31999R0659

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 94 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1) Utan att det påverkar särskilda förfaranderegler fastställda i förordningar för vissa sektorer bör denna förordning tillämpas på stöd inom alla sektorer. För tillämpningen av artiklarna 77 och 92 i fördraget har kommissionen en särskild befogenhet enligt artikel 93 i fördraget att fatta beslut om huruvida statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden när den granskar befintligt stöd, när den fattar beslut om nytt eller ändrat stöd och när den vidtar åtgärder i de fall där dess beslut inte följs eller anmälningskravet inte uppfylls.

(2) Kommissionen har i enlighet med rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol utvecklat och etablerat en konsekvent praxis för tillämpningen av artikel 93 i fördraget och har fastställt vissa förfaranderegler och principer i ett antal meddelanden. För att säkerställa effektiva förfaranden enligt artikel 93 i fördraget är det motiverat att kodifiera och förstärka denna praxis genom en förordning.

(3) En procedurförordning om tillämpningen av artikel 93 i fördraget kommer att öka insyn och rättssäkerhet.

(4) För att säkerställa rättssäkerhet är det lämpligt att fastställa på vilka villkor stöd skall betraktas som befintligt stöd. Fullbordandet och fördjupandet av den inre marknaden är en process som sker gradvis och återspeglas i den ständiga utvecklingen av politiken för statligt stöd. Till följd av denna utveckling kan vissa åtgärder som inte utgjorde statligt stöd när de trädde i kraft ha blivit stöd.

(5) Enligt artikel 93.3 i fördraget skall alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas till kommissionen och får inte införas förrän kommissionen har godkänt stödet.

(6) Enligt artikel 5 i fördraget är medlemsstaterna skyldiga att samarbeta med kommissionen och lämna den alla upplysningar som behövs för att göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

(7) Den tid inom vilken kommissionen skall slutföra sin preliminära granskning av anmält stöd bör fastställas till två månader efter mottagandet av en fullständig anmälan eller efter mottagandet av en vederbörligen motiverad förklaring från den berörda medlemsstaten om att den anser sin anmälan vara fullständig, eftersom de ytterligare upplysningar som kommissionen begärt inte är tillgängliga eller redan har lämnats. Av rättssäkerhetsskäl bör denna granskning avslutas genom ett beslut.

(8) I alla de fall där kommissionen, till följd av den preliminära granskningen, inte kan anse att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden bör det formella granskningsförfarandet inledas för att kommissionen skall kunna samla in alla de upplysningar den behöver för att bedöma stödets förenlighet och ge intresserade parter tillfälle att inkomma med synpunkter. De intresserade parternas rättigheter säkras bäst inom ramen för det formella granskningsförfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget.

(9) Efter att ha beaktat de intresserade parternas synpunkter bör kommissionen avsluta sin granskning genom ett slutligt beslut så snart tveksamheten inte längre föreligger. Om denna undersökning inte är avslutad inom 18 månader efter det att förfarandet inleddes bör den berörda medlemsstaten få möjlighet att begära ett beslut, som kommissionen bör fatta inom två månader.

(10) För att säkerställa att reglerna om statligt stöd tillämpas riktigt och effektivt, bör kommissionen ha möjlighet att upphäva ett beslut som grundas på oriktiga upplysningar.

(11) För att säkerställa efterlevnaden av artikel 93 i fördraget, i synnerhet anmälningsskyldigheten och bestämmelsen om genomförandeförbud i artikel 93.3, bör kommissionen undersöka samtliga fall av olagligt stöd. Med tanke på insyn och rättssäkerhet bör de förfaranden som skall följas i sådana fall fastställas. Kommissionen bör inte vara bunden av tidsfrister om en medlemsstat inte har iakttagit anmälningsskyldigheten eller bestämmelsen om genomförandeförbud.

(12) I fall av olagligt stöd bör kommissionen ha rätt att få alla upplysningar den behöver för att fatta ett beslut och vid behov omedelbart återställa en konkurrens utan snedvridning. Det är därför lämpligt att kommissionen får möjlighet att vidta interimistiska åtgärder som riktar sig till den berörda medlemsstaten. Dessa interimistiska åtgärder kan bestå av föreläggande om att lämna upplysningar, föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd och föreläggande om att återkräva ett stöd. Om ett föreläggande om att lämna upplysningar inte efterlevs, bör kommissionen ha möjlighet att fatta ett beslut på grundval av de tillgängliga upplysningarna, och om förelägganden om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller om att återkräva ett stöd inte efterlevs bör den ha möjlighet att hänskjuta ärendet direkt till domstolen enligt artikel 93.2 andra stycket i fördraget.

(13) I fall av olagligt stöd som inte är förenligt med den gemensamma marknaden bör en effektiv konkurrens återställas. Därför är det nödvändigt att stödet jämte ränta återkrävs utan dröjsmål. Det är lämpligt att återkravet verkställs enligt förfaranden i nationell rätt. Tillämpningen av dessa förfaranden bör inte försvåra återställandet av en effektiv konkurrens genom att hindra att kommissionens beslut genomförs omedelbart och effektivt. För att nå detta resultat bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommissionens beslut verkställs.

(14) Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att fastställa en preskriptionstid på tio år efter vilkens utgång beslut om återkrav inte kan fattas.

(15) Missbruk av stöd kan ha liknande effekter på den inre marknadens funktion som olagligt stöd och bör därför behandlas enligt liknande förfaranden. Till skillnad från olagligt stöd är stöd som eventuellt missbrukats sådant stöd som tidigare har godkänts av kommissionen. Därför bör det inte vara möjligt för kommissionen att använda ett föreläggande om återkrav av stöd vid missbruk av stöd.

(16) Det är lämpligt att fastställa alla möjligheter för tredje part att försvara sina intressen i förfaranden om statligt stöd.

(17) Enligt artikel 93.1 i fördraget skall kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla befintliga stödprogram. Med tanke på insyn och rättssäkerhet finns det skäl att närmare fastställa räckvidden för det samarbete som avses i artikeln.

(18) För att säkerställa att befintliga stödordningar är förenliga med den gemensamma marknaden bör kommissionen i enlighet med artikel 93.1 i fördraget föreslå lämpliga åtgärder om en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden och inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i fördraget om den berörda medlemsstaten vägrar att genomföra förslaget.

(19) För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka att kommissionens beslut efterlevs och för att underlätta samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att, i enlighet med artikel 93.1 i fördraget, fortlöpande granska alla befintliga stödordningar i medlemsstaterna är det nödvändigt att införa en allmän rapporteringsskyldighet beträffande alla befintliga stödordningar.

(20) Om kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida dess beslut efterlevs, bör den ha tillgång till ytterligare medel som gör det möjligt för den att få de upplysningar som behövs för att kontrollera att dess beslut verkligen efterlevs. För detta ändamål är kontrollbesök på ort och ställe ett lämpligt och användbart medel, särskilt i fall då stöd kan ha missbrukats. Därför måste kommissionen ha befogenhet att företa kontrollbesök på ort och ställe och tillförsäkras samarbete från de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där ett företag motsätter sig ett sådant besök.

(21) Med tanke på insyn och rättssäkerhet är det lämpligt att kommissionens beslut ges offentlighet, samtidigt som principen om att beslut i frågor om statligt stöd riktas till den berörda medlemsstaten behålls. Därför är det motiverat att offentliggöra alla beslut som kan påverka de intresserade parternas intressen, antingen i sin helhet eller i sammandrag, eller att göra exemplar av sådana beslut tillgängliga för intresserade parter om de inte har offentliggjorts eller när de inte offentliggjorts i sin helhet. När kommissionen ger sina beslut offentlighet bör den iaktta reglerna om tystnadsplikt enligt artikel 214 i fördraget.

(22) Kommissionen bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, kunna anta tillämpningsföreskrifter med närmare bestämmelser om förfarandena enligt denna förordning. För att möjliggöra samarbete mellan kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter bör det skapas en rådgivande kommitté för statligt stöd, som skall höras innan kommissionen antar föreskrifter enligt denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Definitioner

I denna förordning avses med

a) stöd: varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 92.1 i fördraget,

b) befintligt stöd:

i) utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 144 och 172 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, allt stöd som fanns innan fördraget trädde i kraft i respektive medlemsstat, det vill säga stödordningar och individuellt stöd som infördes före och som fortfarande är tillämpliga efter det att fördraget har trätt i kraft,

ii) godkänt stöd, det vill säga stödordningar och individuella stöd som har godkänts av kommissionen eller av rådet,

iii) stöd som anses ha godkänts enligt artikel 4.6 i denna förordning eller före denna förordning men i enlighet med detta förfarande,

iv) stöd som enligt artikel 15 är att betrakta som befintligt stöd,

v) stöd som är att betrakta som befintligt stöd, eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ett stöd på grund av utvecklingen av den gemensamma marknaden, utan att medlemsstaten företagit någon ändring. När vissa åtgärder blir stöd sedan en verksamhet har liberaliserats genom gemenskapslagstiftning, skall sådana åtgärder inte betraktas som befintligt stöd efter det datum som har fastställts för liberalisering.

c) nytt stöd: allt stöd, det vill säga stödordningar och individuellt stöd, som inte är befintligt stöd, inbegripet ändringar av befintligt stöd,

d) stödordning: varje rättsakt på grundval av vilket individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilket stöd, som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp,

e) individuellt stöd: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning samt anmälningspliktiga utbetalningar av stöd på grundval av en stödordning,

f) olagligt stöd: nytt stöd som införs i strid med artikel 93.3 i fördraget,

g) missbruk av stöd: stöd som används av mottagaren i strid med ett beslut fattat i enlighet med artiklarna 4.3, 7.3 eller artikel 7.4 i denna förordning,

h) intresserad part: en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer.

KAPITEL II

FÖRFARANDE VID ANMÄLT STÖD

Artikel 2

Anmälan av nytt stöd

1. Om inte annat föreskrivs i förordningar som antagits enligt artikel 94 i fördraget eller andra relevanta bestämmelser i detta, skall alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas i god tid till kommissionen av den berörda medlemsstaten. Kommissionen skall omgående underrätta den berörda medlemsstaten om att den mottagit en anmälan.

2. I en anmälan skall den berörda medlemsstaten lämna alla nödvändiga upplysningar för att kommissionen skall kunna fatta ett beslut enligt artiklarna 4 och 7 (nedan kallat fullständig anmälan).

Artikel 3

Bestämmelse om genomförandeförbud

Stöd som skall anmälas enligt artikel 2.1 får inte införas förrän kommissionen har fattat eller anses ha fattat ett beslut om att godkänna sådant stöd.

Artikel 4

Preliminär granskning av anmälan samt kommissionens beslut

1. Kommissionen skall pröva anmälan så snart den har mottagits. Kommissionen skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8, fatta ett beslut i enlighet med punkt 2, 3 eller 4.

2. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att den anmälda åtgärden inte utgör stöd skall den fastställa detta genom ett beslut.

3. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd, i den mån den omfattas av artikel 92.1 i fördraget, inte föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att åtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden (nedan kallat beslut om att inte göra invändningar). I beslutet skall närmare anges vilket undantag i fördraget som har tillämpats.

4. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i fördraget (nedan kallat beslut om att inleda formellt granskningsförfarande).

5. De beslut som avses i punkterna 2, 3 och 4 skall fattas inom två månader. Denna tidsfrist skall börja löpa dagen efter det att en fullständig anmälan har mottagits. Anmälan skall anses vara fullständig om kommissionen inom två månader från det att den mottagit anmälan eller mottagit infordrade kompletterande upplysningar inte begär ytterligare upplysningar. Tidsfristen kan förlängas, om såväl kommissionen som den berörda medlemsstaten samtycker till det. Vid behov får kommissionen fastställa kortare tidsfrister.

6. Om kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med punkterna 2, 3 eller 4 inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5, skall stödet anses ha godkänts av kommissionen. Den berörda medlemsstaten får därefter genomföra åtgärderna ifråga efter att i förväg ha anmält detta till kommissionen, om inte kommissionen fattar ett beslut enligt denna artikel inom 15 arbetsdagar från mottagandet av anmälan.

Artikel 5

Begäran om upplysningar

1. Om kommissionen anser att de upplysningar som lämnas av den berörda medlemsstaten beträffande en åtgärd som anmälts enligt artikel 2 är ofullständiga, skall den begära alla nödvändiga ytterligare upplysningar. Om en medlemsstat besvarar en sådan begäran skall kommissionen underrätta medlemsstaten om att den mottagit svaret.

2. Om den berörda medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den tidsfrist som har föreskrivits av kommissionen eller lämnar ofullständiga upplysningar, skall kommissionen sända en påminnelse, i vilken en lämplig ytterligare tidsfrist inom vilken upplysningarna skall lämnas anges.

3. Anmälan skall anses återkallad om de begärda upplysningarna inte har lämnats inom den föreskrivna tidsfristen, om inte tidsfristen dessförinnan antingen har förlängts med såväl kommissionens som den berörda medlemsstatens samtycke, eller den berörda medlemsstaten i en vederbörligen motiverad förklaring underrättar kommissionen om att den betraktar anmälan som fullständig därför att de ytterligare upplysningar som begärts inte finns tillgängliga eller redan har lämnats. I det fallet skall tidsfristen enligt artikel 4.5 börja löpa dagen efter det att förklaringen har mottagits. Om anmälan anses återkallad skall kommissionen underrätta medlemsstaten om detta.

Artikel 6

Formellt granskningsförfarande

1. Beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande skall sammanfatta relevanta sak- och rättsfrågor, kommissionens preliminära bedömning beträffande den föreslagna åtgärdens karaktär av stöd skall inbegripas och tvivlen beträffande åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden skall anges. I beslutet skall den berörda medlemsstaten och andra intresserade parter uppmanas att lämna sina synpunkter inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte skall överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

2. Inkomna synpunkter skall överlämnas till den berörda medlemsstaten. Om en intresserad part så begär, på grund av att det kan uppstå skada, skall dess identitet inte avslöjas för den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten får yttra sig över de inkomna synpunkterna inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte skall överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

Artikel 7

Kommissionens beslut om att avsluta det formella granskningsförfarandet

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 skall det formella granskningsförfarandet avslutas genom ett beslut såsom föreskrivs i punkterna 2-5 i denna artikel.

2. Om kommissionen anser att den anmälda åtgärden inte utgör stöd, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, skall den fastställa detta genom ett beslut.

3. Om kommissionen anser att tveksamhet inte längre föreligger, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, i fråga om den anmälda åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden (nedan kallat positivt beslut). I beslutet skall närmare anges vilket undantag i fördraget som har tillämpats.

4. Kommissionen får förena ett positivt beslut med villkor enligt vilka ett stöd kan anses förenligt med den gemensamma marknaden och får fastställa skyldigheter för att göra det möjligt att övervaka att beslutet efterlevs (nedan kallat villkorligt beslut).

5. Om kommissionen finner att det anmälda stödet inte är förenligt med den gemensamma marknaden, skall den besluta att stödet inte får införas (nedan kallat negativt beslut).

6. Beslut enligt punkterna 2, 3, 4 och 5 skall fattas så snart den tveksamhet som avses i artikel 4.4 inte längre föreligger. Kommissionen skall i möjligaste mån sträva efter att anta ett beslut inom 18 månader efter det att förfarandet har inletts. Denna tidsfrist kan förlängas i samförstånd mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

7. När den tidsfrist som avses i punkt 6 har löpt ut, och om den berörda medlemsstaten begär detta, skall kommissionen inom två månader fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till. I förekommande fall skall kommissionen, när de tillgängliga upplysningarna inte är tillräckliga för att fastställa förenlighet, fatta ett negativt beslut.

Artikel 8

Återkallelse av anmälan

1. Den berörda medlemsstaten får återkalla en anmälan i den mening som avses i artikel 2, om det sker i god tid innan kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 4 eller artikel 7.

2. I de fall där kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande, skall den avsluta detta.

Artikel 9

Upphävande av ett beslut

Kommissionen får upphäva ett beslut som fattats enligt artiklarna 4.2, 4.3, 7.2, 7.3 eller 7.4, efter det att den berörda medlemsstaten har beretts tillfälle att lämna sina synpunkter, om beslutet grundat sig på oriktiga upplysningar som lämnats under förfarandet och som varit avgörande för beslutet. Innan kommissionen upphäver ett beslut och fattar ett nytt beslut skall den inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 7, 10, 11.1, 13, 14 och 15 skall gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL III

FÖRFARANDE VID OLAGLIGT STÖD

Artikel 10

Undersökning, begäran om upplysningar och föreläggande om upplysningar

1. Om kommissionen har upplysningar om påstått olagligt stöd skall den undersöka dessa upplysningar utan dröjsmål, oavsett källan för dessa.

2. Om det är nödvändigt skall kommissionen begära upplysningar från den berörda medlemsstaten. Artiklarna 2.2, 5.1 och 5.2 skall gälla i tillämpliga delar.

3. Om den berörda medlemsstaten, trots en påminnelse enligt artikel 5.2, inte lämnar de begärda upplysningarna inom den av kommissionen föreskrivna tidsfristen eller om den lämnar ofullständiga upplysningar, skall kommissionen genom ett beslut begära att upplysningarna skall lämnas (nedan kallat föreläggande om att lämna upplysningar). I beslutet skall närmare anges vilka upplysningar som begärs och föreskriva en lämplig tidsfrist inom vilken upplysningarna skall ges in.

Artikel 11

Föreläggande om att avbryta utbetalningen av eller tillfälligt återkräva stöd

1. Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten skall avbryta utbetalningen av varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (nedan kallat föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd).

2. Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten tillfälligt skall återkräva varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (nedan kallat föreläggande om att återkräva ett stöd) om följande kriterier är uppfyllda:

- Det enligt fastlagd praxis inte råder några tvivel om den berörda åtgärdens stödkaraktär.

- Brådskande insatser krävs.

- Det föreligger en allvarlig risk för att en konkurrent skall tillfogas en avsevärd och irreparabel skada.

Återkrav skall ske enligt förfarandet i artikel 14.2 och 14.3. När stödet faktiskt har återkrävts, skall kommissionen fatta ett beslut inom de tidsfrister som tillämpas på anmält stöd.

Kommissionen får tillåta medlemsstaten att låta återbetalningen av stödet åtföljas av utbetalning av ett undsättningsstöd till det berörda företaget.

Bestämmelserna i denna punkt skall endast tillämpas på olagligt stöd som har genomförts efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 12

Underlåtenhet att följa ett föreläggande

Om medlemsstaten underlåter att följa ett föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller ett föreläggande om att återkräva ett stöd skall kommissionen, medan den undersöker omständigheterna i ärendet mot bakgrund av tillgängliga upplysningar, ha rätt att hänskjuta ärendet direkt till Europeiska gemenskapernas domstol och ansöka om en förklaring om att underlåtelsen att följa beslutet innebär ett brott mot fördraget.

Artikel 13

Kommissionens beslut

1. Undersökningen av eventuellt olagligt stöd skall leda till ett beslut enligt artikel 4.2, 4.3 eller 4.4. Vid beslut att inleda det formella granskningsförfarandet skall förfarandet avslutas genom ett beslut enligt artikel 7. Om en medlemsstat underlåter att följa ett föreläggande om att lämna upplysningar, skall beslutet fattas på grundval av tillgängliga upplysningar.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2 skall kommissionen inte vara bunden av den tidsfrist som anges i artiklarna 4.5, 7.6 och 7.7 i fall av stöd som eventuellt är olagligt.

3. Artikel 9 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel 14

Återkrav av stöd

1. Vid negativa beslut i fall av olagligt stöd skall kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren (nedan kallat beslut om återkrav). Kommissionen skall inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i gemenskapsrätten.

2. Det stöd som skall återkrävas enligt ett beslut om återkrav skall innefatta ränta med en lämplig räntesats som fastställs av kommissionen. Räntan skall betalas från det datum då det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till det datum då det har återbetalats.

3. Utan att det påverkar förordnanden av Europeiska gemenskapernas domstol enligt artikel 185 i fördraget skall återkravet verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens förfaranden enligt nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa kommissionens beslut. I det syftet skall de berörda medlemsstaterna vid förfaranden inför nationella domstolar vidta alla nödvändiga åtgärder som är tillgängliga i deras respektive rättssystem, inbegripet interimistiska åtgärder, utan att gemenskapsrätten påverkas.

Artikel 15

Preskriptionstid

1. För kommissionens befogenheter att återkräva stöd skall en preskriptionstid på tio år gälla.

2. Preskriptionstiden skall börja den dag då det olagliga stödet beviljas mottagaren antingen som individuellt stöd eller på grundval av en stödordning. Preskriptionstiden skall avbrytas av varje åtgärd avseende det olagliga stödet som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat som agerar på kommissionens begäran. Vid varje avbrott skall tiden börja räknas på nytt. Preskriptionstiden skall avbrytas under den tid då kommissionens beslut är föremål för förfaranden vid Europeiska gemenskapernas domstol.

3. Varje stöd för vilket preskriptionstiden har löpt ut skall betraktas som befintligt stöd.

KAPITEL IV

FÖRFARANDE VID MISSBRUK AV STÖD

Artikel 16

Missbruk av stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 får kommissionen inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 4.4 i fall av missbruk av stöd. Artiklarna 6, 7, 9, 10, 11.1, 12, 13, 14 och 15 skall gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL V

FÖRFARANDE RÖRANDE BEFINTLIGA STÖDORDNINGAR

Artikel 17

Samarbete enligt artikel 93.1 i fördraget

1. Kommissionen skall från den berörda medlemsstaten erhålla alla nödvändiga upplysningar för att i samarbete med medlemsstaten granska befintliga stödordningar enligt artikel 93.1 i fördraget.

2. Om kommissionen anser att en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den underrätta den berörda medlemsstaten om sin preliminära uppfattning och ge den berörda medlemsstaten tillfälle att inkomma med sina synpunkter inom en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga denna tidsfrist.

Artikel 18

Förslag till lämpliga åtgärder

Om kommissionen mot bakgrund av de upplysningar som medlemsstaten har givit in enligt artikel 17 finner att den befintliga stödordningen inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den utfärda en rekommendation för den berörda medlemsstaten med förslag till lämpliga åtgärder. I rekommendationen kan särskilt föreslås

a) att stödordningens innehåll ändras i substans, eller

b) att krav som gäller förfaranden införs, eller

c) att stödordningen avskaffas.

Artikel 19

Rättsliga följder av ett förslag om lämpliga åtgärder

1. Om den berörda medlemsstaten godtar de föreslagna åtgärderna och underrättar kommissionen om detta, skall kommissionen notera detta förhållande och underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten skall genom sitt godtagande vara bunden att genomföra de lämpliga åtgärderna.

2. Om den berörda medlemsstaten inte godtar de föreslagna åtgärderna och kommissionen, efter att ha beaktat den berörda medlemsstatens synpunkter, fortfarande anser att dessa åtgärder är nödvändiga, skall den inleda ett förfarande enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 7 och 9 skall gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL VI

INTRESSERADE PARTER

Artikel 20

Intresserade parters rättigheter

1. Varje intresserad part kan lämna synpunkter i enlighet med artikel 6 efter det att kommissionen har beslutat att inleda det formella granskningsförfarandet. Varje intresserad part som har lämnat sådana synpunkter och varje mottagare av individuellt stöd skall tillställas en kopia av det beslut som kommissionen har fattat i enlighet med artikel 7.

2. Varje intresserad part kan underrätta kommissionen om varje påstått olagligt stöd och varje påstått missbruk av stöd. Om kommissionen anser att den, på grundval av de upplysningar den innehar, inte har tillräckligt underlag för att ta ställning till fallet skall den underrätta den intresserade parten om detta. Om kommissionen fattar ett beslut i ett fall där upplysningar har lämnats skall den sända en kopia av detta beslut till den intresserade parten.

3. Varje intresserad part skall på begäran erhålla en kopia av varje beslut enligt artiklarna 4, 7, 10.3 och 11.

KAPITEL VII

ÖVERVAKNING

Artikel 21

Årliga rapporter

1. Medlemsstaterna skall ge in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar för vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorligt beslut enligt artikel 7.4.

2. Om den berörda medlemsstaten trots påminnelse underlåter att överlämna en årlig rapport, får kommissionen inleda ett förfarande enligt artikel 18 vad gäller den berörda stödordningen.

Artikel 22

Kontroll på ort och ställe

1. När kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida beslut om att inte göra invändningar, positiva beslut eller villkorliga beslut med avseende på individuellt stöd efterlevs, skall den berörda medlemsstaten, efter att ha beretts tillfälle att lämna synpunkter, tillåta kommissionen att avlägga kontrollbesök på ort och ställe.

2. De tjänstemän som har bemyndigats av kommissionen skall, för att kontrollera att det berörda beslutet följs, ges befogenhet att

a) gå in i vilka lokaler och på vilken mark som helst som utnyttjas av det berörda företaget,

b) begära muntliga förklaringar på ort och ställe, och

c) granska räkenskaperna och andra affärshandlingar och göra eller begära kopior.

Om det är nödvändigt får kommissionen bistås av oberoende experter.

3. Kommissionen skall skriftligen och i god tid underrätta den berörda medlemsstaten om kontrollbesöket på ort och ställe och de bemyndigade tjänstemännens och experternas identitet. Om medlemsstaten i fråga har berättigade invändningar mot kommissionens val av experter, skall experterna utses i samförstånd med medlemsstaten. De av kommissionens tjänstemän och de experter som bemyndigats att utföra kontroll på ort och ställe skall uppvisa en skriftlig fullmakt i vilken närmare anges föremålet för och syftet med besöket.

4. Tjänstemän som bemyndigats av den medlemsstat inom vars territorium kontrollbesöket skall göras får vara närvarande vid kontrollbesöket.

5. Kommissionen skall lämna medlemsstaten en kopia av alla rapporter som upprättas till följd av kontrollbesöket.

6. Om ett företag motsätter sig ett kontrollbesök som har beslutats av kommissionen med stöd av denna artikel, skall den berörda medlemsstaten ge den hjälp som behövs till de tjänstemän och experter som bemyndigats av kommissionen för att de skall kunna genomföra kontrollbesöket. För detta ändamål skall medlemsstaterna, efter samråd med kommissionen, vidta nödvändiga åtgärder inom arton månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 23

Underlåtenhet att följa beslut och domar

1. Om den berörda medlemsstaten inte följer villkorliga eller negativa beslut, särskilt i fall som avses i artikel 14, får kommissionen hänskjuta ärendet direkt till Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 93.2 i fördraget.

2. Om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte har följt en dom från Europeiska gemenskapernas domstol, får kommissionen fullfölja ärendet enligt artikel 171 i fördraget.

KAPITEL VIII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 24

Tystnadsplikt

Kommissionen och medlemsstaterna, deras tjänstemän och övriga anställda, inbegripet oberoende experter som utnämnts av kommissionen, skall inte lämna ut upplysningar som de har inhämtat med stöd av denna förordning och som omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 25

Mottagare av beslut

Beslut som fattas enligt kapitlen II, III, IV, V och VII i denna förordning skall riktas till den berörda medlemsstaten. Kommissionen skall delge den berörda medlemsstaten besluten utan dröjsmål och ge den senare tillfälle att meddela kommissionen vilka upplysningar den anser skall omfattas av tystnadsplikt.

Artikel 26

Offentliggörande av beslut

1. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra en sammanfattning av de beslut som den har fattat enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 18 jämförd med artikel 19.1. I sammanfattningen skall anges att det är möjligt att få en kopia av beslutet på det språk eller de språk på vilket/vilka beslutet avfattats.

2. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 4.4 på det språk på vilket beslutet avfattats. I Europeiska gemenskapernas officiella tidning på andra språk än det språk på vilket beslutet avfattats skall den autentiska språkversionen åtföljas av en meningsfull sammanfattning på den officiella tidningens språk.

3. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 7.

4. När artikel 4.6 eller artikel 8.2 är tillämplig skall ett kort tillkännagivande offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Rådet får enhälligt besluta om att offentliggöra beslut enligt artikel 93.2 tredje stycket i fördraget i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 27

Tillämpningsföreskrifter

När kommissionen handlar enligt det förfarande som fastställs i artikel 29 skall den ha befogenhet att utfärda tillämpningsföreskrifter beträffande utformningen av och innehållet i samt övriga detaljer i anmälningar, om utformningen av och innehållet i samt övriga detaljer i årliga rapporter, om detaljer i tidsfrister och om beräkningen av dessa och om den räntesats som avses i artikel 14.2.

Artikel 28

Rådgivande kommitté för statligt stöd

En rådgivande kommitté för statligt stöd (nedan kallad kommittén) skall inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Artikel 29

Samråd med kommittén

1. Kommissionen skall samråda med kommittén innan den antar tillämpningsföreskrifter i enlighet med artikel 27.

2. Samråd med kommittén skall äga rum vid ett möte som skall sammankallas av kommissionen. De utkast och dokument som skall behandlas skall bifogas kallelsen. Mötet skall äga rum tidigast två månader efter det att kallelsen har skickats ut. Denna tidsfrist kan förkortas i brådskande fall.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

4. Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet. Kommittén kan rekommendera att detta yttrande offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén har avgett. Den skall underrätta kommittén om hur dess yttrande har beaktats.

Artikel 30

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 mars 1999.

På rådets vägnar

G. VERHEUGEN

Ordförande

(1) EGT C 116, 16.4.1998, s. 13.

(2) Yttrande avgivet den 14 januari 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT C 284, 14.9.1998, s. 10.