12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/2

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 4 juni 2015 om konkurrenspolitiken 2014 (COM(2015)0247) och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av samma datum som följedokument,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 101–109, 147 och 174,

—

med beaktande av gällande konkurrensregler, riktlinjer och beslut från kommissionen,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2015 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2013 (1) och Europaparlamentets resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2012 (2) och de krav som parlamentet ställde i dessa,

—

med beaktande av undersökningen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (Utredningsavdelning A (ekonomisk politik och vetenskapspolitik) för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd om otillbörliga affärsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (3),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ”Den inre marknaden för internationella godstransporter på väg: social dumpning och cabotage” (4),

—

med beaktande av rapporten i maj 2012 från Europeiska konkurrensnätverket (ECN) om konkurrenslagstiftningen samt de europeiska konkurrensmyndigheternas marknadsövervakning inom livsmedelssektorn (5),

—

med beaktande av rådets direktiv 77/799/EEG och 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning,

—

med beaktande av slutsatserna och åtgärdsförslagen i OECD:s och G20:s projekt rörande urholkning av skattebasen och överföring av vinster,

—

med beaktande av kommissionens beslut av den 6 maj 2015 om att inleda en utredning av e-handeln i enlighet med artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (C(2015)3026),

—

med beaktande av direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell rätt för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 juni 2014 om riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi (6),

—

med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer,

—

med beaktande av vitboken Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU av den 9 juli 2014 (COM(2014)0449),

—

med beaktande av undersökningen av konkurrensen inom läkemedelssektorn av den 8 juli 2009 och uppföljningsrapporter, framför allt den femte rapporten om övervakning av patentuppgörelser,

—

med beaktande av den allmänna ramen för hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem, som har utarbetats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0368/2015), och av följande skäl:

A.

EU:s konkurrenspolitik är en grundpelare inom Europas sociala marknadsekonomi och ett viktigt redskap för en väl fungerande inre marknad.

B.

Man lyssnar till och respekterar EU i konkurrensfrågor på den internationella arenan. En sådan yttre representation, som är enad, oberoende och baserad på tydliga befogenheter, gör att unionen kan utöva ett verkligt politiskt, demografiskt och ekonomiskt inflytande.

C.

Konkurrenspolitiken är i sig ett medel för att skydda den europeiska demokratin genom att den förhindrar en alltför stor koncentration av ekonomisk och finansiell makt till ett fåtal.

D.

Europeiska unionen grundades som en öppen social marknadsekonomi med fri och lojal konkurrens som syftar till att öka konsumenternas välbefinnande och alla EU-medborgares levnadsstandard, och Europeiska unionen inrättar en inre marknad som syftar till att åstadkomma en hållbar utveckling i Europa grundad på balanserad ekonomisk tillväxt och prisstabilitet,

E.

Syftet med den strikta tillämpningen av de konkurrensrättsliga principerna enligt EU-fördraget är att bidra till att uppnå de övergripande målen för EU:s ekonomiska politik och samtidigt gynna konsumenter, arbetstagare och företagare och främja innovation och tillväxt genom att kontrollera och begränsa illojal marknadspraxis till följd av monopol och dominerande marknadsställningar så att varje enskild person har en rimlig chans att lyckas.

F.

De nationella konkurrensmyndigheternas oberoende är av största betydelse.

G.

Förluster på 181–320 miljarder euro – cirka 3 procent av EU:s BNP – uppstår varje år på grund av att det finns karteller.

H.

När det gäller energikostnader är den europeiska inre marknaden mindre effektiv än USA:s inre marknad, med en prisspridning på 31 procent jämfört med 22 procent i USA.

I.

I många medlemsstater fortsätter en kraftig kreditåtstramning att drabba de små och medelstora företagen, som utgör 98 procent av alla företag i EU och 67 procent av alla anställda.

J.

Skatteflykt, skattebedrägerier och skatteparadis kostar EU:s skattebetalare uppskattningsvis en biljon euro per år i förlorade intäkter, och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden mellan de företag som betalar skatt och de som inte gör det.

K.

Under de senaste åren har alla marknadsaktörer ställts inför nya utmaningar som kräver omedelbara och riktade åtgärder från kommissionen, framför allt till följd av dynamiken i den digitala ekonomin, och på grund av den snedvridning av konkurrensen som orsakas av att den nationella skattepolitiken får en mycket negativ inverkan på den inre marknaden. Ett globalt samarbete kring verkställandet av konkurrensregler bidrar till att undvika inkonsekvenser i de korrigerande åtgärderna och resultaten av verkställighetsåtgärderna och hjälper företagen att minska sina efterlevnadskostnader.

L.

De nuvarande konkurrensrättsliga instrumenten behöver en grundlig översyn mot bakgrund av den digitala tidsålderns utmaningar.

M.

Inom den internationella lufttrafiken saknas regler om sund konkurrens och reglering för statligt ägda företag i fråga om flygbolag från vissa tredjeländer som dominerar vissa flygrutter till och från Europa, vilket får mycket negativa följder för europeiska flygbolag och försämrar anslutningsmöjligheterna på europeiska knutpunktsflygplatser, vilket därmed minskar urvalet för europeiska konsumenter.

N.

Konkurrensen fungerar inte lika effektivt i alla medlemsstater.

O.

Konkurrenspolitiken bör särskilt inriktas på målen hållbar utveckling och social sammanhållning.

P.

Social dumpning är en snedvridande faktor på den inre marknaden som påverkar både konsumenters och arbetstagares rättigheter negativt.

Q.

Den europeiska tillväxten grundas på rätten till fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport, som understryker betydelsen av EU:s konkurrenspolitik, och konstaterar att den huvudsakligen omfattar den förra kommissionens mandatperiod då Joaquín Almunia var kommissionsledamot med ansvar för konkurrensfrågor.

2.

Europaparlamentet ber kommissionen att i framtiden översända det sektorsspecifika arbetsdokumentet till parlamentet som en del av rapporten.

3.

Europaparlamentet välkomnar att Margrethe Vestager, kommissionsledamot med ansvar för konkurrensfrågor, i nära samarbete med parlamentet vill utveckla konkurrenspolitiken till ett av EU:s centrala instrument för att förverkliga den gemensamma inre marknaden, och uppmanar kommissionen att inte tillämpa EU:s interna konkurrenspolitik på ett sätt som begränsar företagens marknadsstrategier utan så att de kan konkurrera på världsmarknaderna med aktörer från andra länder än EU.

4.

Europaparlamentet betonar att en effektiv och trovärdig konkurrenspolitik inte bara får inriktas på att sänka konsumentpriserna utan också måste beakta den europeiska ekonomins strategiska intressen, såsom innovationsförmågan, investeringar, konkurrenskraft och hållbarhet, de särskilda konkurrensvillkoren för små och medelstora företag, uppstartsföretag och mikroföretag, samt behovet av att främja höga arbets- och miljöstandarder.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta stopp för social dumpning och betonar att konkurrenspolitiska beslut särskilt måste beakta de sociala effekterna.

6.

Europaparlamentet anser att den digitala ekonomins specifika natur, som kännetecknas av minskande marginalkostnader ner mot noll och starka nätverkseffekter, gynnar en ökad koncentrationsnivå på nyckelmarknader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att anpassa konkurrenspolitiken till de specifika förhållandena i denna sektor.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullborda den inre marknaden på de områden där den fortfarande är splittrad och ofullbordad, och att så snart som möjligt undanröja omotiverade marknadsbegränsningar och snedvridning av konkurrensen på alla de områden där de upptäcks. Kommissionen uppmanas att se till att konkurrenspolitiken samtidigt stärker den sociala sammanhållningen i unionen.

8.

Europaparlamentet betonar att prioriteringarna för konkurrensmyndighetens arbete och redogörelsen i rapporten om konkurrenspolitik 2014 stämmer väl överens med de gemensamma prioriteringarna. Parlamentet ser dock behov av mer beslutsamma åtgärder på vissa områden, som kommissionen bör ta itu med på allvar nästa år. Parlamentet betonar vikten av globalt samarbete när det gäller konkurrenstillsyn, och stöder att kommissionen aktivt deltar i Internationella konkurrensnätverket.

9.

Precis som i den förra årsrapporten uppmanar Europaparlamentet kommissionen att förebygga uppkomsten av överdriven marknadskoncentration och missbruk av dominerande ställning i samband med skapandet av den digitala inre marknaden eftersom detta kommer att skapa högre servicekvalitet för konsumenterna och möjligheter till attraktivare priser.

10.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att säkerställa lika villkor på den digitala marknaden och bekämpa missbruk av dominerende ställning och skatteoptimering, vilka är mål som i slutänden gynnar konsumenterna.

11.

Europaparlamentet anser att utvecklingen av e-förvaltning är en viktig faktor till stöd för tillväxten, i synnerhet när det gäller små och medelstora företags deltagande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att använda alla redskap som ställs till deras förfogande genom de nya upphandlingsbestämmelserna i syfte att främja tillväxten i EU, och uppmanar kommissionen att stödja alla initiativ med anknytning till utvecklingen av e-förvaltning. Parlamentet betonar dessutom att främjandet och genomförandet av systemen för e-demokrati i alla medlemsstater är av yttersta vikt för att överträdelser ska kunna övervakas effektivt och för att transparens ska garanteras i både den offentliga och privata sektorn.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna genomför de nya upphandlingsbestämmelserna punktligt, särskilt användningen av e-upphandling och e-förvaltning och de nya bestämmelserna om beaktande av sociala kriterier och miljökriterier och om uppdelningen av kontrakt i flera delar, i syfte att främja innovation och rättvis konkurrens, främja de små och medelstora företagen på marknaderna för offentlig upphandling och garantera bästa valuta för pengarna vid användningen av offentliga medel.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen till ännu större ansträngningar när det gäller ett ambitiöst öppnande av de internationella marknaderna för offentlig upphandling, i syfte att avlägsna asymmetrin i fråga om hur öppna EU:s marknader för offentlig upphandling är jämfört med andra handelspartner, och att i detta syfte ta hänsyn till parlamentets betänkande om kommissionens förslag till ett internationellt upphandlingsinstrument och den kommande översynen av det.

14.

Europaparlamentet påpekar att man till kunderna på den inre marknaden säljer produkter med ingredienser som skiljer sig från en sändning till en annan trots att varumärket och förpackningen är desamma. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för EU:s konkurrenspolitik bedöma om denna metod får negativa följder för leverantörer av lokala och regionala produkter, särskilt små och medelstora företag.

15.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste fortsätta att främja större konvergens och samarbete mellan de nationella konkurrensmyndigheterna i EU.

16.

Europaparlamentet välkomnar det starka samspelet mellan konkurrenstillsyn och strategin för den digitala inre marknaden, särskilt för åtgärder som avser geografisk blockering och licensavtal, i syfte att fullborda den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att ett liknande samspel är av största vikt för den inre energimarknaden, i syfte att avlägsna hindren för det fria flödet av energi mellan gränserna och för att bygga upp energiunionen.

17.

Europaparlamentet anser att konkurrens inom telekommunikationssektorn är viktig, inte bara för att främja innovation och investeringar i nätverk utan också för att garantera rimliga priser och ett urval av tjänster för konsumenterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skydda konkurrensen i denna sektor, inbegripet när det gäller tilldelning av spektrum.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska de oskäliga och olagliga klausuler och metoder som banksektorn använder sig av i konsumentavtal. Kommissionen uppmanas att inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket främja utbyte av bästa praxis. Kommissionen uppmanas bestämt att minska mängden byråkrati i alla de former som skapas i genomförandet av konkurrenspolitiken.

19.

Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken bör spela en viktig roll för att se till att finansmarknaderna blir säkrare och mer transparenta för konsumenterna. Parlamentet välkomnar dessutom de lagstiftningsåtgärder som antagits för elektroniska betalningar och särskilt inrättandet av tak för bankernas förmedlingsavgifter för kortbetalningstransaktioner.

20.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att konkurrenspolitiken också kan innebära att reglera priser som det är svårt att sätta ett marknadsvärde på, t.ex. bankomatavgifter.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska bankomatnäten ur ett konkurrenspolitiskt perspektiv eftersom detta är en nätinfrastruktur.

22.

Europaparlamentet anser att det behövs mer funderingar om hur europeiska företag ska stödjas när de konkurrerar på global nivå med andra verksamheter av liknande storlek från olika delar av världen som inte behöver följa de konkurrensregler som europeiska företag måste efterleva på hemmaplan.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa samstämmighet mellan unionens handelspolitik och konkurrenspolitik och målen för den europeiska industripolitiken. Parlamentet påpekar att unionens konkurrenspolitik inte får utgöra hinder för framväxten av europeiska spjutspetsföretag i ekonomin. Parlamentet kräver därför att handels- och konkurrenspolitiken främjar den europeiska industrins utveckling och konkurrenskraft i hela världen.

24.

Europaparlamentet konstaterar att många energiintensiva industrier har ekonomiska svårigheter och att vissa av dem, såsom stålindustrin, befinner sig i kris. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska kommissionen att se över EU:s regler för statligt stöd för energiintensiva industrier för att säkerställa ett effektivt skydd mot koldioxidläckage och ge EU:s industrier rättvisa möjligheter, särskild de mest sårbara energiintensiva industrierna.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna i samband med utredningarna av fallen med missbruk av dominerande ställning på marknaden gentemot konsumenter i EU.

26.

Europaparlamentet noterar att missbruk av dominerande ställning är förbjudet och utgör ett allvarligt konkurrensproblem.

27.

Europaparlamentet anser att kommissionens åtgärder vid överträdelser av kartellbestämmelserna har varit framgångsrika och på ett betydelsefullt sätt har bidragit till att förverkliga den inre marknaden och lika konkurrensregler.

28.

Europaparlamentet betonar att konkurrensbegränsande praxis och monopol kan fungera som handelshinder som snedvrider handels- och investeringsflödena. Parlamentet uppmanar kommissionen att, för att främja en fri och rättvis global handel, vidta åtgärder på det internationella planet för att bekämpa karteller och konkurrenshämmande, oligopolistiska och monopolistiska metoder som skadar konkurrensen.

29.

Europaparlamentet anser att de existerande reglerna för böter som utkrävs av juridiska personer vid överträdelse måste kompletteras med motsvarande straff för de ansvariga fysiska personerna. Parlamentet anser att böterna måste vara tillräckligt höga för att få en avskräckande effekt. Parlamentet understryker vikten av en framgångsrik politik för att få personer att slå larm, vilket har gjort det möjligt för kommissionen att avslöja karteller.

30.

Europaparlamentet anser att rättssäkerheten är avgörande och uppmanar kommissionen att införliva reglerna om böter, t.ex. de som utkrävs i kartellförfaranden, i ett lagstiftningsinstrument.

31.

Europaparlamentet konstaterar att de ursprungliga konkurrenspolitiska marknadsmodellerna kanske inte lämpar sig för den digitala ekonomin och att tillämpningen av prisbaserade indikatorer i denna dynamiska ekonomiska sektor ofta inte är ändamålsenlig. Kommissionen uppmanas att på grundval av nya kriterier genomföra en heltäckande rättslig och ekonomisk utvärdering av snabbrörliga marknader och de kortlivade affärsmodeller som digitala företag tillämpar, för att få en klar förståelse för marknadsstrukturer och marknadstrender, att vidta lämpliga åtgärder för att skydda konsumenterna och på lämpligt sätt beakta vikten av uppgifter om den digitala ekonomin och dess specifika marknadsstruktur. För att definiera den relevanta marknaden, särskilt när det gäller den digitala ekonomin, måste relevanta konkurrensrelaterade bedömningskriterier användas.

32.

Europaparlamentet betonar att skyddet för immateriella rättigheter är centralt för en sund konkurrens och beklagar att globala företag är ovilliga att skaffa sig de licenser som krävs för att använda europeiska patent. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt skydda standardessentiella patent (SEP) och noga övervaka att patentanvändare förvärvar licenser på lagligt sätt.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det finns någon korrelation mellan ett stort antal politiker och före detta ministrar i energiföretagens styrelser och oligopolistisk praxis inom energisektorn i vissa medlemsstater.

34.

Europaparlamentet ifrågasätter att utredningen av den amerikanska internetgiganten Google har tagit så lång tid, och beklagar att den redan har pågått i flera år utan någon transparens och några konkreta resultat, vilket delvis är en följd av att kommissionen fram till 2014 var tveksam till att ge utryck för sin avsikt att avskaffa marknadsbegränsningar. Parlamentet påpekar att förfaranden som tar så lång i anspråk kan leda till en utresning på marknaden och skapa osäkerhet för alla parter.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ingående utredning om Googles praxis enligt vilken operativsystemet Android endast erbjuds i kombination med ytterligare Google-tjänster och tillverkare inte får förinstallera konkurrerande produkter. Kommissionen uppmanas vidare att i detalj undersöka Googles dominerande marknadsposition när det gäller direktbokningar av hotell och att finna en lämplig lösning på detta problem. Parlamentet stöder kommissionens åtgärder för att skapa en större grad av interoperabilitet och portabilitet mellan alla digitala sektorer och därmed undvika ett scenario där ”vinnaren tar allt”. Parlamentet betonar att kommissionen måste förses med lämpliga verktyg för att kontinuerligt kunna ha en aktuell överblick över den snabba utvecklingen på den digitala marknaden.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant genomföra och slutföra alla andra pågående kartellutredningar och att avskaffa eventuella marknadsbegränsningar. Parlamentet uppskattar att den nya kommissionären vägrar att ge efter för politiska påtryckningar, och parlamentet begär att förfarandena ska påskyndas så att resultaten kan uppnås senast nästa år. Parlamentet välkomnar därför det meddelande om invändningar som kommissionen skickat till Google om företagets prisjämförelsetjänst. Parlamentet uppmanar kommissionen att beslutsamt fortsätta att undersöka alla tveksamheter som upptäcks under utredningarna, även inom andra områden med partiska sökfunktioner, eftersom detta också bidrar till att garantera lika villkor för alla aktörer på den digitala marknaden.

37.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1/2003 om kartellförfaranden har möjlighet att besluta om att vidta interimistiska åtgärder i fall där det föreligger en risk för allvarlig och irreparabel skada för konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning sådana åtgärder skulle kunna tillämpas i långdragna konkurrensförfaranden, särskilt på den digitala marknaden.

38.

Europaparlamentet påminner om att nätneutralitet (principen att all internettrafik behandlas lika, utan diskriminering, begränsning eller interferens, oavsett sändare, mottagare, typ, innehåll, hårdvara, tjänst eller tillämpning) är av allra största betydelse när det gäller att säkerställa att det inte förekommer någon diskriminering mellan internettjänster och att konkurrensen garanteras fullt ut.

39.

Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken bör vara evidensbaserad och välkomnar kommissionens branschutredning av e-handeln med inriktning på potentiella handelshinder i den gränsöverskridande onlinehandeln med varor och tjänster, alltifrån elektronik, kläder och skor till digitalt innehåll.

40.

Europaparlamentet konstaterar att Google-fallet har föranlett en allmän diskussion om den makt de dominerande internetplattformarna har, till exempel Ebay, Facebook, Apple, LinkedIn, Amazon, Uber och Airbnb, och även deras inflytande på marknaderna och den offentliga sfären och att båda behöver skyddas genom lagstiftning. Parlamentet påpekar att syftet med att reglera internetplattformarna är att ge ett bättre skydd för användarna samtidigt som man har kvar incitamenten för innovation.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda Googles marknadsdominans på marknaden för direkta hotellbokningar. Parlamentet påpekar att företaget försöker få personer som söker efter hotell att boka och betala via Google i stället för via en rese- eller hotellwebbplats som tillhör tredje part. Parlamentet betonar att detta kan vara kontroversiellt eftersom det förvandlar Google till en online-resebyrå eller motsvarande som debiterar bokningsavgifter, och noterar att de flesta hotellägare föredrar direkta bokningar framför bokningar via en tredjepartswebbplats eller sammanslutning. Parlamentet betonar att Google skulle kunna stärka sin dominerande ställning och följaktligen samtidigt försvaga konkurrenterna på resemarknaden till skada för konsumenterna.

42.

Europaparlamentet välkomnar de ändringar som kommissionen nyligen antagit av genomförandeförordning (EG) nr 773/2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget och meddelanden i detta avseende till följd av direktivet om skadeståndstalan. Parlamentet beklagar dock att det inte får medverka vid utformningen av ändringarna.

43.

Europaparlamentet framhåller den centrala roll som konkurrenspolitiken spelar för att fullborda den digitala inre marknaden. Parlamentet instämmer i att en stabil konkurrenspolitik på snabbrörliga marknader kräver grundlig marknadskännedom. Parlamentet välkomnar därför den branschutredning om e-handel som inletts inom strategin för en digital inre marknad.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som fördragens väktare noggrant övervaka medlemsstaternas genomförande av direktivet och se till att dess bestämmelser tillämpas på samma sätt i hela unionen. Kommissionen, medlemsstaterna och myndigheter på regional och kommunal förvaltningsnivå uppmanas att aktivt främja efterlevnad med EU:s konkurrenspolitik och förklara den rättsliga grunden. Parlamentet betonar hur viktigt det är att horisontellt och vertikalt statligt stöd behandlas på samma sätt. Parlamentet anser att det finns behov av insatser för att öka medvetenheten i alla delar av Europeiska unionen om klassificeringen och beviljandet av olagligt statligt stöd, i synnerhet när sådana beslut är liktydiga med snedvridning av konkurrensen och konkurrenshindrande och protektionistiska åtgärder. Parlamentet anser dock att avlägsna eller perifera regioner och öar bör få större handlingsutrymme än vad som för närvarande är fallet när det gäller att tillämpa statsstödsregler.

45.

Europaparlamentet anser att kommissionen, framför allt i förfaranden avseende statligt stöd, måste granska de bevis som medlemsstaterna lägger fram mer noggrant och förbättra deras tillförlitlighet, eftersom det ständigt görs försök att kringgå den rättsliga grunden och de rättsliga begränsningarna eller att söka mer eller mindre tvivelaktiga kompromisser. Parlamentet anser vidare att sådana granskningar måste grundas på erkännandet att staterna måste kunna säkerställa total säkerhet och kontinuitet vad gäller tillgång och försörjning av tjänster till sina medborgare inom strategiska och centrala sektorer såsom energi, transport och viktiga sektorer som energi, transport och sjukvård och att de bör akta sig för att inte genomdriva rättsliga bestämmelser som skadar andra medlemsstater eller unionen.

46.

Europaparlamentet upprepar att EU:s strukturfonder inte får användas på ett sätt som direkt eller indirekt uppmuntrar utflyttning av tjänster eller tillverkning till en annan medlemsstat, t.ex. genom en karenstid för företag som erhåller sådana medel. Parlamentet betonar att statligt stöd ibland är nödvändigt för att säkerställa tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse såsom energi, transport och telekommunikation. Parlamentet framhåller att statliga ingripanden ofta är det effektivaste politiska verktyget för att garantera tillhandahållandet av tjänster som är centrala för att säkra de ekonomiska och sociala förhållandena i isolerade, avlägsna eller perifera områden och öar inom unionen.

47.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen antog de nya riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014 och genomförde dem genom den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER).

48.

Europaparlamentet välkomnar att socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden innefattas i GBER och att problemet med anslutningar därmed nu är erkänt. Parlamentet betonar att anslutningsmöjligheter för perifera öregioner också är av största vikt för att man ska kunna bevara och utveckla ekonomiska och sociala initiativ på en acceptabel nivå genom att upprätthålla viktiga affärskontakter.

49.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående utredning om uppskjutna skattefordringar och krediter som är till fördel för banksektorn i flera medlemsstater. Parlamentet anser att uppskjutna skattefordringar och krediter ska godkännas retroaktivt enligt statsstödsreglerna om de är knutna till uttryckliga villkor för finansieringsmål för den reala ekonomin.

50.

Europaparlamentet erinrar om sin begäran att kommissionen ska undersöka om banksektorn sedan krisens början dragit nytta av implicita subventioner och statligt stöd genom tillhandahållandet av ett okonventionellt likviditetsstöd.

51.

Europaparlamentet välkomnar att det införts nya riktlinjer för statligt stöd till riskfinansiering vars huvudsyfte är att möjliggöra effektivare stöd till framför allt små och medelstora företag, inbegripet midcapföretag och uppstartsföretag, vilka har betydande skalnackdelar.

52.

Europaparlamentet kritiserar att i synnerhet konkurrenssnedvridande skattemodeller kan medföra avsevärda problem för medelstora företag och även för en rad medlemsstater som inte tillämpar sådana skattemodeller.

53.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att vid moderniseringen av det statliga stödet anta nya riktlinjer som tydliggör vad statligt stöd på skatteområdet och rimliga internpriser är.

54.

Europaparlamentet önskar att kommissionen genomför en separat studie för att bedöma om bestämmelserna om statligt stöd inom EU förhindrar konsolidering och förstärkning av konkurrenskraften hos europeiska företag i jämförelse med deras globala konkurrenter, inte minst vad gäller statliga upphandlingsmekanismer, och även med tanke på de aktuella slutsatserna från Stillahavspartnerskapet.

55.

Europaparlamentet konstaterar att den utvärdering som gjorts tidigare av fusioner och övertaganden i den digitala ekonomin övervägande har skett utifrån de berörda företagens omsättning, och att detta är otillräckligt. Parlamentet betonar att även företag med låg omsättning och betydande uppstartsförluster kan ha en stor kundkrets och därmed stora datavolymer och betydande marknadsstyrka, något som illustreras av att kommissionen utan villkor godkände Facebooks övertagande av WhatsApp, vilket var ett precedensfall.

56.

Europaparlamentet anser att det inom vissa ekonomiska sektorer, särskilt i den digitala ekonomin, är nödvändigt att tillämpa ytterligare kriterier än prisbaserade kalkyler, marknadsandelar och omsättning, eftersom fusioner ofta kan vara förknippade med marknadsbegränsningar.

57.

Europaparlamentet anser att allmänna konkurrensregler måste uppdateras för att hålla takten med de verkliga marknadsförhållandena, i synnerhet i den digitala ekonomin och i samband med konsumentskydd, och att fler nya kriterier måste införas för att bedöma fusioner, såsom köpeskilling, eventuella hinder för att komma in på marknaden, den avgörande betydelsen av uppgifter och tillgång till dem, plattformars specifikationer och tillhörande nätverkseffekter, och också frågan huruvida det råder global konkurrens inom sektorn i fråga. Kommissionen uppmanas att fästa särskilt vid affärsmodellen för företag i den digitala ekonomin och bedöma möjliga hinder för marknadstillträde, bland annat faktorer som möjligheterna att byta mellan plattformar och uppgiftsportabilitet.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten för oberoende detaljhandlare, som enligt konkurrenslagstiftningen får arbeta tillsammans via sina fysiska butiker, att också tillhandahålla gemensamma e-handelserbjudanden.

59.

Europaparlamentet anser att den felaktiga bedömningen av marknadsstyrka, tillsammans med den nuvarande marknadsdefinitionen, ofta är utformad till nackdel för framför allt europeiska företag i en tid som präglas av globalisering och på en dynamisk digital marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en revidering inom ramen för koncentrationsförordningen.

60.

Europaparlamentet är oroat över att det vid definitionen av marknaden alltför ofta antas ett för begränsat nationellt perspektiv som inte tar tillräcklig hänsyn till marknadernas internationalisering, vilket till exempel var fallet med koncentrationsförordningen.

61.

För femte gången i sin årliga konkurrensrapport betonar Europaparlamentet att de tillfälliga statliga stöden inom finanssektorn var nödvändiga för att det globala finansiella systemet skulle stabiliseras, men att de måste minskas eller avvecklas helt och ses över om bankunionen ska kunna fullbordas. Parlamentet betonar att det fortsatta akuta behovet att eliminera subventioner – i form av implicita garanter för finansinstitut som fortfarande är för stora för att gå omkull – för att skapa lika villkor inom finanssektorn och skydda skattebetalarna, där man måste vara uppmärksam så att detta inte skapar oförtjänta vinster eller fördelar för privata juridiska personer. Parlamentet betonar vikten av ett restriktivt synsätt på statligt stöd.

62.

Europaparlamentet betonar att en sund skattekonkurrens är nödvändig för den inre marknadens integritet, de offentliga finansernas bärkraft och säkerställandet av lika och konkurrenskraftiga villkor.

63.

Europaparlamentet anser att de betydande skillnader som har uppstått mellan medlemsstaterna under senare år när det gäller statligt stöd till finanssektorn kan komma att snedvrida konkurrensen inom denna sektor. Kommissionen uppmanas att klargöra enligt vilka regler och förfaranden som statligt stöd till finanssektorn kan beviljas. Parlamentet anser att statsstödet till banksektorn måste avvecklas allra senast när bankunionen fullbordas, varvid uppmärksamhet måste fästas vid att regleringen inte snedvrider konkurrensen till förmån för stora banker och att tillräckligt med krediter finns tillgängliga för små och medelstora företag.

64.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör överväga möjligheten att som villkor för statligt bankstöd ställa krav på att banker ska bevilja lån till små och medelstora företag.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för mindre men mer målinriktat statligt stöd, med syfte att minska det statliga stödet och möjliggöra skattesänkningar som stimulerar nyföretagande och sund konkurrens i stället för att understödja gamla strukturer och etablerade företag.

66.

Europaparlamentet understryker att det avgörande när statligt stöd används för att främja tjänster av allmänt intresse är fördelarna för medborgare, inte för dagens enskilda företag eller offentliga organ.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa de villkor som Europeiska centralbanken föreslår för beviljande av nya banklicenser så att det skapas lika villkor utan höga hinder för inträde på marknaden. Parlamentet är, med tanke på den starka koncentrationen inom banksektorn i vissa medlemsstater, övertygat om att ett större antal bankenheter skulle gynna konsumenter och små och medelstora företag.

68.

Europaparlamentet betonar den centrala betydelsen av EU:s subventionslagstiftning i kampen mot multinationella företags skatteflykt.

69.

Europaparlamentet välkomnar de utredningar som kommissionen inledde 2014 av otillåtet statligt stöd genom illojal skattekonkurrens till förmån för vissa enskilda företag och som utvidgades till samtliga 28 EU-länder 2015. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att i framtiden översända all relevant information om sin skattepraxis till kommissionen punktligt och utan dröjsmål och att äntligen fullgöra sina skyldigheter att upplysa kommissionen och parlamentet om alla närmare uppgifter om specialarrangemang som kan påverka andra medlemsstater och små och medelstora företag.

70.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen under sina senaste mandatperioder bara har inlett ett mycket begränsat antal utredningar om potentiellt skatterelaterade fall av statligt stöd, trots de välgrundade misstankar som under tiden har offentliggjorts. Kommissionen uppmanas att utnyttja resultaten från pågående utredningar för att utarbeta mer exakta och effektiva riktlinjer för skatterelaterat statligt stöd, att använda alla sina befogenheter enligt EU:s konkurrensregler för att ta itu med skadlig skattepraxis och att straffa medlemsstater och företag som befinns ha tillämpat sådana metoder. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ange exakt vilka skatteåtgärder som inte överensstämmer med EU:s politik om statligt stöd.

71.

Europaparlamentet anser att det för att säkerställa en sund konkurrens mellan företag i enlighet med förordning (EU) nr 651/2014 bör utgå stöd till företag i tillfälligt eller permanent missgynnade regioner, och att en större flexibilitet bör gälla för regioner med allvarliga ekonomiska problem, t.ex. de regioner som ingår i målen Konvergens och Konkurrenskraft samt öregioner.

72.

Europaparlamentet beklagar att bara ett mycket begränsat antal fall av statligt stöd relaterat till illojal skattekonkurrens har utretts sedan 1991 och understryker behovet av att säkerställa en bred tillgång till information för att fler utredningar av misstänkta fall ska kunna inledas. Parlamentet är bekymrat över att de nuvarande resurserna hos kommissionens ansvariga avdelningar kan begränsa dess förmåga att hantera ett betydligt större antal fall.

73.

Europaparlamentet betonar att enbart förfaranden för statligt stöd inte räcker för att sätta stopp för illojal skattekonkurrens i flera EU-medlemsstater. Ett år efter LuxLeaks-avslöjandena krävs det mer konkreta resultat, t.ex. en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, en översyn av momsdirektivet för att utesluta bedrägerier, en skyldighet för internationellt verksamma storföretag att offentligt redovisa sin omsättning och vinst per land och en uppmaning till medlemsstaterna att införa större transparens i sina skattemetoder och ömsesidig informationsskyldighet.

74.

Europaparlamentet anser att enskilda medlemsstaters nuvarande skattepraxis utgör ett stort hot mot den inre marknaden och att särskilt multinationella företag i rimlig och rättvis utsträckning måste bidra till medlemsstaternas offentliga finanser och ytterligare utredningar krävs av den skadliga och omfattande skattepraxis och de skattebeslut som leder till en urholkad bolagsskattebas och aggressiv skatteplanering i Europa. Det nya TAXE-utskottet välkomnas.

75.

Europaparlamentet anser att en sund skattekonkurrens hör till grundpelarna på den inre marknaden men, utan att för den delen ifrågasätta medlemsstaternas grundläggande befogenheter, att illojal skattekonkurrens måste undvikas till exempel genom harmoniserade skattebaser, informationsutbyte mellan skattemyndigheterna och en uttrycklig lagstagdad rätt att kontrollera kapitalrörelser om detta är avgörande för att skattesystemet i unionen ska fungera. Parlamentet anser att införandet av en gemensam bolagsskattebas skulle bidra till ett mer transparent system. Parlamentet menar att frågan om konsolidering kan avgöras senare och inte får stå i vägen för ett snabbt införande av en sådan skattebas.

76.

Europaparlamentet betonar att nya aktörer och små och medelstora företag som endast är verksamma i ett land missgynnas på den inre marknaden jämfört med multinationella företag som kan förflytta vinster eller genomföra andra former av aggressiv skatteplanering genom olika beslut och instrument som enbart är tillgängliga för dem. Parlamentet noterar oroat att de lägre skattekostnaderna till följd av detta gör, allt annat lika, att de mulitnationella företagen får en högre vinst efter skatt och att det skapar ojämlika spelregler till nackdel för deras konkurrenter på den inre marknaden som inte kan tillgripa aggressiv skatteplanering och som faktiskt betalar skatt på den plats eller de platser där de genererar sina vinster. Parlamentet betonar att främjandet av skadlig skattepraxis genom att skapa europeiska enmansbolag (SUP) som uttryckligen medger två olika hemvister – dvs. ett formellt säte på ett ställe och ett administrativt huvudkontor på ett annat – är fel väg att gå för EU.

77.

Europaparlamentet betonar att kommissionen naturligtvis måste få tillgång till de uppgifter som medlemsstaternas skattemyndigheter utbyter och som är relevanta ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

78.

Europaparlamentet anser att lojal konkurrens kan försvåras av skatteplanering. Kommissionen uppmanas att ändra definitionen av ”fast driftsställe” så att företagen inte kan undvika att ha en beskattningsbar närvaro i de medlemsstater där de har ekonomisk verksamhet. Parlamentet betonar att denna definition även bör avse den särskilda situationen för den digitala sektorn, så att företag som ägnar sig åt helt immateriell verksamhet anses ha ett fast driftställe i en medlemsstat om de har en betydande digital närvaro i det landets ekonomi.

79.

Europaparlamentet betonar att kommissionen, när den handlägger konkurrensbeslut, måste betrakta den inre marknaden som en enda marknad och inte som ett antal lokala eller nationella marknader.

80.

Med hänvisning till de studier som uppskattar att skattebedrägerierna och skatteflykten uppgår till en biljon euro per år (1 000 000 000 000) anser Europaparlamentet att medlemsstaterna till slut måste ta itu med och begränsa denna praxis. Parlamentet anser att en minskning av skattebedrägerier och skatteflykt är avgörande för att kunna gå vidare i arbetet att konsolidera offentliga budgetar. Parlamentet välkomnar att finansministrarna i G20 nyligen antagit de nya regler som utarbetats av OECD om urholkning av skattebaser och vinstförflyttningar och som kommer att förbättra transparensen, täppa till kryphål och begränsa möjligheten att utnyttja skatteparadis. Med tanke på dess integrationsgrad anser parlamentet att EU måste gå längre än de förslag som lagts fram inom OECD:s BEPS-projekt (urholkning av skattebasen och förflyttningar av vinster) när det gäller samordning och konvergens som syftar till att undvika alla former av skadlig skattekonkurrens inom den inre marknaden. Parlamentet betonar dock att OECD:s metod fortfarande grundas på frivillighet och att dess åtgärder måste kompletteras med en riktig lagstiftningsram på EU-nivå för att tillgodose behoven på den inre marknaden, t.ex. i form av ett direktiv mot urholkning av skattebasen och förflyttningar av vinster som går längre än OECD:s initiativ på områden som inte täcks i tillräcklig utsträckning. Parlamentet efterlyser en utvärdering de ekonomiska, finansiella och konkurrensrelaterade effekterna av skatteflykt och skattebedrägerier.

81.

Mot bakgrund av en del medlemsstaters illojala skattepraxis anser Europaparlamentet att politiken för den inre marknaden och konkurrenspolitiken måste gå hand i hand för att säkerställa att vinster fördelas rättvist och att det blir omöjligt att förflytta vinster till vissa medlemsstater eller till länder utanför EU i syfte att minimera skattekostnaderna.

82.

Europaparlamentet betonar att ett omfattande, transparent och effektivt utbyte av skatteupplysningar är en central förutsättning för att förebygga aggressiv skatteplanering. Parlamentet betonar samtidigt att en förenkling av skattearrangemangen på medlemsstatsnivå skulle göra mycket för att främja transparens och tydlighet.

83.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor planerar att omorganisera kontrollen av statligt stöd för att åstadkomma en rättvis skattebörda för alla. Parlamentet förväntar sig en förbehållslös och fullständig utvärdering före denna omorganisering och uppmanar medlemsstaterna att förse parlamentet med alla begärda dokument och att överge sin nuvarande blockeringsattityd som hindrar framsteg på detta område, varvid hänsyn måste tas till att olika medlemsstater ställs inför olika politiska krav på grundval av sitt geografiska läge, sin storlek, sina fysiska och andra förutsättningar samt sin ekonomiska och sociala utveckling, och begär att statsstödsriktlinjer för beskattning ses över för att fånga upp andra fall av illojal konkurrens än skattebeslut och överföringar.

84.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt fastställa detaljerade riktlinjer om statligt stöd på skatteområdet och om internprissättning. Parlamentet betonar att sådana riktlinjer har visat sig vara mycket effektiva inom andra sektorer för att eliminera och föregripa viss praxis i medlemsstater som inte iakttar EU:s statsstödsregler. Parlamentet påpekar att sådana riktlinjer endast blir effektiva om de innehåller mycket exakta bestämmelser, bland annat i form av kvantitativa tröskelvärden.

85.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga införandet av påföljder, antingen mot staten i fråga eller mot det berörda företaget, för allvarliga fall av olagligt statligt stöd.

86.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart ändra de befintliga reglerna så att det blir möjligt att betala tillbaka de belopp som återvunnits till följd av en överträdelse av EU:s skatterelaterade statsstödsregler till de medlemsstater som fått sin skattebas urholkad eller till EU-budgeten, och inte till den medlemsstat som beviljade det olagliga skatterelaterade statliga stödet, vilket är fallet i dag, eftersom denna regel ger ytterligare incitament till skattesmitning. Kommissionen uppmanas att fullt ut utnyttja sina befogenheter enligt EU:s konkurrensregler för att ta itu med skadlig skattepraxis.

87.

Europaparlamentet begär ett EU-regelverk för att förhindra snedvridning av konkurrensen genom aggressiv skatteplanering och skatteundandragande. I syfte att skapa lika villkor rekommenderar parlamentet att man inför ett automatiskt, obligatoriskt utbyte av skattebeslut, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och garantier för att inga vinster lämnar EU utan att beskattas.

88.

Europaparlamentet betonar att i globaliseringens tidevarv är internationellt samarbete absolut nödvändigt för en effektiv tillämpning av de konkurrensrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja ett närmare internationellt samarbete i konkurrensrättsliga frågor. Parlamentet betonar att konkurrensrättsliga avtal som möjliggör informationsutbyte mellan de utredande konkurrensmyndigheterna kan utgöra ett särskilt effektivt bidrag till det internationella samarbetet i konkurrensrättsliga frågor.

89.

Europaparlamentet anser att det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och andra internationella handels- och investeringsavtal bör ha ett hållfast konkurrensavsnitt.

90.

Europaparlamentet betonar att handelspartnerna bör dra nytta av den ökande konkurrensen i handeln, av investeringarna i den privata sektorn, bland annat sådana som görs inom ramen för offentlig-privata partnerskap, och av konsumenternas ökade välstånd.

91.

Europaparlamentet betonar att EU bör intensifiera sina ansträngningar för att övervaka genomförandet av handelsavtal, i syfte att bland annat bedöma om konkurrenspolitikens standarder respekteras och om åtaganden som ingåtts av handelspartnerna tillämpas och uppfylls fullt ut.

92.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom handelspolitiken verka för att globala konkurrenspolitiska regler etableras i syfte att eliminera de många handelshinder som fortfarande finns. Parlamentet anser att det långfristiga målet om ett multilateralt avtal om konkurrensregler som ingås inom ramen för Världshandelsorganisationen är den ideala lösningen.

93.

Europaparlamentet stöder de konkurrenspolitiska initiativen från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) och OECD och deras ansträngningar för att förbättra samarbetet inom konkurrenspolitiken i hela världen.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter att aktivt delta i det internationella konkurrensnätverket.

95.

Europaparlamentet begär åtgärder för att säkerställa att alla produkter som importeras från tredjeländer uppfyller de miljömässiga, sanitära och sociala normer som tillämpas av EU och gäller på världsmarknaden för att skydda de europeiska industriella producenterna från illojal konkurrens.

96.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar för att främja rättvis konkurrens. Kommissionen uppmanas att vidareutveckla samarbetet, i synnerhet med konkurrensmyndigheterna i tillväxtekonomierna, och att säkerställa att lämpliga säkerhetsanordningar finns på plats.

97.

Europaparlamentet noterar att en likvärdig tillgång till naturresurser, inte minst energi, har en avgörande betydelse för en rättvis konkurrens på den globala marknaden. I detta sammanhang betonar parlamentet vikten av överkomlig och hållbar energi samt tryggad energiförsörjning i handelsavtal.

98.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera resultaten av de pågående utredningarna om konkurrenspraxisen i livsmedels-, energi-, transport- och mediesektorerna.

99.

Europaparlamentet välkomnar de nya riktlinjerna för statligt stöd till flygbolag och flygplatser i EU, som är en del av kommissionens modernisering av det statliga stödet i EU. Kommissionen uppmanas att snarast fastslå motsvarande regler för subventionerade flygbolag med bas i tredje land som flyger till och från EU enligt internationella avtal, för att säkra rättvis konkurrens mellan bolag i EU och tredje land.

100.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis via Europeiska konkurrensnätverket i syfte att ta itu med de problematiska allianserna mellan distributörer, där många fall redan granskas av medlemsstaternas behöriga myndigheter. Parlamentet begär att man i diskussionerna beaktar samverkan mellan den nationella och den europeiska nivån.

101.

Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska konkurrensnätverket att diskutera det växande nätverket av inköpsallianser inom detaljhandeln på nationell nivå och EU-nivå.

102.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att successivt utveckla EU:s konkurrensregler så att de även omfattar en övervakning av Safa-indikatorerna (hållbarhetsbedömning av livsmedels- och jordbrukssystem) från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) inom livsmedelsförsörjningskedjan i Europa, inklusive Rättvis prissättning och transparenta avtal (S.2.1.1.) och Leverantörernas rättigheter (S2.2.1).

103.

Europaparlamentet vill att ett europeiskt observationscentrum för livsmedels- och jordbrukspriser vid källan och för slutkonsumenten inrättas. Parlamentet pekar på den spanska Ipod (prisindex för källa och slutpunkt) såsom en möjlig modell för att övervaka potentiellt missbruk från detaljisternas sida gentemot jordbrukare och konsumenter.

104.

Europaparlamentet vill se bindande åtgärder i livsmedelskedjan mot detaljister som skadar jordbrukare och konsumenter.

105.

Europaparlamentet oroas särskilt över situationen inom mejerisektorn, där detaljister har infört priser som ligger klart under kostnaderna sedan kvotsystemet avskaffades.

106.

Europaparlamentet välkomnar den regelbundna dialog som kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor har med parlamentet, men anser att rätten att höras i centrala frågor inte är tillräcklig.

107.

När det gäller konkurrenslagstiftningen konstaterar Europaparlamentet att det endast blivit delaktigt i samrådsförfarandet och att dess inflytande därför är begränsat jämfört med kommissionens och rådets.

108.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens regelbundna dialog med parlamentet om konkurrensfrågor. Parlamentet begär återigen att grundläggande lagstiftningsdirektiv och riktlinjer ska ingå i medbeslutandeförfarandet. Parlamentet anser att den pågående dialogen mellan parlamentet och EU:s konkurrensmyndighet borde intensifieras, särskilt när det gäller bedömningen och genomförandet av parlamentets krav från tidigare år. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att GD Konkurrens är oberoende för att det ska kunna nå sina mål på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att omfördela tillräckliga finansiella medel och personalresurser till GD Konkurrens från andra avdelningar, Parlamentet kräver i synnerhet en strikt åtskillnad mellan de avdelningar där riktlinjerna utarbetas och de som tillämpar riktlinjerna i specifika fall.

109.

Europaparlamentet anser att parlamentet bör ha medbeslutandebefogenheter inom konkurrenspolitiken. Parlamentet beklagar att det i artiklarna 103 och 109 i EUF-fördraget endast föreskrivs samråd med parlamentet. Parlamentet anser att detta demokratiska underskott inte kan tolereras. Parlamentet föreslår att detta underskott ska avhjälpas snarast möjligt genom interinstitutionella arrangemang inom konkurrenspolitiken och rättas till vid nästa fördragsändring.

110.

Europaparlamentet betonar att parlamentet bör få medbeslutandebefogenheter även inom konkurrenspolitiken, framför allt i fråga om grundläggande direktiv och bindande riktlinjer, och beklagar att detta område av unionens politik inte har stärkts i sin demokratiska dimension vid de senaste fördragsändringarna. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag för en motsvarande ändring av fördragen så att det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt Lissabonfördraget tillämpas även för konkurrenslagstiftningen.

111.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att involvera parlamentet mer i sektorsspecifika utredningar och samtidigt värna om sekretessen för vissa uppgifter som lämnas av berörda parter. Parlamentet kräver att de nuvarande rådsförordningarna med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget i framtiden ska höra till området för den inre marknaden och således antas enligt medbeslutandeförfarandet, om den fördragsändring som eftersträvas skulle låta vänta på sig. Parlamentet betonar att arbetet med skadeståndsdirektivet kan fungera som modell för det framtida interinstitutionella samarbetet i konkurrensfrågor. Parlamentet uppmanar kommissionsledamoten att fortsätta den dialog som inletts med parlamentets berörda utskott samt med arbetsgruppen för konkurrens inom parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor.

112.

Europaparlamentet anser att kommissionen snarast bör genomföra och offentliggöra en resultat- och målinriktad offentlig utvärdering av parlamentets olika förslag om vidareutveckling av konkurrenspolitiken.

113.

Europaparlamentet betonar att dess ståndpunkter i tidigare rapporter om konkurrens i vederbörlig utsträckning bör beaktas i det framtida arbetet i kommissionens generaldirektorat för konkurrens.

114.

Europaparlamentet anser att alla beprövade former av dialog bör bevaras.

115.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna.