16.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/38

1.1

Klimatförändringarna är ett av de största problemen vi står inför under 2000-talet. Insatser för att begränsa dessa förändringar genom en begränsning av utsläppen av växthusgaser har högsta prioritet. Det är emellertid också viktigt att i god tid planera anpassningen till sådana förändringar som nu är oundvikliga. Grönboken är ett välkommet första steg när det gäller Europas satsning på att klara detta.

1.2

EESK rekommenderar att det införs en övergripande europeisk anpassningsstrategi för att skapa en ram med förslag till åtgärder som måste vidtas på EU-nivå respektive nationell nivå eller av andra aktörer.

1.3

Enligt EESK bör följande punkter beaktas vid utformningen av de europeiska och nationella anpassningsstrategierna:

2.1

Klimatförändringarna är ett av de största problemen vi står inför under 2000-talet.

2.2

Världen har hittills framför allt försökt bromsa klimatförändringarnas effekter genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. Det blir dock allt tydligare att de utsläpp som redan gjorts kommer att förorsaka en fortsatt, omfattande uppvärmning av atmosfären och haven under det närmaste århundradet och även därefter. Detta kommer att få stora konsekvenser på klimat- och väderförhållandena och på den fysiska och naturliga miljön världen över. I den nationella och internationella debatten bör vi därför nu börja fokusera mer i detalj på dessa oundvikliga effekter av den globala uppvärmningen och klimatförändringarna och på hur man bäst anpassar sig till dem.

2.3

Sådana insatser får inte minska satsningarna på att begränsa utsläppen i syfte att bromsa ytterligare klimatförändringar. Tvärtom bör en riktig förståelse av hur svår anpassningen kan bli kunna bidra till att stärka allas beslutsamhet att uppnå avsevärda utsläppsminskningar. Om man tillåter en fortsatt okontrollerad utsläppsökning dömer man kommande generationer till en mycket mer smärtsam och kostnadskrävande anpassning.

2.4

Strategierna för att bromsa utvecklingen och anpassa sig till den måste vara i linje med varandra och vara ömsesidigt kompletterande. Vi måste utarbeta trovärdiga och genomförbara strategier om vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser till godtagbara nivåer och acceptabel omfattning inom en realistisk tidsram. I anpassningsstrategierna bör det sedan anges hur vi på bästa sätt ska kunna anpassa oss till den mest troliga omfattningen av oundviklig klimatförändring som begränsningsmålen innebär. Bedömning och hantering av risker kommer att utgöra ett mycket viktigt verktyg för att fastställa insatsnivå och prioritetsordning.

2.5

I kommissionens grönbok kartläggs på ett förtjänstfullt sätt många av de sektorer som kommer att påverkas av klimatförändringarna och vilka problem som kommer att uppstå.

2.6

Enligt EESK finns nu goda argument för att införa en övergripande europeisk ramstrategi, som behandlar samtliga anpassningsfrågor och framför förslag om vilka åtgärder som måste vidtas på EU-nivå respektive nationell nivå eller av andra aktörer.

2.7

Den europeiska anpassningsstrategin ska innehålla krav på att nationella anpassningsstrategier inrättas till ett lämpligt datum, och att de ska följas av regelbundna nationella genomföranderapporter.

2.8

EU:s anpassningsstrategi måste innehålla en stabil extern dimension som visar hur EU tänker hjälpa andra delar av världen att klara av sina anpassningsproblem.

2.9

EU kommer att behöva starka och oberoende institutioner för att kunna organisera den forskning och övervakning som behövs, och för att kunna hålla de politiska organen ansvariga för att nödvändiga insatser genomförs i god tid. Det civila samhället måste till fullo vara delaktigt i dessa institutioners arbete.

3.1

EESK anser att de specifika insatsområden som anges i grönboken i det stora hela är välvalda. I linje med grönboken rekommenderar EESK att Europeiska unionen och dess medlemsstater nu utformar konkreta program och insatser vad gäller alla dessa frågor inom ramen för sina övergripande strategier. Tidsscheman och planer måste fastställas och adekvata ekonomiska resurser anslås.

3.2

För de flesta av frågorna kommer det primära ansvaret för att organisera det arbete som krävs att ligga på nationella och lokala myndigheter. EU kan emellertid spela en viktig roll genom att utforma ramarna och stimulera och stödja de nationella ansträngningarna till anpassning. Kommittén menar att EU i synnerhet bör göra följande:

4.1

Skydd av kustområden – Havsnivån kommer att stiga när isen smälter och havstemperaturen höjs. I vissa områden kommer det att bli nödvändigt att bygga barriärer eller förstärka de naturliga barriärerna för att skydda mark och bebyggelse. I andra områden kan det vara lämpligare med ett organiserat tillbakadragande och återskapande av skyddande havsnära våtmarker i kombination med förflyttning av bosatta på utsatta platser.

4.2

Översvämningar – Klimatförändringarna kommer sannolikt att leda till mer varierade vädermönster med långa perioder av torka som avbryts av perioder av intensiva regn med hastiga avrinningar och översvämningar som följd. Planerna för skydd mot översvämningar bör uppdateras i enlighet med de nya väderförhållandena. I vissa fall kommer det att behövas nya åtgärdsprogram för skydd mot översvämningar. I andra fall kan det handla om att skapa eller återställa flodslätter eller uppsamlingsområden för att ta hand om vattnet från översvämningarna. Utvecklingen i sådana områden kan behöva begränsas och omflyttning övervägas.

4.3

Tillgång och brist på vatten – Vattenresurserna är redan under hårt tryck på många håll i Europa och detta problem blir troligen mer akut då klimatförändringarna leder till långa perioder av små regnmängder och torka. Åtgärder bör vidtas för att förse utsatta områden med nya former av vattenförsörjning (t.ex. genom avsaltning eller långväga leveranser) samt för att se till att vattnet används på ett mer effektivt sätt. Man bör stärka incitamenten för att främja effektiv vattenanvändning (bl.a. prissättning på vatten). Det kan bli nödvändigt att i de mest utsatta områdena försöka hindra verksamheter som intensivt jordbruk eller turism (EESK håller på att utarbeta ett separat, mer detaljerat, yttrande om vattenbrist och torka).

4.4

Risken för och förekomsten av allvarliga bränder ökar redan i områden som t.ex. i södra Europa som blir varmare och torrare och kan komma att bli värre i takt med att temperaturer stiger ytterligare. Skyddsåtgärder och insatsmöjligheter måste stärkas och samordnas på ett bättre sätt (EESK håller på att utarbeta ett separat, mer detaljerat, yttrande om naturkatastrofer och civilförsvar).

4.5

Folkhälsa – Klimatförändringarna kan få konsekvenser för folkhälsan på en mängd sätt. De kan leda till att spridningen av sjukdomar ökar, och särskilt att ett antal tropiska sjukdomar vandrar norrut. Extrema temperaturer kan emellertid få mer direkt genomslag. Det behövs planer som förberedelse för dessa förändringar.

4.6

Jordbruk – Jordbruket kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Temperatur- och nederbördsförändringarna kommer att påverka vad som kan odlas och de kommer samtidigt att leda till stora förändringar i kvalitet och kvantitet vad gäller den produktion som kan uppnås och därigenom i lönsamheten för olika jordbrukssystem i olika delar av Europa.

4.6.1

Den utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken som ska genomföras under 2008 bör skapa möjlighet till ytterligare förändringar i syfte att uppmuntra lantbrukarna att anpassa sina jordbruksmetoder till de förväntade klimatförändringarna.

4.6.2

Det måste utföras mer omfattande jordbruksforskning om nya grödor och odlingsmetoder som är mer lämpade för de nya klimatförhållandena. Klimatförändringarnas konsekvenser för möjligheterna till boskapsuppfödning i olika delar av Europa måste också bedömas parallellt med olika sätt att hantera sjukdomar som lättare sprids på grund av klimatförändringarna (EESK kommer snart att utarbeta ett separat, mer detaljerat, yttrande om klimatförändringar och jordbruk).

4.7

Biologisk mångfald – Klimatförändringarna kommer att leda till stora förändringar i växternas och djurens livsmiljö i hela Europa. I de förändrade livsmiljöerna kommer vissa arter inte att kunna överleva eller också hamnar de i farozonen. Vissa arter kommer att lyckas flytta till nya livsmiljöer genom en naturlig process. Andra arter kommer att behöva hjälp med denna process för att överleva. De aktuella strategierna och programmen för biologisk mångfald bör uppdateras och resurser bör avsättas för att processen ska kunna genomföras utan att arter försvinner.

4.8

Trädbeståndet och skogar kommer starkt att påverkas av klimatförändringarna. Somliga områden kommer att bli sämre för vissa sorter, medan andra områden faktiskt kan bli bättre för vissa sorter. Planterings- och omplanteringsprogram, trädvård och skogshantering kommer att behöva anpassas i enlighet med detta.

4.9

Markanvändningsplanering – Planeringen av tätorter och annan bebyggelse samt av transporter och infrastruktur måste i ökande omfattning beakta temperaturförändringar och väderförhållanden. Dessa överväganden bör påverka konstruktionsnormer och yrkesutbildning. I enskilda utvecklingsprogram och utvecklingsprojekt kommer man på liknande sätt att behöva ta hänsyn till klimatförändringarnas påverkan. Konsekvensanalysmetoderna bör anpassas i linje med detta.

4.10

Byggnader – Byggindustrin kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna. Vi måste utforma striktare minimibestämmelser för energieffektivitet i byggnader, bättre byggnormer osv. Medborgarna behöver också få tillgång till mer information om bästa praxis och om vilka metoder, material och subventioner som finns att tillgå för renovering av äldre hus och vid nybyggnation i syfte att minska energiförbrukningen och göra byggnaderna mer avpassade för temperaturförändringar och ändrade väderförhållanden.

4.11

EU:s budget – EESK rekommenderar att det i den årliga budgeten införs ett kapitel om ”anpassning” för de politikområden där det finns behov av omedelbara investeringar (t.ex. energi, forskning, jordbruk, transporter, byggnadsstandarder, stöd vid naturkatastrofer, skydd för den biologiska mångfalden, folkhälsopolitiken osv.). I samband med nästa budgetram bör en mycket större andel av de befintliga resurserna anslås till program för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Medlemsstaterna bör genomföra liknande förändringar i sina egna nationella budgetar och finansieringsprogram.

4.12

Strukturfonderna – Inom ramen för den Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och IPA (Instrument för stöd inför anslutningen) finns det kriterier för stöd till miljöprojekt, men inget har uttryckligen nämnts om anpassning till klimatförändringarna, och ofta är konsekvensanalyserna inte tillfredställande (många transport- och energiprojekt är klart skadliga för miljön och klimatet). Vid nästa översyn av alla dessa program bör en mycket större andel av befintliga medel anslås till stödåtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

4.13

Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) bör integrera klimatförändringarna i sina budgetförfaranden och i sina kriterier för utvärdering av projekt och program.

4.14

Försäkringsbranschen har visat stort intresse för klimatförändringarna och tar större och större hänsyn till dessa i sina beslut om vad man kan försäkra sig mot och på vilka villkor. EU och medlemsstaterna bör institutionalisera en fortlöpande dialog med försäkringsbranschen för att se till att den utnyttjar sina resurser till fullo när det gäller att hjälpa företag och andra att anpassa sig till klimatförändringarna.

4.15

Utvecklingsländer – Anpassningsproblemen kommer för många utvecklingsländer att vara allvarligare än i Europa samtidigt som dessa länder har mer begränsade resurser för att handskas med dem. Vissa av de minst utvecklade länderna har bidragit oerhört lite till klimatproblematiken men kommer samtidigt att befinna sig bland de värst drabbade och de har ytterst starka och rättvisa anspråk när det gäller samarbete och stöd. De kommer att behöva ekonomiskt stöd från den industrialiserade världen i form av mänskliga, tekniska och finansiella resurser om de ska kunna anpassa sig på ett lämpligt sätt. Europa bör spela en ledande roll både genom att tillhandahålla kompletterande resurser för anpassningsåtgärder inom sina egna kollektiva och nationella utvecklingsbiståndsprogram och genom att hjälpa den internationella finansvärlden att anpassa sig till anpassningens utmaningar.

4.16

Vissa delar av världen kommer att bli mycket mindre gästvänliga för bosättning (och i extremfall även praktiskt taget obeboeliga), antingen som en följd av stigande havsnivåer eller extrema väderförhållanden. Klimatförändringarna kan leda till att andra delar av världen utövar större påtryckningar på Europa att öka invandringen och till att det äger rum befolkningsomflyttningar inom Europa. Utvecklingsorganen och andra berörda myndigheter måste vara redo att bistå utvecklingsländerna med att i god tid identifiera sådana situationer och att hjälpa till med planeringen av sådana omflyttningsprogram som kan bli nödvändiga.

4.17

De potentiella effekterna av klimatförändringarna på nationell och lokal nivå i Europa och den sannolika förändringstakten är fortfarande oklara och det behövs ytterligare omfattande forskning och analys för att förbättra och finjustera prognoserna. Europeiska miljöbyrån skulle kunna spela en viktig roll som samordnare för all relevant forskning, övervakning, analys och prognostisering på området och som distributör av bästa tillgängliga information till beslutsfattare och andra berörda som genomför anpassningsstrategierna. EESK är redo att spela den roll som åligger kommittén för att främja en djupare och vidare förståelse för effekterna av klimatförändringarna i olika delar av Europa samt för behovet av anpassningsåtgärder.

4.18

Det civila samhället måste vara djupt engagerat i arbetet med anpassningen till klimatförändringarna. Lokala samhällen, företag och andra organisationer i alla former kommer att i allt högre grad påverkas av klimatförändringarna och måste bidra till lösningar på problemen. Människor och organisationer av alla slag behöver en djupare förståelse för de förändringar som redan pågår och som antagligen kommer att ske i framtiden, under deras egen och deras barns livstid. De behöver också en mycket djupare förståelse för vad arbetet med att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem innebär för dem. Större kunskap om dessa frågor bör utgöra ett centralt inslag i kursplanerna i formell och informell utbildning.

4.19

EESK framhåller betydelsen av att involvera det civila samhället på alla nivåer och att informera konsumenter och allmänheten. Kommittén stöder till fullo grönbokens förslag om inrättande av sektoriella arbetsgrupper med berörda parter i syfte att utveckla de lösningar som kommer att krävas i varje sektor. En viktig uppgift för dessa grupper bör vara att utveckla tillämpningar för bedömning av risknivåer och för granskning av organisationers och samhällens villighet och beredskap att reagera på extrema väderförhållanden och andra katastrofer som kan komma att bli allt allvarligare och mer ofta förekommande i takt med att klimatförändringarna fortskrider.

4.20

De regionala och lokala myndigheterna har en viktig roll när det gäller att samordna och stimulera aktiviteter på den egna myndighetsnivån och att mobilisera allmänhetens respons och engagemang. De offentliga myndigheterna på alla nivåer kan också visa vägen på ett mycket viktigt sätt genom lämplig planering av egna byggnader och utvecklingsprojekt, samt genom den politik de för när det gäller offentlig upphandling.

4.21

I grönboken föreslås inrättandet av en europeisk rådgivande grupp för anpassning till klimatförändringarna, vilken ska agera som en expertgrupp under det att strategin utarbetas. I denna skulle ingå representanter från det civila samhället, politiker och forskare. EESK stödjer detta förslag.

4.22

Kommittén föreslår vidare att EU bör överväga inrättandet av ett oberoende övervakande organ med en oberoende ordförande som har i uppgift att övervaka alla klimatförändringsstrategier (både för anpassning och begränsning). Den bör regelbundet och offentligt rapportera om vilka framsteg som gjorts och ge tidiga varningar om insatserna inte motsvarar åtagandena och det som situationen kräver. EESK har också för avsikt att på egen hand fortlöpande övervaka framstegen på detta område.