30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 209/15

Föredragande:

Mindaugas MACIULEVIČIUS

1.1

EESK välkomnar Europeiska kommissionens meddelande ”En rymdstrategi för Europa” och stöder de föreslagna riktlinjerna. Bland dessa ingår ett antal nya delar, däribland en öppning gentemot det civila samhället, fokus på små och medelstora företag, stimulans till forskning och utveckling samt behovet av att säkerställa tillräckliga finansiella flöden till rymdverksamhet, bland annat genom mobilisering av privat kapital.

1.2

EESK uppmanar kommissionen att fortsätta på denna väg och att sikta in sig på ännu mer ambitiösa mål. Den första rubriken i meddelandet lyder: ”Största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi” och innehåller många av de rekommendationer som gjorts av kommittén i dess projekt ”Rymden och samhället”.

1.3

EESK är medveten om rymdkapacitetens dubbla natur. Kommittén upprepar dock sitt starka stöd för en rymdpolitik som är inriktad mot civila behov (fred och samarbete) och inser vikten av att använda rymdövervakningssystem för allmän säkerhet och trygghet. Denna dubbla användning är en av förutsättningarna för en framgångsrik integrerad och samstämmig politik för att värna om EU-medborgarnas välfärd.

1.4

Med tanke på de utmärkta resultaten hittills i fråga om precision och tillförlitlighet hoppas EESK att kommissionen utarbetar en förordning som gör användningen av Galileo som system för geografisk positionering i Europa till en prioritering och i vissa specifika fall preferentiell.

1.5

De investeringar som planeras för de kommande åren är tillräckliga för Copernicus- och Galileoprogrammen, men de måste garanteras. Nästa år inleds debatten om unionens nya fleråriga budgetram. Kommittén skulle vilja se att ytterligare resurser anslås för att möta de nya utmaningar som klimatförändringar, säkerhet och försvar mot yttre hot medför. Horisont 2020-programmet och strukturfonderna kan användas för att stödja utvecklingsverksamhet inom rymdsektorn.

1.6

EESK uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att identifiera nya finansieringsalternativ för att uppmuntra privata investerare att ta rymdsektorn i beaktande. För detta ändamål skulle kommissionen kunna samarbeta genom att anordna möten i de enskilda berörda medlemsstaterna, där banker, institutionella investerare och företag skulle bjudas in för att studera nya former av investeringar, däribland rymdkluster.

1.7

EESK anser att det enda sättet att säkerställa långsiktig framgång för EU:s rymdstrategi är att samtliga medlemsstater deltar aktivt. Detta kan uppnås genom konkreta och målinriktade kapacitetsbyggande åtgärder vars syfte framför allt består i att bistå medlemsstater med växande rymdkapacitet och intressen. Sådana åtgärder kan bl.a. genomföras genom utbildningar, evenemang som syftar till att öka medvetenheten, samråd (såväl tekniska som användarinriktade), demonstrationsprojekt, regionala initiativ, synergier mellan medlemsstater som har kommit långt och de som börjar engagera sig på området, eller andra åtgärder som har anpassats för att möta medlemsstaternas behov.

1.8

Utbildning och insatser för att öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna med att information och data görs tillgängliga genom rymdverksamhet är av yttersta vikt. Det är även viktigt att införa rymdrelaterad verksamhet i skolorna och vid universitet och högskolor.

1.9

Utbildning av tekniker och ingenjörer är av avgörande betydelse för den europeiska industrins framtid. Att stärka den europeiska arbetsmarknaden, förbättra infrastrukturen för övningar och tester, kompetenscenter, livslångt lärande samt att ständigt lyfta kunskaper och färdigheter till nya höjder som omfattar rymdvetenskapen måste vara hörnstenar i EU:s rymdstrategi.

1.10

För detta ändamål skulle kommittén vilja att kommissionen undersöker möjligheten att skapa en gemensam portal som visar all verksamhet som utförs av olika organisationer och myndigheter. Portalen bör vara tillgänglig för alla intresserade medborgare och aktörer, framhäva fördelarna med all pågående verksamhet och lyfta fram de potentiella möjligheterna inom rymdekonomin, i synnerhet för små och medelstora företag.

1.11

I ett nyligen offentliggjort yttrande om det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster (1) framhöll kommittén ”de problem som hindrar Europa från att utnyttja potentialen hos data, särskilt vad beträffar bristande interoperabilitet och fragmentering av strukturer, som också är stängda för andra bidrag och utbyten”. Naturligtvis finns samma problem även inom den markbundna infrastrukturen i det europeiska rymdkommunikationssystemet, och det måste lösas så snart som möjligt.

1.12

Europa har utmärkt infrastruktur för uppskjutning av satelliter, med den nya generationen utskjutningsramper som Ariane och Vega, vilka möjliggör betydande besparingar, delvis tack vare ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna. Utvecklingen av återanvändbara bärraketer kommer att medföra en betydande kostnadsminskning och möjliggöra åtkomst till rymdverksamhet för de länder som saknar medel för att kunna etablera en effektiv infrastruktur i yttre rymden.

1.13

Det finns ett ökat intresse för att använda minisatelliter för kommunikations- och övervakningssystem. Även inom marknaden för jordobservationer förväntas marknaden för minisatelliter växa på grund av nya användningsområden. Därför är det viktigt att EU fokuserar på utvecklingen av mini- och nanosatelliter för att kunna dra nytta av denna marknad. Det kommer samtidigt att ge inte bara små medlemsstater utan också privata aktörer möjligheter. EESK understryker dock att en sådan ökning av mindre kostsamma satelliter för övervakning av jordens yta kommer att leda till enorma mängder data. Att skydda alla medborgares och användares privatliv bör prioriteras genom en stark medvetenhet och strikta regler (2).

1.14

Garanterad tillgång till och säkerhet för rymdinfrastruktur ingår bland de prioriteringar som kommissionen kommer att vara tvungen att överväga. Samarbete med andra länder är avgörande för att undvika en kapplöpning efter de mest gynnsamma banorna och bristen på intresse när det gäller att ta itu med frågan om rymdskrot. Diplomatiska insatser som rör förvaltningen av yttre rymden måste därför intensifieras. Samtidigt rekommenderar EESK att EU stimulerar innovation inom sanering av avfall i rymden.

1.15

Den senare tidens möten på global nivå (3) har även belyst vikten av ett sådant samarbete. Fyra pelare har identifierats under mötena: ekonomi, samhälle, tillgänglighet och diplomati. EESK har alltid ägnat dessa frågor stor uppmärksamhet och tagit initiativ för att belysa deras betydelse för ekonomin och samhället.

1.16

Ett nytt förhållningssätt till dataanvändning efterlyses därför för att underlätta tillgången för små och medelstora företag, göra både medborgarna och de små och medelstora företagen medvetna om möjligheten att få tillgång utan diskriminering till dessa informationskanaler för stordata, förbättra skyddet mot it-attacker och kontinuerligt utveckla nya tillämpningar genom målinriktade initiativ som tar vara på kreativiteten hos våra forskare, universitet och företag. EESK betonar att i enlighet med Århuskonventionen måste användningen av stordata för miljöskydd underlättas till rimliga kostnader.

2.1

EU har för närvarande den näst största offentliga rymdbudgeten i världen och är den största institutionella kunden för uppskjutningstjänster i Europa. EU äger rymdsystem i världsklass, nämligen Copernicus för jordobservation samt Egnos och Galileo för satellitnavigering och geografisk positionering. Under perioden 2014–2020 kommer EU ensamt att investera 12 miljarder euro på rymdområdet.

2.2

Rymdteknik har blivit en oumbärlig del av de europeiska invånarnas vardag. Rymdbaserade lösningar ger dessutom fördelar i en lång rad sammanhang, bland annat katastrofhantering, jordbruk, transporter, energi och globala utmaningar. Teknik, data och tjänster på rymdområdet kan stödja många av EU:s politikområden och viktiga politiska prioriteringar. Rymden är också strategiskt viktig för Europa. Den stärker EU:s roll som global aktör, utgör en tillgång för säkerhet och försvar och skapar nya arbetstillfällen, mer tillväxt och fler investeringar. I Europa finns en blomstrande satellittillverkningsindustri som förser omkring 33 % av världens öppna marknader med satelliter. Här finns också en dynamisk sektor för följdtjänster med många små och medelstora företag. Den europeiska rymdekonomin hade ett uppskattat värde på 46 – 54 miljarder euro 2014, vilket motsvarar 21 % av värdet av den globala rymdsektorn.

2.3

I enlighet med artikel 189 i EUF-fördraget föreslår kommissionen en ny rymdstrategi för Europa inriktad på följande fyra strategiska mål:

3.1

Kommittén har alltid varit mycket aktiv när det gäller att stödja kommissionen och aktörer i rymdfrågor.

3.2

EESK har fastställt följande prioriteringar i sina yttranden om rymden:

4.1.1

En ambitiös strategi kräver en ambitiös budget. Enligt kommissionen är EU:s rymdbudget den näst största i världen. Den utgör en kombination av EU:s budget, medlemsstaternas egna budgetar för rymdfrågor och Europeiska rymdorganisationens (ESA) budget. Den amerikanska budgeten är nästan fyra gånger större än EU:s. Det är mycket svårt att uppskatta Rysslands och Kinas faktiska utgifter på rymdområdet, eftersom inte alla uppgifter som rör deras rymdverksamhet är allmänt tillgängliga. När man å andra sidan jämför rymdbudgetar som andel av BNP hamnar Europa bara på sjätte plats.

4.1.2

Kommissionens ambitiösa mål kräver ett ianspråktagande av omfattande investeringar som den offentliga sektorn helt enkelt inte har råd med på egen hand. Deltagande av privata investerare, banksektorn, investeringsfonder och andra finansiella aktörer är avgörande för att stödja utvecklingen av forskning och nya tillämpningar.

4.1.3

Meddelandet belyser och stöder inte den avgörande roll som små och medelstora företag spelar i tillräckligt hög grad, särskilt vad gäller innovativa nystartade företag. Deras roll borde stärkas. Samtidigt som större hänsyn tas till deras styrka avseende innovation, uppfyller de finansiella lösningar som föreslås inte sektorns verkliga behov, varav ett är den kroniska bristen på finansiering. Med tanke på de höga riskerna är banksystemet ovilligt att stödja innovation. För många små och medelstora företag är det omöjligt att delta i offentliga anbudsförfaranden, eftersom dessa ofta är skräddarsydda för stora aktörer. Mer stöd bör därför ges till små och medelstora företag genom att anbudsinfordringar införs för företag av denna storlek. En större andel underentreprenader som är öppna för ett bredare urval av små och medelstora företag för större projekt skulle också vara ett steg i rätt riktning. Horisont 2020 och andra FoU-program spelar en viktig roll och deras användning bör maximeras ur små och medelstora företags perspektiv.

4.1.4

EESK är orolig för brexit möjliga konsekvenser och dess påverkan på den europeiska rymdverksamheten. Storbritannien är en av de ledande medlemsstaterna på rymdområdet. Därför måste EU överväga vilka samarbetsmöjligheter det finns med Storbritannien på rymdområdet.

4.2.1

Det är inte alla EU-medlemsstater som är djupt involverade i rymdverksamhet, och tyvärr ser inte alla sektorer (såväl den privata som den offentliga) rymdverksamhetens fördelar. I den offentliga sektorn kan rymdverksamhet exempelvis användas effektivt inom en rad olika områden, bland annat: löpande territoriell övervakning, övervakning av bostadsisoleringsresultat, spårning av olagliga avstjälpningsplatser för avfall och mycket mer.

4.2.2

I syfte att säkerställa konkurrenskraften inom EU:s rymdsektor är det nödvändigt att engagera samtliga medlemsstater med växande rymdkapacitet och intresse för rymdverksamhet tillsammans med deras intressenter, företag, forskare och andra institutioner. Kommissionen bör överväga att vidta konkreta åtgärder.

4.3.1

Kommittén välkomnar att de frågor om styrning som diskuterats på senare tid och som EESK har framhållit i flera av sina tidigare yttranden har klargjorts. ESA:s strategi godkändes vid ESA:s ministerråds möte i december 2016 (inbegripet fördelningen av budgeten mellan olika program under perioden 2017–2021). EU:s och ESA:s strategier skiljer sig inte längre åt, utan kompletterar varandra.

4.4.1

Det finns ett akut behov av att inrätta centrum för stordata för att lagra, förbehandla och analysera data som hämtats från Copernicus. Möjligheten att använda historiska data tillsammans med Copernicus är också mycket viktig för att utveckla nya verktyg på området.

4.4.2

EU har åtagit sig att följa det ambitiösa COP21-avtalet och målen för hållbar utveckling. EESK betonar att satellitbaserade övervakningssystem och anläggningar för att behandla stordata på marken är nyckeln till ett framgångsrikt genomförande av både lokala och globala åtaganden. Det finns ett tydligt behov av nya verktyg som rör klimatförändringar, vilket EESK har efterlyst i tidigare yttranden, som t.ex. NAT/696 (5).

4.4.3

Som överenskommits i COP21-avtalet spelar LULUCF (6) en viktig roll när det gäller att absorbera nuvarande koldioxidnivåer i atmosfären. Skogar är kolsänkor och daglig precisionsövervakning av skogarnas tillstånd kan förhindra illegal avverkning av träd och uppmuntra aktivt ett skogsbruk, bland annat plantering av fler träd med en snabb växttakt och tidig upptäckt och förebyggande av skogsbränder. EU:s nuvarande förslag, som tillåter att man kompenserar för koldioxidutsläpp inom sektorer som industri och transport genom att använda skogsbaserade kolsänkor eller genom skogstillväxt, lägger mycket större tonvikt på ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor. Förslagen framhåller tydligt det akuta behovet av Copernicus-baserade övervakningsverktyg. Internationellt sett är dessa verktyg av yttersta vikt, då de kan användas för att övervaka faktiska framsteg när det gäller begränsning och absorbering i olika stater i världen.

4.4.4

EESK framhåller att satellitbaserade övervakningssystem och databaser är av stor betydelse för en hållbar livsmedelsproduktion i framtiden. Det finns framför allt stora fördelar för precisionsjordbruk, inte minst eftersom Galileo och GNSS kan spara fossila bränslen. Programvaror som använder Copernicus-bilder i olika spektra kan dessutom identifiera exakt de markområden där fukt- eller näringsnivåerna antingen är otillräckliga eller för höga, vilket gör det möjligt att anpassa vatten- och näringsmängderna och därmed spara färskvatten och minimera användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel. Detta förbättrar jordbruksmetodernas hållbarhet avsevärt, främjar tidig upptäckt och förebyggande av växtsjukdomar, förutspår framtida avkastning och garanterar både betydande ekonomiska fördelar och en mycket positiv social och miljömässig påverkan.

4.4.5

Precisionsmeteorologin bör vidareutvecklas för att underlätta tidig upptäckt av och förebyggande av eller beredskap för extrema väderförhållanden, för att på så sätt minska livsmedelsförluster på gårdarna och dessutom skydda människor från faror som hotar hälsa och egendom.

4.5.1

År 2014 inledde EESK sitt projekt ”Rymden och samhället”, där partnerna underströk behovet av att gå vidare genom att låta hela samhället delta i debatten om vikten av Europas roll inom rymdsektorn. Det europeiska civila samhället måste rådfrågas ordentligt om vi vill förstå dess förväntningar och behov.

4.5.2

Kommissionens meddelande innehåller ingen hänvisning till denna strategiska utmaning, trots att offentliga samråd om en rymdstrategi för Europa genomfördes under 2016. Debatten om rymdpolitik har traditionellt varit begränsad till de viktigaste aktörerna och man har helt enkelt bortsett från det faktum att konsumenterna behöver känna till och vara medvetna om de fördelar och möjligheter som tekniken kan erbjuda, om vi ska utveckla en konsumentorienterad marknad.

4.5.3

Varje viktig aktör har en individuell kommunikationsstrategi, men det finns ingen gemensam vision eller strategisk plan att presentera för allmänheten. Kommittén anser att en strategi inte kan uppnås utan att involvera aktörer från det civila samhället, såväl offentliga som privata, i handlingsplanen.

4.5.4

Möten för slutanvändare bör anordnas på regional, nationell och europeisk nivå. Informationskampanjer med aktivt deltagande av de lokala myndigheterna bör också genomföras.

4.5.5

EESK uppmanar kommissionen och de viktigaste partnerna att inrätta en portal för rymden och samhället i samarbete med offentliga och privata organisationer och entreprenörer. Information och medvetandegörande bör vara bland de viktigaste prioriteringarna för en ny rymdpolitik, som i slutändan syftar till att tillgodose medborgarnas verkliga behov.