31.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 236/1

(1)

Genom förordning (EG) nr 2597/1999 (3) införde rådet en slutgiltig utjämningstull på import av polyetentereftalatfilm (PET-film) (nedan kallad ”berörd produkt”) enligt KN-nummer ex 3920 62 19 och ex 3920 62 90 med ursprung i Indien. Den undersökning som ledde fram till antagandet av förordningen kallas nedan ”den ursprungliga undersökningen”. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 3,8 % och 19,1 % på import från individuellt namngivna exportörer och en övrig tull på 19,1 % på import från alla andra företag. Den utjämningstull som infördes för PET-film tillverkad och exporterad av Garware Polyester Limited (nedan kallat ”Garware” eller ”företaget”) var 3,8 %. Den ursprungliga undersökningsperioden var 1 oktober 1997–30 september 1998.

(2)

Genom förordning (EG) nr 367/2006 (4), bibehöll rådet den slutliga utjämningstull som infördes genom förordning (EG) nr 2597/1999 på import av PET-film med ursprung i Indien, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen.

(3)

Genom förordning (EG) nr 366/2006 (5) ändrade rådet förordning (EG) nr 1676/2001 (6) efter en partiell interimsöversyn av nivån på de antidumpningstullar som gäller för fem indiska tillverkare och införde en antidumpningstull på mellan 0 % och 18 %. Den antidumpningstull som införts för import av PET-film från Garware var 17,4 %. Det bör noteras att antidumpningstullen för Garware justerades med hänsyn till den subventioneringsnivå som utjämnas genom förordning (EG) nr 367/2006 (se även skäl 71 nedan).

(4)

En begäran om en partiell interimsöversyn av förordning (EG) nr 2597/1999 som endast avser nivån på utjämningstullen för Garware, har lämnats in av följande gemenskapstillverkare: DuPont Teijin Films, Mitsubishi Polyester Film GmbH, Nuroll SpA och Toray Plastics Europe (nedan kallade ”de sökande”). De sökande svarar för en betydande del av gemenskapens tillverkning av PET-film.

(5)

De sökande påstod att, vad gäller import av PET-film från Garware, de gällande utjämningstullarna inte längre är tillräckliga för att motverka den skadevållande subventioneringen, eftersom omständigheterna kring subventioneringen av Garware har ändrats betydligt.

(6)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en partiell interimsöversyn och tillkännagav den 12 juli 2005, genom ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning  (7), att en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 19 i grundförordningen skulle inledas.

(7)

Översynen avser endast undersökningen av subventionering när det gäller en exporterande tillverkare, Garware, för att bedöma om nuvarande åtgärder bör fortsätta, avslutas eller utökas. Undersökningsperioden pågick 1 april 2004–31 mars 2005.

(8)

Kommissionen underrättade officiellt den berörda exporterande tillverkaren, de indiska myndigheterna och de sökande om inledandet av undersökningen. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(9)

För att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg nödvändiga för sin undersökning sände den ett frågeformulär till Garware, som visade sin samarbetsvilja genom att besvara frågeformuläret. Ett kontrollbesök genomfördes på plats hos Garware i Indien.

(10)

Garware, de indiska myndigheterna och de sökande informerades om de viktigaste undersökningsresultaten och gavs tillfälle att lämna synpunkter (se skäl 73 nedan).

(11)

Den produkt som berörs är polyetentereftalatfilm (”PET-film”), enligt definitionen i den ursprungliga undersökningen, med ursprung i Indien, som vanligtvis klassificeras enligt KN-nummer ex 3920 62 19.

(12)

Liksom i den ursprungliga undersökningen fann man att den PET-film som tillverkades och såldes av Garware på den inhemska indiska marknaden och den PET-film som exporterades till gemenskapen från Indien hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden. Dessa produkter är därför likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.5 i grundförordningen.

(13)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som påstods innefatta subventioner:

i)

Systemet med förhandslicenser och dokument för förhandsbefrielse (Advance Licence Scheme/Advance Release Orders).

ii)

Tullkreditsystemet (Duty Entitlement Passbook Scheme).

iii)

Systemet med särskilda ekonomiska zoner/exportorienterade företag.

iv)

Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror (Export Promotion Capital Goods Scheme).

v)

Systemet med befrielse från inkomstskatt.

vi)

Exportkreditsystemet.

vii)

Systemet med certifikat för tullfri påfyllning av insatsmaterial.

(14)

Systemen i–iv och vii grundar sig på utrikeshandelslagen (Foreign Trade (Development and Regulation) Act 1992) (nr 22/1992), som trädde i kraft den 7 augusti 1992 (nedan kallad ”utrikeshandelslagen”). Genom utrikeshandelslagen bemyndigas de indiska myndigheterna att göra tillkännagivanden inom ramen för export- och importpolitiken. En femårsplan för export- och importpolitiken för perioden 1 april 2002–31 mars 2007 har offentliggjorts av de indiska myndigheterna. Dessutom har de indiska myndigheterna publicerat en handbok för förfaranden för export- och importpolitiken 2002–2007 som uppdateras regelbundet (8).

(15)

Systemet med befrielse från inkomstskatt i v ovan grundar sig på lagen om inkomstskatt (Income Tax Act) från 1961, som ändras varje år genom skattelagen (Finance Act).

(16)

Exportkreditsystemen i vi ovan baseras på avsnitten 21 och 35A i lagen om bankverksamhet (Banking Regulation Act) från 1949, som föreskriver att Indiens centralbank kan ge affärsbankerna instruktioner när det gäller exportkrediter.

(17)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen delstaten Maharashtras stimulanssystem som infördes 1992. Detta system grundar sig på resolutioner från Maharashtras ministerium för industri-, energi- och arbetskraftsfrågor.

(18)

Systemet med förhandslicenser beskrivs närmare i avsnitten 4.1.1–4.1.14 i dokumentet om export- och importpolitiken 2002–2007 och i kapitel 4.1–4.30 i handboken för förfaranden 2002–2007 (volym 1).

(19)

Garware befanns inte använda systemet med förhandslicenser eller dokument för förhandsbefrielse under undersökningsperioden, och därför är det inte nödvändigt att undersöka om detta system bör utjämnas.

(20)

Tullkreditsystemet beskrivs närmare i punkt 4.3 i dokumentet om export- och importpolitiken 2002–2007 och i kapitel 4 i handboken för förfaranden 2002–2007 (volym 1). Vid tiden för den ursprungliga undersökningen fanns det två former av tullkredit inom ramen för systemet – tullkredit före export och tullkredit efter export. Systemet med tullkredit före export upphörde att gälla i april 2000, varför endast systemet med tullkredit efter export granskades inom ramen för denna undersökning.

(21)

Alla exporterande tillverkare och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system. Garware konstaterades ha fått förmåner från detta system under undersökningsperioden.

(22)

Exportörer som omfattas av detta system kan ansöka om krediter inom ramen för tullkreditsystemet vilka beräknas som en procentsats av värdet av de produkter som exporteras enligt detta system. Indiens myndigheter har fastställt sådana procentsatser (nedan kallade ”tullkreditprocentsatser”) för flertalet produkter, däribland den berörda produkten. Tullkreditprocentsatserna fastställs på grundval av standardnormerna för input/output och med beaktande av en antagen mängd importerade insatsvaror i exportprodukten samt tullbeloppet för denna antagna import, oavsett om importtullar faktiskt har betalats.

(23)

För att kunna få förmåner inom ramen för detta system måste ett företag exportera. Vid exporttillfället måste exportören lämna en deklaration till de indiska myndigheterna med uppgift om att exporten sker inom ramen för tullkreditsystemet. För att varorna skall kunna exporteras utfärdar de indiska tullmyndigheterna en exporthandling i samband med avsändningsförfarandet. Denna handling innehåller uppgifter om bl.a. storleken på den kredit inom ramen för tullkreditsystemet som skall beviljas för exporttransaktionen i fråga. Vid denna tidpunkt vet exportören hur stor kredit företaget kommer att erhålla. Så snart tullmyndigheterna utfärdat en exporthandling kan de indiska myndigheterna inte längre påverka beviljandet av krediter inom ramen för tullkreditsystemet. Vid beräkningen av krediten inom ramen för tullkreditsystemet skall den tullkreditprocentsats användas som var tillämplig vid den tidpunkt då exportdeklarationen lämnades. Det är därför inte möjligt att retroaktivt ändra förmånens storlek.

(24)

Det konstaterades även att det enligt indiska redovisningsprinciper är möjligt att periodisera krediter inom ramen för tullkreditsystemet och bokföra dem som inkomster i affärsredovisningen när exportåtagandet uppfylls.

(25)

Krediter inom ramen för tullkreditsystemet kan användas för betalning av tull för efterföljande import av alla slags varor som får importeras utan begränsning, med undantag för kapitalvaror. Varor som importeras med hjälp av sådana krediter kan säljas på den inhemska marknaden, och belastas då med omsättningsskatt, eller användas på annat sätt.

(26)

Krediter inom ramen för tullkreditsystemet får överföras fritt och gäller i en tolvmånadersperiod från och med utfärdandet.

(27)

En ansökan om krediter inom ramen för tullkreditsystemet får omfatta upp till 25 exporttransaktioner eller, om den lämnas på elektronisk väg, ett obegränsat antal transaktioner. Det finns i praktiken inga fasta tidsfrister för ansökningar, eftersom de tidsfrister som anges i kapitel 4.47 i handboken för förfaranden 2002–2007 (volym 1) alltid räknas från och med den senaste exporttransaktion som ingår i en viss ansökan om kredit inom ramen för tullkreditsystemet.

(28)

Företaget gjorde kommissionen uppmärksam på att systemet snart skulle upphöra, och den 1 april 2006 ersättas med ett system som påstås vara i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens bestämmelser. Tullkreditsystemet skulle enligt den ursprungliga planen upphöra att gälla den 1 april 2005. Eftersom ersättningssystemet emellertid inte var klart att införas då, förlängdes giltighetstiden för tullkreditsystemet t.o.m. den 1 april 2006. Företaget har inte bekräftat att detta nya system verkligen trädde i kraft detta datum. En sådan förändring skulle i vilket fall ske utanför översynsperioden.

(29)

Tullkreditsystemet innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 2.1 a ii och artikel 2.2 i grundförordningen. En kredit inom ramen för tullkreditsystemet utgör ett finansiellt bidrag från de indiska myndigheterna, av den anledningen att krediten slutligen kommer att användas för att avräkna importtullar, vilket minskar beloppet av de tullinkomster som myndigheterna annars skulle ha fått. Krediter inom ramen för tullkreditsystemet innebär också att exportörer får en förmån genom att deras likviditet förbättras.

(30)

Tullkreditsystemet är vidare rättsligt sett knutet till exportresultat och anses följaktligen vara selektivt och utjämningsbart enligt artikel 3.4 a i grundförordningen.

(31)

Detta system kan inte betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 2.1 a ii i grundförordningen. Det uppfyller inte de strikta reglerna i bilaga I led i, bilaga II (definition av och regler rörande restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler rörande restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen. En exportör har ingen skyldighet att faktiskt förbruka de tullfritt importerade varorna i tillverkningsprocessen, och krediten beräknas inte på grundval av faktiskt använda insatsvaror. Det finns inte heller något system eller förfarande för att kontrollera vilka insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av den exporterade produkten eller om det skett en för stor återbetalning av importtull i enlighet med vad som avses i bilaga I led i och bilagorna II och III till grundförordningen. Slutligen är exportörer berättigade till förmåner enligt tullkreditsystemet oberoende av om de importerar några insatsvaror över huvud taget. En exportör får förmånen genom att helt enkelt exportera varor, dvs. utan att behöva visa att insatsvaror importerats. Exportörer som köper alla sina insatsvaror på den inhemska marknaden och inte importerar några varor som kan användas som insatsvaror är således ändå berättigade till förmåner enligt systemet.

(32)

I enlighet med artikel 2.2 och artikel 5 i grundförordningen beräknades storleken på den utjämningsbara subventionen som den förmån som mottagaren konstaterats erhålla under översynsperioden. I detta avseende anses mottagaren erhålla förmånen då exporttransaktionen enligt detta system sker. Vid denna tidpunkt blir de indiska myndigheterna förpliktade att avstå från att driva in tullen, vilket utgör ett finansiellt bidrag enligt artikel 2.1 a ii i grundförordningen.

(33)

Mot bakgrund av ovanstående bör förmånerna inom ramen för tullkreditsystemet beräknas som summan av alla krediter som förvärvats i samband med exporttransaktioner inom ramen för detta system under undersökningsperioden. Företaget uppgav att tullkreditprocentsatserna hade sänkts från 11 % till 8 % fr.o.m. den 26 maj 2005, vilket innebär att förändringen skulle falla utanför undersökningsperioden. Effekterna och betydelsen av denna förändring kunde därför inte kontrolleras och påståendet måste därför avvisas i enlighet med artikel 5 i grundförordningen.

(34)

Vid beräkningen av subventionsbeloppen (täljare) drogs sådana avgifter som var nödvändiga för att få subventioner av från de krediter som fastställts, i enlighet med artikel 7.1 a i grundförordningen.

(35)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades dessa subventionsbelopp över den totala exportomsättningen under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. Garware utnyttjade detta system under undersökningsperioden och erhöll en subvention på 10,3 %.

(36)

Systemet med exportorienterade företag och systemet med särskilda ekonomiska zoner beskrivs närmare i kapitel 6 (exportorienterade företag) och kapitel 7 (särskilda ekonomiska zoner) i dokumentet om export- och importpolitiken 2002–2007 och i förfarandehandboken.

(37)

Garware använde sig inte av något av dessa system, och därför var det inte nödvändigt att undersöka om systemen borde utjämnas.

(38)

Förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror beskrivs närmare i kapitel 5 i dokumentet om export- och importpolitiken 2002–2007 och i kapitel 5 i förfarandehandboken.

(39)

Alla exporterande tillverkare och handlare som har anknytning till en tillverkare eller tillhandahållare av tjänster kan komma i fråga för detta system. Garware konstaterades ha fått förmåner från detta system under undersökningsperioden.

(40)

På villkor att ett företag gör ett exportåtagande får det importera kapitalvaror (nya och, sedan april 2003, begagnade kapitalvaror som är högst tio år gamla) till en reducerad tullsats. De indiska myndigheterna utfärdar en licens för detta, efter ansökan och mot en avgift. Sedan april 2000 innebär systemet att en reducerad importtullsats på 5 % tas ut på samtliga kapitalvaror som importeras inom ramen för systemet. För att exportåtagandet skall kunna anses vara fullgjort måste företaget använda de importerade kapitalvarorna för att tillverka en viss kvantitet exportvaror under en viss period.

(41)

Systemet innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 2.1 a ii och artikel 2.2 i grundförordningen. Tullsänkningen utgör ett finansiellt bidrag från de indiska myndigheterna, eftersom den innebär en minskning av de tullinkomster som myndigheterna annars skulle ha fått. Tullsänkningen innebär också att exportören får en förmån, eftersom de tullar som inte behöver betalas vid import förbättrar företagets likviditet.

(42)

Systemet är vidare rättsligt sett knutet till exportresultat, eftersom licenserna i fråga inte kan erhållas utan ett exportåtagande. Systemet anses följaktligen vara selektivt och utjämningsbart enligt artikel 3.4 a i grundförordningen.

(43)

Detta system kan inte betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 2.1 a ii i grundförordningen. Kapitalvaror omfattas i enlighet med led i i bilaga I till grundförordningen inte av denna typ av godkända system, eftersom de inte förbrukas vid tillverkningen av de exporterade produkterna.

(44)

Täljaren fastställdes enligt följande. I enlighet med artikel 7.3 i grundförordningen beräknades subventionsbeloppet på grundval av beloppet av obetalda tullar på importerade kapitalvaror fördelat över en period som avspeglade den normala avskrivningsperioden för sådana kapitalvaror i PET-filmbranschen. Ränta lades till detta belopp, så att förmånens hela värde över tiden skulle återspeglas. I enlighet med artikel 7.1 a i grundförordningen drogs sådana avgifter som var nödvändiga för att få subventioner av från denna summa.

(45)

I enlighet med artikel 7.2 och 7.3 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp över exportomsättningen under undersökningsperioden (nämnare), eftersom subventionen är knuten till exportresultat. Garware fick en subvention på 1,8 %.

(46)

Den rättsliga grunden för detta system finns i inkomstskattelagen från 1961, som ändras varje år genom skattelagen. I den senare anges varje år grundvalarna för uttag av skatter samt de olika undantag och avdrag som skattebetalarna kan ansöka om. Exporterande företag kan ansöka om befrielse från inkomstskatt enligt avsnitten 10A, 10B och 80HHC i inkomstskattelagen från 1961.

(47)

Garware konstaterades inte ha fått förmåner från systemet med befrielse från inkomstskatt, varför det inte är nödvändigt att undersöka om detta system bör utjämnas.

(48)

Exportkreditsystemet beskrivs närmare i cirkulärskrivelse IECD nr 5/04.02.01/2002–03 (exportkrediter i utländsk valuta) och cirkulärskrivelse IECD nr 10/04.02.01/2003–04 (exportkrediter i rupier) som utfärdats av Indiens centralbank och riktar sig till samtliga affärsbanker i Indien.

(49)

Tillverkande exportörer och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system. Garware konstaterades ha fått förmåner från detta system under undersökningsperioden.

(50)

Enligt detta system fastställer Indiens centralbank de maximala räntesatser för exportkrediter, både i indiska rupier och i utländsk valuta, som affärsbanker får ta ut av en exportör. Syftet är att krediter skall göras tillgängliga för exportörer till internationellt konkurrenskraftiga nivåer. Exportkreditsystemet består av två delsystem, dels systemet med exportkredit före sändning som omfattar krediter till en exportör för finansiering av inköp, bearbetning, tillverkning, förpackning och avsändning av varor före exporten, dels systemet med exportkredit efter sändning som innebär att rörelsekapitallån kan tillhandahållas för att finansiera exportfordringar. Centralbanken fastställer också att en viss del av bankernas nettokredit skall gå till exportfinansiering.

(51)

Dessa cirkulärskrivelser från centralbanken innebär att exportörer kan få exportkrediter till räntesatser som är mera förmånliga än de räntesatser som gäller för vanliga affärskrediter (”kontantkrediter”) och som fastställs på marknadsmässiga villkor.

(52)

Genom att finansieringskostnaderna blir lägre än de marknadsmässiga innebär dessa förmånliga räntesatser att den berörda exportören får en förmån i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Trots det faktum att de förmånliga räntesatserna inom ramen för exportkreditsystemet beviljas av affärsbanker, utgör denna förmån ett finansiellt bidrag från myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.1 iv i grundförordningen. Indiens centralbank är ett offentligt organ och omfattas som sådant av definitionen av ”offentliga myndigheter” i artikel 1.3 i grundförordningen. Vidare kan centralbanken ge affärsbankerna instruktioner att bevilja exporterande företag förmånlig finansiering. Denna förmånliga finansiering motsvarar en subvention, som anses vara selektiv och utjämningsbar eftersom de förmånliga räntesatserna är knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 3.4 a i grundförordningen.

(53)

Subventionsbeloppet beräknades på grundval av skillnaden mellan den ränta som betalats för exportkrediter under översynsperioden och det räntebelopp som skulle ha betalats om samma räntesatser skulle ha tillämpats som de som gällde för normala affärskrediter till detta företag. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp (täljare) över den totala exportomsättningen under undersökningsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. Garware fick förmåner från exportkreditsystemet, och fick en subvention på 1,2 %.

(54)

Den rättsliga grunden för detta system finns i punkterna 4.2.1–4.2.7 i dokumentet om export och importpolitiken 2002–2007 och i punkterna 4.31–4.36 i förfarandehandboken.

(55)

Garware konstaterades inte ha fått förmåner från systemet med certifikat för tullfri påfyllning av insatsmaterial, varför det inte är nödvändigt att undersöka om detta system bör utjämnas.

(56)

I syfte att uppmuntra spridningen av industrier till mindre utvecklade områden i delstaten har delstatsregeringen i Maharashtra sedan 1964 beviljat nya eller expanderande anläggningar inrättade i delstatens utvecklingsregioner stimulansåtgärder enligt ett system som är allmänt känt som ”Package Scheme of Incentives” (nedan kallat ”stimulanssystem”). Systemet har sedan det infördes ändrats flera gånger och 1993 års system var i bruk fr.o.m. den 1 oktober 1993 t.o.m. den 31 mars 2001, medan det senaste systemet (2001 års system) infördes den 31 mars 2001 och kommer att vara i bruk t.o.m. den 31 mars 2006. Det stimulanssystem som tillämpas i Maharashtra består av flera delsystem, varav de viktigaste är befrielse från lokal omsättningsskatt och återbetalning av lokal skatt (octroi tax).

(57)

För att kunna komma i fråga för stöd måste företagen investera i mindre utvecklade områden, antingen genom att inrätta nya industrianläggningar eller genom att göra storskaliga kapitalinvesteringar för att expandera eller diversifiera en befintlig industrianläggning. Dessa områden delas in i olika kategorier beroende på deras ekonomiska utveckling (t.ex. föga utvecklat område, mindre utvecklat område och minst utvecklat område). Huvudkriteriet för fastställande av stimulansåtgärdernas omfattning är det område inom vilket företaget är placerat eller kommer att placeras samt storleken på investeringen.

(58)

Befrielse från lokal omsättningsskatt: Varor omfattas vanligtvis av central omsättningsskatt (för försäljning mellan delstater) eller delstatlig omsättningsskatt (försäljning inom delstaten) som har olika nivåer beroende på i vilken delstat eller mellan vilka delstater transaktionerna görs. Det tas inte ut någon omsättningsskatt på import eller export av varor, medan inhemsk försäljning omfattas av omsättningsskatt till tillämpliga skattesatser. Enligt systemet med befrielse behöver angivna enheter inte debitera någon omsättningsskatt vid sin försäljning. På motsvarande sätt behöver angivna enheter inte betala lokal omsättningsskatt vid sina inköp av varor från leverantörer som också omfattas av systemet. Medan försäljningstransaktionen inte medför någon förmån för den angivna säljande enheten, innebär inköpstransaktionen att den angivna köpande enheten beviljas en förmån. Garware konstaterades ha utnyttjat denna befrielse under undersökningsperioden.

(59)

Återbetalning av lokal skatt: Denna skatt tas ut av delstatsregeringarna i Indien, inklusive Maharashtra, på varor som förs in i en stad eller ett distrikt. Industriföretag är berättigade till en återbetalning av denna lokala skatt från delstatsregeringen i Maharashtra, om deras anläggningar är belägna i vissa angivna städer eller distrikt inom delstatens territorium. Det totala belopp som kan återbetalas är begränsat till 100 % av investeringarna i realkapital. Garware konstaterades ha utnyttjat denna återbetalning under undersökningsperioden.

(60)

Maharashtras stimulanssystem innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 2.1 a ii och artikel 2.2 i grundförordningen. De två undersökta delsystemen utgör ett finansiellt bidrag från delstatsregeringen i Maharashtra, eftersom de innebär att delstaten förlorar inkomster som den annars skulle ha fått. Vidare innebär denna befrielse respektive återbetalning att företaget beviljas en förmån, eftersom dess likviditet förbättras.

(61)

Företaget uppgav att omsättningsskatten avskaffades den 1 april 2005 och att Maharashtra sedan dess infört ett system för mervärdesskatt, där företaget måste betala full sats. Förändringen skulle falla utanför undersökningsperioden, och effekterna och betydelsen av denna förändring kunde därför inte kontrolleras. I vilket fall lämnades inga relevanta bevis för systemet och företagets skyldigheter enligt detta. I enlighet med artikel 5 i grundförordningen måste påståendet därför avvisas.

(62)

Systemet är endast tillgängligt för företag som har investerat inom vissa angivna geografiska områden under delstaten Maharashtras överhöghet. Det är inte tillgängligt för företag belägna utanför dessa områden. Förmånsnivån är olika beroende på vilket område det gäller. Systemet är selektivt i enlighet med artikel 3.2 a och 3.3 i grundförordningen och därför utjämningsbart.

(63)

När det gäller skattebefrielsen beräknades subventionsbeloppet på grundval av den omsättningsskatt som normalt skulle ha betalats under undersökningsperioden men som inte behövde betalas enligt detta system. När det gäller den lokala skatten (octroi tax) beräknades förmånen för exportören som det belopp av skatten som återbetalats under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades dessa subventionsbelopp (täljare) över den totala omsättningen under undersökningsperioden (nämnare), eftersom subventionerna inte var knutna till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter. Garware utnyttjade dessa system under undersökningsperioden och erhöll subventioner på 1,6 %.

(64)

Storleken på de utjämningsbara subventionerna, fastställd i enlighet med grundförordningen och uttryckt i värde, är för den undersökta exporterande tillverkaren 14,9 %. Dessa subventioner överstiger det tröskelvärde som avses i artikel 14.5 i grundförordningen.

(65)

Härav följer att i enlighet med artikel 19 i grundförordningen är gällande åtgärder inte längre tillräckliga för att motverka den subventionering som vållar skada för gemenskapsindustrin.

(66)

I enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av nuvarande åtgärder vore tillräckligt för att motverka den skadevållande subventioneringen.

(67)

Det fastslogs att Garware under undersökningsperioden fortsatte att få utjämningsbara subventioner från de indiska myndigheterna. Dessutom var den subventionsmarginal som framkom vid denna översyn betydligt större än den som framkom under den ursprungliga undersökningen. De subventionssystem som analyserats ovan ger återkommande förmåner. Med undantag av tullkreditsystemet och återbetalningen av omsättningsskatt finns det inget som tyder på att dessa program kommer att fasas ut inom överskådlig framtid. Enligt Garware skulle ett nytt system träda i kraft den 1 april 2006 för att ersätta tullkreditsystemet. Företaget har inte bekräftat om så verkligen har skett. Den situation som kommer att uppstå genom att tullkreditsystemet ersätts med ett system som påstås vara i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens bestämmelser och om vilket kommissionen inte har några uppgifter, måste bedömas i sinom tid. Eftersom det inte finns några bevis för att tullkreditsystemet kommer att ersättas anses det för denna undersöknings behov att systemet fortfarande gäller. Företaget gav inte heller närmare upplysningar om det system med mervärdesskatt som skall ha ersatt omsättningsskatten i Maharashtra efter undersökningsperioden. Därför anses det för denna undersöknings behov att systemet med omsättningsskatt fortfarande gäller.

(68)

Eftersom det bevisats att företaget subventioneras i högre grad än tidigare och att det sannolikt kommer att fortsätta att subventioneras i högre grad än vad den tidigare undersökningen visade, dras slutsatsen att ett bibehållande av nuvarande åtgärder inte vore tillräckligt för att motverka den skadevållande subventioneringen och att nivån på åtgärderna därför bör anpassas efter de nya resultaten.

(69)

Mot bakgrund av slutsatserna om nivån på subventionerna till Garware och att de nuvarande åtgärderna är otillräckliga för att motverka de utjämningsbara subventionerna anses det lämpligt att anpassa utjämningstullen på import av den berörda produkten från Garware till de nya subventionsnivåer som konstaterats.

(70)

Den ändrade utjämningstull som anges i skäl 72 nedan fastställdes med hänsyn till den subventioneringsnivå som konstaterades under denna översyn, eftersom den skademarginal som beräknats i den ursprungliga undersökningen förblir högre.

(71)

Enligt artikel 24.1 i grundförordningen och artikel 14.1 i förordning (EG) nr 384/96 får ingen produkt beläggas med både antidumpings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention och därför bör den utjämningstull som genom denna översynsundersökning befunnits motsvara exportsubventionerna (13,3 %) dras av från den antidumpningstull som införts för Garware genom förordning (EG) nr 1676/2001. Efter ändring av denna förordning genom förordning (EG) nr 366/2006 infördes en dumpningsmarginal på 20,1 % för Garware. Från denna procentsats drogs 2,7 procentenheter av för den då gällande utjämningstullen som motsvarade exportsubventioner, och en antidumpningstull på 17,4 % infördes sålunda för företaget. Som ett resultat av denna översyn bör ytterligare 10,6 procentenheter dras av från den individuella antidumpningstullsatsen, för den utjämningstull motsvarande exportsubventioner som konstaterats. Antidumpningstullen för Garware bör alltså minskas med denna procentandel till 6,8 %.

(72)

På denna grundval föreslås följande tullsatser för Garware, uttryckta i priset cif gemenskapens gräns, före tull:

(73)

Garware, de indiska myndigheterna och de sökande underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna ändras, samt gavs tillfälle att lämna synpunkter. Inga kommentarer inkom från Garware eller de indiska myndigheterna. De sökandes kommentarer visar att de instämmer i kommissionens slutsatser.

(74)

De individuella företagsspecifika utjämnings- och antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes med utgångspunkt i resultaten av de undersökningar som ledde till att förordning (EG) nr 367/2006 och förordning (EG) nr 366/2006 antogs, och i resultaten av denna översyn. De återspeglar den situation som konstaterades i samband med översynen beträffande Garware. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som tillämpas för ”alla övriga företag”) gäller således endast import av produkter med ursprung i det berörda landet och som tillverkas av företagen och därmed av de särskilda rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan skall omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(75)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (9) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna.