngaphandle kokuthi kukhonjisiwe ngokusobala, le mikhiqizo iqhamuka ... endaweni ekhethekileyo(42).

...(43)

(Ort och datum)

...(44)

(Exportörens underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen skall dessutom förtydligas)

(1) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(2) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(3) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(4) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(5) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(6) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(7) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(8) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(9) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(10) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(11) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(12) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(13) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(14) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(15) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(16) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(17) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(18) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(19) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(20) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(21) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(22) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(23) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(24) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(25) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(26) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(27) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(28) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(29) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(30) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(31) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(32) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(33) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(34) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(35) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(36) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(37) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(38) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(39) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(40) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(41) När fakturadeklarationen upprättas av en godkänd exportör enligt artikel 20 i protokollet skall den godkända exportörens tillståndsnummer anges på detta utrymme. När fakturadeklarationen inte upprättas av en godkänd exportör skall orden inom parentes utelämnas eller utrymmet lämnas blankt.

(42) Produkternas ursprung skall anges. När fakturadeklarationen helt eller delvis avser produkter med ursprung i Ceuta och Melilla enligt artikel 36 i protokollet, skall exportören tydligt ange dessa på den handling där deklarationen upprättas med hjälp av symbolen "CM".

(43) Dessa uppgifter kan utelämnas om de finns med på själva handlingen.

(44) Se artikel 19.5 i protokollet. I fall där exportören inte behöver underteckna innebär detta att hans namn inte heller behöver anges.

BILAGA V

Leverantörsdeklaration

Leverantörsdeklarationen, vars text anges nedan, skall upprättas i enlighet med fotnoterna. Fotnoterna behöver emellertid inte återges.

LEVERANTÖRSDEKLARATION

för varor som har genomgått bearbetning eller behandling i SACU utan att ha erhållit ursprungsstatus som medför förmånsbehandling

Undertecknad, leverantör av de varor som omfattas av den bifogade handlingen, försäkrar följande:

1.

>Plats för tabell>

...

(Ort och datum)

...

...

...

(Leverantörens adress och underskrift; namnet på den person som undertecknar deklarationen skall dessutom förtydligas)

2. Allt övrigt material som använts i SACU vid tillverkningen av dessa varor har ursprung i SACU.

Gemensam förklaring om bilaga II till protokollet om ursprungsregler

Båda parter samtycker till de bearbetnings- och behandlingskrav som anges i bilaga II, med förbehåll för ett begränsat antal ändringar som begärts av Sydafrika och som bägge parter åtar sig att ta upp till diskussion innan avtalet träder i kraft.

Gemensam förklaring om protokollet om ursprungsregler

För genomförandet av artikel 37 i detta protokoll är kommissionen beredd att pröva varje eventuell begäran från Sydafrika om undantag från ursprungsreglerna efter det att avtalet undertecknats.

Gemensam förklaring om Republiken San Marino

1) Produkter med ursprung i Republiken San Marino skall godtas av Sydafrika som om de hade ursprung i gemenskapen enligt detta avtal.

2) Protokoll nr 1 skall gälla i tillämpliga delar vid fastställande av ursprungsstatus för produkter enligt ovan.

Gemensam förklaring om Furstendömet Andorra

1) Produkter med ursprung i Furstendömet Andorra som omfattas av kapitlen 25-97 i Harmoniserade systemet skall godtas av Sydafrika som om de hade ursprung i gemenskapen enligt detta avtal.

2) Protokoll nr 1 skall gälla i tillämpliga delar vid fastställande av ursprungsstatus för produkter enligt ovan.

Kommissionens förklaring om kumulation med Sydafrika enligt Lomékonventionen

På grundval av bestämmelserna om kumulation i protokollet om definition av begreppet "ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, kommer Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 34 i protokoll 1 till den fjärde AVS-EG-konventionen föreslå Europeiska unionens medlemsstater och AVS-staterna lämpliga bestämmelser i fråga om kumulation med sydafrikanska material och varor.

PROTOKOLL nr 2

om ömsesidigt administrativt bistånd mellan myndigheter i tullfrågor

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll avses med:

a) tullagstiftning: alla lagar och andra författningar som tillämpas i de avtalsslutande parternas territorier och som reglerar import, export och transitering av varor och varje annan tullbehandling eller tullförfarande, däribland åtgärder i form av förbud, restriktioner och kontroll.

b) begärande myndighet: en behörig administrativ myndighet som av en avtalsslutande part har utsetts för detta ändamål och som gör en framställan om bistånd på grundval av detta protokoll.

c) anmodad myndighet: en behörig administrativ myndighet som av en avtalsslutande part har utsetts för detta ändamål och som mottar en framställan om bistånd på grundval av detta protokoll.

d) personuppgifter: alla uppgifter om en identifierad eller identifierbar fysisk person.

e) verksamhet som strider mot tullagstiftningen: alla överträdelser eller försök till överträdelse av tullagstiftningen.

Artikel 2

Räckvidd

1. De avtalsslutande parterna skall, inom ramen för sina befogenheter, bistå varandra på det sätt och i enlighet med de villkor som fastställs i detta protokoll för att säkerställa att tulllagstiftningen tillämpas korrekt, särskilt genom att förebygga, utreda och beivra verksamhet som strider mot den lagstiftningen.

2. Bistånd i tullfrågor i enlighet med detta protokoll skall tillämpas på samtliga av de avtalsslutande parternas administrativa myndigheter som är behöriga att tillämpa detta protokoll. Det skall inte påverka de regler som gäller ömsesidigt bistånd i straffrättsliga frågor. Det skall inte heller tillämpas på information som erhållits med stöd av befogenheter som utövats på framställan från en rättslig myndighet, utom när överlämnandet av sådan information har godkänts av samma rättsliga myndighet.

3. Detta protokoll skall inte omfatta bistånd avseende uppbörd av tullar, skatter eller böter.

Artikel 3

Bistånd efter framställan

1. På framställan av den begärande myndigheten skall den anmodade myndigheten tillhandahålla all relevant information som kan göra det möjligt för denna myndighet att säkerställa att tullagstiftningen tillämpas på ett korrekt sätt, inbegripet information om konstaterade eller planerade aktiviteter som är eller kan vara en verksamhet som innebär brott mot tullagstiftningen.

2. På framställan av den begärande myndigheten skall den anmodade myndigheten informera denna om huruvida

a) de varor som har exporterats från den ena avtalsslutande partens territorium har importerats i vederbörlig ordning till den andra partens territorium och, om så är lämpligt, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna,

b) de varor som har importerats till den ena avtalsslutande partens territorium har exporterats i vederbörlig ordning från den andra partens territorium och, om så är fallet, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna.

3. På framställan av den begärande myndigheten skall den anmodade myndigheten inom ramen för sina lagar och andra författningar vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en särskild övervakning sker av

a) fysiska eller juridiska personer som det finns rimliga skäl anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

b) platser där lager av varor har lagts upp eller kan läggas upp på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att dessa varor är avsedda för verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

c) varor som transporteras eller kan transporteras på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda att användas för verksamhet som strider mot tulllagstiftningen,

d) transportmedel som används eller kan användas på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda för verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Artikel 4

Bistånd på eget initiativ

De avtalsslutande parterna skall bistå varandra, på eget initiativ och i enlighet med sina lagar och andra författningar, om de anser det nödvändigt för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, särskilt genom att tillhandahålla sådan information som de får om

- aktiviteter som är eller som förefaller att strida mot tullagstiftningen och som kan vara av intresse för den andra avtalsslutande parten,

- nya medel eller metoder som används för att utföra en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

- varor som enligt vad som är känt är föremål för en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

- fysiska eller juridiska personer som det finns rimliga skäl att anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

- transportmedel som det finns rimliga skäl att anta har använts, används eller kan användas i verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Artikel 5

Överlämnande, delgivning

På framställan av den begärande myndigheten skall den anmodade myndigheten, i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller för den, vidta alla nödvändiga åtgärder för att

- överlämna alla handlingar, eller

- delge alla beslut,

som härrör från den begärande myndigheten och som omfattas av detta protokolls räckvidd till en mottagare som är bosatt eller etablerad inom den anmodade myndighetens territorium.

En framställan om överlämnande av handlingar och om delgivning av beslut skall ske skriftligen på ett av den anmodade myndighetens officiella språk eller på ett språk som kan godtas av denna myndighet.

Artikel 6

Biståndsframställans form och innehåll

1. Framställningar om bistånd enligt detta protokoll skall göras skriftligen. De skall åtföljas av de handlingar som behövs för att kunna tillmötesgå framställan. I brådskande fall kan muntliga framställningar göras, men de måste omedelbart bekräftas skriftligen.

2. Framställningar enligt punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

a) Begärande myndighet.

b) Den åtgärd som begärs.

c) Föremålet för och skälet till framställan.

d) De lagar och andra författningar samt andra rättsliga bestämmelser som berörs.

e) Så noggranna och fullständiga uppgifter som möjligt om de fysiska eller juridiska personer som är föremål för utredningarna.

f) En sammanfattning av relevanta fakta och av de undersökningar som redan har utförts.

3. Framställningar skall vara avfattade på ett av den anmodade myndighetens officiella språk eller på ett språk som kan godtas av denna. Detta krav skall inte gälla sådana handlingar som åtföljer framställan i enlighet med punkt 1.

4. Om en framställan inte uppfyller ovanstående formella krav får rättelse eller komplettering av den begäras. Under tiden får säkerhetsåtgärder vidtas.

Artikel 7

Handläggning av framställningar

1. För att tillmötesgå en framställan om bistånd skall den anmodade myndigheten inom ramen för sin behörighet och sina tillgängliga resurser förfara som om den handlade för egen räkning eller på framställan av samma avtalsslutande stats andra myndigheter och lämna den information som den redan har eller utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar. Denna bestämmelse skall även gälla varje annan myndighet till vilken den anmodade myndigheten har lämnat en framställan enligt detta protokoll när denna myndighet inte kan handla på egen hand.

2. Framställningar om bistånd skall handläggas i enlighet med den anmodade avtalsslutande partens lagar och andra författningar.

3. En avtalsslutande parts vederbörligen bemyndigade tjänstemän får med den andra avtalsslutande partens samtycke och på de villkor som denne ställer, vara närvarande hos den anmodade myndigheten eller hos varje annan myndighet som berörs i enlighet med punkt 1 samt från dessa erhålla uppgifter om aktiviteter som är eller som skulle kunna vara verksamhet som strider mot tullagstiftningen, vilka den begärande myndigheten behöver för tillämpningen av detta protokoll.

4. En avtalsslutande parts vederbörligen bemyndigade tjänstemän får, med den andra avtalsslutande partens samtycke och på de villkor som denne ställer, vara närvarande vid undersökningar som genomförs inom den senare partens territorium.

Artikel 8

Former för informationsutbyte

1. Den anmodade myndigheten skall skriftligen till den begärande myndigheten översända resultatet av gjorda undersökningar tillsammans med relevanta handlingar, bestyrkta kopior eller andra föremål.

2. Sådana uppgifter kan lämnas i datoriserad form.

3. Originalhandlingar skall överlämnas endast på framställan härom, när bestyrkta kopior är otillräckliga. Dessa akter och handlingar skall återlämnas så snart som möjligt.

Artikel 9

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

1. Bistånd får vägras eller underkastas vissa villkor eller krav i de fall då en part anser att bistånd enligt detta protokoll skulle

a) kunna riskera att kränka Sydafrikas eller en medlemsstats suveränitet vilken har anmodats att lämna bistånd enligt detta protokoll, eller

b) kunna riskera att skada allmän ordning, säkerhet eller andra väsentliga intressen, särskilt i de fall som avses i artikel 10.2, eller

c) medföra kränkning av industri-, handels- eller yrkeshemligheter.

2. Biståndet får uppskjutas av den anmodade myndigheten om det skulle påverka en pågående utredning, pågående åtal eller pågående förfarande. I så fall skall den anmodade myndigheten samråda med den begärande myndigheten för att fastställa om bistånd kan lämnas i den form och på de villkor som den anmodade myndigheten eventuellt ställer.

3. Om den begärande myndigheten söker sådant bistånd som den själv inte skulle kunna lämna om den hade fått en sådan framställan, skall den ange detta i sin framställan. Det ankommer då på den anmodade myndigheten att avgöra hur den skall förhålla sig till en sådan framställan.

4. I de fall som avses i punkterna 1 och 2 skall den begärande myndigheten snarast underrättas om den anmodade myndighetens beslut och skälen för detta.

Artikel 10

Utväxling av information och konfidentialitet

1. Alla uppgifter som, oavsett i vilken form det sker, överlämnas i enlighet med detta protokoll skall vara av konfidentiell eller restriktiv natur enligt tillämpliga bestämmelser hos respektive avtalsslutande part. De skall omfattas av bestämmelserna om sekretess och åtnjuta det skydd som gäller för likartade uppgifter enligt tillämplig lagstiftning hos den avtalsslutande part som mottar uppgifterna och enligt motsvarande bestämmelser som gäller för gemenskapsmyndigheter.

2. Personuppgifter får endast utväxlas om den avtalsslutande part som mottar uppgifterna åtar sig att skydda uppgifterna på ett sätt som åtminstone är likvärdigt med det sätt som i det aktuella fallet gäller hos den avtalsslutande part som lämnar uppgifterna. Därför skall de avtalsslutande parterna överlämna uppgifter till varandra om de bestämmelser som är tillämpliga hos dem, inbegripet, i förekommande fall, de gällande rättsreglerna i gemenskapens medlemsstater.

3. Att i rättsliga eller administrativa förfaranden som inletts i fråga om verksamhet som strider mot tullagstiftningen använda uppgifter som erhållits i enlighet med detta protokoll skall anses svara mot syftet med detta protokoll. De avtalsslutande parterna får därför i sitt bevismaterial, sina rapporter och vittnesmål samt i mål inför domstol som bevis använda de uppgifter de har erhållit och de handlingar de har tagit del av i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll. Den behöriga myndighet som har lämnat de uppgifter eller givit tillgång till handlingarna skall underrättas om sådan användning.

4. De uppgifter som erhållits får endast användas för de syften som fastställs i detta protokoll. Om en av de avtalsslutande parterna önskar använda sådana uppgifter för andra syften, skall den parten inhämta ett skriftligt förhandsmedgivande från den myndighet som tillhandahållit uppgifterna. Sådan användning skall då omfattas av de begränsningar som denna myndighet har fastställt.

Artikel 11

Experter och vittnen

En tjänsteman vid en anmodad myndighet får bemyndigas att inom ramen för detta bemyndigande inställa sig som expert eller vittne vid rättsliga eller administrativa förfaranden rörande frågor som omfattas av detta protokoll och framlägga de föremål, handlingar eller bestyrkta kopior därav som kan behövas i förfarandena. I en framställan om inställelse måste noggrant anges inför vilken rättslig eller administrativ myndighet som denne tjänsteman skall inställa sig samt om vilka frågor och i vilken egenskap tjänstemannen kommer att höras.

Artikel 12

Kostnader för bistånd

De avtalsslutande parterna skall avstå från alla krav på ersättning av varandra för kostnader till följd av detta protokoll, förutom när det i förekommande fall gäller kostnader för experter och vittnen samt för tolkar och översättare som inte är offentliganställda.

Artikel 13

Genomförande

1. Sydafrikas tullmyndigheter, å ena sidan, och behöriga avdelningar vid Europeiska gemenskapernas kommission, å andra sidan, samt i förekommande fall medlemsstaternas tullmyndigheter skall vara ansvariga för genomförandet av detta protokoll. De skall besluta om alla praktiska åtgärder och arrangemang som är nödvändiga för tillämpningen och därvid beakta gällande bestämmelser, särskilt inom området för dataskydd. De får föreslå behöriga organ att vidta sådana ändringar i detta protokoll som de anser nödvändiga.

2. De avtalsslutande parterna skall rådgöra med varandra och informera varandra om de närmare tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 14

Andra avtal

1. Med beaktande av Europeiska gemenskapen och dess medlemsstaters respektive befogenheter skall bestämmelserna i detta protokoll

- inte inverka på de avtalsslutande parternas skyldigheter enligt internationella avtal eller konventioner,

- anses utgöra ett komplement till de avtal om ömsesidigt bistånd som har ingåtts eller kan komma att ingås mellan enskilda medlemsstater och Sydafrika, och

- inte inverka på gemenskapsbestämmelserna om överlämnande mellan de behöriga avdelningarna inom Europeiska gemenskapernas kommission och medlemsstaternas tullmyndigheter av uppgifter som erhållits inom de områden som omfattas av detta protokoll och som kan vara av intresse för gemenskapen.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall bestämmelserna i detta protokoll ha företräde framför bestämmelser i sådana bilaterala avtal om ömsesidigt bistånd som har ingåtts eller kan komma att ingås mellan enskilda medlemsstater och Sydafrika i de fall då bestämmelserna i de senare är oförenliga med bestämmelserna i detta protokoll.

3. När det gäller frågor om tillämpligheten av detta protokoll skall de avtalsslutande parterna samråda för att lösa dessa frågor inom ramen för det samarbetsråd som inrättas enligt artikel 97 i detta avtal.

SLUTAKT

De befullmäktigade företrädarna för

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

HELLENSKA REPUBLIKEN,

KONUNGARIKET SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKEN,

IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

PORTUGISISKA REPUBLIKEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

Fördragsslutande parter till Fördraget om upprättandet av EUROPEISKA GEMENSKAPEN

nedan kallade medlemsstaterna

och EUROPEISKA GEMENSKAPEN, nedan kallad gemenskapen,

å ena sidan, och

den befullmäktigade företrädaren för

REPUBLIKEN SYDAFRIKAS REGERING, nedan kallad Sydafrika,

å andra sidan,

som i dag den elfte oktober nittonhundranittionio sammanträtt i Pretoria för att underteckna avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, har antagit följande texter:

Avtalet inbegripet dess bilagor och följande protokoll:

Protokoll 1 om definition av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete

Protokoll 2 om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

De befullmäktigade företrädarna för gemenskapen och dess medlemsstater och den befullmäktigade företrädaren för Sydafrika har antagit texterna till de gemensamma förklaringar som anges nedan och som har bifogats denna slutakt.

Gemensam förklaring om underlåtenhet att uppfylla avtalet

Gemensam förklaring om exportrestitutioner

Gemensam förklaring om påskyndad avveckling av Sydafrikas tullar

Gemensam förklaring om jordbrukskvoter

Gemensam förklaring om statligt stöd

Gemensam förklaring om fiske

Gemensam förklaring om bilaterala avtal

Gemensam förklaring om illegal invandring

Den befullmäktigade företrädaren för Sydafrika har noterat de nedan angivna förklaringar som fogats till denna slutakt.

Gemenskapens förklaring om avtalets väsentliga beståndsdel

Gemenskapens förklaring om finansiella aspekter på samarbetet

Förklaring av Europeiska investeringsbanken (EIB) avseende finansiella aspekter på samarbetet

De befullmäktigade företrädarna för gemenskapen och dess medlemsstater har noterat de nedan angivna förklaringar som har fogats till denna slutakt.

Sydafrikas förklaring om avtalets väsentliga beståndsdel

Sydafrikas förklaring om sanitära och fytosanitära åtgärder

Sydafrikas förklaring om finansiella aspekter på samarbetet

De befullmäktigade företrädarna för medlemsstaterna och den befullmäktigade företrädaren för Sydafrika har antagit det godkända protokollet från förhandlingarna, vilket är fogat till denna slutakt.

Hecho en Pretoria, el once de octubre de mil novecientos noventa y nueve.

Udfærdiget i Pretoria den elevte oktober nitten hundrede og nioghalvfems.

Geschehen zu Pretoria am elften Oktober neunzehnhundertneunundneunzig.

Έγινε στην Πρετόρια, στις ένδεκα Οκτωβρίου χίλια εννιακόσια ενενήντα εννέα.

Done at Pretoria on the eleventh day of October in the year one thousand nine hundred and ninety-nine.

Fait à Pretoria, le onze octobre mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf.

Fatto a Pretoria, addì undici ottobre millenovecentonovantanove.

Gedaan te Pretoria, de elfde oktober negentienhonderd negenennegentig.

Feito em Pretória, em onze de Outubro de mil novecentos e noventa e nove.

Tehty Pretoria yhdentenätoista päivänä lokakuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän.

Som skedde i Pretoria den elfte oktober nittonhundranittionio.

Por la Comunidad Europea/For Det Europæiske Fællesskab/Für die Europäische Gemeinschaft/Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα/For the European Community/Pour la Communauté européenne/Per la Comunità europea/Voor de Europese Gemeenschap/Pela Comunidade Europeia/Euroopan yhteisön puolesta/På Europeiska gemenskapens vägnar

>PIC FILE= "L_1999311SV.040701.TIF">

>PIC FILE= "L_1999311SV.040702.TIF">

Pour le Royaume de Belgique/Voor het Koninkrijk België/Für das Königreich Belgien

>PIC FILE= "L_1999311SV.040801.TIF">

Cette signature engage également la Communauté française, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale./Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Franse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest./Diese Unterschrift verbindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flämische Gemeinschaft, die Französische Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flämische Region und die Region Brüssel-Hauptstadt.

For Kongeriget Danmark

>PIC FILE= "L_1999311SV.040802.TIF">

Für die Bundesrepublik Deutschland

>PIC FILE= "L_1999311SV.040803.TIF">

Για την Ελληνική Δημοκρατία

>PIC FILE= "L_1999311SV.040804.TIF">

Por el Reino de España

>PIC FILE= "L_1999311SV.040805.TIF">

Pour la République française

>PIC FILE= "L_1999311SV.040901.TIF">

Thar ceann na hÉireann/For Ireland

>PIC FILE= "L_1999311SV.040902.TIF">

Per la Repubblica italiana

>PIC FILE= "L_1999311SV.040903.TIF">

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

>PIC FILE= "L_1999311SV.040904.TIF">

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

>PIC FILE= "L_1999311SV.040905.TIF">

Für die Republik Österreich

>PIC FILE= "L_1999311SV.040906.TIF">

Pela República Portuguesa

>PIC FILE= "L_1999311SV.040907.TIF">

Suomen tasavallan puolesta/För Republiken Finland

>PIC FILE= "L_1999311SV.041001.TIF">

För Konungariket Sverige

>PIC FILE= "L_1999311SV.041002.TIF">

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

>PIC FILE= "L_1999311SV.041003.TIF">

For the Republic of South Africa/wa Repapoliki ya Afrika Borwa

Ya Rephaboliki ya Afrika Borwa

Wa Rephaboliki ya Aforika Borwa

WeRiphabliki yaseNingizimu Afrika

wa Rephabuliki ya Afurika Tshipembe

Wa Riphabliki ra Afrika-Dzonga

Vir die Republiek van Suid-Afrika

WeRiphabhliki yeSewula Afrika

WeRiphablikhi yoMzantsi Afrika

WeRiphabhulikhi yaseNingizimu Afrika

>PIC FILE= "L_1999311SV.041004.TIF">

Gemensam förklaring om underlåtelse att uppfylla avtalet

Parterna är överens om att den överträdelse av den väsentliga beståndsdelen i avtalet som avses i artikel 3.3 i detta avtal endast skall inbegripa fall av grov överträdelse mot de demokratiska principerna eller de grundläggande mänskliga rättigheterna eller allvarligt störande av rättsstatens funktion, vilket leder till ett samrådsfientligt klimat, eller fall då ett dröjsmål skulle inverka menligt på parternas mål eller intressen.

Parterna är även överens om att de lämpliga åtgärder som avses i artikel 3.1, 3.3 och 3.5 i detta avtal måste stå i proportion till överträdelsen. Vid valet och genomförandet av sådana åtgärder kommer parterna särskilt att beakta de mest sårbara befolkningsgruppernas situation och se till att dessa grupper inte drabbas på ett oskäligt sätt.

Gemensam förklaring om exportrestitutioner

1. Vid utarbetandet av de handelsrelaterade delarna av avtalet har parterna från fall till fall undersökt vilka effekter ordningar för exportrestitution kan få för liberaliseringen av handeln.

2. Gemenskapen anför för sin del att gemenskapen kommer att ta upp de framtida exportrestitutionerna i samband med handeln med Sydafrika till förnyat övervägande när de nu pågående diskussionerna om en jordbruksreform har slutförts.

Gemensam förklaring om påskyndad avveckling av Sydafrikas tullar

Parterna är överens om att redan innan avtalet träder i kraft börja tillämpa de förfaranden som föreskrivs i artikel 17 i detta avtal i syfte att göra det möjligt att eventuellt tillämpa nya tidsplaner för påskyndad avveckling av tullar och av exportrestitutioner från och med den dag avtalet träder i kraft.

Gemensam förklaring om jordbrukskvoter

1. De årliga tillväxtfaktorer som anges i förteckning 6 i bilaga IV och i förteckningarna 3 och 4 i bilaga VI till detta avtal kommer att regelbundet ses över och bekräftas, med början senast fem år efter avtalets ikraftträdande.

2. Vad särskilt gäller beredd frukt (persikor, päron och aprikoser) accepterar Sydafrika att förvalta sin export till Europeiska unionen på ett väl avvägt sätt.

Gemensam förklaring om statligt stöd

Parterna är överens om att den sydafrikanska ekonomin och dess växelverkan med andra ekonomier i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap genomgår en omfattande omstrukturering som kommer att underlättas av Sydafrikas regering.

Gemensam förklaring om fiske

Parterna kommer att göra sitt yttersta för att förhandla om och ingå det fiskeavtal som avses i artikel 62 senast vid utgången av år 2000.

Gemensam förklaring om bilaterala avtal

Oavsett om något annat kan anses följa av detta avtal skall en sådan rättighet för en eller flera av Europeiska gemenskapens medlemsstater som finns i sådana befintliga avtal inte anses ha utvidgats till de övriga medlemsstaterna.

Gemensam förklaring om illegal invandring

Parterna som erkänner betydelsen av att samarbeta för att förebygga och kontrollera den illegala invandringen förklarar sig beredda att arbeta med dessa frågor genom utbyte inom ramen för samarbetsrådet i syfte att söka lösningar på problem som kan komma att uppstå inom detta område.

Gemenskapens förklaring om avtalets väsentliga beståndsdel

I en politisk och institutionell miljö där de mänskliga rättigheterna och principerna om demokrati och rättsstat respekteras anser gemenskapen att god förvaltning av offentlig verksamhet innebär en öppen och ansvarsfull förvaltning av ett lands samtliga mänskliga resurser, naturresurser och interna och externa ekonomiska och finansiella resurser med sikte på en rättvis och hållbar utveckling.

Gemenskapens förklaring om finansiella aspekter av samarbetet

Genom rådets förordning (EG) nr 2259/96 har tidigare en särskild finansieringsmöjlighet införts i form av Europeiska programmet för återuppbyggnad och utveckling i Sydafrika (EPRD). Gemenskapen öronmärkte cirka 500 miljoner ecu för detta stöd under perioden 1996-1999 för att stödja den sydafrikanska regeringens verksamhet och avtal ingicks på denna grundval. Detta belopp täcker fyra årliga anslag vilka skall godkännas av gemenskapens budgetmyndighet. Gemenskapen förklarar sig villig att bibehålla sitt finansiella samarbete med Sydafrika på en betydande nivå och kommer att på förslag av kommissionen fatta de beslut som krävs i detta avseende.

Andra lämpliga finansieringsinstrument (till exempel inom ramen för samarbetsavtalet EG-AVS) skulle kunna göras tillgängliga efter ikraftträdandet av detta avtal. Gemenskapen skulle i det sammanhanget vara villig att överväga möjligheten att tillhandahålla en del av sitt framtida stöd på ett riktat sätt (till exempel till nya entreprenörer) i form av riskkapital eller räntesubventioner på lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) av egna medel.

Förklaring av Europeiska investeringsbanken (EIB) avseende finansiella aspekter av samarbetet

Som anges i ramavtalet mellan Sydafrika och EIB, vilket undertecknades den 12 september 1995, bemyndigades EIB av bankens råd den 19 juni 1995 att i Sydafrika bevilja lån av bankens egna medel på upp till sammanlagt 300 miljoner ecu under tvåårsperioden 19 juni 1995-19 juni 1997. I kraft av ytterligare ett bemyndigande av bankens råd den 12 juni 1997 och ett kompletterande ramavtal mellan Sydafrika och EIB, som undertecknades den 6 mars 1998 har bemyndigande givits för ytterligare 375 miljoner ecu under perioden juni 1997-december 1999.

Artikeln avser en eventuell förlängning av bankens finansieringsverksamheter på området vid utgången av denna period.

Inom ramen för sitt mandat skulle EIB vara villig att överväga lån till sydafrikanska låntagare för projekt i Sydafrika och, efter prövning av varje enskilt fall, för projekt inom Södra Afrikas utvecklingsgemenskap.

Sydafrikas förklaring om avtalets väsentliga beståndsdel

Med god förvaltning av offentlig verksamhet förstås för Sydafrikas vidkommande iakttagande av Sydafrikas grundlag (lag nr 108 från 1996), särskilt de bestämmelser som gäller en öppen, rättvis och ansvarsfull förvaltning av landets mänskliga resurser, naturresurser och ekonomiska och finansiella resurser med sikte på ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling.

Sydafrikas förklaring om sanitära och fytosanitära åtgärder

Sydafrikas regering önskar betona att det för att detta avtal skall kunna genomföras på ett framgångsrikt och effektivt sätt är av största vikt att förfarandena för genomförande av sanitära och fytosanitära åtgärder fungerar smidigt och effektivt. Sydafrika uppmanar därför gemenskapen att behandla Sydafrika, i egenskap av förmånsbehandlad handelspartner, som ett prioriterat land i gemenskapens förbindelser när det gäller sanitära och fytosanitära frågor.

Sydafrikas förklaring om finansiella aspekter av samarbetet

Sydafrikas regering förväntar sig att det finansiella samarbetet i gåvobiståndsform efter 1999 kommer att ligga på minst samma nivå som för närvarande.

GODKÄNT PROTOKOLL

De avtalsslutande parterna är överens om att

till artikel 4

en regelbunden politisk dialog mellan parterna skall börja vid den tidpunkt när den preliminära tillämpningen av detta avtal blir gällande.