23.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/26

—

Direkta och kompletterande åtgärder för att helt genomföra inre marknaden för företagsrelaterade tjänster, särskilt genom att avlägsna hindren för att sektorn skall fungera friktionsfritt (murar som hämmar marknadsintegrationen, arbetstagarnas rörlighet och den ekonomiska tillväxten).

—

De företagsrelaterade tjänsterna måste snarast erkännas som ett integrerat inslag i all näringspolitik. Europeiska kommissionen bör ta fasta på detta och vidta åtgärder för att bredda EU:s industripolitik genom att integrera de företagsrelaterade tjänsterna.

—

Ett europeiskt observationsorgan för företagstjänster bör inrättas för att samla in information, uppmuntra forskning, stimulera till debatt och lämna förslag till policyrekommendationer och följa upp genomförandet av dessa.

—

Den sociala dialogen behöver förstärkas för att följa upp och utvärdera förändringar i arbetsvillkoren och arbetstillfällen som är resultat av de strukturella förändringar som bildar underlag för den nya ekonomiska sektorn för företagsrelaterade tjänster.

—

Företagsrelaterade tjänster bör främjas som ett sätt att höja prestationsnivån inom affärsvärlden och industrin och uppnå konkurrensfördelar i förhållande till lågkostnadsländer och andra konkurrenter på världsmarknaden.

—

Ett utökat och effektivt utnyttjande av företagsrelaterade tjänster bör uppmuntras bland småföretagen.

—

Sysselsättningen och arbetsvillkoren bör förbättras inom företagstjänstesektorn som ett sätt att förbättra produktiviteten, tjänstekvaliteten och levnadsstandarden.

—

Riktade fortbildnings- och omskolningsprogram som kan underlätta anpassning och kompetensutveckling av de anställbara arbetstagare som drabbats av strukturomvandlingar bör införas.

—

Offentligt finansierade FoU-program på nationell och europeisk nivå bör särskilt uppmärksamma åtgärder och projekt som syftar till att främja produktion och utnyttjande av innovativa företagsrelaterade tjänster.

—

Man bör studera specifika projekt på området för kunskapsintensiva tjänster inom tillverkningssektorn som leder till innovationer och hög produktivitet samt tillväxtmöjligheter (t.ex. IKT- och FoU-tjänster).

—

Företagsrelaterade tjänster är en källa till innovationer inom kunskapsekonomin. Forskning för vidareutveckling av ”tjänstevetenskapen” bör uppmuntras, särskilt know-how avseende metodik som kan tillämpas på näringslivsprocesser.

—

Upphovsmannarätt och andra skyddsmekanismer bör förstärkas genom att den patentlagstiftning som är under behandling genomförs. På så sätt kan företagen uppmuntras att investera mer i FoU och innovationer.

—

IKT:s roll för innovationer inom tjänstesektorn måste erkännas och främjas i syfte att säkerställa tjänsteproduktion, särskilt när det gäller små och medelstora företag, via snabb bredbandstillgång till Internet över hela Europa, samtidigt som man strävar efter att lösa säkerhets- och privatlivsfrågor med koppling till digitala nätverk för affärstransaktioner. Europeiska kommissionens initiativ ”i2010” spelar en betydelsefull roll i detta sammanhang.

—

Tjänstesystemutveckling är en ny disciplin som är användbar som utgångspunkt för att förbättra produktionskvaliteten inom de företagsrelaterade tjänsterna via bättre systemplanering. Detta nyskapande grepp förtjänar att utvecklas till en specialdisciplin inom forskning och utbildning vid universitet, handelshögskolor och andra utbildningsorgan.

—

Standarder kan spela en värdefull roll för högkvalitativa tjänster och mer integrerade EU-marknader. Till den ändan bör man uppmuntra till frivillig standardisering av tjänster i allmänhet och företagsrelaterade tjänster i synnerhet.

—

Det gäller att hitta lösningar för att förstärka EU:s mänskliga kapital och vända riktningen på den tilltagande kunskapsflykten från EU:s forskningsverksamheter.

—

Det krävs nya incitament för den privata sektorn att öka sin andel av FoU-aktiviteterna i linje med Lissabonstrategin.

—

Data och information behöver förbättras om företagsrelaterade tjänster och om tjänster som erbjuds av industriföretag.

—

Utbudsmarknaderna för företagsrelaterade tjänster måste bli överskådligare.

—

Mer resurser måste ställas till förfogande för att förbättra utbildning, fortbildning, e-lärande och språkinlärning, så att gränsöverskridande företagsrelaterade tjänster kan utvecklas.

1.1

I detta yttrande undersöks de företagsrelaterade tjänsternas effekt på sysselsättningen, konkurrenskraften och produktiviteten inom Europas tillverkningsindustri och hur denna sektor kan utvecklas vidare i linje med Lissabonprogrammet. Vi uppmärksammar utvecklingslinjer inom den nya disciplinen ”tjänstesystemutveckling” och konsekvenserna av att företagsrelaterade tjänster läggs ut externt (outsourcing).

1.2

Det finns farhågor om den europeiska ekonomins framtidsutsikter och om hur den kan klara en växande stark konkurrens från lågkostnadsekonomier. I Europa har både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn förlorat många arbetstillfällen till andra länder som har komparativa fördelar med avseende på kostnader och kunnande (t.ex. Kina i fråga om tillverkning och Indien i fråga om företagstjänster). Trots dessa trender har tillverkningsindustrin fortfarande en nyckelroll i Europas ekonomi. Enligt senaste tillgängliga statistik för 2004 är EU ledande exportör av varor, med en siffra på drygt 1 200 miljarder USD (1).

1.3

Man anser att tillverkningsindustrin har fortsatt att vara huvudsaklig källa till tekniska förändringar och innovationer i EU, men det skall också noteras att den inte lyckats utöka verksamheten inom högteknologi och på områden med högre förädlingsvärde under det senaste årtiondet. Tillväxt med koppling till företagsrelaterade tjänster, särskilt via utnyttjande av kunskapsintensiva tjänster, är en kompletterande kanal för att utveckla ny teknik och nya arbetstillfällen och erövra nya konkurrensfördelar. Företagsrelaterade tjänster utgör också en källa till innovation utan teknisk anknytning (t.ex. organisatoriskt), vilket förstärker företagens immateriella tillgångar och arbetstagarnas know-how.

1.4

Den anmärkningsvärda omriktningen av konsumtionen till tjänster i de högutvecklade ekonomierna är ingen indikation på att trenden går mot en avindustrialisering, vilket man ibland antar. Dessa utvecklingstendenser kan ses som en statistisk återspegling av att arbetsfördelningen fördjupas inom de utvecklade ekonomierna och att vertikala värdekedjor som tidigare varit integrerade nu löses upp. Specialiserade tjänsteleverantörer erbjuder nu tjänster som tidigare sköttes internt i tillverkningsföretagen. Nya tjänsteföretag har vuxit fram som stöder den europeiska industrins satsning på att öka effektiviteten och absorbera ny teknik som kommer att ge upphov till nya produkter med högre förädlingsvärde.

1.5

Aktuell forskning visar att den typ av ekonomi som håller på att utvecklas kännetecknas av att tjänster och tillverkning integreras och kompletterar varandra. Efterfrågan på tjänsterna finns överallt där den industriella sektorn är stark, och den utvecklas till följd av detta. De är inte ömsesidigt uteslutande alternativ (2).

1.6

I föreliggande yttrande förespråkas inte någon särskilt satsning på tjänster till priset av att tillverkningsindustrin försummas. Det är det ömsesidiga beroendet mellan tillverknings- och tjänstesektorerna som betonas (3). Vi belyser särskilt den positiva potential som finns för att förbättra och sprida de företagsrelaterade tjänsterna. EESK framhåller att dessa tjänster har gett ett positivt bidrag till den europeiska tillverkningssektorns höjda produktivitet och förstärkta konkurrenskraft. Samtidigt förbättrar företagstjänstesektorn sin egen produktivitet genom innovationer, bland annat i form av att snabbt anamma ny teknik, genom att locka mer högkvalificerade arbetstagare och genom att förbättra arbetsvillkoren (4).

1.7

Utläggning/outsourcing av tjänster till specialiserade tjänsteproducenter som kan utnyttja skalfördelar och kontinuerliga processinnovationer får positivt genomslag på kostnader och produktivitet. De små och medelstora företagens utnyttjande av kunskaperna och innovativa företagsrelaterade tjänster verkar ändå otillräckligt i dag. Arbetstagarnas kapacitet att flytta över från tillverkningsindustri till företagsrelaterade tjänster måste också förstärkas genom adekvata omskolningsprogram.

1.8

I dag är det inhemska leverantörer som svarar för de flesta av de företagsrelaterade tjänsterna. Men det finns inga garantier för att detta kommer att bli fallet i framtiden. En lång rad företagstjänster kan köpas in från utlandet, på en bredare europeisk nivå, inklusive de nya medlemsstaterna och kandidatländerna eller till och med globalt, beroende på kostnader och affärsmöjligheter (utläggning över kortare eller längre avstånd). De senaste uppgifterna visar att EU-25 år 2004 hade en positiv handelsbalans på 42,8 miljarder euro avseende tjänster (en ökning med 5,8 miljarder euro från 2003) (5).

1.9

Det krävs en permanent och grundlig analys av företagsstrukturer och processer för att komma fram till vilka funktioner som kan köpas in från specialiserade tjänsteleverantörer eller företagsnätverk (delade tjänster) som kan sköta funktionerna på ett effektivare sätt genom att arbeta mer storskaligt och samla olika aktörers kunnande. Det kan påverka sysselsättningen inom tillverkningsindustrin, men ibland kan det bidra till att motverka de potentiellt negativa effekterna av internationell utläggning, att bibehålla tillverkningsindustrier i Europa och att öka efterfrågan på arbetskraft i sektorn för företagsrelaterade tjänster. En förstärkning av de kvalificerade servicefunktionerna på företagen erbjuder nya konkurrensfördelar.

2.1

Alla sektorer inom den europeiska ekonomin känner av effekterna av globaliseringen och behovet av förändring för att anpassa sig till nya omständigheter. Industripolitiken kan spela en positiv roll i anslutning till detta. I sitt meddelande ”Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU” (6) noterade kommissionen att man avser att utveckla en industripolitik som är lämplig för att följa upp industriella förändringar:

2.2

På senare tid har kommissionen offentliggjort ett meddelande om ”Genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: En politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri – mot en mer integrerad industripolitik” (7). Inom denna ram för industripolitiken konstaterade kommissionen att det fanns sju centrala tvärpolitiska initiativ:

Det är en allvarlig brist i meddelandet att man bortser från tjänster i allmänhet och företagsrelaterade tjänster i synnerhet. EESK menar att företagstjänsterna måste utgöra ett integrerat inslag i all industripolitik och uppmanar kommissionen att bredda spektrum för framtida industripolitiska satsningar genom att integrera företagsrelaterade tjänster. En verksam industripolitik måste också ta hänsyn till de sociala och sysselsättningsmässiga konsekvenserna av industriell omvandling. Det innebär starkare tonvikt på livslångt lärande och stöd för att underlätta arbetstagarnas rörlighet.

2.3

EU måste ta till sig informations- och kommunikationstekniken (IKT) både på bredden och på djupet. Intensivare utnyttjande av IKT och dess integrering inom industrin är lika viktiga faktorer där som inom de företagsrelaterade tjänsterna. Med avseende på anammande av IT ligger EU efter sina viktigaste konkurrenter. IT-utgifterna per capita år 2004 var 732 euro för Västeuropa, 1 161 euro för USA och 1 012 euro för Japan. IT-utgifterna som procentandel av den inhemska BNP:n var 3,08 % för Västeuropa, 4,55 % för USA och 3,59 % för Japan (8). Europeiska kommissionens särskilda arbetsgrupp om IKT-konkurrenskraft spelar en betydelsefull roll i detta sammanhang.

2.4

De europeiska tillverkarnas produktivitetseftersläpning förklaras ofta med att ny teknik och potentialen med IKT inte utnyttjas tillräckligt, särskilt inte av småföretagen. Problemet verkar inte bero på utrustningskostnaderna. Det är bristen på IKT-kunnande och sakkunskap inom de små och medelstora företagen, vilket gör det svårt för dem att klara de snabba förändringarna inom IKT och dess ökade komplexitet. Det finns en ”digital klyfta” som skiljer små från medelstora företag, med följden att hela potentialen med IKT och e-businessmodeller inte har exploaterats ännu (9). De företagsrelaterade tjänsternas roll är betydelsefull för att göra IKT-sektorn effektiv och därmed ge långsiktigt hållbara produktivitetsvinster.

2.5

Inre marknaden för tjänster i allmänhet, och för företagstjänster i synnerhet, är inte fullbordad, och det finns många hinder som hämmar effektiviteten, konkurrenskraften och skapandet av nya arbetstillfällen. En lång rad hinder uppmärksammades i rapporten om ”Situationen på den inre marknaden för tjänster” (10), men man har gjort vissa framsteg genom att genomföra Lissabonstrategin. Ovanpå lagstiftningsaspekterna av marknaderna för företagsrelaterade tjänster krävs det kompletterande politiska åtgärder i linje med dem som tagits upp i detta dokument för att se till att EU får den konkurrenskraft som är nödvändig på världsmarknaden, parallellt med sociala och ekonomiska framsteg.

3.2

De företagsrelaterade tjänsterna är en grupp mycket heterogena aktiviteter – alltifrån tjänster på akademisk nivå (t.ex. tekniska konsulttjänster, redovisning, juridisk service) till tjänster med högt förädlingsvärde (t.ex. IKT, managementkonsulttjänster), personaladministration (t.ex. personalurval, avveckling, bemanning) och tjänster till stöd för företagets verksamhet, antingen de har lågt förädlingsvärde (t.ex. städning, säkerhet, catering) eller stigande förädlingsvärde (energiförvaltning, tillhandahållande och rening av vatten och andra vätskor eller luftrening och avfallshantering). I dessa kategorier förtjänar arbetsförhållanden och sociala villkor att uppmärksammas särskilt.

Tabell 1.   Viktiga tjänster för företagens prestanda (fördelade på funktioner) (12)

3.4

I dag är det fler och fler tillverkningsföretag som själva börjar erbjuda tjänster. De inte bara erbjuder service efter en försäljning, de upptäcker i allt högre grad det mervärde som ligger i att sälja sitt kunnande inom konstruktion, design eller processinnovation till andra företag som en del av affärsverksamheten. En ny hybrid till företagsmodell håller på att växa fram där tillverknings- och tjänsteaktiviteter blandas. Kunderna söker i ökad omfattning efter ”lösningar” snarare än enbart produkter, och det är ofta kapaciteten att erbjuda tilläggstjänster som blir en konkurrensfördel för ett tillverkningsföretag.

3.5

Brist på specifika statistiska uppgifter om företagsrelaterade tjänster  (14). Det saknas statistisk information om efterfrågan på tjänster. Den ömsesidiga påverkan mellan de olika sektorerna är otillräckligt dokumenterad. Man kan hoppas att informationen om tjänster och deras bidrag till EU-medlemsstaternas ekonomier förbättras genom den översyn av klassificeringssystemet NACE som väntas under 2007. Den reviderade klassificeringen kommer att ge bättre överblick över tjänstesektorns struktur och utveckling (15). Det saknas också uppgifter om i vilken utsträckning industriföretag erbjuder tjänster.

3.6

Uppgifterna och analyserna avseende företagsrelaterade tjänster är fragmentariska. EESK anser att det behövs ett europeiskt observationsorgan för företagsrelaterade tjänster som kan samla in information, uppmuntra forskning, stimulera till debatt och lämna förslag till policyrekommendationer och följa upp genomförandet av dessa. Ett observationsorgan eller någon liknande satsning skulle leda till bättre förståelse av den nya höghastighetsutvecklingen inom sektorn och fungera som mötesplats mellan politiker och berörda aktörer.

3.7

Standardisering av tjänster. Det går allt snabbare med den frivilliga standardiseringen av tjänster med utgångspunkt i marknadens behov och tillförlitlig dokumentation. Här ingår förbättringar av säkerhet, kvalitet och prestationsnivåer och främjande av konkurrens och innovationer i tjänsteproduktionen. Denna utmaning måste antas av CEN, ISO och nationella standardiseringsorgan. Utvecklingen av frivilliga standarder inom tjänstesektorn skulle tveklöst stimulera handeln med tjänster över gränserna och bidra till att främja inre marknaden för tjänster.

4.1

De företagsrelaterade tjänsterna har mycket stor betydelse för att hjälpa småföretagssektorn att realisera sin potential när det gäller att bidra till innovationer och tillväxt. Det finns belägg för att de mest dynamiska småföretagen utnyttjar företagsrelaterade tjänster i stor omfattning. Inför globaliseringens tryck måste ett ökat utnyttjande av dessa tjänster i ännu fler små och medelstora företag främjas.

4.2

Den nationella kapaciteten för innovationer.

En given nations förmåga att ta fram nya idéer och utnyttja ett flöde av nyskapande teknik kommersiellt på lång sikt påverkas av ett helt spektrum av faktorer (17):

4.3

85 % av EU:s forskning är koncentrerad på tillverkning (66 % i USA) och det finns inga tillförlitliga siffror över uppspaltningen av FoU-aktiviteter rörande tjänstesektorn. Av den totala FoU för tillverkningsindustrin genomförs 87,5 % på åtta specifika områden (kemi, verkstadsindustri, kontorsmaskiner, elektrisk utrustning, halvledarkommunikationer, instrument, motorfordon och flyg- och rymdsektorn).

4.4

Med avseende på utgifter i absoluta tal har EU misslyckats med att minska avståndet till USA i fråga om FoU. Klyftan har faktiskt vidgats under det senaste årtiondet.

4.5

Av största vikt för att den europeiska industrin skall bli konkurrenskraftig är förstärkt fokus på FoU-satsningar på högteknologiska och kunskapsintensiva tjänster (med höga marginaler). ”3 %-målet” (18) skulle vara lättare att uppnå om regeringarna ökade sina anslag och om den privata sektorn fick uppmuntran och stöd att investera mer i detta sammanhang, inklusive de företagsrelaterade tjänsterna.

4.6

Ett europeiskt tekniskt institut har föreslagits av Europeiska kommissionen i ett aktuellt meddelande (19), och detta är värdefullt, men tekniken måste åtföljas av verksamma affärs- och organisationsstrategier.

4.7

Effekten av de företagsrelaterade tjänsternas innovativa funktioner sammanställs nedan:

Tabell 2.   De företagsrelaterade tjänsternas innovativa funktioner (20)

4.8

Några av Europas mest nyskapande företag återfinns inom de företagsrelaterade tjänsterna, men generellt är FoU-nivån inom tjänstesektorn för låg och ostrukturerad. Nya tjänster och affärsmodeller uppstår ofta ur enskilda företags kostsamma och tidsödande försök och misslyckanden. EU måste stödja forskning på valda områden för att aktualisera företagens know-how i fråga om spjutspetsteknik.

4.9

Det är viktigt att hitta olika sätt att förbättra småföretagens tillgång till forskningsresultat och stödja dem i deras kortsiktiga produktutveckling.

4.10

Om företagen skall förväntas investera mer i innovationer och FoU måste kommissionen garantera rimligt skydd av immateriella rättigheter, och åtgärder måste vidtas för att genomföra det förslag som är under behandling om patentering av datorbaserade uppfinningar.

4.11

Det krävs bättre lagstiftning och ett bättre regelverk.

5.1

Det behövs en genomgripande översyn av EU:s system för kunskapsgenerering. Detta skulle bland annat omfatta

6.1

Sedan mitten av 1990-talet har innovationer inom tjänstesektorn varit föremål för en intensiv debatt och forskning framför allt i Tyskland. Tjänstesystemutveckling stod för en stor del av drivkraften för såväl akademiskt som praktiskt arbete på detta område. Detta begrepp har utvecklats till en teknisk disciplin som omfattar den systematiska utvecklingen och utformningen av tjänsteprodukter med hjälp av lämpliga modeller, metoder och verktyg. Även om tjänstesystemutveckling även innefattar vissa organisations- och ledningsaspekter inom tjänsteverksamhet ligger huvudfokus på framtagning av nya tjänsteprodukter. Samtidigt handlar tjänstesystemutveckling även om utformningen av utvecklingssystem, dvs. om tjänsterelaterade frågor inom allmän FoU- och innovationsstyrning.

6.2

Grundläggande forskning om nya företagsmodeller, metoder och verktyg kommer att ge positiv stimulans även när det gäller tjänstesystemutveckling. Integrerade metoder för gemensam produktutveckling för fysiska varor, mjukvara och tjänster kommer att bli ett etablerat inslag. Slutligen kommer den ökade harmoniseringen av tjänstestandarder att uppmuntra till identifiering och effektiv framtagning av nya tjänster (21).

6.3

Tjänstesystemutveckling är ett av få områden inom tjänstesektorn som till stor del har utformats av europeisk forskning. Ökad integration i internationella nätverk och systematisk utveckling av en oberoende tjänstesystemutvecklingsgemenskap är viktiga förutsättningar för att en ledande roll på detta område skall kunna upprätthållas i framtiden (22).

7.1

Fler online-tjänster. Allt mer uppmärksamhet riktas mot ökningen och effekterna av den internationella tillgång till olika informationsteknologitjänster och företagsprocesstjänster som IKT möjliggör. Företagstjänsterna har fått en ny inriktning tack vare IKT och det har skett en övergång till ett intensivare tillhandahållande av onlinetjänster. Tonvikten ligger på digitala tjänster på områden som mjukvarutjänster, FoU och tjänster för tekniska tester, konsultverksamhet och utveckling av mänskliga resurser samt arbetskraftsrelaterade tjänster. Här är det främst marknaden som styr, på grund av följande:

7.2

Undersöka vilka fördelar som en utläggning av verksamhet utanför EU skulle kunna ge för EU:s ekonomi. Den pågående utvecklingen med tjänster som läggs ut på företag runt om i världen innebär hela tiden nya globala utmaningar. Europa bör därför vara redo att producera och exportera högkvalitativa tjänster till övriga världen. Digitala tjänster och e-företagssupport kommer att öka. Internationell utläggning av företagsrelaterade tjänster rör idag mest intern företagsverksamhet (t.ex. IT-tjänster, finansiella tjänster och redovisningsservice, callcenters etc.). När det gäller tjänster med högre förädlingsvärde, som t.ex. teknikutveckling, forskning och analyser på IT-området, ligger EU fortfarande väl framme. Den tekniska utvecklingen, kompetenstillgången och relaterade kostnader på den globala marknaden kommer dock helt klart i allt högre grad att påverka de beslut som fattas av europeiska företag i framtiden. Detta är en utmaning för den europeiska arbetsmarknaden som måste kunna erbjuda fler högkvalificerade arbetstillfällen och undvika arbetslöshet (23).

7.3

Hinder för digital leverans av tjänster. Det finns hinder för utvecklingen av digital leverans som bör undersökas ingående så att man kan hitta lösningar som gör att europeiska leverantörer av företagstjänster kan bli aggressivare och öka sin expansion utanför EU:s gränser. Sådana hinder kan handla om brister i standardisering och driftskompatibilitet, i förtroende och säkerhet inom e-handeln, bristande investeringar i fast och mobil bredbandsinfrastruktur och den fortfarande alltför låga IKT-nivån inom små och medelstora företag.

8.1

Sysselsättningen inom företagstjänstesektorn har ökat markant under de senaste decennierna. Den årliga ökningstakten mellan 1979 och 2002 uppgick till ca 4,5 %, dvs. mycket högre än för någon annan ekonomisk sektor. Företagstjänstesektorns andel av den totala sysselsättningen uppgick år 2003 till 9 % inom EU-15 och 8,6 % inom EU-25. Tjänstesektorn i allmänhet och företagstjänstesektorn i synnerhet kommer att ha en avgörande roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen i framtiden och kompensera för den minskade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.

8.2

I tabell 3 nedan visas hur sysselsättningen inom företagstjänstesektorn ökat fram till år 2002 i jämförelse med den totala ekonomin.

Tabell 3.   Årlig sysselsättningstillväxt inom företagstjänstesektorn 1979–2002 (24)

8.3

En dynamisk sysselsättningstillväxt inom tjänstesektorn, och i synnerhet inom kunskapsintensiva företagsrelaterade tjänster, utgör ett utmärkande drag hos en modern ekonomi. Även om sysselsättningsnivåerna inom företagsrelaterade tjänster såväl som tillväxttakten varierar från land till land inom Europa kan man konstatera att det inte finns något fattigt land med ett stort utbud av företagsrelaterade tjänster, och inget rikt land där det är ont om arbeten inom företagstjänstesektorn (25).

8.4

Vi kan förvänta oss en fortsatt sysselsättningstillväxt inom tjänstesektorn, i synnerhet när det gäller kunskapsintensiva företagsrelaterade tjänster, även om tillväxttakten blir något mer återhållsam. Samtidigt visar dock tabell 4 att denna tillväxt kommer att bli högre än vad som förväntas för andra ekonomiska sektorer. Tillväxttakten förväntas bli betydligt högre i de nya medlemsstaterna där utgångspunkten för utvecklingen inom tjänstesektorn absolut sett ligger på en mycket lägre nivå.

Tabell 4.   Utvecklingstrender för sysselsättningen inom olika sektorer i Västeuropa

Anm.: Västeuropa definieras som EU-15 + Norge och Schweiz.

Källa: Cambridge Econometrics Press Release, What has happened to the Lisbon agenda? November 2005.

8.5

Ett utmärkande drag för sysselsättningen inom företagsrelaterade tjänster är den höga utbildningsnivån. Enligt EU:s arbetskraftsundersökning utgjorde de högkvalificerade arbetstillfällenas sysselsättningsandel 41 % år 2003, en uppgång från 38 % 1998. Nivån för lågkvalificerade arbeten gick ner från 25 % 1998 till 17 % 2003. Det faktum att de flesta arbetstillfällen inom företagsrelaterade tjänster kräver höga eller medelhöga kvalifikationer innebär en utmaning för Europas utbildningssystem (och i synnerhet när det gäller insatserna för livslångt lärande), eftersom de strukturella förändringarna inom europeiskt näringsliv kommer att kräva att fler arbetstagare flyttas över till företagstjänstesektorn från andra områden på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att Lissabonagendans arbetsprogram ”Utbildning 2010” genomförs noggrant. I tabell 5 visas utbildningsnivåerna inom ett antal olika sektorer.

Tabell 5.   Utbildningsnivå för ett antal viktiga ekonomiska sektorer och företagsrelaterade tjänster inom EU-15 år 2003 (26)