Att förhindra missbruk av det finansiella systemet i form av penningtvätt och terrorism

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2015/849 – förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• Direktiv (EU) 2015/849 (det fjärde penningtvättsdirektivet) syftar till att bekämpa penningtvätt* och finansiering av terrorism* genom att förhindra att finansmarknaden missbrukas för dessa ändamål.
• Det ersätter det tidigare direktivet (EG) 2005/60 (det tredje penningtvättsdirektivet), som trädde i kraft 2007.
• Syftet är att undanröja eventuella tvetydigheter i det tidigare direktivet och tillhörande lagstiftning, och att förbättra samstämmigheten mellan reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i alla Europeiska unionens (EU) medlemsstater.
• I direktivet beaktas även rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder från 2012, som reviderades 2023.
• För att återspegla dessa uppdaterade rekommendationer införs genom ändringen av förordning (EU) 2023/1113 ytterligare kategorier av leverantörer av tjänster för virtuella tillgångar som inte tidigare omfattas av direktivet, vilka definieras i förordning (EU) 2023/1114, förordningen om kryptotillgångar (se sammanfattning). I ändringsförordning (EU) 2023/1113 fastställs också bestämmelser för att säkerställa att leverantörer av kryptotillgångs*tjänster* på lämpligt sätt kan minska de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som de utsätts för.

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet är tillämpligt på

• kreditinstitut,
• finansiella institut,
• utsedda icke-finansiella företag och yrken såsom
  • revisorer,
  • externa revisorer,
  • skatterådgivare,
  • notarier och jurister, under vissa omständigheter,
  • fastighetsmäklare när de agerar som mellanhänder vid uthyrning av fast egendom för vilken månadshyran överstiger 10 000 euro,
  • handlare med varor (t.ex. ädla metaller och ädelstenar, när betalningar på 10 000 euro eller däröver genomförs i kontanter),
  • konsthandlare när värdet av en transaktion överstiger 10 000 euro,
  • leverantörer av speltjänster.

I och med direktivet

• förstärks reglerna om identifiering av kunder – särskilt verkliga huvudmän* i företag och juridiska konstruktioner (truster),
• införs krav på att uppgifter om företags verkliga huvudmannaskap lagras i varje medlemsstat i ett centralt register, såsom handelsregister, företagsregister eller ett offentligt register,
• ökar medvetenheten om och lyhördheten för eventuella brister i penningtvätt och finansiering av terrorism. Utöver de nationella riskbedömningar som ska utföras av medlemsstaterna genomför Europeiska kommissionen även bedömningar av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och avser gränsöverskridande verksamhet (den första rapporten offentliggjordes i juni 2017),
• skapas en samordnad europeisk politik för att hantera länder utanför EU (tredjeländer) som har ineffektiva system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att skydda EU:s finansiella system – den första EU-förteckningen över ”högrisktredjeländer” antogs genom en delegerad akt av kommissionen i juli 2016, och förteckningen har sedan dess ändrats flera gånger,
• förstärks och förbättras samarbetet mellan finansunderrättelseenheter, som är en av nyckelaktörerna i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism – ett systematiskt informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheter bör ske genom avancerad teknisk infrastruktur som använder FIU.net, ett decentraliserat datornätverk som använder en sofistikerad matchningsteknik,
• preciseras att misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism måste rapporteras till de offentliga myndigheterna, vanligtvis finansunderrättelseenheten,
• föreskrivs att de direktivet berör ska införa
  • stödåtgärder, som att säkerställa lämplig utbildning av personalen och upprätta interna förebyggande riktlinjer och förfaranden,
  • ytterligare säkerhetsåtgärder såsom skärpt kundkännedom avseende mer riskfyllda situationer, som t.ex. handel med banker med hemvist utanför EU och, i synnerhet, när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter etablerade i länder utanför EU som har identifierats av kommissionen som högrisktredjeländer utanför EU,
• förbjuds banker att tillhandahålla anonyma bankfack utöver att föra anonyma konton och motböcker,
• föreskrivs åtgärder för att förebygga risker kopplade till förbetalda kort och virtuella valutor genom att
  • sänka identifieringströskeln för innehavare av förbetalda kort från 250 euro till 150 euro,
  • möjliggöra för nationella finansunderrättelseenheter att erhålla uppgifter med hjälp av vilka de kan spåra identiteten hos ägaren av den virtuella valutan,
• stärks samarbetet mellan finansunderrättelseenheter så att de kan dela mer uppgifter,
• ges Europeiska bankmyndigheten (EBA), sedan den 1 januari 2020, i uppgift att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism och att leda, samordna och övervaka alla EU:s leverantörer av finansiella tjänster och behöriga myndigheter på detta område (se sammanfattning).

Ändringsförordning (EU) 2023/1113

Genom förordning (EU) 2023/1113 inrättas ett system för hantering av utbyte av kryptotillgångar för att säkerställa att de inte används olagligt, såsom för att kringgå sanktioner eller för att finansiera terrorism eller krig. För att uppfylla internationella standarder för överföring av kryptotillgångar och för att säkerställa att dessa tillgångar kan spåras föreskriver förordningen att leverantörer av kryptotillgångstjänster samlar in och, i förekommande fall, offentliggör viss information om avsändare och mottagare av eventuella överföringar av dessa tillgångar som de genomför, oavsett deras värde.

Genom förordning (EU) 2023/1113 har direktiv (EU) 2015/849 ändrats för att

• inkludera alla kategorier av leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt definitionen i förordning (EU) 2023/1114 inom definitionen av ”finansiella institut” i direktiv (EU) 2015/849 (artikel 3),
• kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster tillämpar riskreducerande åtgärder som står i proportion till riskerna i samband med överföringar som inbegriper fristående adresser och vid behov genomföra skärpta åtgärder för kundkännedom (artikel 19a),
• kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster tillämpar lämpliga riskreducerande åtgärder när de upprättar gränsöverskridande korrespondentförbindelser som inbegriper utförande av kryptotillgångstjänster med en motpartsenhet som inte är etablerad i EU (ny artikel 19b),
• tillåta medlemsstaterna att kräva att leverantörer av kryptotillgångstjänster som är etablerade på deras territorium i andra former än filialer och vars huvudkontor är beläget i en annan medlemsstat utser en central kontaktpunkt på deras territorium (artikel 45.9),
• avskaffa registreringskraven för de kategorier av leverantörer av kryptotillgångstjänster som kommer att omfattas av en gemensam licensieringsordning enligt förordning (EU) 2023/1114 (artikel 47.1) – dessa ändringar av direktiv (EU) 2015/849 kräver också att Europeiska bankmyndigheten utfärdar riktlinjer i en rad frågor, däribland
  • de kriterier och faktorer som leverantörer av kryptotillgångstjänster måste beakta vid bedömningen av sina gränsöverskridande korrespondentförbindelser som inbegriper utförande av kryptotillgångstjänster, tillsammans med de riskreducerande åtgärder som är förknippade med motpartsenheterna, inbegripet de minimiåtgärder som ska vidtas av leverantörer av kryptotillgångstjänster där en motpartsenhet inte är registrerad eller licensierad (ny artikel 19b),
  • riskvariabler och riskfaktorer som ska beaktas av leverantörer av kryptotillgångstjänster när de ingår affärsförbindelser eller utför transaktioner med kryptotillgångar (artikel 18),
  • åtgärder som leverantörer av kryptotillgångstjänster måste vidta för att identifiera och bedöma risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med överföringar av kryptotillgångar som görs till eller härrör från en fristående adress* (ny artikel 19a),
  • om hur de skärpta åtgärderna för kundkännedom tillämpas och om lämpliga riskreducerande åtgärder som ska vidtas när ansvariga enheter utför kryptotillgångstjänster med oregistrerade eller olicensierade enheter som tillhandahåller kryptotillgångstjänster (ny artikel 24a).

Komplettering av direktiv (EU) 2015/849

I en delegerad akt, delegerad förordning (EU) 2019/758 fastställs ett antal ytterligare åtgärder, däribland minimiåtgärder, som kredit- och finansinstitut måste vidta för att på ett effektivt sätt hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism när lagstiftningen i ett land utanför EU inte tillåter genomförande av gruppövergripande riktlinjer och förfaranden på nivån för filialer eller majoritetsägda dotterbolag som ingår i gruppen och är etablerade i ett land utanför EU.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

Direktiv (EU) 2015/849 har gällt sedan den 25 juni 2015 och skulle ursprungligen träda i kraft i medlemsstaterna senast den 26 juni 2017. Denna tidsfrist förlängdes dock ytterligare genom flera ändringar, särskilt direktiv (EU) 2018/843, som måste införlivas fullt ut nationell lagstiftning senast den 10 januari 2020. Samma datum gällde för upprättandet av de register som avses i artikel 30 i direktiv (EU) 2015/849, i dess ändrade lydelse, medan de register som avses i artikel 31 i direktivet skulle ha upprättats senast den 10 mars 2020.

De ändringar som infördes genom ändringsförordning (EU) 2023/1113 tillämpas från och med den 30 december 2024.

BAKGRUND

Direktivet är en del av ett paket med EU-lagstiftningsåtgärder som syftar till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. I paketet ingår bl.a. förordning (EU) 2015/847 om spårbarhet för överföringar av pengar (se sammanfattning). Det är också en del av en bredare EU-strategi för att ta itu med ekonomisk brottslighet som omfattar det arbete som utförs av:

• expertgruppen för frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism, som träffas regelbundet för att utbyta åsikter och bistår kommissionen med att förbereda lagstiftning och utforma politiken,
• kommittén för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, som kan avge yttranden om genomförandeåtgärder som föreslås av kommissionen,
• nätverket av finansunderrättelseenheter,
• den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna.

Mer information finns här:

• Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i en EU-kontext (Europeiska kommissionen).
• Kampen mot finansiering av terrorism (Europeiska kommissionen).
• Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Europeiska unionens råd).
• Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Europeiska bankmyndigheten).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

Fortlöpande ändringar av direktiv (EU) 2015/849 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177 av den 18 december 2019 om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument samt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (EUT L 334, 27.12.2019, s. 155).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (COM(2022) 554 final, 27.10.2022).

Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1039 av den 14 juli 2020 om att som villkor för statligt finansiellt stöd till företag i unionen ställa avsaknad av kopplingar till icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (EUT L 227, 16.7.2020, s. 76).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (COM(2019) 370 final, 24.7.2019).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömning av ramen för samarbete mellan finansunderrättelseenheter (COM(2019) 371 final, 24.7.2019).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/758 av den 31 januari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 med avseende på tekniska tillsynsstandarder som fastställer minimiåtgärder och ytterligare åtgärder som kreditinstitut och finansiella institut ska vidta för att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism i vissa tredjeländer (EUT L 125, 14.5.2019, s. 4).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (COM(2017) 340 final, 26.6.2017).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (EUT L 254, 20.9.2016, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 04.12.2023