16.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/42

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar att kommissionen med sitt förslag till reform av den gemensamma organisationen av marknaden för vin i princip vill bibehålla en vinspecifik marknadsorganisation. Kommittén hade gärna sett att kommissionen i större utsträckning hade utvecklat sina förslag i den riktning som kommittén förespråkade i sitt yttrande av den 14 december 2006 om ”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Mot en hållbar vinsektor inom EU”  (1).

1.2

EESK menar åter att reformens främsta mål måste vara att de europeiska vinerna ska få ökad konkurrenskraft och vinna tillbaka marknadsandelar. Kommissionen bör därför vid reformen av bestämmelserna för utrikeshandeln ta större hänsyn till den europeiska vinindustrins ledande ställning på världsmarknaden.

1.3

Kommittén understryker att vin och vinodling är viktiga grundelement i Europas kultur och livsstil. Vinodlingen sätter i många europeiska vinregioner sin prägel på den sociala och ekonomiska miljön. Kommittén lägger därför vikt vid att man i samband med reformen – både vad gäller mål och åtgärder – inte bara tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna utan också till följderna för sysselsättningen, det sociala nätet, miljön (särskilt genom röjningsprogrammen) samt hälso- och konsumentskyddet. Detta är inte fallet i tillräckligt hög utsträckning i kommissionens förslag.

1.4

Kommittén vill peka på att 1,5 miljoner huvudsakligen små familjeföretag försörjer sig på vinodling i EU. Den europeiska vinodlingssektorn ger också mer än 2,5 miljoner arbetstagare sysselsättning åtminstone på säsongsbasis. Därför lägger kommittén särskild vikt vid att man i samband med reformen prioriterar åtgärder som inverkar positivt på vinodlarnas inkomster och på sysselsättningsmöjligheterna inom den europeiska vinodlingssektorn.

1.5

Kommittén är positiv till kommissionens förslag att ställa nationella budgetanslag till förfogande i vinproducerande medlemsstater eftersom det ligger i linje med kommitténs krav på ökad subsidiaritet och hänsyn till de regionala skillnaderna. Katalogen över stödinstrument måste emellertid utvidgas om reformens mål ska uppnås.

1.6

EESK betraktar kommissionens förslag till åtgärder för konsumentinformation som otillräckliga. Kommittén välkomnar förslagen om marknadsföring på exportmarknaderna, men anser att en utvidgning till inre marknaden är nödvändig.

2.1

Kommissionens reform av marknadsorganisationen för vin berör framför allt följande områden:

3.1

EESK instämmer i stor utsträckning i de mål som kommissionen fastställer i förslaget. När det gäller de föreslagna åtgärderna menar kommittén emellertid att justeringar och förbättringar krävs.

3.2

EESK upprepar sin uppmaning om att förbättra de europeiska vinproducenternas konkurrenskraft på inre marknaden och på exportmarknaderna, att stärka Europas ställning inom sektorn, stödja strävanden att höja kvaliteten och rikta in sig i större utsträckning på att utveckla marknaden och ta hänsyn till konsumenternas önskemål. Kommissionen beaktar inte dessa krav i tillräckligt hög utsträckning i föreliggande förslag till förordning.

3.3

Kommittén anser vidare att de ekonomiska målen måste göras mer konkreta och kompletteras med sociala och sysselsättningspolitiska mål. I samband med detta bör man framför allt eftersträva en förbättring av vinodlingsföretagens inkomstsituation, bättre utvecklingsmöjligheter för unga vinodlare, långsiktigt hållbara sysselsättningsmöjligheter och skälig lön för heltidsarbetande och säsongsarbetande.

3.4

Kommittén ställer sig liksom tidigare kritisk till en överföring av befogenheter från rådet till kommissionen, t.ex. i samband med att nya vinframställningsmetoder ska godkännas, eftersom kommissionen hittills inte i tillräckligt hög grad företrätt de europeiska vinproducenternas intressen vid bilaterala avtalsförhandlingar.

3.5

EESK anser att de nuvarande finansieringsresurserna bör ökas med tanke på att två nya producentländer anslutit sig.

3.6

EESK kräver åter en bättre och mer omfattande marknadsövervakning, för att man ska kunna erhålla bättre information om produktionen, handeln och konsumtionen, information som ska ligga till grund för vinmarknadsorganisationen. De övergripande data som hittills använts är viktiga men otillräckliga. Det behövs också aktuella data om förändringar i produktionsstrukturerna, distributionskedjan och konsumentbeteendet.

3.7

EESK står bakom kommissionens ståndpunkt att den nya organisationen för vinmarknaden bör träda i kraft snarast möjligt. Kommittén anser dock att det krävs en utfasningsperiod, för att företagen vid behov ska kunna anpassa sig gradvis till de nya ramvillkoren.

3.8

Kommittén ser positivt på att kommissionen har ändrat sitt förslag om ett nedläggningsprogram. Kommittén anser emellertid att dessa åtgärder kan vidtas inom ramen för regionala eller nationella strukturprogram för att förhindra negativa konsekvenser av enstaka nedläggningar (t.ex. mark som läggs i träda mitt i vinodlingsområden) och för att säkerställa ett ordnat genomförande.

3.9

Kommittén vill understryka att den avvisar en fullständig liberalisering av planteringsreglerna, eftersom detta skulle äventyra de ekonomiska, sociala, miljöpolitiska och landskapsbevarande målen för reformen av vinmarknaden.

4.1.1

Kommittén välkomnar att dess krav på att större hänsyn ska tas till regionala skillnader och att subsidiariteten ska genomföras mer konsekvent i vinsektorn principiellt kommer att beaktas genom införandet av nationella anslag. Vi anser dock att de föreslagna stödåtgärderna är otillräckliga.

4.1.2

Vi håller med kommissionen om att en konsekvent och adekvat gemenskapsram måste bibehållas. Inom denna ram måste medlemsstaterna ha befogenhet att välja ut åtgärder för sina vinodlingsområden. I samband med detta kan producentorganisationerna, bransch-sammanslutningarna, tillsynsorganen och andra inrättningar med liknande målsättningar spela en stor roll.

4.1.3

Kommittén anser att det bör finnas en omfattande åtgärdskatalog för att man ska kunna uppfylla målen för organisationen av marknaden. Vi vill hänvisa till våra tidigare yttranden om reformen av GOM för vin (2), där vi redan bland annat har krävt ett stödprogram för kvalitetsprodukter inom vinodling, vinframställning och marknadsföring samt för konsumentinformation och åtgärder för missgynnade områden, samt möjligheten att få direkta arealbidrag.

4.1.4

Kommittén vill åter ta upp kravet på sammanhängande och integrerade åtgärder för att uppnå största möjliga effektivitet. Dessa åtgärder måste därför integreras i heltäckande planer för hela produktionskedjan, från vinodlingen via förädlingen till saluföringen av produkten. Hit räknas också åtgärder för att öppna alternativa marknader för avsättning av alla produkter tillverkade med vindruvor som bas.

4.1.5

Kommittén kräver återigen med eftertryck ett särskilt program för att främja missgynnade vinodlingsområden, som t.ex. odlingar i branta sluttningar samt områden som är utsatta för extrema klimatförhållanden.

4.1.6

Kommittén välkomnar att kommissionen inom ramen för de nationella anslagen lägger stor vikt vid exportstöd. Dessutom krävs åtgärder för att inom inre marknaden upplysa konsumenterna om vinodlingens kultur och framför allt om fördelarna med en måttfull vinkonsumtion och farorna med missbruk. Vi upprepar vårt krav på stöd till inrättandet av en europeisk marknadsövervakning.

4.1.7

Kommittén anser att ett omedelbart avskaffande av interventionsåtgärderna inte kan försvaras. Därför rekommenderar vi att man inom de nationella anslagen under utfasningsperioden 2008–2010 ska kunna erbjuda stöd till destillering för framställning av spritdrycker och till privat lagring.

4.1.8

Kommittén anser att de nationella anslagen bör omfatta även åtgärder för krishantering, grundade på producenternas medansvar. De åtgärder som hittills planerats (försäkring av skörden och gemensamma fonder) är otillräckliga för att hantera konjunkturberoende kriser. Därför bör man undersöka om den hittillsvarande krisdestilleringen har fungerat och om man kan genomföra sådan inom ramen för de nationella anslagen.

4.1.9

Det gällande förbudet mot överpressning av druvor, vindruv och mäsk har varit värdefullt för att säkra kvaliteten på produkterna och undvika eventuellt missbruk. Därför bör det behållas. Medlemsstaterna borde ges rätten att under vissa år öka den andel av produkterna som ska destilleras.

4.1.10

EESK konstaterar att kommissionen har lagt fram ett förslag beträffande fördelningen av budgeten för de nationella anslagen. För de nya medlemsstaterna, som inte har någon historisk referens, bör en egen finansieringsnyckel fastställas med utgångspunkt i vinodlingsarealen.

4.2.1

Kommittén har i olika yttranden betonat andra pelarens betydelse för den framtida utvecklingen på landsbygden, och dit hör även Europas vinodlingsområden. Även mot bakgrund av denna principiella hållning anser kommittén dock att vinsektorns speciella problem bör lösas genom att man helt och hållet låter de åtgärder som diskuteras i samband med reformen av vinmarknaden finansieras genom vinbudgeten. Därför får budgeten inte minskas genom vare sig sänkningar eller överföring av medel.

4.3.1

EESK anser att det absolut krävs en internationellt erkänd definition av produkten vin. Detta innebär också att erkända framställningsmetoder måste fastställas. Det bör göras helt klart att s.k. ”fruktviner” inte ingår i organisationen av marknaden för vin.

4.3.2

EESK anser att man i den strategiska inriktningen av bilaterala eller internationella handelsavtal mer konsekvent bör orientera vinframställningsmetoderna till Internationella vinorganisationens (OIV) normer. Att när det handlar om importviner tillåta alla möjliga förfaranden som är godtagna någonstans i världen står i motsats till den starkare orientering till OIV-normerna som gäller för europeiska viner, och skulle leda till en fortsatt snedvridning av konkurrensen. Kommittén motsätter sig också förslaget att oenologiska förfaranden som är förbjudna för viner som marknadsförs på inre marknaden skulle tillåtas för viner som exporteras.

4.3.3

Vi anser att en förteckning över tillåtna oenologiska metoder bör bifogas denna förordning och att rådet bör behålla befogenheterna att uppdatera förfarandena och tillåta nya förfaranden.

4.3.4

Kommittén välkomnar att kommissionen har tagit avstånd från tanken att tillåta vinproduktion i Europa med importerad druvmust eller mustkoncentrat som bas eller att blanda produkter från tredjeland med europeiska produkter.

4.3.5

EESK uppmanar kommissionen att beakta de olika läges-, klimat- och väderleksvillkoren inom EU när den lägger fram förslag till produktionsregler. Kommittén vill peka på att detta är en mycket känslig fråga som inte får leda till splittring inom den europeiska vinindustrin eller till att reformförslag blockeras. EESK stöder emellertid kravet på ökad kontroll av alla oenologiska förfaranden för att främja och säkerställa vinernas kvalitet.

4.3.6

EESK betraktar därför kommissionens förslag mot bakgrund av sitt tidigare yttrande, de analyser som kommissionen lagt fram, den föreslagna liberaliseringen av vinframställningsmetoderna, erkännandet av vinframställningsmetoder i bilaterala avtal samt målen med reformen, framför allt ökad konkurrenskraft och sänkta produktionskostnader. I sin avvägning av för- och nackdelarna med kommissionens förslag anser EESK principiellt att bestämmelserna om användning av socker och om stöd till mustkoncentrat bör fortsätta att gälla.

4.4.1

Kommittén ser positivt på att kommissionen har klargjort sitt förslag om ursprungsmärkning av vin. EESK håller med kommissionen om att begreppet kvalitetsvin i gemenskapen grundar sig på bland annat de särskilda egenskaper som kan tillskrivas vinets geografiska ursprung. Skyddet för både beteckningar avseende ursprung och geografiska uppgifter bör få högsta prioritet. Därför bör även bruket av ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning för vinproduktion vara knutet till vinproduktionen inom ett begränsat geografiskt område.

4.4.2

Kommittén ser positivt på att kommissionen nu har förklarat och utvecklat sina förslag på så sätt att man kan behålla beprövade system för en kvalitetspolitik som inte, eller inte uteslutande, grundar sig på principen om ursprungsbeteckningar. Särskilt kontroll av kvalitetsviner har i många länder visat sig vara effektivt för producenterna och framför allt för konsumenterna.

4.4.3

Det kvarstår dock flera frågor som rör förenligheten med kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (3). Kommittén efterlyser en jämförelsetabell som gör det möjligt att bedöma följderna för de geografiska beteckningarna och ursprungsbeteckningarna.

4.5.1

EESK gör bedömningen att förslagen är mycket komplexa och förväntar sig att kommissionen gör en noggrann simulering av följderna av de föreslagna förändringarna.

4.5.2

EESK vill peka på att det inte var länge sedan de rättsliga bestämmelserna för märkning ändrades efter diskussioner som varat i åratal. Kommittén uppmanar kommissionen att förklara vilka nya aspekter som inte beaktades i de nyligen avslutade diskussionerna.

4.5.3

Kommittén välkomnar förenklingar av märkningsreglerna om detta förbättrar informationen till konsumenten. Sådana ändringar får dock inte leda till en större risk för att konkurrensen snedvrids eller konsumenterna vilseleds eller till att domstolarna översvämmas av tvister. Ur denna synvinkel bör också kommissionens förslag om att ge möjlighet att ange druvsort och årgång för viner utan ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ifrågasättas. Detta förslag kan godtas enbart om man garanterar ett kontroll- och certifieringssystem för dessa viners spårbarhet, för att främja konsumentskyddet, motverka att konsumenterna vilseleds och att konkurrensen snedvrids.

4.5.4

Kommittén vill peka på att den språkliga mångfalden i ett allt större EU ökar och att detta kan inverka menligt på handeln, på samma sätt som för närvarande är fallet när det gäller kraven på deklaration av sulfit. För obligatoriska uppgifter, t.ex. om ingredienser, bör man därför skapa en möjlighet att använda symboler som alla förstår.

4.6.1

Det är glädjande att kommissionens förslag innehåller omfattande ändringar av röjningssystemet och en minskning av röjningsbudgeten. Kommittén erkänner nedläggningarnas betydelse som ett verktyg inom marknadsorganisationen vilket ska erbjudas som en del av regionala respektive nationella strukturprogram inom gemenskapens hela ram och begränsas till mellan tre och fem år. Röjning bör erbjudas som en frivillig åtgärd för att ta bort vinstockar på mark som inte är lämplig för vinodling och mildra de sociala effekterna av att företag som inte är livskraftiga läggs ner.

4.6.2

Kommittén är positiv till att kommissionen har ändrat sin ursprungliga tidsplan för liberaliseringen av planteringsreglerna. Kommittén avråder dock från en fullständig liberalisering – även vid en senare tidpunkt – eftersom detta skulle äventyra de ekonomiska, sociala, miljöpolitiska och landskapsbevarande målen för reformen av vinmarknaden. En förflyttning av vinodlingar från de kulturellt värdefulla vinlandskapen till mark som är billigare att odla förtjänar inte stöd, eftersom man måste ta ett övergripande ansvar för sysselsättningen, ekonomin och infrastrukturen i regionerna samt för det sociala nätet, miljön och naturskyddet.

4.6.3

Om de europeiska odlingsreglerna med ett förbud mot nyplantering avskaffas, måste man skapa en ram för överlämnande av fullmakter, så att vinregionerna vid behov kan göra sina odlingsregler förenliga med målen för den gemensamma organisationen av vinmarknaden.

4.7.1

EESK anser att kommissionens förslag är otillräckligt för att på den inre marknaden vinna tillbaka marknadsandelar från tredje land, framför allt tredje världen.

4.7.2

Kommittén uppmanar kommissionen att inom ramen för nationell finansiering främja konsumentinformation och säljfrämjande åtgärder inte bara på exportmarknaden, utan även på den inre marknaden. I samband med detta måste man ägna särskild uppmärksamhet åt information om fördelarna med en måttlig vinkonsumtion som ett led i hälsomedvetna kostvanor och en modern livsstil.

4.7.3

Kommittén påpekar att alla produkter tillverkade med vindruvor som bas bör omfattas av dessa informationsinsatser och säljfrämjande åtgärder.

4.7.4

Kommittén rekommenderar att informationsåtgärderna för vinprodukter kopplas till turism, gastronomi samt till andra produkter i vinregionerna.