Yttrande Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om ”Ny EU-skogsstrategi för 2030”

[COM(2021) 572 final]

(2022/C 152/28)

Föredragande:

Simo TIAINEN

Remiss	Europeiska kommissionen, 10.8.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i EUF-fördraget
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	25.11.2021
Antagande vid plenarsessionen	8.12.2021
Plenarsession nr	565
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	227/1/6

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

I sin nya EU-skogsstrategi för 2030 beskriver kommissionen mycket riktigt att skogarna spelar en mångsidig roll och har en betydande ekonomisk, social och miljömässig potential. Det är av grundläggande betydelse att skogarna är livskraftiga och friska, såväl av miljö- och klimatskäl som när det gäller att förbättra den skogsbaserade ekonomiska utvecklingen och människors välfärd. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) konstaterar att man i skogsstrategin tar upp ekonomiska och sociala möjligheter, men detta bör göras på ett mer övergripande sätt. Kommittén noterar även att frågan om hur de icke-kommersiella ekosystemtjänster som skogarna och därmed skogsägarna tillhandahåller ska ersättas förblir obesvarad. I strategin ges några positiva exempel, och kommittén efterlyser en verkligt övertygande och hållbar framtidslösning.

1.2

Skogsstrategin bör överbrygga de olika politikområden och politiska strategier som rör skogar och den skogsbaserade bioekonomin. EESK betonar också vikten av att fatta beslut på rätt nivå, utifrån befogenheter och subsidiaritetsprincipen. Eftersom skogarna skiljer sig mycket åt inom EU finns det inga universella lösningar, och skogsbruket och skogsbruksplaneringen hanteras bäst på nationell nivå i strävan att uppnå gemensamma mål. Det behövs däremot en ram på EU-nivå när det gäller inremarknadsfrågor samt miljö- och klimatfrågor som inte kan lösas genom enbart nationella åtgärder, och som ofta även kräver internationella åtgärder.

1.3

Det krävs ett välutvecklat samarbete på alla nivåer av det politiska beslutsfattandet, och EESK framhåller att företrädare för det civila samhället, däribland företag, fackföreningar och miljöorganisationer, måste vara nära involverade i den fortsatta utvecklingen och övervakningen av strategin samt att skogsägarna, industrierna och arbetstagarna spelar en central roll i ett hållbart skogsbruk och i den skogsbaserade bioekonomin.

1.4

EESK efterlyser samstämmighet, säkerhet, stabilitet, tydlighet och enhetlighet i de politiska och rättsliga ramarna. Det är mycket viktigt att inte införa initiativ som överlappar eller strider mot befintliga definitioner, principer, kriterier, indikatorer, riktlinjer och system avseende hållbarhet som antagits på bred front. Skydd av egendom och fri företagsamhet är också principer som måste upprätthållas.

1.5

På grund av en mängd frågor med oklara konsekvenser efterlyser EESK en omfattande konsekvensbedömning av strategin för att kartlägga konsekvenserna för marknadsvillkoren, landsbygdsområdena och de olika finansieringsbehoven, bland annat i fråga om forskning och innovation, kompetensutveckling, infrastruktur, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt förbättring av den biologiska mångfalden.

1.6

EESK välkomnar att man i strategin ägnar vederbörlig uppmärksamhet åt anpassningen till klimatförändringarna, med tanke på att den globala uppvärmningen förändrar förutsättningarna för träd och alla organismer och är förknippad med skogskatastrofer, med ödesdigra konsekvenser för både miljö och ekonomi. Kommittén framhåller också behovet av en helhetssyn på den roll som skogarna och den skogsbaserade bioekonomin spelar när det gäller att begränsa klimatförändringarna, i syfte att säkerställa den bästa kombinationen av bindning, lagring och ersättning för att förverkliga en ekonomi där de fossila bränslena har fasats ut. I likhet med kommissionens skogsstrategi betonar kommittén dessutom vikten av en integrerad strategi för skogsbruk och skydd av den biologiska mångfalden.

1.7

EESK uppmuntrar forskning om kopplingarna mellan klimatförändringar, skogarnas ekosystem och skogsbruk och efterlyser systematisk insamling och utbyte av tillförlitliga uppgifter om skogarnas tillstånd. Kommittén betonar också vikten av innovation på områdena hållbar och klimatresilient produktion av biomassa, nya skogsbaserade produkter och den cirkulära ekonomins principer, med fullt utnyttjande av digital teknik.

1.8

Den digitala och gröna omställningen inom skogsnäringen kräver nya färdigheter, vilket särskilt måste beaktas inom yrkesutbildningen och när det gäller att organisera kompetenshöjning och omskolning. EESK framhåller vikten av att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och ge arbetstagarna möjligheter och lämpliga arbetsförhållanden i den träbaserade bioekonomin. Kommittén betonar den sociala dialogens roll när det gäller kompetensutveckling och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det krävs även samarbete för att öka allmänhetens medvetenhet om den moderna skogsnäringen, särskilt bland unga.

1.9

Det krävs en gynnsam miljö för produktiva investeringar i hela värdekedjan för att förverkliga den skogsbaserade bioekonomins potential för innovation och sysselsättning. EESK betonar också behovet av investeringar i infrastruktur för att förenkla logistiken och möjliggöra digitalisering av skogsnäringen.

1.10

För att bidra till den globala utvecklingen uppmanar kommittén EU att aktivt främja lika villkor för företag i EU som konkurrerar på internationella marknader för bioekonomi och att förbättra det globala genomförandet av internationella avtal som bidrar till skydd och hållbar användning av skogar.

2.   Allmänna kommentarer: policyram

2.1

Med den nya EU-skogsstrategin för 2030 uppdateras den befintliga EU-skogsstrategin från 2013 så att hänsyn tas till den senaste utvecklingen, i linje med målen i den europeiska gröna given, i syfte att åstadkomma ett EU som är modernt, koldioxidneutralt, resurseffektivt, konkurrenskraftigt och socialt rättvist. EESK har redan lämnat in sina synpunkter på lägesrapporten för den tidigare strategin (1).

2.2

Skogarna spelar en viktig roll i genomförandet av den gröna given, eftersom de är direkt kopplade till dess olika byggstenar, dvs. att främja hållbara industrier, hållbar energi, hållbara transporter, hållbart byggande och hållbara livsmedelssystem och att bekämpa klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och miljöföroreningarna.

2.3

Skogar är också en viktig global fråga som är relevant för många av FN:s mål för hållbar utveckling, inklusive de som rör liv på land, klimatåtgärder, fattigdomsminskning, hälsa och välbefinnande, industri och innovation, anständigt arbete och ekonomisk tillväxt.

2.4

Med tanke på skogarnas mångsidiga roll och potential när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar anser kommittén att det är viktigt att utveckla skogarnas alla funktioner för att skapa bästa möjliga övergripande nytta.

2.5

Det är av grundläggande betydelse att säkerställa att skogarna är livskraftiga och friska, såväl av miljö- och klimatskäl som när det gäller att förbättra den skogsbaserade ekonomiska utvecklingen och människors välfärd. EESK konstaterar att man i skogsstrategin tar upp ekonomiska och sociala möjligheter, men detta bör göras på ett mer övergripande sätt. Kommittén noterar även att frågan om hur de icke-kommersiella ekosystemtjänster som skogarna och därmed skogsägarna tillhandahåller ska ersättas förblir obesvarad. I strategin ges några positiva exempel, och kommittén efterlyser en verkligt övertygande och hållbar framtidslösning.

2.6

EESK anser att skogsstrategin bör överbrygga de olika politikområden och politiska strategier som rör skogar och den skogsbaserade bioekonomin. Detta kommer att kräva sektorsövergripande samarbete som omfattar forsknings-, innovations-, industri-, sysselsättnings- och skattepolitik, utöver klimat- och miljöpolitik och jordbrukspolitikens landsbygdsutvecklingsdimension.

2.7

EESK betonar också vikten av att fatta beslut på rätt nivå, utifrån befogenheter och subsidiaritetsprincipen. Tumregeln är att frågor som rör den inre marknaden kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå. Det behövs också en ram på EU-nivå när det gäller miljö- och klimatfrågor som inte kan lösas genom enbart nationella åtgärder – och som ofta även kräver internationella åtgärder.

2.8

Däremot hanteras skogsbruket och skogsbruksplaneringen bäst på nationell nivå i strävan att uppnå gemensamma mål. EESK menar därför att medlemsstaternas medverkan och stöd är avgörande för genomförandet av strategin. Här spelar de nationella strategiska planerna för skogarna en viktig roll, bland annat genom att man införlivar klimataspekter och aspekter som rör biologisk mångfald i planerna och anger sätt att ge skogsägarna ekonomisk ersättning för skogarnas icke-kommersiella ekosystemtjänster. Det finns inga universella lösningar, eftersom skogarnas karaktär varierar avsevärt i hela EU. Skogarnas betydelse för medlemsstaternas nationella ekonomier varierar också, liksom skogsägandet, som sträcker sig från offentliga ägare och stora privata företag och investerare till små familjeägda skogsbruk.

2.9

EESK anser att det är viktigt att god praxis utbyts mellan medlemsstaterna och att samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna utvecklas på grundval av reviderade arbetsmetoder snarare än nya formella organ. Kommittén framhåller att företrädare för det civila samhället, däribland företag, fackföreningar och miljöorganisationer, måste vara nära involverade i den fortsatta utvecklingen och övervakningen av strategin samt att skogsägarna, industrierna och arbetstagarna spelar en central roll i ett hållbart skogsbruk och i den skogsbaserade bioekonomin. För att genomföra strategin krävs det investeringar i kapacitetsuppbyggnad hos berörda parter och behöriga myndigheter.

2.10

Med tanke på den viktiga roll som privata skogsägare och företag spelar måste full hänsyn tas till skydd av egendom och fri företagsamhet. Det är i stort sett inte möjligt att kontrollera produktsortiment, val av råvaror eller operativa metoder. Det är dock möjligt att fastställa vetenskapligt baserade och teknikneutrala ramvillkor, enligt vilka aktörer inom bioekonomin kan skapa innovationer, investera och bedriva verksamhet. Detta gäller exempelvis genomförandet av kaskadprincipen, som måste vara marknadsbaserad.

2.11

EESK efterlyser samstämmighet, säkerhet, stabilitet, tydlighet och enhetlighet i de politiska och rättsliga ramarna, med tanke på de långa investeringscyklerna för många verksamheter inom bioekonomin. Det är mycket viktigt att inte införa initiativ som överlappar eller strider mot befintliga definitioner, principer, kriterier, indikatorer, riktlinjer och system avseende hållbarhet som antagits på bred front. Dessutom måste man i alla initiativ undvika överdriven byråkrati, såsom insamling och rapportering av ett stort antal olika data.

2.12

EESK anser att det är av avgörande betydelse att ovannämnda principer om beslutsnivå, egenansvar, stabilitet, samstämmighet och undvikande av överlappningar beaktas noggrant och respekteras fullt ut i det framtida arbetet. Detta gäller i synnerhet initiativen avseende övervakningssystemet, indikatorerna och tröskelvärdena för hållbart skogsbruk, ett certifieringssystem för naturnära skogsbruk och skogsrelaterade kriterier för hållbar finansiering.

2.13

Sammantaget är strategins konsekvenser oklara och vissa av initiativen i den kan försvaga skogsbaserade värdekedjor och äventyra sysselsättningen, särskilt på landsbygden, genom att den hållbara avverkningen av trä begränsas. EESK uppmanar därför eftertryckligen till en omfattande konsekvensbedömning av strategin för att utvärdera dess kumulativa ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Detta behövs också i syfte att fastställa de olika finansieringsbehoven, bland annat i fråga om forskning och innovation, kompetensutveckling, infrastruktur, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt skydd och förbättring av den biologiska mångfalden.

3.   Särskilda kommentarer: skogarnas betydelse för klimatförändringarna och den biologiska mångfalden

3.1

Skogarna spelar en betydande roll i naturliga processer: när det gäller att kontrollera kretsloppen för kol, vatten och näringsämnen, när det gäller jordmånsbildning och när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Å andra sidan är skogarna själva anmärkningsvärt sårbara för effekterna av klimatförändringarna.

3.2

I EU har den totala skogsarealen och arealen med skyddade skogar ökat under de senaste årtiondena, skogsökningen överstiger avverkningen, och skogarna är en viktig kolsänka. (2) Däremot fortsätter avskogningen på global nivå – särskilt i tropiska områden – vilket gör dessa skogar till en källa till utsläpp och bidrar avsevärt till den pågående förlusten av biologisk mångfald. (3) EESK betonar därför behovet av att även beakta skogarnas roll på global nivå, och uppmanar EU att aktivt främja det globala genomförandet av internationella avtal som bidrar till skydd och hållbar användning av skogar.

3.3

Skogar och den skogsbaserade bioekonomin spelar en flerfaldig roll för att begränsa klimatförändringarna: genom bindning och lagring av koldioxid och genom ersättning av råvaror, energi och produkter som är fossilbaserade. Därav följer att det finns synergieffekter och kompromisser mellan olika åtgärder. (4) EESK betonar därför behovet av att beakta alla dessa mekanismer på ett helhetsorienterat sätt när man söker de mest hållbara lösningarna för att förverkliga en ekonomi där de fossila bränslena har fasats ut.

3.4

Koldioxidbindning är inte bara en fråga om skogsareal utan handlar i första hand om tillväxten och en kraftfull fotosyntes i skogen. Förutom beskogning och återbeskogning är aktiv förvaltning, användning och förnyelse av skogar därför avgörande för att ta tillvara på skogarnas potential som kolsänkor.

3.5

Skogarna spelar också en mångsidig roll i koldioxidlagringen, eftersom koldioxid inte bara lagras i träd och mark utan även i träbaserade produkter. Långlivade träprodukter som t.ex. byggnader och möbler av hög kvalitet är effektivast i detta avseende. Mer kortlivade skogsbaserade produkter behåller också sitt koldioxidinnehåll så länge de återvinns. När skogsbaserade förnybara råvaror används för att ersätta fossila råvaror undviks dessutom utsläpp av koldioxid från fossila lager.

3.6

EESK efterlyser också att skogarnas sårbarhet för klimatförändringar och behovet av anpassning ska behandlas ingående, eftersom uppvärmningen förändrar förutsättningarna för träd och alla organismer och åtföljs av skogskatastrofer som orsakas av ökad torka, bränder, stormar och skadedjur. Å andra sidan bidrar skogarna till anpassning till klimatförändringarna genom att ge skydd mot erosion, jordskred och översvämningar.

3.7

Skogar, inklusive förvaltade skogar, har också en avgörande betydelse för den biologiska mångfalden, eftersom de utgör livsmiljöer för den största landbaserade biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden kan upprätthållas på olika sätt: genom att skydda utrotningshotade arter, genom att skapa skyddade områden där begränsad eller ingen mänsklig verksamhet tillåts eller genom att tillämpa skogsbruksmetoder som gör det möjligt att upprätthålla den biologiska mångfalden vid sidan av den socioekonomiska användningen av skogarna.

3.8

Med tanke på att de flesta skogar förvaltas betonar EESK vikten av en integrerad strategi för skogsbruk och skydd av den biologiska mångfalden som gör det möjligt att kombinera skogarnas många funktioner. Kommittén erkänner skogsägarnas marknadsbaserade och frivilliga åtgärder för skydd av den biologiska mångfalden och för koldioxidbindning och stöder utforskandet och utvecklingen av kreditsystem för sådana åtgärder.

3.9

Både skogarnas förmåga att binda koldioxid och skogarnas biologiska mångfald varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. Skillnaderna hänger delvis samman med olika naturbetingade förhållanden och beror delvis på typen av skogsbruk och hur skogen används över tid. Behovet av att skydda och återställa skogarna varierar därför också inom EU, och detta måste erkännas när man fastställer vilka skogar som ska återställas eller skyddas.

3.10

EESK uppmuntrar till fortsatt forskning om skogarnas fysiska, kemiska och biologiska processer och kopplingarna mellan klimatförändringar, skogens ekosystem och mänsklig verksamhet, i syfte att säkerställa att skogsbruksmetoderna bygger på en stabil vetenskaplig grund. Det är också viktigt att systematiskt övervaka och dela uppgifter om tillståndet i skogarna, och att i samband med detta fullt ut använda digitala verktyg och system, samtidigt som man säkerställer lämpligt dataskydd och tillförlitlighet.

3.11

EESK stöder initiativet att plantera tre miljarder träd som ett praktiskt demonstrationsprojekt, inbegripet ordentlig planering av områden och arter, tilldelning av mänskliga och ekonomiska resurser, plantering, förvaltning och noggrann övervakning av utveckling och resultat. Denna beskogning får inte leda till konkurrens med markanvändning för livsmedelsproduktion, och man får inte heller bortse från behovet av att bevara ett öppet landskap på vissa platser.

4.   Särskilda kommentarer: skogarnas ekonomiska och sociala roll

4.1

Skogarna tillgodoser ett stort antal vardagliga behov och tillhandahåller råvaror för industri- och konsumentprodukter, utrymme för rekreation och hälsosamma livsmedel för direkt hushållsbruk. Skogarna spelar därför en viktig roll i både den träbaserade och icke-träbaserade bioekonomin och de bidrar till hälsa och psykiskt välbefinnande.

4.2

Den skogsbaserade bioekonomin bygger på olika värdekedjor som omfattar skogsägare och många typer av industrier och tjänster, från entreprenörer som arbetar med skogsmaskiner och transporter till träbearbetningsföretag, och från lokala mikroföretag, kooperativ och små och medelstora företag till stora internationella företag. Följaktligen ger den skogsbaserade bioekonomin arbetstillfällen på många områden och på olika platser med stor betydelse för landsbygden.

4.3

Det mesta rundvirket i EU används som industriella råvaror (stockar och massaved), medan användningen av virke till bränsle varierar avsevärt mellan medlemsstaterna (5). Förutom när det gäller tryckpapper förväntas den globala efterfrågan öka för såväl traditionella som nya träbaserade produkter. EESK rekommenderar att man ser till att normer och standarder inte hindrar utan snarare uppmuntrar till användningen av träbaserade produkter och bygge med trä, samtidigt som man ser till att konsumenterna genom lämplig märkning får korrekt information om eventuell förekomst av icke-träbaserade material i dessa produkter.

4.4

Nuvarande god praxis tyder på att olika typer av träd och olika delar av ett träd används för det ändamål och de produkter som de är bäst lämpade för och att de på så sätt skapar det största mervärdet utan att det slösas med naturresurser. Mycket skogsbaserad energi produceras från gallringsvirke, skogsavfall eller sidoströmmar från träbearbetning. Massafabriker är ett bra exempel på anläggningar som producerar el och värme som biprodukt. Dessutom används sidoströmmar och restprodukter som råvaror i befintliga industriprocesser och, i allt högre grad, för nya bioprodukter.

4.5

EESK betonar vikten av att intensivt utveckla teknik och lösningar för hållbar och klimatresilient produktion av biomassa, energi- och materialeffektivitet och den cirkulära ekonomins principer i alla skogsbaserade värdekedjor. Digital teknik, inbegripet AI, har stor potential att stödja utvecklingen och optimeringen av skogsbruk, industriella processer, logistik och samverkan mellan partner i leveranskedjan.

4.6

De mest långtgående innovationerna genererar nya material och produkter, inklusive biokemikalier, avancerade biodrivmedel och textilfibrer, varav en del är produkter i låga volymer som har högt mervärde. Eftersom utvecklingen av nya produkter ofta sker inom ramen för den nuvarande produktionen ger traditionella produktionsenheter upphov till nya affärsekosystem som omfattar många olika företag, särskilt små och medelstora företag.

4.7

Kompetensutveckling är en förutsättning för den digitala och gröna omställningen inom skogsnäringen. Det är även nödvändigt för att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken. Den nya efterfrågan på kompetens måste beaktas inom yrkesutbildningen och inom universitetsstudier, samt när det gäller att organisera kompetenshöjning och omskolning. Dessutom behövs praktiska rådgivningstjänster för att hjälpa företag, särskilt små företag, att uppfylla de nya kraven.

4.8

EESK betonar den sociala dialogens roll inom kompetensutveckling och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Att avsätta ESF+-medel för att främja arbetstillfällen av hög kvalitet och lämpliga arbetsförhållanden i den träbaserade bioekonomin kan vara ett sätt att bidra till att bekämpa fattigdom och minska migrationen från landsbygdsområden. Fattigdomsminskningen bidrar också till att minska olaglig avverkning av trä, särskilt för uppvärmning.

4.9

Eftersom de skogsrelaterade yrkena är mansdominerade, och eftersom genomsnittsåldern på människor i dessa yrken är relativt hög, är det viktigt att locka fler kvinnliga arbetstagare och entreprenörer samt ungdomar till sektorn. Här kommer det att krävas samarbete för att stärka skogsbrukets och de skogsbaserade industriernas anseende och för att öka medvetenheten bland allmänheten om de möjligheter som den moderna bioekonomin innebär. Det behövs också omfattande kommunikation i samhället om hur skogarnas livskraft och motståndskraft kan stärkas och vilka förutsättningar som krävs för detta.

4.10

För att förverkliga den skogsbaserade bioekonomins potential för innovation och sysselsättning behövs en gynnsam miljö för produktiva investeringar i värdekedjorna. EESK betonar också behovet av lämplig infrastruktur, även på landsbygden. Den skogsbaserade bioekonomin kräver transportinfrastruktur som tillgodoser skogsbrukets logistiska behov samt behoven inom produktionen och distributionen av skogsbaserade bioprodukter. Lämplig digital infrastruktur är en annan nödvändig förutsättning för den moderna bioekonomin.

4.11

EESK uppmuntrar medlemsstaterna att nyttja EU-medel och nationell finansiering, inbegripet medel för landsbygdsutveckling, för att stärka den skogsbaserade bioekonomin. Stödsystem som hindrar eller snedvrider marknaderna för bioekonomi måste undvikas, och man bör ägna särskild uppmärksamhet åt befintliga subventioner och andra incitament för förbränning av trä.

4.12

Företagen inom EU behöver även en konkurrensutsatt handelsmiljö som gör det möjligt för dem att exportera hållbara, skogsrelaterade produkter och lösningar till andra länder och framgångsrikt konkurrera med importen från tredjeländer. EESK uppmanar EU att främja samma regler på de internationella marknaderna för bioekonomi och att utnyttja alleuropeiska och internationella partnerskap samt utrikeshandelsavtal för att främja EU:s klimatambitioner och hållbarheten inom skogsanvändningen utanför EU.

---

(1)  EESK:s yttrande om kommissionens rapport om framstegen i genomförandet av EU:s skogsstrategi (EUT C 47, 11.2.2020, s. 87).

(2)  https://forest.eea.europa.eu/news/summary-for-policy-makers-state-of-europe2019s-forests-2020.

(3)  http://www.fao.org/state-of-forests/en/.

(4)  https://ec.europa.eu/jrc/en/science-update/forest-based-bioeconomy-and-climate-change-mitigation-trade-offs-and-synergies.

(5)  https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3217494/12069644/KS-FK-20-001-EN-N.pdf/a7439b01-671b-80ce-85e4-4d803c44340a?t=1608139005821.