22.9.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 228/32

1.1

Förutsättningarna för förbindelserna mellan EU och USA har nyligen förändrats och vi står inför allt större utmaningar och förväntningar. Valet av president Barack OBAMA har skapat höga förväntningar världen över och en förnyad optimism inför potentialen i de transatlantiska förbindelserna. På många områden finns det en genuin förhoppning om att EU och USA ska kunna arbeta tillsammans och ta ledningen, i allt från en gemensam reaktion på den rådande finanskrisen till frågan om klimatförändringarna och främjandet av mänskliga rättigheter eller den bilaterala ekonomiska relationen.

1.2

Det europeiska och amerikanska civila samhället och arbetsmarknadens parter har en nyckelroll att spela genom att de kan bidra till detta förnyade samarbete och genom att de representerar ett särskilt område där de har stora sakkunskaper.

1.3

EESK uppmanar EU:s politiska beslutsfattare att ta tillfället i akt och att i samförstånd och samarbete med USA verka för de reformer som behövs inom FN-systemet, Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) (1), den internationella brottmålsdomstolen, G8-gruppen, G20-gruppen, Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) samt för att stärka ILO, så att dessa institutioner blir mer effektiva när det gäller att lösa de långsiktiga utmaningar som uppstår i en globaliserad värld och på grund av den rådande globala finanskrisen.

1.4

Med tanke på att finanskrisen är så djup måste det transatlantiska ekonomiska samarbetet intensifieras. Som ett första steg måste EU och USA i högre grad samordna sina penning- och finanspolitiska åtgärder för att via G20-gruppen stimulera världsekonomin. De måste därefter samarbeta för att skapa ett gemensamt nytt synsätt på hur det globala finanssystemet ska regleras på ett effektivt sätt så att ekonomin aldrig mer kommer att hotas av för hög risktagning. Man bör fastställa klara och tvingande regler för den internationella finansen inom ramen för en radikal reform av de internationella ekonomiska organisationerna för att sända en tydlig signal till medborgarna och företagen.

1.5

Målet för ramen för förstärkt transatlantiskt ekonomiskt samarbete – att uppnå en djupare transatlantisk ekonomisk integration och tillväxt som kommer våra medborgare till nytta och ökar våra ekonomiers konkurrenskraft – bör uppnås under överinseende av det transatlantiska ekonomiska rådet.

1.6

Kärnan i ramen är tanken på ett lagstiftningssamarbete. Europeiska unionen och Förenta staterna har mycket gemensamt i de värderingar som ligger bakom sätten att reglera ekonomierna, även om vi har varit oense i vissa frågor. Ett lagstiftningssamarbete innebär att samarbeta med utgångspunkt i en gemensam definition av sociala, miljömässiga och ekonomiska problem och lösningar på dem. EESK uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att, inom de transatlantiska förbindelserna, fortsätta att försvara den europeiska sociala modellen som bygger på sociala trygghetssystem och en väl utvecklad civil och social dialog.

1.7

Det transatlantiska ekonomiska rådet har ett viktigt arbete framför sig.

1.8

För att uppnå dessa och andra mål är det av avgörande betydelse att processen kan fortsätta både under den nya amerikanska administrationen och under den nya kommissionen och det nya Europaparlamentet. EESK uppmanar president Barack OBAMA att snarast utse en ny amerikansk medordförande i det transatlantiska ekonomiska rådet så att dess viktiga arbete kan fortsätta.

1.9

Nuvarande ekonomiska utmaningar skulle väsentligen förvärras om protektionismen gjorde sitt återtåg över världen, vilket skedde under depressionen på 1930-talet. EESK uppmanar EU och USA att i nära samarbete fullgöra de åtaganden som G20-ledarna gjorde i denna fråga den 15 november 2008, och att göra allt de kan för att få en snar och framgångsrik avslutning på Doha-rundan samt för att förhindra att nya hinder för handel eller investeringar skapas.

1.10

EESK uppmanar även EU och USA att nära samarbeta för att få andra att avhålla sig från att ta till politik som kan begränsa tillgången till investeringar eller upphandlingsmarknader, vilket diskussioner i kongressen tyvärr nyligen har lett till. EU och USA bör också ta upp frågan om hur man kan blåsa nytt liv i världshandeln och främja världshandelsförhandlingarna genom att införliva tankar om hållbar utveckling och arbetsmarknadsnormer. EESK välkomnar president Barack OBAMAs vilja att minska handelsjusteringarnas negativa effekter för enskilda arbetstagare och medborgare.

1.11

EESK rekommenderar starkt att man inrättar stödmekanismer för de transatlantiska dialogerna (TABD (2), TACD (3), TALD (4) och TAED (5) och införlivar TALD och TAED i gruppen med rådgivare till det transatlantiska ekonomiska rådet.

1.12

EESK uppmuntrar EU och USA att öka tillgängligheten och öppenheten i den transatlantiska dialogen och att öka deltagandet av parter från det civila samhället, även av dem som står utanför de fyra dialogerna.

1.13

EESK uppmanar kommissionen att inom den närmaste framtiden anordna ett möte för de parter som berörs av det transatlantiska samarbetet i syfte att granska den nya situationen samt diskutera och samordna de insatser som ska göras för nya initiativ. EESK påminner kommissionen om det förslag om att anordna en trepartskonferens om arbetsmarknadsrelationerna som den lade fram i ett meddelande 2005.

1.14

För egen del tänker EESK ta kontakter med de amerikanska ekonomiska och sociala partnerna och nära följa inrättandet av rådgivande grupper inom den amerikanska administrationen i syfte att försöka finna möjliga samtalspartner i olika frågor. EESK kommer också att söka olika vägar för att på ett bättre sätt främja utbytet av kunskaper och erfarenheter med parter i det amerikanska civila samhället. För att utföra dessa uppgifter bör EESK inrätta en informell kontaktgrupp som övervakar EESK:s aktiviteter i samband med de transatlantiska förbindelserna.

1.15

EESK anser att det vore lämpligt och värdefullt att förstärka det vetenskapliga och kulturella samarbetet (kulturell dialog) som utgångspunkt för ökad ömsesidig förståelse och stärkt politiskt samarbete. EU och USA bör göra gemensamma insatser för att främja och stödja kreativiteten inte bara inom vetenskap, teknik och innovation, utan framför allt på det konstnärliga området, som grund för att skapa nya värden, och för att ge kvinnor och män ett rikare och mer utvecklande liv.

2.1

Förutsättningarna för förbindelserna mellan EU och USA har nyligen förändrats och vi står inför allt större utmaningar och förväntningar. Valet av president Barack OBAMA har skapat höga förväntningar världen över och en förnyad optimism inför potentialen i de transatlantiska förbindelserna. På många områden finns det en genuin förhoppning om att EU och USA ska kunna arbeta tillsammans och ta ledningen, i allt från en gemensam reaktion på den rådande finanskrisen till frågan om klimatförändringarna och främjandet av mänskliga rättigheter eller den bilaterala ekonomiska relationen. I ett yttrande från 2004 (6) pekade EESK på en rad frågor som bör föras upp på den transatlantiska dagordningen, inklusive behovet av ett förbättrat globalt styre. Vissa händelser på senare tid understryker behovet av samarbete på detta område.

2.2

De utmaningar som EU, USA och världen i stort för närvarande står inför är allvarliga och det behövs ett nytt gemensamt synsätt för att garantera att världsekonomin aldrig mer exponeras för en oreglerad kapitalisms härjningar. Den transatlantiska ekonomin och världsekonomin står mitt i den värsta ekonomiska krisen på årtionden, klimatförändringarna kräver insatser av alla aktörer för att framsteg ska göras och man måste ta itu med många viktiga utrikespolitiska frågor för att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Utan ett fördjupat samarbete mellan EU och USA kommer våra försök att lösa problemen inte att räcka till.

2.3

Det europeiska civila samhället och arbetsmarknadens parter har en nyckelroll att spela genom att de kan bidra till detta förnyade samarbete och genom att de representerar ett särskilt område där de har stora sakkunskaper. För att detta ska kunna ske är det viktigt med ett ökat engagemang från alla parter inom de många politiska organ i vilka Europeiska unionen och Förenta staternas regering för en dialog. Medborgarnas fria rörlighet är ett viktigt steg mot att förbättra förbindelserna mellan EU och USA genom att affärsrelaterat, kulturellt och socialt utbyte uppmuntras. Att utöka möjligheten till viseringsfria resor mellan EU:s medlemsstater och USA bör även i fortsättningen utgöra en av de politiska prioriteringarna.

2.4

De bilaterala förbindelserna mellan EU och USA har hittills skötts inom ramen för den transatlantiska deklarationen (7) från november 1990, därefter den nya transatlantiska dagordningen (8) 1995 och det transatlantiska ekonomiska partnerskapet (9) från maj 1998. En ytterligare institutionell utveckling var undertecknandet av ramen för förstärkt transatlantisk ekonomisk integration (10) i april 2007, vilket skapade det transatlantiska ekonomiska rådet (11).

2.5

Allt politiskt samarbete har hittills fokuserats mer på utrikespolitik, ekonomi och handelsfrågor än på frågor om arbetsmarknad och hållbarhet. Dessutom har – med ett fåtal undantag – involveringen av berörda parter, som har en stark tradition och goda resultat både i ett antal europeiska länder och på EU-nivå, ännu inte blivit ett starkt inslag i förbindelserna mellan EU och USA. Samtidigt som man stärker och stöder det som fungerar bra under denna nya period av transatlantiskt samarbete, vill EESK uppmana EU och USA att ta itu med de områden där samarbetet behöver förbättras.

2.6

Yttrandet kommer inte att täcka alla aspekter av de transatlantiska förbindelserna. Det kommer inte att innefatta Kanada, utan fokusera på några få gemensamma frågor för EU och USA, t.ex. multilateralt samarbete, handel, transatlantiskt ekonomiskt samarbete, den globala klimatförändringen och de berörda parternas deltagande. EU:s förbindelser med Kanada bör behandlas i ett särskilt EESK-yttrande.

3.1

Olika synsätt på multilaterala institutioner har under de senaste åren präglat förbindelserna mellan EU och USA. Det finns all anledning att tro att den nya amerikanska administrationen kommer att driva en politik som innebär ett större engagemang både gentemot landets allierade och de internationella organisationerna. EESK uppmanar EU:s politiska beslutsfattare att ta tillfället i akt och i samförstånd och samarbete med USA verka för de reformer som behövs för att stärka FN-systemet, inklusive ILO, den internationella brottmålsdomstolen, Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), G8-gruppen, G20-gruppen, Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), så att dessa institutioner blir mer effektiva när det gäller att lösa de långsiktiga utmaningar som uppstår i en globaliserad värld och på grund av den rådande globala finanskrisen. EESK stöder förslaget om att införa ett ekonomiskt och socialt säkerhetsråd i FN-systemet, vilket senast framfördes av förbundskansler Angela Merkel i Paris i januari. Detta skulle vara jämbördigt med säkerhetsrådet.

3.2

En av de läxor vi lärt oss av de senaste årens förbindelser mellan EU och USA är att de stora världsomfattande problemen inte kan lösas utan att de två parterna når samförstånd. För att förbättra situationen bör EU och den nytillträdda amerikanska administrationen i nära samarbete definiera sina gemensamma strategier i många frågor om säkerhet i världen och om mänskliga rättigheter.

3.3

Transatlantiskt styre är inte ett alternativ, utan ett komplement till de multilaterala förbindelserna för både EU och USA. De är fortfarande de två viktigaste aktörerna på världsscenen och de måste därför samarbeta om de önskar föra fram en fråga på någon internationell arena, vare sig det handlar om en kontrollerad avreglering av handeln eller större respekt för viss arbets- och miljöskyddspolitik.

3.4

Full överensstämmelse med och genomförande av multilaterala avtal är mycket viktigt för EU:s och USA:s förmåga att visa ledarskap på världsnivå. Till att börja med bör EU, medlemsstaterna och USA ratificera och genomföra alla ILO-konventioner (12) och WTO-beslut.

4.1.1

Eftersom världen står inför den djupaste finanskrisen och det svåraste ekonomiska klimatet på årtionden måste det transatlantiska ekonomiska samarbetet intensifieras. Till en början innebär detta att de penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtagits på båda sidor måste genomföras samordnat för att garantera att de blir effektiva i våra sammanlänkade ekonomier. Kommittén är orolig för att detta hittills har varit otillräckligt. EU och USA måste förbättra sitt engagemang i dessa frågor, i synnerhet genom G20-gruppen och i samarbete med andra stora ekonomiska aktörer, om våra ekonomier ska kunna gå framåt. Den amerikanska återhämtnings- och återinvesteringsplanen, som antogs i februari 2009, och EU:s ekonomiska återhämtningsplan, som antogs av Europeiska rådet i december 2008, uppvisar slående likheter även om den europeiska planen inte är tillräckligt enhetlig när det gäller syftet.

4.1.2

De bör genomföras så att de kompletterar varandra och så att man undviker protektionistiska åtgärder. Nästa steg mot återhämtning är att utveckla ett nytt gemensamt synsätt för att garantera att det globala finanssystemet regleras på ett effektivt sätt, så att ekonomin aldrig mer hotas av för hög risktagning. Båda sidor vidtar lagstiftningsåtgärder, och en nära samordning är nödvändig för att undvika onödiga skillnader mellan dem. Detta gör det transatlantiska ekonomiska rådet och den ram från 2007 som det verkar inom ännu viktigare.

4.2.1

Målet med ramen för förbättrat transatlantiskt ekonomiskt samarbete är att uppnå en djupare transatlantisk ekonomisk integration och tillväxt som kommer våra medborgare till nytta och ökar våra ekonomiers konkurrenskraft. Detta ska uppnås under överinseende av det transatlantiska ekonomiska rådet, som sammanträder åtminstone en gång om året och har mandat att övervaka de åtgärder som anges i ramen i syfte att påskynda framstegen samt att sätta delmål och underlätta gemensamma åtgärder. Detta mandat ger det transatlantiska ekonomiska rådet ansenliga befogenheter att driva på en transatlantisk ekonomisk integration, i synnerhet i kristider.

4.2.2

Kärnan i ramen är tanken på ett lagstiftningssamarbete. EU och USA har mycket gemensamt i de värderingar som bildar grunden för vår syn på hur vi ska reglera våra ekonomier. Vi delar synen att syftet med lagstiftningen är att garantera hög standard på miljöskydd, skyddet av människors och djurs hälsa och säkerhet samt ekonomisk och rättslig säkerhet. Vi anser också att lagstiftningen bör uppnå dessa resultat på det mest effektiva sättet och det sätt som orsakar minst störningar för den ekonomiska verksamheten och grundas på bästa möjliga expertis. Men det finns skillnader, vilket framgår av fall som tagits till WTO, och en del av dessa är resultatet av olika attityder bland medborgarna. I många fall har dock EU och USA tagit olika ställning helt enkelt på grund av otillräckligt samråd – mellan lagstiftningsorganen och det civila samhället. Lagstiftningssamarbete innebär att arbeta tillsammans, inklusive kontakter med det civila samhället, för att söka efter en gemensam definition av de sociala, miljömässiga och ekonomiska problemen och lösningarna på dem.

4.2.3

Ett område som skulle kunna få nytta av ökade kontakter med det civila samhället är livsmedelssäkerheten. Förbindelserna mellan EU och USA har länge störts av en rad skillnader på detta område, inbegripet lagstiftning om hormoner i nötkött och antibakteriell behandling av kyckling. I dessa fall har unionen inte varit beredd att acceptera USA:s normer. Större tvistefrågor har uppstått om användningen av genetiskt modifierade organismer i livsmedel.

4.2.4

Det transatlantiska ekonomiska rådet har hittills sammanträtt tre gånger, senaste gången i Washington den 12 december 2008. Trots den korta tid det funnits har det transatlantiska ekonomiska rådet gjort viktiga framsteg på nyckelområden för det ekonomiska samfundet:

4.2.5

Om man ser framåt kommer det transatlantiska ekonomiska rådet att ha ett viktigt arbete att utföra och få tillfälle till att förbättra sin verksamhet.

4.2.6

För att uppnå dessa och andra mål är det av avgörande betydelse att processen kan fortsätta och utvidgas både under den nya amerikanska administrationen och under den nya kommissionen och det nya Europaparlamentet. EESK förväntar sig att den amerikanska administrationen snarast utser en ny medordförande i det transatlantiska ekonomiska rådet så att det viktiga arbetet kan fortsätta.

4.3.1

De nuvarande ekonomiska utmaningarna skulle väsentligen förvärras om protektionismen gjorde sitt återtåg över världen, vilket skedde under depressionen på 1930-talet. EESK uppmanar EU och USA att i nära samarbete fullgöra de åtaganden som G20-ledarna gjorde i denna fråga den 15 november 2008, och att göra allt de kan för att få en snar och framgångsrik avslutning på Doha-rundan samt för att förhindra att det skapas nya hinder för handel eller investeringar. EU och USA kommer att behöva samarbeta för att stärka befintliga handelsöverenskommelser med viktiga handelspartners, eftersom frestelsen att skydda inhemska företag har ökat, och de i synnerhet måste vara ett exempel för andra i syfte att avhålla dem från att ta till en politik som kan begränsa tillgången till investeringar eller upphandlingsmarknader, till skillnad från vad som nyligen diskuterades i den amerikanska kongressen. EU och USA bör också ta upp frågan om hur man kan blåsa nytt liv i världshandeln och främja världshandelsförhandlingarna genom att införliva tankar om hållbar utveckling och arbetsmarknadsnormer.

4.3.2

Den nya amerikanska administrationens synpunkter på detta område kommer för USA:s handelspartners del att gagnas av ökad tydlighet, men på detta tidiga stadium verkar den lägga större vikt vid handelsrelaterade miljömässiga och sociala frågor i kombination med ett öppet förhållningssätt till handel.

4.3.3

EESK välkomnar varmt detta förhållningssätt till den internationella handeln och rekommenderar att EU stöder alla försök att få fram handelsavtal som förbättrar både tillgången och efterfrågan på goda styresformer på nationell och internationell nivå och tar upp arbetstagarnas rättigheter och miljöskydd.

5.1

De europeiska länderna har länge gått i spetsen för klimatpolitiken. De har väntat på att USA skulle ansluta sig till dem med ambitiösa initiativ. Den nya amerikanska administrationen har lovat att göra mycket stora ansträngningar för att bekämpa de globala klimatförändringarna. EESK ser fram emot en ny och kraftfull amerikansk politik i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Förutom planeringen för ett system med utsläppshandel som begränsar utsläppen av koldioxid från stora industrier, kommer OBAMA-administrationen antagligen att öka investeringarna i förnybar energi. Insatserna för att få fart på tillväxten bör – på global nivå – utnyttjas till att skapa gröna jobb och styra över investeringar och innovation i denna riktning.

5.2

EESK välkomnar de amerikanska planerna på att investera i effektiv och ren teknik på hemmaplan, samtidigt som man tänker använda amerikansk stödpolitik och exportfrämjande åtgärder för att hjälpa utvecklingsländerna att hoppa över det koldioxidbaserade energiintensiva stadiet av utvecklingen. EESK välkomnar också kraven på bindande och genomförbara åtaganden för att minska utsläppen.

5.3

EESK uppmanar USA att komma till FN-konferensen i Köpenhamn i december 2009 med en stark och tydlig förhandlingsposition som kan föra USA och EU närmare samman inför en ny internationell ram för begränsade utsläpp efter Kyotoprotokollet. EU förväntar sig ett djupt engagemang för och stöd till FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

5.4

För att inom EU skapa ett mer sammanhållet synsätt på hur man ska uppnå EU:s klimatmål, uppmanar EESK medlemsstaterna att nå samförstånd om hur man ska överbrygga konflikten mellan den ekonomiska konkurrenskraften och mer omfattande uppoffringar för miljön, och att inte minska investeringarna i ny forskning om ny grönare teknik under den globala finanskrisen.

5.5

EESK uppmanar både kommissionen och den nya amerikanska administrationen att aktivt involvera icke-statliga miljöorganisationer och nätverk, samt företag och fackföreningar, i förberedelserna inför FN-konferensen i Köpenhamn i december 2009, samt att återuppta den transatlantiska miljödialogen (TAED), som skulle kunna fungera som ett samordnande organ för de berörda miljöaktörerna och som en samarbetspartner i förberedelserna.

6.1

Traditionerna för hur berörda parter deltar i den politiska beslutsprocessen skiljer sig åt mellan EU och USA. Den nya transatlantiska dagordningen medför att EU och USA förbinder sig att samarbeta systematiskt, bland annat för att bygga broar ”mellan människor” över Atlanten. Detta har lett till att ett antal dialoger med det civila samhället upprättats mellan arbetsmarknadsparter, konsumenter och miljögrupper.

De transatlantiska dialoger som etablerades under andra hälften av 1990-talet har i olika utsträckning varit aktiva i samarbetsstrukturerna mellan EU och USA, i synnerhet på toppmötena mellan EU och USA, där den ensidiga inriktningen på den transatlantiska handelsdialogen (TABD) varit tydlig. Dessutom ingår endast TABD, den transatlantiska konsumentdialogen (TACD) och den transatlantiska dialogen mellan lagstiftare (TLD) i rådgivargruppen för det transatlantiska ekonomiska rådet. De andra två dialogerna – den transatlantiska arbetsmarknadsdialogen (TALD) och den transatlantiska miljödialogen (TAED) – har stängts ute, utan något samråd med de berörda parterna.

6.2

Europaparlamentet efterlyste därför i sin resolution av den 8 maj 2008 om det transatlantiska ekonomiska rådet att ordförandena i TALD och TAED skulle ingå i gruppen av rådgivare. EESK stöder kraftfullt denna maning från Europaparlamentet och uppmanar det transatlantiska rådet att se över sina arbetsformer, som antogs av det transatlantiska rådets båda medordförande i Berlin den 28 juni 2007.

6.3

De nya arbetsformerna måste också innefatta bättre arrangemang för insyn och samarbete med rådgivarna, inklusive tillgång till dokumentation och att möteskallelser sänds ut i tillräckligt god tid.

6.4

EESK stöder Europaparlamentets nya maning till en djupare förståelse för de civila samhällenas betydelse i förslaget till betänkande om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet (13). EESK måste spela en aktiv roll i denna process.

6.5

De olika intressegrupper som deltar i dialogerna har alla tidigare erfarenhet av att bygga gränsöverskridande nätverk. De initiativ som USA och EU tog under 1990-talet för att avspegla den nya verkligheten i den europeiska integrationen, skapade också nya möjligheter för de transatlantiska organisationerna inom det civila samhället (14).

6.6

De fyra ovannämnda dialogerna inledde sin verksamhet med varierande framgång och stöd från de politiska ledarna på båda sidor av Atlanten. I dag fungerar TACD bra och är mycket aktivt i sina förberedelser inför toppmötena mellan EU och USA och i arbetet inom det transatlantiska ekonomiska rådet.

6.7

Efter en ganska framgångsrik inledning utestängdes TAED tyvärr efter två års verksamhet. Det finns all anledning till att återuppta den dialogen i syfte att erbjuda information till det transatlantiska ekonomiska rådet och toppmötena mellan EU och USA. EESK rekommenderar starkt att man avsätter tillräckliga medel till dialogerna och att man även tar med TALD och TAED (den senare när den återupptagits) i gruppen av rådgivare till det transatlantiska ekonomiska rådet.

6.8

EESK gör bedömningen att bilaterala transatlantiska förbindelser inte nödvändigtvis är det mest naturliga sättet att bedriva gränsöverskridande samarbete för vissa av det civila samhällets organisationer. När det gäller fackföreningar och miljögrupper tävlar det transatlantiska forumet inte bara med inrikesfrågor, utan också med globala problem, som klimatförändringarna eller rätten att organisera sig i utvecklingsländer. Men att ta med en vidare krets av intressenter i de bilaterala förbindelserna mellan EU och USA leder ändå till stöd bland allmänheten och till demokratisk legitimitet för hela processen. EESK uppmanar EU och USA att öka tillgängligheten och öppenheten i den transatlantiska dialogen och att öka deltagandet av parter från det civila samhället.

6.9

EESK uppmanar kommissionen att under den närmaste framtiden anordna ett möte med alla de parter som är involverade i de transatlantiska förbindelserna i syfte att granska den nya situationen samt att utbyta tankar om och samordna insatser för de nya initiativ som måste tas. EESK erbjuder sitt aktiva deltagande i ett sådant initiativ, som företrädare för det civila samhället.

6.10

I sitt meddelande av den 18 juni 2005 (KOM(2005) 196) lade kommissionen fram några intressanta förslag, varav ett handlade om att främja dialogen mellan företrädare för arbetsmarknadens parter från EU och USA, inklusive en trepartskonferens om arbetsmarknadsrelationer. Dessa förslag, som aldrig lett till några åtgärder, bör tas upp igen. Ett utbyte mellan EU:s och USA:s arbetsmarknadsparter skulle vara särskilt betydelsefullt med anledning av de amerikanska förslagen om att införa en lag om arbetstagares fria val.

6.11

EESK kommer att ta kontakt med de amerikanska ekonomiska och sociala partnerna (företag, fackföreningar, jordbrukare, konsumenter osv.) för att försäkra sig om att de är intresserade av att anordna en dialog om en eller två specifika frågor som skulle kunna vara av ömsesidigt intresse på båda sidor av Atlanten, t.ex. klimatförändringarna eller handel och hållbar utveckling. Syftet med en sådan dialog är att involvera alla olika intressenter vid samma tillfälle, till skillnad från de befintliga dialogerna som har sitt eget verksamhetsområde och sina egna medlemsorganisationer. EESK kommer att ta kontakt med kommissionen och den amerikanska administrationen för att få deras stöd och undersöka deras intresse.

6.12

EESK kommer att noga följa inrättandet av rådgivande grupper inom administrationen för att försöka finna möjliga samtalspartner i olika frågor. EESK kommer också att reflektera över hur man bättre kan främja utbyte av kunskaper och erfarenheter med parterna inom det amerikanska civila samhället i frågor av gemensamt intresse. I detta sammanhang föreslås att facksektionen för yttre förbindelser inrättar en tillfällig och informell kontaktgrupp för att övervaka EESK:s aktiviteter på området för transatlantiska förbindelser. Om denna erfarenhet visar sig framgångsrik skulle kontaktgruppen kunna inrättas på en permanent och formell basis.

6.13

I sitt förslag till betänkande framhåller Europaparlamentet att man måste ersätta den gällande nya transatlantiska dagordningen från 1995 med ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal, som ger en mer stabil och aktuell grund för förbindelserna (15). EESK stöder kraftfullt denna uppmaning och hoppas att relevanta intressegrupper från det amerikanska och europeiska civila samhället kommer att involveras redan i början av processen när detta nya instrument förhandlas fram. Att införlivade aktörer från det organiserade civila samhället skulle enbart stärka och förbättra de institutionella strukturerna.

6.14

En förstärkt dialog skulle aktivera det civila samhället på båda sidor av Atlanten och därigenom främja effektiva nätverk och ett utbyte av synpunkter inom och mellan de transatlantiska nätverken för det civila samhället, inklusive dialogerna. Den skulle ge tillgång till regeringarna på hög nivå och främja förbindelserna mellan dessa nätverk och dialogerna samt med regeringar respektive administrationen.