Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018AR3596

    Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den gränsöverskridande mekanismen

    COR 2018/03596

    EUT C 86, 7.3.2019, p. 165–172 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    7.3.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 86/165


    Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den gränsöverskridande mekanismen

    (2019/C 86/10)

    Föredragande:

    Bouke ARENDS (NL–PES), ledamot, kommunstyrelsen, Emmen

    Referensdokument:

    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang

    COM(2018) 373 final

    I.   ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

    Ändringsrekommendation 1

    Skäl 12

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    Rättsliga hinder drabbar främst personer som bor längs landgränser, eftersom människor passerar gränserna dagligen eller flera gånger i veckan. För att fokusera denna förordnings verkan till de regioner som ligger närmas gränsen och har mest integration och samverkan med de angränsande medlemsstaterna, bör denna förordning tillämpas på gränsöverskridande regioner i den meningen att de omfattar territoriet i angränsande landgränsregioner i två eller flera medlemsstater på Nuts 3-nivå (1). Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa mekanismen även på sjögränser och andra yttre gränser än dem med Eftaländerna.

    För att fokusera denna förordnings verkan till de regioner som ligger närmas gränsen och har mest integration och samverkan med de angränsande medlemsstaterna, bör denna förordning tillämpas på angränsande land- och sjögränsregioner i två eller flera medlemsstater på Nuts 2- och Nuts 3-nivå (1). Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa mekanismen även på sjögränser och andra yttre gränser än dem med Eftaländerna.

    Motivering

    Det är nödvändigt att fastställa att förordningen ska tillämpas även på sjögränser samt att lägga till Nuts 2-regioner för att göra det möjligt att bedöma vilken Nuts-nivå som är lämpligast för mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang.

    Ändringsrekommendation 2

    Artikel 3 Definitioner

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    I denna förordning gäller följande definitioner:

    I denna förordning gäller följande definitioner:

    1)

    gränsöverskridande region: territorium som omfattar angränsande regioner med landgräns i två eller flera medlemsstater i regioner på Nuts 3-nivå.

    1)

    gränsöverskridande region: territorium som omfattar gränsöverskridande angränsande regioner med landgräns eller sjögräns i två eller flera medlemsstater , eller mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer, i regioner på Nuts 2- och Nuts 3-nivå.

    2)

    gemensamt projekt: varje form av infrastruktur som påverkar en viss gränsöverskridande region eller någon tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en viss gränsöverskridande region.

    2)

    gemensamt projekt: varje form av infrastruktur som påverkar en viss gränsöverskridande region eller någon tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en viss gränsöverskridande region , oavsett om denna påverkan sker på båda sidor eller en sida av gränsen .

    3)

    lagfäst bestämmelse: varje rättslig eller administrativ bestämmelse, regel eller förvaltningspraxis som gäller för ett gemensamt projekt, oavsett om den antagits eller genomförts av en lagstiftande församling eller ett verkställande organ.

    3)

    lagfäst bestämmelse: varje rättslig eller administrativ bestämmelse, regel eller förvaltningspraxis som gäller för ett gemensamt projekt, oavsett om den antagits eller genomförts av en lagstiftande församling eller ett verkställande organ.

    4)

    rättsligt problem: varje lagfäst bestämmelse som rör planering, utveckling, bemanning, finansiering eller drift av ett gemensamt projekt och som hämmar potentialen i ett gränsområde vid interaktioner över gränserna.

    4)

    rättsligt problem: varje lagfäst bestämmelse som rör planering, utveckling, bemanning, finansiering eller drift av ett gemensamt projekt och som hämmar potentialen i ett gränsområde vid interaktioner över gränserna.

    5)

    initiativtagare: aktör som identifierar det rättsliga problemet och utlöser mekanismen genom att lägga fram ett initiativdokument.

    5)

    initiativtagare: aktör som identifierar det rättsliga problemet och utlöser mekanismen genom att lägga fram ett initiativdokument.

    6)

    initiativdokument: dokument som utarbetats av en eller flera initiativtagare för att utlösa mekanismen.

    6)

    initiativdokument: dokument som utarbetats av en eller flera initiativtagare för att utlösa mekanismen.

    7)

    åtagande medlemsstat: den medlemsstat på vars territorium antingen en eller flera lagfästa bestämmelser från den överförande medlemsstaten ska tillämpas enligt ett visst europeiskt gränsöverskridande åtagande (nedan kallat åtagande) eller ett europeiskt gränsöverskridande uttalande (nedan kallat uttalande), eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas om lämpliga lagfästa bestämmelser saknas.

    7)

    åtagande medlemsstat: den medlemsstat på vars territorium antingen en eller flera lagfästa bestämmelser från den överförande medlemsstaten ska tillämpas enligt ett visst europeiskt gränsöverskridande åtagande (nedan kallat åtagande) eller ett europeiskt gränsöverskridande uttalande (nedan kallat uttalande), eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas om lämpliga lagfästa bestämmelser saknas.

    8)

    överförande medlemsstat: den medlemsstat vars lagfästa bestämmelser ska gälla i den åtagande medlemsstaten enligt ett visst åtagande eller uttalande.

    8)

    överförande medlemsstat: den medlemsstat vars lagfästa bestämmelser ska gälla i den åtagande medlemsstaten enligt ett visst åtagande eller uttalande.

    9)

    behörig åtagande myndighet: den myndighet i den åtagande medlemsstaten som är behörig att godta tillämpningen av den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser på sitt territorium enligt ett visst åtagande, eller, i fråga om ett uttalande, behörig att åta sig att inleda det lagstiftningsförfarande som krävs för ett undantag från de inhemska lagfästa bestämmelserna.

    9)

    behörig åtagande myndighet: den myndighet i den åtagande medlemsstaten som är behörig att godta tillämpningen av den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser på sitt territorium enligt ett visst åtagande, eller, i fråga om ett uttalande, behörig att åta sig att inleda det lagstiftningsförfarande som krävs för ett undantag från de inhemska lagfästa bestämmelserna.

    10)

    behörig överförande myndighet: den myndighet i den överförande medlemsstaten som är behörig för antagande av de lagfästa bestämmelser som kommer att tillämpas i den åtagande medlemsstaten och för tillämpningen av dem på det egna territoriet, eller för båda.

    10)

    behörig överförande myndighet: den myndighet i den överförande medlemsstaten som är behörig för antagande av de lagfästa bestämmelser som kommer att tillämpas i den åtagande medlemsstaten och för tillämpningen av dem på det egna territoriet, eller för båda.

    11)

    tillämpningsområde: det område i den åtagande medlemsstaten där den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas.

    11)

    tillämpningsområde: det område i den åtagande medlemsstaten där den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas.

    Motivering

    Tillägg av sjögränser i enlighet med artikel 4 i förordningen för att klargöra det geografiska tillämpningsområdet.

    Ett gemensamt projekt antyder att projektet faktiskt genomförs inom de berörda Nuts 3-regionernas territorium, men genomförandet av ett gemensamt projekt kan också påverka endast en regions eller kommuns territorium.

    Ändringsrekommendation 3

    Artikel 4 Medlemsstaternas alternativ för lösning av rättsliga problem

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.    En medlemsstat ska antingen välja mekanismen eller välja att använda befintliga sätt att lösa rättsliga problem som hindrar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande regioner längs en viss gräns med en eller flera angränsande medlemsstater.

    1.    Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska antingen välja mekanismen eller välja att använda befintliga sätt att lösa rättsliga problem som hindrar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande regioner med en eller flera angränsande medlemsstater.

    2.    En medlemsstat får också besluta att, med avseende på en viss gräns med en eller flera angränsande medlemsstater, ansluta sig till ett befintligt verkningsfullt sätt som formellt eller informellt inrättats av en eller flera angränsande medlemsstater.

    2.    Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får också besluta att, med avseende på ett gemensamt projekt i gränsregioner med en eller flera angränsande medlemsstater, ansluta sig till ett befintligt verkningsfullt sätt som formellt eller informellt inrättats av en eller flera angränsande medlemsstater.

    3.    Medlemsstaterna får också använda mekanismen i gränsöverskridande regioner längs sjögränser eller i gränsregioner mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer eller ett eller flera utomeuropeiska länder och territorier.

    3.    Medlemsstaternas behöriga myndigheter får också använda mekanismen i gränsöverskridande regioner längs inre eller yttre sjögränser . Medlemsstaterna får också använda mekanismen i gränsregioner mellan en eller flera medlemsstater för ett gemensamt projekt med ett eller flera tredjeländer eller utomeuropeiska territorier.

    4.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats med stöd av denna artikel.

    4.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats med stöd av denna artikel.

    Motivering

    Artikel 4 tycks skapa oklarhet i vissa språkversioner. Lagtexten kan i vissa språkversioner tolkas som att en medlemsstat behöver en annan medlemsstat för att kunna använda den gränsöverskridande mekanismen tillsammans med ett tredjeland. Även om det är den engelska versionen som gäller är det bättre att enas om en text som på alla språk klargör att en EU-medlemsstat kan använda den gränsöverskridande mekanismen en-till-en med ett angränsande tredjeland för ett gemensamt projekt, utan inblandning av en annan EU-medlemsstat.

    Man bör beakta att regioner med lagstiftande befogenheter kan upprätta och tillämpa mekanismen, utan att vara beroende av statens vilja när det handlar om rättsliga hinder som påverkar frågor om lagstiftningsbefogenhet på regional nivå.

    Man bör uttryckligen ange att mekanismen kan användas för inre och yttre sjögränser.

    Ändringsrekommendation 4

    Artikel 5 Gränsöverskridande samordningspunkter

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Om en medlemsstat bestämmer sig för mekanismen ska den inrätta en eller flera gränsöverskridande samordningspunkter på något av följande sätt:

    1.   Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat bestämmer sig för mekanismen ska den inrätta en eller flera gränsöverskridande samordningspunkter på något av följande sätt:

    a)

    På nationell eller regional nivå eller på båda nivåerna utse en gränsöverskridande samordningspunkt som ett fristående organ.

    a)

    På nationell eller regional nivå eller på båda nivåerna utse en gränsöverskridande samordningspunkt som ett fristående organ.

    b)

    På nationell eller regional nivå inrätta en gränsöverskridande samordningspunkt inom en befintlig myndighet eller ett befintligt organ.

    b)

    På nationell eller regional nivå inrätta en gränsöverskridande samordningspunkt inom en befintlig myndighet eller ett befintligt organ.

    c)

    Ge en lämplig myndighet eller ett lämpligt organ ytterligare uppgifter som nationell eller regional gränsöverskridande samordningspunkt.

    c)

    Ge en lämplig myndighet eller ett lämpligt organ ytterligare uppgifter som nationell eller regional gränsöverskridande samordningspunkt.

    2.   De åtagande och överförande medlemsstaterna ska också bestämma

    2.   De behöriga myndigheterna i de åtagande och överförande medlemsstaterna ska också bestämma

    a)

    om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett åtagande och besluta att undantag ska göras från den tillämpliga nationella lagstiftningen från och med dagen för åtagandets ikraftträdande, eller

    a)

    om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett åtagande och besluta att undantag ska göras från den tillämpliga nationella lagstiftningen från och med dagen för åtagandets ikraftträdande, eller

    b)

    om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett uttalande och i uttalandet formellt ange att den behöriga myndigheten kommer att vidta de åtgärder som krävs för att lagstiftning eller andra akter antas av den medlemsstatens behöriga lagstiftande församlingar inom en viss tidsfrist.

    b)

    om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett uttalande och i uttalandet formellt ange att den behöriga myndigheten kommer att vidta de åtgärder som krävs för att lagstiftning eller andra akter antas av den medlemsstatens behöriga lagstiftande församlingar inom en viss tidsfrist.

    3.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de utsedda gränsöverskridande samordningspunkterna senast den dag då denna förordning börjar tillämpas.

    3.   Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de utsedda gränsöverskridande samordningspunkterna senast den dag då denna förordning börjar tillämpas.

    Motivering

    Man bör beakta att regioner med lagstiftande befogenheter kan upprätta och genomföra mekanismen, och regionerna bör därför själva etablera sina regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

    Ändringsrekommendation 5

    Artikel 7 Kommissionens samordningsuppgifter

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Kommissionen ska utföra följande samordningsuppgifter:

    1.   Kommissionen ska utföra följande samordningsuppgifter:

    a)

    Hålla kontakt med de gränsöverskridande samordningspunkterna.

    a)

    Hålla kontakt med de gränsöverskridande samordningspunkterna.

    b)

    Offentliggöra och uppdatera en förteckning över alla nationella och regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

    b)

    Offentliggöra och uppdatera en förteckning över alla nationella och regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

    c)

    Upprätta och underhålla en databas över alla åtaganden och uttalanden.

    c)

    Upprätta och underhålla en databas över alla åtaganden och uttalanden.

     

    d)

    Upprätta en kommunikationsstrategi till stöd för i) utbyte av bästa praxis, ii) praktisk tolkning av förordningens tematiska tillämpningsområde, och iii) närmare förtydligande av förfarandet för att uppnå ett åtagande eller uttalande.

    2.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt om den databas som avses i punkt 1 c och de formulär som de gränsöverskridande samordningspunkterna ska använda när de lämnar information om genomförandet och användningen av mekanismen. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 23.2.

    2.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt om den databas som avses i punkt 1 c och de formulär som de gränsöverskridande samordningspunkterna ska använda när de lämnar information om genomförandet och användningen av mekanismen. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 23.2.

    Motivering

    Genomförandet av förordningen bör åtföljas av en tydlig och praktisk informationskampanj för att underlätta tillämpningen för berörda parter.

    Ändringsrekommendation 6

    Artikel 25 Rapportering

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    Artikel 25

    Artikel 25

    Rapportering

    Utvärdering

    Senast den dd mm åååå [den första dagen i månaden efter den här förordningens ikraftträdande + fem år, OP fyller i] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén där den bedömer tillämpningen av denna förordning på grundval av indikatorer på dess verkan, relevans, europeiska mervärde och möjligheter till förenkling.

    1.    Senast den dd mm åååå [den första dagen i månaden efter den här förordningens ikraftträdande + fem år, OP fyller i] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén där den bedömer tillämpningen av denna förordning på grundval av indikatorer på dess verkan, relevans, europeiska mervärde och möjligheter till förenkling. Rapporten ska särskilt behandla förordningens geografiska och tematiska tillämpningsområde.

     

    2.     Rapporten ska utarbetas efter ett offentligt samråd med olika berörda parter, inbegripet lokala och regionala myndigheter.

    Motivering

    Kommissionen har valt Nuts 3 som det geografiska området för tillämpningen av förordningen. Det är möjligt att förordningens effektivitet skulle förbättras om man utvidgar det geografiska tillämpningsområdet. Utvärderingen bör skapa större klarhet om detta.

    När det gäller den tematiska användningen har kommissionen i sitt förslag valt att fokusera på infrastruktur och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I utvärderingen bör man överväga om inte fler politikområden skulle kunna omfattas av förordningen.

    II.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    Allmänna kommentarer

    1.

    Europeiska regionkommittén värdesätter kommissionens aktuella ansträngningar för att arbeta mot att bättre utnyttja potentialen i gränsregionerna och bidra till att möjliggöra tillväxt och hållbar utveckling.

    2.

    ReK noterar att det för närvarande inte finns några enhetliga europeiska rättsliga bestämmelser för att åtgärda rättsliga och administrativa flaskhalsar längs gränserna, bara ett fåtal regionala mekanismer såsom Beneluxunionen och Nordiska ministerrådet. ReK ställer sig därför bakom förslaget till förordning, eftersom det skapar ett entydigt, kompletterande rättsligt instrument för alla inre och yttre gränser så att flaskhalsar kan åtgärdas i hela EU med hjälp av samma förfarande.

    3.

    ReK välkomnar att kommissionen har tagit hänsyn till rekommendationer från tidigare ReK-yttranden angående gränshinder, i synnerhet yttrandet om kommissionens meddelande om ”Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden”.

    4.

    Kommittén påminner om att EU har 40 inre gränsregioner, som står för 40 % av EU:s territorium, och 30 % av EU:s befolkning, och betonar att rättsliga och administrativa hinder bör avlägsnas och förbindelser, på både väg och järnväg, bör förbättras, så att samarbetet i EU:s gränsregioner och den europeiska integrationen kan stärkas och den regionala tillväxten stimuleras.

    5.

    Kommittén betonar att förändringar inom viktiga nationella politikområden för närvarande hindrar ett fullständigt utövande av den inre marknadens friheter: om bara 20 % av de nuvarande hindren avlägsnas kan det leda till en ökning av BNP på 2 % och mer än en miljon nya arbetstillfällen.

    6.

    Det är mycket viktigt att i förordningen även införa sjögränser för att klargöra att det geografiska tillämpningsområdet inte är begränsat till enbart landgränser.

    7.

    Det är lämpligt att tillämpa denna förordning även på Nuts 2-regioner för att göra det möjligt att under olika omständigheter bedöma vilken Nuts-nivå som är lämpligast för mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang.

    8.

    Kommittén påpekar att det också finns många regioner med yttre land- eller sjögränser där den gränsöverskridande mekanismen kan bidra till att hantera de utmaningar som dessa regioner står inför.

    9.

    ReK anser att instrumentet har stor betydelse för främjandet av närsamarbete i gränsregioner, gränsregionernas sociala och kulturella utveckling, det europeiska medborgarskapet och stödet för EU. Det är i dessa regioner som Europatanken och de gemensamma värdena är mest synliga. Den gränsöverskridande mekanismen kan stärka detta.

    Nedifrån-och-upp-initiativ och frivillighet

    10.

    ReK välkomnar att mekanismen gör det möjligt för gränsregioner att ta initiativ och inleda en dialog och ett förfarande angående identifierade rättsliga och administrativa flaskhalsar i fråga om t.ex. byggande av gränsöverskridande infrastruktur, tillämpning av rättsliga ramar för tillhandahållande av tjänster och larmtjänsternas funktion.

    11.

    ReK välkomnar att förslaget, som ett nedifrån-och-upp-riktat rättsligt instrument, effektivt kan stödja gränsöverskridande samarbetsprojekt genom att göra det möjligt för lokala och regionala myndigheter att tillämpa en medlemsstats föreskrifter på en annan angränsande medlemsstats territorium, inom ett på förhand fastställt område och för ett specifikt projekt.

    12.

    ReK håller med kommissionen om att det redan finns ett antal effektiva mekanismer, t.ex. Nordiska ministerrådet och Beneluxunionen, och ser den gränsöverskridande mekanismen som ett bra komplement till befintliga mekanismer och till lösningar som antagits av och mellan medlemsstater. Kommittén efterlyser dock närmare information om hur den gränsöverskridande mekanismen i praktiken kan användas vid sidan av befintliga mekanismer.

    13.

    ReK erkänner mervärdet av att det är frivilligt att använda instrumentet för ett visst projekt, vilket gör det möjligt att göra ett välgrundat val angående det lämpligaste instrumentet: antingen EU-mekanismen eller ett annat befintligt bilateralt instrument för att undanröja rättsliga hinder som hämmar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande situationer.

    14.

    ReK begär av kommissionen att regioner med lagstiftande befogenheter ska kunna välja att upprätta och tillämpa mekanismen för att få rättsliga bestämmelser överförda från behöriga myndigheter i en annan medlemsstat när det handlar om rättsliga hinder som påverkar frågor om lagstiftningsbefogenhet på regional nivå. ReK begär också att det under alla omständigheter ska vara regionerna själva som etablerar sina regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

    15.

    ReK uppmuntrar samtidigt användningen av harmoniserade bestämmelser, som kan utnyttjas vid inrättandet av nya EU-finansieringsmekanismer till stöd för samarbete mellan gränsöverskridande regioner.

    Tillämpningsområde

    16.

    Kommittén inser att det är nödvändigt för kommissionen att begränsa tillämpningsområdet för förordningen, men är bekymrad över att förordningen begränsas till Nuts 3-regioner. ReK efterlyser därför en utvärdering fem år efter ikraftträdandet av såväl det geografiska som det tematiska tillämpningsområdet.

    17.

    ReK ber kommissionen om ett förtydligande av godtagbara gemensamma projekt och en definition av infrastrukturprojekt och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Kommissionen uppmärksammas i detta sammanhang på den brist på klarhet som ibland finns på lokal och regional nivå om vad tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattar. ReK erbjuder sig att arbeta med kommissionen och medlemsstaterna för att ytterligare undersöka den tematiska användningen av förordningen med hjälp av fallstudier och exempel.

    18.

    Efter att ha gått igenom texten noterar kommittén att den inte alltid har översatts konsekvent, varför det råder oklarhet om tillämpningen av vissa artiklar, särskilt artikel 4.3 angående användningen i tredjeländer. Kommittén anser att begränsningen av samarbetet med tredjeländer på grund av den skenbara hänvisningen till två EU-medlemsstater utgör ett hinder. Kommittén anser också att det behövs en tydligare formulering av artiklarna i den föreslagna förordningen som hänvisar till utarbetandet och framläggningen av initiativdokumentet och relaterade frågor som regleras i artiklarna 8–12.

    Genomförande och tillämpning

    19.

    ReK anser att det föreslagna förfarandet är utförligt. På grund av mekanismens innovativa karaktär kommer det att behövas tydlighet angående de steg som leder till ett åtagande eller uttalande, men det finns en risk för att det medför en administrativ börda för regionerna och medlemsstaterna. ReK stöder därför helhjärtat den utvärdering som nämns i artikel 25, där också en förenkling av tillämpningen av förordningen ska ingå. Kommittén efterlyser dessutom att problemet ägnas större uppmärksamhet så att de nationella myndigheterna kan inleda arbetet med att förenkla sina respektive bestämmelser.

    20.

    ReK betonar behovet av ett snabbt och tydligt genomförande av denna förordning och uppmanar kommissionen i detta sammanhang att beakta erfarenheterna och lärdomarna från genomförandet av EGTS-förordningen och att uppmuntra medlemsstaterna att så snabbt som möjligt börja använda mekanismen för gränsöverskridande projekt. Kommittén anser i detta sammanhang att rollen för de gränsöverskridande samordningspunkterna behöver klargöras ytterligare. ReK skulle också vilja att kommittén, såsom redan är fallet för EGTS, utövar en registreringsfunktion för europeiska gränsöverskridande åtaganden och europeiska gränsöverskridande uttalanden i syfte att stärka återkopplingen om erfarenheterna och utbytet av bästa praxis.

    21.

    Man bör också komma i håg att andra territoriella samarbetsstrukturer, såsom arbetsgemenskaper, kan vara användbara för mekanismen och komplettera den.

    22.

    Kommittén uppmanar sina ledamöter att dela med sig av exempel på bland annat gränsöverskridande transportförbindelser och gemensamt utnyttjande av räddningstjänster, utveckling av industriparker osv.

    23.

    ReK uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att låta genomförandet av förordningen åtföljas av en tydlig kommunikationsstrategi, med särskild tonvikt på utbyte av bästa praxis och förordningens tematiska tillämpningsområde.

    24.

    ReK understryker komplementariteten mellan den gränsöverskridande mekanismen och EGTS-instrumentet och det faktum att EGTS, som en överstatlig och subnationell enhet, skulle vara ett praktiskt instrument för att inleda och genomföra projekt inom den nya mekanismen. Det bör dock klargöras närmare hur den gränsöverskridande mekanismen och EGTS kompletterar varandra.

    25.

    ReK anser att den gränsöverskridande mekanismen är ett bra komplement till Interreg-programmen, eftersom mekanismen i vissa situationer kan skapa intressanta möjligheter att underlätta genomförandet av gränsöverskridande projekt.

    Bryssel den 5 december 2018.

    Karl-Heinz LAMBERTZ

    Europeiska regionkommitténs ordförande


    (1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

    (1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).


    Top