a)

är det från bestämmelserna i artikel 14 c i kommissionens förordning 88/97 och artikel 292.3 i kommissionens förordning 2454/93 tillräckligt klart och tydligt att en näringsidkare som, genom att inte konsultera Officiella tidningen, underlät att förvissa sig om att det förenklade tillståndet inte var möjligt att erhålla på grund av att mer än en tullmyndighet var inblandad har gjort sig skyldig till påtaglig försummelse?

b)

Om de relevanta bestämmelserna i stället ska anses komplicerade, åligger det då en näringsidkare att söka vägledning från tullmyndigheten innan importen genomförs? Är svaret på denna fråga beroende av om näringsidkaren själv, felaktigt, ansåg att tillämpningen av bestämmelserna var klar och tydlig?

c)

Hur ska en näringsidkares verksamhet klassificeras i ett fall som Isaacs, då den huvudsakliga verksamheten består i import av cykeldelar från Kina, företaget har fem anställda som sköter import och import har skett vid 33 tillfällen under en 16 månadersperiod? Ska en sådan näringsidkare anses erfaren?

d)

Får tullmyndigheten i en medlemsstat vid bedömningen av om en näringsidkare, i en situation som den Isaac befinner sig i, har gjort sig skyldig till påtaglig försummelse åberopa offentliggjord lagstiftning såsom den brittiska tulltaxan vilken, även om den finns tillgänglig för konsultation utan kostnad på vissa tullkontor och vissa offentliga bibliotek, endast är tillgänglig över Internet mot betalning av en årlig prenumerationsavgift?