Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C2021/383/06

Inbjudan att lämna projektförslag Europeiska investeringsbankens institut erbjuder ett nytt EIBURS sponsorprogram inom sitt kunskapsprogram 2021/C 383/06

EUT C 383, 21.9.2021, pp. 6–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

21.9.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 383/6


Inbjudan att lämna projektförslag

Europeiska investeringsbankens institut erbjuder ett nytt EIBURS sponsorprogram inom sitt kunskapsprogram

(2021/C 383/06)

Inom ramen för EIB-institutets kunskapsprogram ges forskningsbidrag via olika projekt, varav ett är

EIBURS (EIB University Research Sponsorship Programme).

EIBURS ger bidrag till universitetsinstitutioner eller forskningscentrum som är knutna till universitet i Europeiska unionen eller i kandidatländer eller potentiella kandidatländer som arbetar med forskningsteman som är av stort intresse för banken. EIBURS-sponsorprogrammet, som uppgår till 100 000 euro per år under en treårsperiod, kommer att tilldelas på konkurrensbasis till intresserade universitetsinstitutioner eller forskningscentrum som har erkända specialistkunskaper inom det utvalda området. De vinnande förslagen ska innefatta leverans av en mängd olika arbeten som blir föremål för ett avtal med Europeiska investeringsbanken (EIB).

För det akademiska året 2021–2022 efterlyser EIBURS nu projektförslag avseende ett nytt forskningstema:

Den europeiska Cleantech-branschen, den europeiska gröna given och små och medelstora företags efterfrågan på eget kapital

1.   Bakgrund

Genom att godkänna Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar har Europeiska unionen åtagit sig att ställa om sin ekonomi mot en framtid med noll koldioxidutsläpp, med målet att uppnå full klimatneutralitet senast 2050 (EU:s klimatmålsplan), som en del av den europeiska gröna given. Europaparlamentet och rådet antog den gröna given av 2020, och bekräftade därmed det mellanliggande minskningsmålet på 55 procent som ska uppnås senast 2030 (Europeiska kommissionen, 2020). Förbränning av fossila bränslen för energiproduktion är grundorsaken till den globala uppvärmningen. Därför är en fullständig översyn av det europeiska energisystemet en viktig del av den gröna given. De energiinvesteringar som krävs för att uppnå utsläppsminskningsmålet på 55 procent uppskattas till 400 miljarder euro per år under perioden 2021–2030.

Växthusgasutsläpp och den gröna givens minskningsmål i EU-27

Image 1

De små och medelstora företagens roll när det gäller att underlätta Europas övergång till koldioxidneutralitet är mångfasetterad. Små och medelstora företag, liksom andra energikonsumenter, förväntas göra stora investeringar i energieffektivitetsförbättringar och småskalig produktion av förnybar energi. Dessa investeringar kommer bland annat att avse modernisering av företagens byggnadsbestånd eller en ökad ersättning av kapitalbeståndet, vilket kommer att bidra till att förbättra energieffektiviteten i den industriella produktionsprocessen.

Dessutom kommer små och medelstora företag, som är drivkrafter för innovation, att spela en viktig roll i utvecklingen av möjliggörande teknik som kommer att underlätta den europeiska omställningen till klimatneutralitet. Till exempel spelar utvecklingen av begränsningsteknik en viktig roll när det gäller att minska marginalkostnaderna för rening och påskynda Europas klimatomställning. Cleantech-företag kan spela en avgörande roll när det gäller att leverera innovativa lösningar för att nå EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

2.   Mål

Detta forskningsprojekt syftar till att förbättra vår kunskap om EU:s Cleantech-sektor. Syftet är att ge ett svar på frågan om hur Cleantech-företag bidrar till att uppnå EU:s politiska mål och vad beslutsfattarna kan göra för att främja ett sunt ekosystem. Slutligen undersöks konsekvenserna av den europeiska gröna given för små och medelstora företags efterfrågan på eget kapital.

3.   Metod

Forskare uppmanas att lämna in ett förslag som innehåller en strategi för att ta itu med följande forskningspelare:

A.

En omfattande kartläggning av EU:s Cleantech-sektor, med särskilt fokus på det begränsningsmål som är centralt för den gröna given. Vid en sådan kartläggning uppmuntras forskarna starkt att lyfta fram innovativa visualiseringstekniker. Väsentliga delar som ska omfattas:

Framtagande av en typologi för Cleantech-företag, där forskarna uppmanas att gå längre än klimatmålet och täcka alla aspekter av den europeiska gröna given.

Diskussion om brister i befintliga klassificeringsmetoder, t.ex. näringsgrensindelningsmetoden Nace och EU:s taxonomi för hållbara investeringar, som grund för att identifiera företag som är verksamma inom Cleantech-teknikutveckling.

En översikt över den historiska utvecklingen och den nuvarande storleken på EU:s Cleantech-sektor.

En analys av den geografiska fördelningen av EU:s Cleantech-företag, med fokus bland annat på dynamiken i sektorns geografiska utveckling över tid.

Särskilt fokus på de små och medelstora företagens roll.

B.

En kausalanalys av de små och medelstora företagens miljöpåverkan på området Cleantech-teknik, där forskarna uppmanas att föreslå en metod som syftar till att fastställa ett orsakssamband mellan EU:s små och medelstora företags Cleantech-företagsverksamhet (t.ex. patentering av Cleantech-innovationer, Cleantech-investeringar i riskkapital, nyetablering av Cleantech osv.) och viktiga miljöprestandaindikatorer (KPI) som är centrala för den europeiska gröna given.

C.

En kausalanalys som syftar till att identifiera de faktorer som möjliggör utveckling av ett Cleantech-ekosystem, med fokus på aspekten kapitalfinansiering. Med beaktande av slutsatserna från forskningspelare 1 uppmanas forskarna att föreslå en empirisk metod som syftar till att identifiera de politiska verktyg som spelar en avgörande roll i utvecklingen av lokala Cleantech-ekosystem. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt aspekten finansiering med eget kapital.

D.

En undersökning av konsekvenserna av den europeiska gröna givem för små och medelstora företags efterfrågan på eget kapital under decenniet 2020–2030. Med utgångspunkt i slutsatserna från forskningspelarna 1, 2 och 3 syftar projektets sista pelare till att identifiera de områden och geografiska områden inom Cleantech där de pågående lagstiftningsändringarna i samband med den europeiska gröna given sannolikt kommer att leda till en ökad efterfrågan på eget kapital. Forskarna uppmanas vidare att föreslå en metod som syftar till att kvantifiera den implicita efterfrågan på eget kapital.

4.   Resultat

Förväntade resultat

A.

En rapport/artikel som innehåller en typologi för EU:s Clean Tech-företag och en kartläggning av EU:s Cleantech-sektor.

B.

En rapport/artikel som beskriver metoden för och resultaten av den analys som syftar till att kvantifiera förhållandet mellan Cleantechrelaterad entreprenörsverksamhet och viktiga miljöprestandaindikatorer som är centrala för den gröna given.

C.

En rapport/artikel som beskriver metoden för och resultaten av den analys som syftar till att identifiera bestämningsfaktorerna för utvecklingen av lokala Cleantech-ekosystem.

D.

En rapport/artikel som beskriver metoden för och resultaten av den analys som kvantifierar efterfrågan på grönt eget kapital från små och medelstora företag under decenniet 2020–2030.

Det kan övervägas att slå ihop (eller flera) resultat till en enda rapport/artikel om detta bedöms som optimalt.

Förslagen ska inges på engelska senast den 15 november 2021, kl. 24:00 (CET). Förslag som inges efter detta datum kommer inte att beaktas. Förslagen ska skickas med e-post till följande adress:

Events.EIBInstitute@eib.org

För mer uttömmande information om urvalsprocessen inom EIBURS och om EIB-institutet, se http://institute.eib.org/


Top