11.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/47

(1)

Den 13 augusti 2010 meddelade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande beträffande import till unionen av vissa fettalkoholer och blandningar av dessa med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia (nedan kallade de berörda länderna).

(2)

Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2010 av två unionstillverkare, Cognis GmbH och Sasol Olefins & Surfactants GmbH, (nedan kallade klagandena). Båda dessa företag, som är juridiska personer enligt tysk lag, har produktionsanläggningar i Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa två företag svarar för en betydande del – i detta fall mer än 25 % – av unionens tillverkning av den undersökta produkten. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning av produkten i fråga med ursprung i de berörda länderna och om därav följande väsentlig skada som ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända unionstillverkare, importörer/handlare och användare som man visste berördes, de exporterande tillverkare som är kända samt företrädarna för de berörda exportländerna om inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och att begära att bli hörda inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(4)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Eftersom antalet importörer enligt klagomålet var stort, angavs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tillämpas i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Fyra importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Eftersom bara några få importörer gav sig till känna, beslutade man att inte tillämpa något stickprovsförfarande.

(6)

Kommissionen skickade frågeformulär till exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och till alla användare och leverantörer som man visste var berörda samt till övriga parter som begärde det inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(7)

Svar på frågeformuläret inkom från fem unionstillverkare, två importörer, 21 användare i unionen, två exporterande tillverkare i Indien, två exporterande tillverkare i Indonesien och deras närstående handlare samt tre exporterande tillverkare i Malaysia och deras närstående handlare.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt avgörande om dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(9)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Den undersökta produkten är mättade fettalkoholer med en kolkedjelängd på C8, C10, C12, C14, C16 eller C18 (dock ej grenade isomerer), inklusive enkla mättade fettalkoholer (även kallade single cuts) och blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängder på C6-C8, C6-C10, C8-C10, C10-C12 (vanligtvis kategoriserade C8-C10), blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängder på C12-C14, C12-C16, C12-C18, C14-C16 (vanligtvis kategoriserade C12-C14) och blandningar som i huvudsak innehåller en kombination av kolkedjelängderna C16-C18, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2905 16 85, 2905 17 00, ex 2905 19 00 och ex 3823 70 00, med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia (nedan kallad den berörda produkten).

(11)

Den undersökta produkten är en mellanprodukt som tillverkas från naturliga källor (oleokemiska) eller syntetiska (petrokemiska), såsom naturliga fetter och oljor, råolja, naturgas, flytande naturgas och kol. Den används i huvudsak som en insatsvara vid framställningen av sulfater av fettalkoholer, etoxylater av fettalkoholer och etersulfater av fettalkoholer (s.k. tensider). Tensider används för att tillverka rengöringsmedel och hushålls-, tvätt- och hygienprodukter.

(12)

Den produkt som exporteras till unionen från Indien, Indonesien och Malaysia och den produkt som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i dessa länder, liksom den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkare befanns ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden. Dessa produkter anses därför preliminärt vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(13)

Under undersökningens gång hävdade vissa parter att en av klagandena i en av sina produktionsanläggningar framställde en produkt som innehåller grenade isomermolekyler som inte täcks av produktdefinitionen, och att denna produkt således inte ska anses som likadan produkt. Det fastställs preliminärt att detta krav är berättigat, och uppgifterna som gäller denna tillverkare har därför inte använts i skadeanalysen. Det bör noteras att två andra företag, varav ett som samarbetade i undersökningen, undantogs från definitionen av unionsindustrin av samma anledning.

(14)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. Det konstaterades att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(15)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(16)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(17)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av produkttypen i fråga, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(18)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(19)

Båda de exporterande tillverkarna i Indien exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriserna fastställdes därför på grundval av de priser som faktiskt betalats eller som skulle betalas för den berörda produkten av dessa oberoende kunder i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(20)

Normalvärdet och de exporterande tillverkarnas exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(21)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader i fråga om transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(22)

Båda de exporterande tillverkarna hävdade att deras försäljning till en av klagandena i unionen under undersökningsperioden inte borde räknas med vid beräkningen av dumpningsmarginalen, eftersom denna försäljning gjordes i betydande kvantiteter och till priser som rabatterats efter förhandlingar. Det finns emellertid ingen rättslig grund till varför denna export av den berörda produkten inte skulle räknas med vid beräkningen av dumpningen. Båda de exporterande tillverkarnas invändningar avvisas därför.

(23)

Båda de exporterande tillverkarna begärde en justering för valutaomräkningar med motiveringen att den indiska rupien kontinuerligt hade stärkts gentemot euron från och med november 2009, vilket skulle ha gjort att dumpningsberäkningarna hade snedvridits. Kravet gällde försäljning i euro från och med januari 2010 och tillverkarna begärde att man vid omräkningen av försäljningsvärdet till den indiska rupien skulle använda valutakursen från två månader tidigare i stället för valutakursen den månad försäljningen gjordes. Det stämmer att artikel 2.10 j innehåller bestämmelser för en justering för valutaomräkningar under vissa förhållanden. Det ska emellertid noteras att den indiska rupien inte ökade i värde förrän under andra hälften av undersökningsperioden. Det ska vidare noteras att båda de indiska företagen med jämna mellanrum och enligt ett ganska regelbundet mönster höjde priserna till sina viktigaste kunder i unionen under den perioden, och att de priser som togs ut i unionen av klagandena också ökade stadigt under andra hälften av undersökningsperioden Det finns därför inga tydliga bevis för att den indiska rupiens ökade värde inte samtidigt återspeglades i de priser som de indiska exporterande tillverkarna tog ut av sina kunder i unionen eller att detta skulle haft en otillbörligt negativ effekt på dumpningsberäkningarna. Båda företagens påståenden avvisades därför.

(24)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga indiska tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(25)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Indien. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Indien sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(26)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(27)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. Det konstaterades att var och en av de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(28)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningsvolymen av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(29)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(30)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna vid all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(31)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(32)

Om en exporterande tillverkare inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(33)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, i enlighet med den inledande meningen i artikel 2.6 i grundförordningen.

(34)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till unionen skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående handelsföretag i Singapore och i unionen.

(35)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum antingen direkt till oberoende kunder i unionen eller via icke-närstående handelsföretag i Singapore, fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(36)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum via närstående handelsföretag i unionen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående handlarnas första återförsäljningspriser till oberoende kunder i unionen.

(37)

De exporterande tillverkarnas normalvärde och exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(38)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader i fråga om indirekta skatter, transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(39)

Ett företag begärde en justering för skillnader i fysiska egenskaper, eftersom företaget exporterar den undersökta produkten i både flytande och fast form till unionen, medan det på hemmamarknaden bara säljer produkten i fast form och att priserna för flytande form är lägre än de för den fasta formen av den undersökta produkten. Företaget tillhandahöll emellertid inte någon kvantifiering för en sådan justering. En enkel jämförelse av exportpriserna på fasta och flytande former av den undersökta produkten kan inte vara en grund för att bevilja en justering av de fysiska egenskaperna. Företagets redovisningssystem gör det inte möjligt att skilja på kostnaderna för produkten i fast respektive flytande form. Det fanns därför inget pålitligt sätt att beräkna en potentiell justering och argumentet måste avvisas.

(40)

Klagandena hävdade i en inlaga att energikostnaderna i Indonesien är snedvridna beroende på mycket låga och subventionerade energipriser. De har emellertid inte lämnat in några styrkta uppgifter om hur denna snedvridning av energikostnaderna för tillverkning för hemmamarknaden och exportmarknaden skulle påverka dumpningsberäkningarna. Detta påstående avvisades således.

(41)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga exporterande indonesiska tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(42)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indonesiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Indonesien. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Indonesien sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(43)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(44)

Vid beräkningen av normalvärdet fastställdes det först för var och en av de exporterande tillverkarna om deras sammanlagda inhemska försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i förhållande till företagets sammanlagda exportförsäljning till unionen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen anses försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen motsvarar minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen. För två av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna konstaterades det att de exporterande tillverkarnas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ. För den återstående samarbetsvilliga exporterande tillverkaren fann man ingen oberoende inhemsk försäljning under undersökningsperioden.

(45)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den exporterande tillverkarens totala inhemska försäljningsvolym av den produkttypen till oberoende kunder under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av företagets totala försäljningsvolym för en jämförbar produkttyp som exporterades till unionen.

(46)

Vidare undersöktes det huruvida den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje exporterad typ av den berörda produkten under undersökningsperioden fastställa andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(47)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred kostnaderna och det vägda genomsnittliga försäljningspriset för produkttypen minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av produkttypen i fråga, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(48)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den produkttypen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden.

(49)

Om en exporterande tillverkare inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(50)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, i enlighet med den inledande meningen i artikel 2.6 i grundförordningen.

(51)

För den exporterande tillverkaren som inte hade någon inhemsk försäljning under undersökningsperioden, baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen, på det vägda genomsnittet av de faktiska belopp som har fastställts för de två andra undersökta exporterande tillverkarna vid tillverkning och försäljning av den likadana produkten på marknaden i Malaysia.

(52)

De exporterande tillverkarnas exportförsäljning till unionen skedde antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag i unionen.

(53)

I de fall där exportförsäljningen till unionen skedde direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriserna, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(54)

När exportförsäljningen till unionen ägde rum via närstående företag i unionen fastställdes exportpriserna, enligt artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av de närstående företagens första återförsäljningspriser till oberoende kunder i unionen.

(55)

De exporterande tillverkarnas normalvärde och exportpris jämfördes utifrån priset fritt fabrik.

(56)

För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs skälig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. På denna grund har justeringar gjorts i tillämpliga och motiverade fall för skillnader när det gäller kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt förpacknings- och kreditkostnader.

(57)

En malaysisk exporterande tillverkare hävdade att dess närstående företag i unionen i själva verket är tillverkarens exportavdelning. På grundval av detta hävdade företaget att avdragen skulle bli överdrivet stora vid fastställandet av priset fritt fabrik om fullständiga justeringar görs för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Härvidlag konstaterade man att fakturorna utställdes av det närstående företaget till kunder i unionen och att betalningarna mottogs av det närstående företaget från kunder i unionen. Det bör vidare noteras att det närstående företagets försäljning inbegrep ett pålägg. Av handlarens räkenskaper framgick det att normala kostnader för försäljning, allmänna kostnader och administration hade uppstått mellan import och återförsäljning. Det verkar därför som om det närstående företaget fullgör de uppgifter som är typiska för en importör. På grundval av detta avvisades företagets påstående.

(58)

Klagandena lämnade när det gäller Malaysia in samma påstående rörande energikostnaderna som för Indonesien (se skäl 40). Detta påstående måste avvisas av samma skäl.

(59)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga malaysiska exporterande tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(60)

Utifrån information i klagomålet, från de samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkarna och enligt tillgängliga statistiska uppgifter, finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Malaysia. Den landsomfattande dumpningsmarginalen för Malaysia sattes därför till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats för en samarbetsvillig exporterande tillverkare.

(61)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(62)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av två kända och några andra mycket små tillverkare i unionen. All tillgänglig information om unionstillverkarna, däribland information i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från unionstillverkare innan undersökningen inleddes och därefter, användes för att fastställa unionens sammanlagda tillverkning. På grundval av detta uppskattades det att unionens sammanlagda tillverkning uppgick till mellan 400 000 och 500 000 ton under undersökningsperioden. De unionstillverkare som står för unionens totala tillverkning utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(63)

En del berörda parter hävdade att en av klagandena inte skulle anses som en del av unionsindustrin, eftersom detta företag importerade den berörda produkten under undersökningsperioden. Det kontrollerades emellertid att procentandelen av den berörda produkten från detta företag från de berörda länderna under undersökningsperioden var ganska liten, och således inte jämförbar med dess tillverkning av den likadana produkten. Denna import var dessutom av en i huvudsak tillfällig natur. Det kan därför bekräftas att detta företags kärnverksamhet är tillverkning och försäljning av den undersökta produkten i EU och att det har sitt huvudsakliga intresse i sin egenskap av unionstillverkare. Följaktligen kan man dra den preliminära slutsatsen att detta påstående är obefogat.

(64)

Förbrukningen fastställdes på grundval av unionsindustrins sammanlagda försäljning på unionsmarknaden, den företagsinterna användningen och den sammanlagda importen (enligt Eurostats uppgifter). Eftersom Eurostats uppgifter också omfattar vissa andra produkter än den berörda produkten, gjordes lämpliga justeringar. Indexerade uppgifter (2007 = 100) är nödvändiga av sekretesskäl.

(65)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionens förbrukning något (med 2 %). Från 2007 till 2008 ökade förbrukningen med 2,2 %, för att sedan minska med 4,8 % från 2008 till 2009. Från 2009 till slutet av undersökningsperioden, återhämtade sig förbrukningen med 4,6 %.

(66)

Den ekonomiska nedgången bidrog till minskningen av förbrukningen från och med 2008, när användarna av den berörda produkten märkte av en nedgång i efterfrågan på deras produkter. I början av undersökningsperioden började marknadssituationen att förbättras något, vilket ledde till en ökad efterfrågan på den berörda produkten jämfört med första hälften av 2009.

(67)

Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget, på grundval av kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen. I denna artikel fastställs det att om en antidumpningsundersökning samtidigt inbegriper import från två eller flera länder, ska verkningarna av denna import slås samman endast om det fastställs att a) varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar, samt b) det är lämpligt att göra en samlad bedömning av verkningarna av importen vid skadenalysen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana unionsprodukten.

(68)

De dumpningsmarginaler som fastställdes för importen från varje enskilt berört land var högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen, dvs. 2 % av exportpriserna, och importvolymen från varje enskilt berört land var högre än den tröskel i form av en marknadsandel på 1 % som anges i artikel 5.7 i grundförordningen.

(69)

Undersökningen visade dessutom att konkurrensvillkoren var likartade, både mellan de olika slagen av dumpad import och mellan den dumpade importen och den likadana produkten. Man konstaterade att genomsnittspriserna för import från alla berörda länder minskade under skadeundersökningsperioden och följde samma trend. Dessutom var den undersökta produkten som importerades från de berörda länderna likadan i alla avseenden, sinsemellan utbytbar och marknadsfördes i unionen genom jämförbara försäljningskanaler och på likartade kommersiella villkor, vilket innebär att de konkurrerade med varandra och med den undersökta produkten som tillverkades i unionen.

(70)

På denna grundval dras preliminärt slutsatsen att samtliga villkor för en sammantagen bedömning är uppfyllda, och att verkningarna av den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna alltså bör bedömas sammantaget vid skadeanalysen.

(71)

Volymen av importen av den berörda produkten ökade med hela 57 % under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2007 och 2008, när importen ökade med 58 %. Importen minskade därefter något under 2009 för att sedan öka igen till 2008 års nivå under undersökningsperioden.

(72)

De genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna varierade kraftigt under skadeundersökningsperioden, med en sammanlagd minskning på 6 %. Under hela skadeundersökningsperioden var de genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna alltid lägre än priserna i resten av världen och unionsindustrins priser, vilket resulterade i en ökning av de berörda ländernas marknadsandel.

(73)

De berörda ländernas marknadsandel ökade avsevärt, med 54 %, under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2007 och 2008. Importen minskade något under den ekonomiska krisen, vilket gjorde att de berörda ländernas marknadsandel mellan 2008 och 2009 minskade med 2 %, men att den marknadsandelen sedan återvanns i slutet av skadeundersökningsperioden.

(74)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris för varje produkttyp till icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för importen från de berörda länderna till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för gällande tullar och kostnader som uppstår efter importen. Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultaten av jämförelsen, uttryckta i procent av unionstillverkarnas försäljningspriser under undersökningsperioden, visade på avsevärda prisunderskridandemarginaler (upp till 16 %). Dessa prisunderskridandemarginaler tyder på att importen från de berörda länderna utövade ett pristryck på unionsmarknaden.

(75)

Prisunderskridandemarginalerna för de berörda länderna var följande:

(76)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla relevanta ekonomiska förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd från 2007 till undersökningsperiodens slut.

(77)

Från 2007 till 2009 minskade tillverkningen i unionen kraftigt (med 23 %) för att sedan öka något mellan 2009 och slutet av undersökningsperioden, vilket resulterade i en sammanlagd minskning på 17 % under skadeundersökningsperioden. Det ska noteras att även om förbrukningen i unionen minskade med cirka 5 % mellan 2008 och 2009, minskade unionsindustrins tillverkning ännu mer (med 15 %), och unionsindustrin kunde därför inte dra nytta av den återhämtning av unionens förbrukning som ägde rum under undersökningsperioden.

(78)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten ökade med 9 % 2008, men minskade sedan under åren som följde, vilket resulterade i en sammanlagd minskning på 2 % under skadeundersökningsperioden.

(79)

Parallellt med att tillverkningsvolymerna minskade, minskade den tillgängliga kapaciteten med 15 % under skadeundersökningsperioden. Den största minskningen ägde rum 2009, under den allmänna ekonomiska krisen, men förbättrades något under undersökningsperioden.

(80)

De försäljningssiffror som anges i nedanstående tabell avser den försäljning, i volym och värde, som gjordes till den första oberoende kunden på unionsmarknaden.

(81)

Försäljningsvolymen och marknadsandelen gick ner mellan 2007 och undersökningsperioden, med 18 % respektive 12 %. I början av skadeundersökningsperioden, från 2007 till 2008, minskade försäljningsvolymen med 15 % och marknadsandelen med 12 %, trots en ökning av unionens förbrukning. Under 2009 krympte förbrukningen i unionen, vilket resulterade i en ytterligare förlust på 6,5 % för unionsindustrins försäljningsvolym. Parallellt med den ökade förbrukningen i unionen, ökade under undersökningsperioden unionens försäljning något. Marknadsandelen förblev emellertid oförändrad från 2008 till i slutet av undersökningsperioden.

(82)

Priserna ökade betydligt från 2007 till 2008 (med 20 %). Det ska noteras att de exporterande tillverkarna också höjde sina priser under denna period, om än med mycket mindre än unionsindustrin.

(83)

Under 2009 blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser som svar på pristrycket från den ökade importen från de berörda länderna. Under 2008 hade importen från dessa länder ökat med 57 % och priserna var avsevärt lägre än unionsindustrins priser. Unionsindustrin kunde emellertid inte sänka sina priser till samma nivå som de exporterande tillverkarna kunde göra.

(84)

Under undersökningsperioden behöll unionsindustrin 2009 års nivå, vilket resulterade i en total prisökning på 7 % under skadeundersökningsperioden.

(85)

Unionsindustrins lagernivåer minskade med 33 % under skadeundersökningsperioden. Särskilt mellan 2008 och undersökningsperioden minskade lagernivåerna med hela 51 %.

(86)

På grund av nedskärningarna i unionsindustrin minskade antalet anställda under skadeundersökningsperioden i enlighet med detta, närmare bestämt med 13 %. Arbetskraftskostnaderna per anställd ökade något (med 6 %) under skadeundersökningsperioden. Detta betraktas som en naturlig ökning och den är lägre än inflationen under skadeundersökningsperioden.

(87)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten av försäljningen före skatt (i detta fall förlust) av den likadana produkten uttrycktes i procent av omsättningen av denna försäljning. Det fastställdes att unionsindustrins lönsamhet har varit negativ sedan början av skadeundersökningsperioden 2007, och under skadeundersökningsperioden ökade förlusterna betydligt. Efter en minskning av förlusterna 2008, ökade de igen betydligt 2009 i samband med den allmänna ekonomiska krisen. Den ekonomiska återhämtningen under undersökningsperioden gjorde det emellertid möjligt för unionsindustrin att minska sina förluster när det gäller omsättningen, men den var fortfarande långt ifrån positiva vinstnivåer.

(88)

Den trend som kassaflödet visar, vilket motsvarar industrins förmåga till egenfinansiering av verksamheten, speglar i hög grad trenden för lönsamheten. Kassaflödet var negativt 2007 och uppvisade en avsevärd minskning under skadeundersökningsperioden. Detsamma kan sägas om räntabiliteten, som uppvisade en liknande negativ utveckling i linje med unionsindustrins negativa resultat under skadeundersökningsperioden.

(89)

Till följd av detta begränsades unionsindustrins investeringsförmåga, eftersom kassaflödet försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta ledde i sin tur till att investeringarna minskade med 35 % under skadeundersökningsperioden.

(90)

Förbrukningen i unionen var relativt konstant under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel minskade emellertid under denna period med 18 % respektive 12 %.

(91)

Med tanke på volymen, marknadsandelen och priserna på importen från de berörda länderna kan verkningarna för unionsindustrin av de faktiska dumpningsmarginalerna inte anses vara obetydliga.

(92)

Undersökningen har visat att de flesta av skadeindikatorerna, såsom tillverkning (– 17 %), kapacitetsutnyttjande (– 13 %), försäljningsvolym (– 18 %), marknadsandel (– 12 %) och sysselsättning (– 14 %) försämrades under skadeundersökningsperioden. Dessutom påverkades allvarligt de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde och lönsamhet. Detta innebär att unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga också undergrävdes, särskilt under undersökningsperioden.

(93)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(94)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna har vållat unionsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, vilka eventuellt skadade unionsindustrin samtidigt med denna, undersöktes också för att kontrollera att den eventuella skada som vållats av andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(95)

Undersökningen visade att unionens förbrukning var relativt konstant under skadeundersökningsperioden, medan den dumpade importen från de berörda länderna ökade markant i volym, dvs. med 57 %.

(96)

Den dumpade importen från de berörda länderna utövade ett pristryck på unionsindustrin, särskilt under 2008, när denna import ökade med 58 %. Enligt uppgifter från Eurostat var priserna från de berörda länderna i år mycket lägre än unionsindustrins priser. Detta resulterade i en förlust av marknadsandel för unionsindustrin på cirka 12 %, medan de berörda ländernas marknadsandel ökade med 54 %.

(97)

Under 2009 blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser som svar på detta pristryck. Även om importen från de berörda länderna minskade i volym räknat (– 6,7 %) parallellt med den ekonomiska nedgången och den krympande efterfrågan på EU-marknaden, minskade importpriset mer än unionsindustrins pris och detta hindrade unionsindustrin från att återvinna sin marknadsandel.

(98)

Under undersökningsperioden blev unionsindustrin tvungen att sänka sina priser ytterligare, men underskridandemarginalen var enligt kontrollerade exportsiffror ändå 3 %. Unionsindustrins försäljning i volym (+ 4,3 %) och värde (+ 3,9 %) förbättrades något, men, även om skillnaden i förhållande till de berörda ländernas importpris minskade, kunde unionsindustrin inte dra nytta av återhämtningen av förbrukningen och dess marknadsandel förblev oförändrad. Samtidigt ökade importen från de berörda länderna ytterligare i volym räknat (6,6 %) och marknadsandel (2 %) under undersökningsperioden.

(99)

De övriga faktorer som undersöktes när det gäller orsakssambandet var import från övriga länder, unionsindustrins exportresultat och verkningarna av den ekonomiska krisen.

(100)

Enligt uppgifter från Eurostat minskade importvolymen till unionen av den undersökta produkten med ursprung i tredjeländer som inte berörs av denna undersökning med 7 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen för dessa länder minskade också (med 9 %).

(101)

De genomsnittliga priserna på denna import var högre än de som de exporterande tillverkarna i de berörda länderna tog ut och högre än unionsindustrins priser.

(102)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att importen från dessa tredjeländer inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(103)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins exportförsäljning i volym räknat med 55 %. Verkan av denna minskning kompenserades emellertid delvis av att det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade med 71 % under samma period, vilket gjorde att minskningen av exportförsäljningen i värde räknat begränsades till 24 %. Detta i kombination med det faktum att exportförsäljningen bara utgjorde 5 % av unionsindustrins totala försäljning under undersökningsperioden ledde till den preliminära slutsatsen att exportresultatet inte är en faktor som bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och importen från de berörda länderna.

(104)

Den ekonomiska krisen bidrog till att förbrukningen i unionen krympte och till pristrycket. Den svaga efterfrågan på den undersökta produkten ledde till att unionsindustrins tillverkning minskade och bidrog delvis till nedgången i försäljningspriserna.

(105)

Under normala ekonomiska förhållanden och i avsaknad av ett kraftigt pristryck och en ökad dumpad import skulle unionsindustrin kanske ha haft vissa svårigheter att hantera den minskade förbrukningen och den följande ökningen av fasta kostnader per enhet till följd av det minskade kapacitetsutnyttjandet mellan 2007 och undersökningsperioden. Den dumpade importen har emellertid intensifierat verkningarna av den ekonomiska nedgången och gjort det omöjligt att sälja över kostnadspriset.

(106)

På grundval av detta förefaller den minskade efterfrågan i unionen i samband med den ekonomiska krisen ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen anser emellertid att detta inte bryter det orsakssamband som konstaterats när det gäller den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna.

(107)

Ovanstående analys visar att den dumpade lågprisimporten med ursprung i de berörda länderna ökade kraftigt, sett till både volym och marknadsandel, under skadeundersökningsperioden. Dessutom konstaterades det att denna import skedde till dumpade priser som var lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden för liknande produkttyper.

(108)

Denna ökning av volymen och marknadsandelen för den dumpade lågprisimporten från de berörda länderna sammanföll med en överlag successivt minskande efterfrågan i unionen under skadeundersökningsperioden, men även med den negativa utvecklingen för unionsindustrins marknadsandel under samma period. Från och med 2008, i samband med den ekonomiska nedgången och minskningen av unionsförbrukningen, lyckades dessutom exportörerna från de berörda länderna behålla sina marknadsandelar genom att sänka priserna, vilka fortfarande underskred unionens priser. Samtidigt konstaterades en fortsatt negativ utveckling när det gäller unionsindustrins marknadsandel och en försämring av de huvudsakliga indikatorerna för dess ekonomiska situation. Under skadeundersökningsperioden minskade förvisso unionsindustrins lönsamhet till följd av den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från Indien, Indonesien och Malaysia, vilken kontinuerligt underskred unionsindustrins priser. Detta ledde till kraftiga förluster under undersökningsperioden.

(109)

Granskningen av andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla unionsindustrin skada visade att ingen av dessa föreföll bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(110)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Indien, Indonesien och Malaysia har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(111)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av unionens intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland intressena hos unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(112)

Den dumpade importen från Indien, Indonesien och Malaysia har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. I synnerhet påverkades allvarligt de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom kassaflöde, räntabilitet och lönsamhet. I avsaknad av åtgärder förefaller en ytterligare försämring av unionsindustrins ekonomiska situation mycket trolig.

(113)

Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas innebära att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden och att det blir möjligt för unionsindustrin att anpassa sina priser på den undersökta produkten så att de återspeglar kostnaderna för de olika komponenterna och marknadsvillkoren. Det kan förväntas att införandet av provisoriska åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att åtminstone delvis återvinna de marknadsandelar som den förlorade under skadeundersökningsperioden, med en ytterligare positiv inverkan på dess ekonomiska situation och lönsamhet.

(114)

Därför drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder på import av den undersökta produkten med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia ligger i unionsindustrins intresse.

(115)

Kommissionen skickade frågeformulär till 21 importörer i unionen. Endast två importörer, båda i Förenade kungariket, samarbetade i undersökningen och de svarar tillsammans för 0,3 % av den totala importen från de berörda länderna under undersökningsperioden. Ett besök på plats gjordes bara hos den större av de två. Vid besöket på plats vägrade emellertid denna importör att ge tillgång till sina räkenskaper och de relevanta uppgifterna kunde därför inte kontrolleras. Även om införandet av antidumpningsåtgärder skulle betyda högre kostnader för detta företag, stod det emellertid klart att det inte skulle medföra några allvarliga problem för verksamheten, även om deras kunder skulle vara desamma eller om affärsmodellen skulle behöva ändras.

(116)

Med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder visserligen skulle inverka negativt på den ovan nämnda importören, men att importören skulle kunna föra över åtminstone en del av kostnadsökningen på sina kunder och/eller byta till andra försörjningskällor. Följaktligen skulle införandet av provisoriska åtgärder inte få någon betydande negativ inverkan på importörerna.

(117)

Användarna av den undersökta produkten har visat ett starkt intresse för detta ärende. Av de 97 användare som kontaktades samarbetade 21 i undersökningen. De samarbetsvilliga användarna representerade cirka 25 % av importen av den berörda produkten under undersökningsperioden. Företagen är belägna runtom i unionen inom sektorerna kroppsvårdsprodukter och rengöringsmedel för industri- och hemmabruk.

(118)

Av de 21 företagen besöktes fem, vilka under undersökningsperioden representerade cirka 18 % av den totala importen till unionen av den undersökta produkten från de berörda länderna. Av den kontrollerade informationen framgår det att den undersökta produktens andel av dessa företags produktionskostnader är avsevärd och ligger på mellan 10 % och 20 %, beroende på slutprodukten.

(119)

Vid tre av de fem besökta företagen arbetade cirka 15 % av alla anställda i sektorer som använder den berörda produkten. I ett företag var det cirka 70 %, medan det för det femte var omöjligt att få fram denna information, beroende på den komplexa företagsstrukturen och de olika produkttyperna.

(120)

Under undersökningsperioden var den genomsnittliga andelen verksamhet där man använde den undersökta produkten i de besökta företagen 22 % av all verksamhet, medan den genomsnittliga vinstmarginalen i denna verksamhet var cirka 6 %. Mot bakgrund av detta och med tanke på den relativt låga nivån på de föreslagna åtgärderna, uppskattades det att effekten av preliminära antidumpningstullar på importen från de berörda länderna överlag blir ganska begränsad. En del användare hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder kan leda till problem med tillgången på den undersökta produkten i unionen, med tanke på att det bara finns två större unionstillverkare och att efterfrågan på den undersökta produkten ökat allt mer. Det bör emellertid noteras att den relativt låga nivån på de föreslagna åtgärderna inte utesluter möjligheten att importera den undersökta produkten från de berörda länderna. Vidare ska det tilläggas att de två unionstillverkarna inte tillverkade med full kapacitet under skadeundersökningsperioden. Dessutom är det alltid möjligt att importera från de övriga tredjeländer som inte är föremål för åtgärder. Därför avvisades denna begäran.

(121)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att även om vissa användare sannolikt kommer att påverkas negativt av åtgärderna på import från de berörda länderna, förefaller inverkan på användarna att bli begränsad totalt sett. Med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter drog kommissionen därför preliminärt slutsatsen att antidumpningsåtgärderna på import av den undersökta produkten från de berörda länderna sannolikt inte kommer att få någon större negativ effekt för användarna av den berörda produkten.

(122)

Av ovanstående skäl drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om unionens intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder mot import av den undersökta produkten med ursprung i de berörda länderna.

(123)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör preliminära antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(124)

Vid fastställandet av nivån på tullen måste hänsyn tas till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(125)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i unionen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import.

(126)

Vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada jämfördes därför de vägda genomsnittliga importpriserna på den dumpade importen och unionsindustrins målpris. Målpriset fastställdes genom att man beräknade det kostnadstäckande priset för unionsindustrin (eftersom den gick med förlust under undersökningsperioden) och till det adderade ett vinstmarginalmål. Unionsindustrin hävdade att 15 % skulle vara ett lämpligt vinstmarginalmål, men kunde inte underbygga detta. Vinstmarginalmålet sattes därför preliminär till 7,7 %, vilket motsvarar den senaste vinstmarginal som en av klagandena hade uppnått under det senaste lönsamma året före skadeundersökningsperioden.

(127)

Den genomsnittliga underskridandemarginalen fastställdes till 24,2 % för Indien, 9,1 % för Indonesien och 25,7 % för Malaysia.

(128)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen anser kommissionen att en preliminär antidumpningstull bör införas på importen av den berörda produkten med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia till en nivå motsvarande de lägre av de konstaterade dumpnings- och skademarginalerna och i enlighet med regeln om lägsta tull. De preliminära antidumpningstullsatserna baseras i alla fall utom ett på dumpningsmarginalen.

(129)

På denna grundval föreslås preliminärt följande antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif unionens gräns, före tull:

(130)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i den här förordningen har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla övriga företag”) gäller således enbart import av sådana produkter som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen omnämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats, som gäller ”alla övriga företag”.

(131)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (4) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(132)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör nivån för den övriga tullen inte tillämpas enbart på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till unionen under undersökningsperioden.

(133)

För att uppfylla kravet på god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken berörda parter kan ge sig tillkänna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande och skriftligen meddela sina synpunkter samt begära att bli hörda. Det bör dessutom anges att undersökningsresultaten om införandet av tullar som redovisats i samband med denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas i samband med eventuella slutgiltiga åtgärder.