32003D0264

Kommissionens beslut

av den 21 december 2000

om det statliga stöd som Tyskland beviljat till förmån för Förderanlagen- und Kranbau Köthen GmbH och Kranbau Köthen GmbH

[delgivet med nr K(2000) 4403]

(Endast den tyska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2003/264/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med ovan nämnda artiklar(1) ha gett berörda parter tillfälle att inkomma med synpunkter, med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) Genom en skrivelse av den 9 december 1997 underrättade Tyskland kommissionen om ett stöd från Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) och delstaten Sachsen-Anhalt till förmån för Förderanlagen- und Kranbau Köthen GmbH och Kranbau Köthen GmbH. Stödärendet registrerades som nr NN 191/97.

(2) Genom en skrivelse av den 16 mars 1998 underrättade kommissionen Tyskland om sitt besluta att inleda ett formellt förfarande med avseende på det ifrågavarande stödet och uppmanade Tyskland att inkomma med närmare upplysningar.

(3) Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning(2). Som svar på detta fick kommissionen motta synpunkter från berörda parter, som vidarebefordrades till Tyskland.

(4) Genom skrivelser av den 26 och 28 augusti 1998 underättade Tyskland kommissionen om ytterligare stöd till förmån för Kranbau Köthen GmbH. Eftersom beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande rymde möjligheten till en utvidgning av förfarandet, inbegreps det nya stödet i samma förfarande.

(5) Den 13 november 1998 i Berlin diskuterade kommissionen ärendet med företrädare för de tyska myndigheterna. genom en skrivelse av den 3 mars 1999 fick kommissionen kompletterande upplysningar. Vid ett sammanträde i Berlin den 29 mars 1999 diskuterades ärendet på nytt med de tyska myndigheterna, som vid detta tillfälle bad kommissionen att uppskjuta behandlingen av ärendet tills den fått ytterligare upplysningar. Dessa upplysningar inkom genom skrivelser av den 21 maj och 26 maj 1999.

(6) Kommissionen fick den 1 juli 1999 och genom skrivelser av den 12 juli, 10 september, 29 september och 6 oktober ytterligare upplysningar av Tyskland. Ärendet diskuterades ännu en gång den 21 oktober 1999 med de tyska myndigheterna i Bryssel, och kommissionen skickade den 26 oktober 1999 Tyskland en skrivelse, i vilken redogjordes för de viktigaste problemen i detta stödärende. Tyskland lämnade den 24 november 1999, 21 mars, 27 april, 18 maj, 20 juni, 26 juli och 27 september 2000 avslutande upplysningar.

II. BESKRIVNING

Stödmottagaren

(7) Stödmottagaren är en ekonomisk enhet(3) bestående av två juridiska personer: Förderanlagen und Kranbau Köthen GmbH (FKK) och Kranbau Köthen GmbH (Kranbau Köthen eller KK).

(8) FKK har sitt säte i Köthen i Sachsen-Anhalt. Företaget utvecklade och tillverkade kranar och transportanläggningar. I december 1992 privatiserades FKK efter ett öppet anbudsförfarande genom försäljning till Ludwig Willenborg Verwaltungsgesellschaft mbH und Co. KG. Detta var den första privatiseringen av stödmottagaren. FKK ansökte den 22 juli 1997 om konkurs; förfarandet inleddes den 1 september 1997.

(9) Kranbau Köthen har sitt säte på samma ort som FKK. Företaget utvecklar och bygger specialkranar, har 169 anställda och [...](4). Det är helägt av FKK. Innan rörelsen och tillgångarna överfördes var Kranbau Köthen ett tillfälligt företag som grundats den 28 juni 1997 utan affärsverksamhet. Kranbau Köthen övertog FKK:s tillgångar och de kontrakterade order som ännu inte börjat genomföras.

(10) År 1998 privatiserades Kranbau Köthen på vissa villkor genom överföring till Georgsmarienhütte-Gruppe (GMH-Gruppe) (beskriven nedan), som inte tillhör kategorin små och medelstora företag. Som ägare av aktierna kvarstod FKK. På grund av integrationen i GMH-Gruppe kan stöd till Kranbau Köthen inte anses vara stöd till ett litet eller medelstort företag(5). Flera statliga stöd till förmån för Kranbau Köthen gäller företagets privatisering genom avyttring till GMH-Gruppe.

Den förväntade nya ägaren till Kranbau Köthen

(11) GMH-Gruppe förväntas bli den nya ägaren av Kranbau Köthen. Denna koncern har verksamhet inom produktion, bearbetning och förädling av järn, stål, specialstål och andra grundämnen och material. Enda bolagsman och verkställande direktör är Dr. Jürgen Großmann. I koncernen ingår företag i Tyskland och Österrike, två metallåtervinningsföretag och olika stålverk i gemenskapen. Enligt uppgift från Tyskland sysselsätter koncernen cirka 5000 personer [...]*. Företaget hör inte till kategorin små och medelstora företag.

Stödmottagarens ekonomiska utveckling sedan 1992

(12) Enligt Tyskland började FKK:s svårigheter 1993 och 1994. Från och med 1994 har företaget gått med förlust. Det drogs med följande problem: felaktiga beslut från företagsledningens sida, för höga personalkostnader och uppbyggnad av det olönsamma affärsområdet transportanläggningar, investerarens otillräckliga finansiella tillgångar och felaktigt genomförande av omstruktureringsplanen. 1995 ledde dessa svårigheter till att BvS och delstatens Sachsen-Anhalt genom en samordnad aktion ingrep i omstruktureringen.

(13) Tyskland förklarar att de grundläggande förutsättningarna för en lyckad omstrukturering av FKK var att en ny affärspartner kunde hittas och att företagsledningen byttes ut. Förhandlingar med ett finländskt företag ledde inte till något resultat. FKK:s bolagsmän vägrade för övrigt att följa BvS:s uppmaning att byta ut företagsledningen. Detta ledde 1996 till att FKK inte uppnådde sin eftersträvade försäljning på [...]* och till omkostnader på [...]*. Åtgärder för att minska antalet anställda innebar uppsägningskostnader på [...]*. [...]* 1997 måste FKK slutligen lämna in konkursanmälan.

(14) Under konkursförfarandet för FKK 1997 bildades Kranbau Köthen som dotterföretag till FKK för att överta det potentiellt lönsamma affärsområdet krantillverkning i FKK. Enligt uppgifter, som Tyskland lämnade i november 1999, hade FKK:s konkursförvaltare redan 1997 utarbetat en omstruktureringsplan för företagets krantillverkning för att lösa svårigheterna i den löpande verksamheten. Dessa svårigheter fortsatte nämligen trots bildandet av det nya företaget och regleringen av utestående skulder. Kapital tillsköts för förvärv av betydande tillgångar i FKK:s krantillverkning och utförandet av de kontrakt som togs över av FKK.

(15) Huvudinslaget i strategin var först en övergångsfas, under vilken krantillverkningen bröts ut ur FKK och som självständigt affärsområde försågs med grundkapital. Dessutom vidtogs under denna tid de första omstruktureringsåtgärderna och en affärspartner söktes. Så snart en lämplig affärspartner hade hittats, nämligen GMH-Gruppe i augusti 1998, vidtogs ytterligare åtgärder för att fullborda omstruktureringsplanen.

(16) Enligt planen skall Kranbau Köthen koncentrera sig på konstruktion och tillverkning av icke-mobila specialkranar (för insats på särskilda platser). Till detta hör konstruktion och tillverkning av kompletta kranar liksom produktion och leverans av reservdelar, men även tillhörande tjänster, såsom ombyggnad av kranar. omstruktureringen pågick från 1997 till 2001. Till de viktigaste åtgärderna hörde minskade kostnader, fortlöpande personalminskningar, anskaffning av de medel som behövdes för att finansiera kontrakt och förvärv av de grundläggande tillgångarna i FKK för att fortsätta krantillverkningen samt immateriella äganderätter för att utveckla och modernisera Kranbau Köthens produktsortiment. Dessutom skulle man förbättra de av FKK övertagna anläggningarna, som delvis var misskötta och föråldrade. Dessa organisatoriska åtgärder åtföljdes av en finansiell omstrukturering, som bestod av tillhandahållande av kapital och finansiella medel för att uppfylla kontrakt.

(17) Enligt de tyska myndigheternas uppfattning kommer KK även att dra nytta av att det ingår i GMH-Gruppe, eftersom koncernen har tillgång till för KK nödvändig och ytterst viktig erfarenhet inom produktion, försäljning och utbildning.

(18) Det försäljningsmål som satts upp för 2000 och 2001 kommer förmodligen att uppnås, särskilt tack vare tre stora order [...]* som man nyligen lyckats ta hem. Enligt de upplysningar som lämnades i september 2000 har KK under tiden fått tillräckligt många order för att dess produktionskapacitet skall vara fullt utnyttjad till mitten av år 2001.

(19) Omstruktureringskostnaderna mellan 1997 och 2001 fördelar sig enligt tabellen nedan.

TABELL 1

Kostnader för omstrukturering av Kranbau Köthen

>Plats för tabell>

(20) [...]* allvaret med omstruktureringsplanen har sedan dess genom KK:s senaste, av revisorer granskade verksamhetsberättelse [...]*.

(21) Kommissionen är medveten om att den måste basera sin granskning på de uppgifter som förelåg vid tiden för genomförandet av omstruktureringsåtgärderna till förmån för KK, dvs. de uppgifter som förelåg 1997. Med den nya investeraren, GMH-Gruppe, har det med nödvändighet skett en väsentlig förändring av den ursprungliga omstruktureringsplanen, en förändring som avspeglar den nya situationen. I de sifferuppgifter som återges nedan, i den mån det handlar om faktiska sifferuppgifter(6), återspeglas redan dessa förändringar, medan de planerade siffrorna för tiden 2000 till 2002 ännu grundar sig på omstruktureringsplanen i dess version från år 1997. Alla uppgifter är i miljoner tyska mark.

TABELL 2

Kranbau Köthens ekonomiska resultat((Tabellen innehåller valda uppgifter och är aritmetiskt ofullständig.))

>Plats för tabell>

FINANSIELLA KÄLLOR

Finansiella åtgärder till förmån för FKK (första stödpaketet)

(22) I skrivelsen till kommissionen om åtgärderna till förmån för FKK nämns åtgärder som Treuhandanstalt (Treuhand) vidtagit till förmån för FKK före och under privatiseringen år 1992. Mellan 1993 och 1994 ledde ett misslyckat genomförande av en tidigare omstruktureringsplan till allvarliga kassaflödesproblem. I början av 1995 var FKK:s fortsatta existens ytterst osäker. Därför överenskom BvS, delstaten Sachsen-Anhalt och den dåvarande privata investeraren i mars 1995 om ett paket av finansiella åtgärder. Till och med 1995 genomfördes de åtgärder till förmån för FKK som anges i tabellen nedan.

TABELL 3

Statliga finansiella åtgärder till förmån för FKK

>Plats för tabell>

Finansiella åtgärder till förmån för Kranbau Köthen (andra stödpaketet)

(23) I sin skrivelse av den 9 december 1997 lämnade Tyskland preliminära uppgifter om de statliga finansiella åtgärderna till förmån för KK från och med 1997. Enligt de senaste uppgifterna uppgår det andra stödpaketet till 30,9 miljoner tyska mark och det skall finansiera omstruktureringen från 1997 till 2001.

TABELL 4

Statliga finansiella åtgärder till förmån för Kranbau Köthen

>Plats för tabell>

Privata finansiella åtgärder till förmån för Kranbau Köthen

(24) Ett privat bidrag kom först till stånd i samband med den villkorade privatiseringen av Kranbau Köthen till GMH-Gruppe i juli 1998. Enligt de uppgifter som lämnades i november 1999 och därefter, bestod det privata bidraget till kostnaderna för den nya omstruktureringsplanen av ett likviditetstillskott på 3 miljoner mark, ett lån på 1,879 miljoner mark för Kranbau Köthens räkning och garantier på 9,5 miljoner mark (totalt alltså 14,379 miljoner mark). Dessa belopp uppbringades utan statligt stöd.

(25) I övrigt pekar Tyskland på ytterligare privata bidrag från Kranbau Köthens anställda i form av avstående från lönebetalningar på 3 miljoner mark och en överföring av know-how från GMH-Gruppe till Kranbau Köthen på enligt uppgift 3,4 miljoner mark.

DEN RELEVANTA MARKNADEN

(26) Kranbau Köthen utvecklar, planerar och specialtillverkar icke-mobila specialkranar och tillhörande reservdelar och ombyggnader.

(27) Kommissionen har inga precisa uppgifter om den nischmarknad för icke-mobila specialkranar på vilken KK är verksam. Det finns dock inga uppgifter om överkapacitet på denna nischmarknad. Kommissionen konstaterar att det inom hela kranbyggnadssektorn i allmänhet råder hård konkurrens. Det fanns skäl att anta att det rådde överkapacitet i denna större sektor(7). Enligt de upplysningar som kommissionen fått från Statistisches Bundesamt ökade omsättningen på hela marknaden för kranar och transportanläggningar i Tyskland kraftigt från 20,5 miljarder mark 1998 till 21,9 miljarder mark 1999.

(28) Marknaden för specialkranar omfattar minst Europeiska ekonomiska samarbetsområdet(8). Inom gemenskapen förekommer en livlig gränsöverskridande handel i denna sektor.

SKÄL TILL ATT INLEDA ETT FORMELLT GRANSKNINGSFÖRFARANDE

(29) Det formella granskningsförfarandet inleddes eftersom typen av och syftet med de stöd till förmån för Kranbau Köthen som Tyskland redogjorde för till en början var oklara, och att de stöd för vilka tydliga upplysningar fanns uppenbart inte uppfyllde kriterierna för bedömning av statligt stöd till räddning och omstrukturering av företag i svårigheter(9) ("riktlinjerna"). Då det formella granskningsförfarandet inleddes ansåg kommissionen dessutom att det eventuellt rådde överkapacitet i den ifrågavarande sektorn.

(30) Om stöden skulle klassificeras som stöd till räddning av företag, så uppfyllde flera av åtgärderna inte de villkor som anges i riktlinjerna, eftersom två av dessa åtgärder då de beviljades vida överskred den generella maximilöptiden på sex månader. Det saknades motiv för att göra ett undantag i detta fall.

(31) Om stöden skulle klassificeras som stöd till omstrukturering, så borde det först ha funnits en problemanalys för att förklara svårigheterna och en omstruktureringsplan borde ha lagts fram. I själva verket saknades uppgifter om kapacitetsutvecklingen och då ingen investerare visade sig intresserad av företaget, fanns det skäl att anta att företaget hölls vid liv med konstlade medel. följaktligen saknades vid denna tid även ett tillräckligt investerarbidrag till omstruktureringskostnaderna.

III. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER OCH TYSKLAND

(32) I april 1997 överlämnade en ledamot av Europaparlamentet till kommissionen ett klagomål mot FKK från en västtysk konkurrent. Detta klagomål drogs utan skäl tillbaka den 1 april 1999. Efter offentliggörandet av kommissionens skrivelse till Tyskland i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i november 1998 följde ytterligare ett klagomål från en västtysk konkurrent mot Kranbau Köthen. Även detta klagomål drogs tillbaka utan förklaring den 27 april 1999. Dessutom lämnade en nederländsk kund in synpunkter till förmån för Kranbau Köthen.

(33) De ovan nämnda synpunkterna vidarebefordrades till Tyskland. genom en skrivelse av den 3 mars 1999 bestred de tyska myndigheterna klagomålen och påpekade att de dragits tillbaka. I november 2000 inkom två skrivelser från tredje part. Eftersom de var mycket försenade i förhållande till den frist på en månad som anges då det formella granskningsförfarandet inleds, kunde kommissionen för sitt beslut i det föreliggande fallet inte beakta dessa synpunkter.

IV. BEDÖMNING

Tillämpligheten av artikel 87.1 i EG-fördraget

(34) Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är statligt stöd till enskilda företag oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på den gemensamma marknaden.

(35) Tyskland har tillfredsställande påvisat att två åtgärder från BvS:s sida inom ramen för den samordnade aktionen 1995, nämligen ett lån på 8,2 miljoner mark och en efterskänkning av skulder på 6,8 miljoner mark, syftade till att reglera en fordran på BvS. på grund av en särskild bestämmelse i avtalet om privatisering av FKK från år 1992 kunde BvS under vissa omständigheter göras ansvarigt för att det privatiserade företaget inte fått alla de egna medel som anges i privatiseringsavtalet. År 1994 visade det sig att så faktiskt var fallet. Bristen på eget kapital uppskattades till 15 miljoner mark. Denna uppskattning bekräftades senare av externa experter.

(36) För att undvika rättsliga påföljder tillhandahöll BvS 1995 genom de två ovan nämnda åtgärderna totalt 15 miljoner mark till FKK. Kommissionen drar slutsatsen att betalningen kan betecknas som en rimlig, berättigad fordran inom ramen för normal affärsverksamhet. Därför utgör dessa båda åtgärder från 1995 inget statligt stöd.

(37) De medel som Tyskland inom ramen för det första och det andra stödpaketet ställt till förfogande för stödmottagaren ger ett visst företag i svårigheter ekonomiska fördelar, som det sannolikt inte skulle ha fått från privatekonomiskt håll. Dessa medel kan därför utgöra statligt stöd, och kan i denna sin egenskap snedvrida konkurrensen. Genom typen av stöd och det faktum att det förekommer en gränsöverskridande handel inom gemenskapen på de relevanta marknader, där stödmottagaren - vare sig det rör sig om FKK eller KK - var eller är verksam, faller de aktuella stöden, med undantag för de båda åtgärderna 1995 på 15 miljoner mark, inom tillämpningsområdet för artikel 87.1 i EG-fördraget.

Statligt stöd inom tillämpningsområdet för artikel 87.1 i EG-fördraget som är förenligt med den gemensamma marknaden

(38) Åtgärder inom tillämpningsområdet för artikel 87.1 i EG-fördraget är generellt oförenliga med den gemensamma marknaden om de inte faller inom tillämpningsområdet för undantagsbestämmelserna i artikel 87.2 eller 87.3 i EG-fördraget. I varje fall måste medlemsstaterna enligt artikel 88.3 anmäla stödet till kommissionen innan det beviljas.

(39) I det föreliggande fallet är artikel 87.3 relevant. Enligt denna kan kommissionen under vissa förhållanden tillåta statligt stöd. Till dessa undantag hör enligt artikel 87.3 c stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. I riktlinjerna har kommissionen angett förutsättningarna för tillämpning av bestämmelsen om undantag i artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(40) Enligt artikel 87.3 a kan kommissionen godkänna stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. De nya tyska delstaterna hör till tillämpningsområdet för denna undantagsbestämmelse(10). I det föreliggande fallet syftar dock stödet framför allt till att rädda eller omstrukturera ett företag i svårigheter och inte till att främja den ekonomiska utvecklingen i ett område. Till och med om ett med framgång räddat eller omstrukturerat företag kan bidra till utvecklingen i en region, bör stödet bedömas enligt artikel 87.3 c och inte enligt artikel 87.3 a.

Finansiella åtgärder till förmån för FKK - första stödpaketet

(41) Enligt en skrivelse från Tyskland av den 28 augusti 1998 fick FKK genom det första stödpaketet sammanlagt 141,363 miljoner mark, inklusive de 15 miljoner mark som beviljades 1995 och inte utgör något statligt stöd. Kommissionen bedömer på grundval av de uppgifter som den har tillgång till detta stödpaket enligt följande.

(42) Vad gäller bidragen för socialplanen på totalt 14,243 miljoner mark, som utbetalades före privatiseringen 1992, konstaterar kommissionen att ett företags skyldighet enligt arbetsrätten eller kollektivavtal att utbetala ersättning till friställd eller pensionerad personal hör till de normala kostnaderna för ett företag som skall täckas med egna medel. Därför skall alla statliga bidrag för att täcka sådana kostnader anses vara stöd. Till den delen utgör de ovan nämnda bidragen stöd.

(43) De lån och garantier som beviljades enligt Treuhandprogrammet NN 108/91(11) till förmån för KK före företagets privatisering är dock oberoende av deras storlek förenliga med detta godkända stödprogram(12).

(44) Befrielsen från gamla skulder på 45,921 miljoner mark före privatiseringen 1992 gäller gamla skulder från tiden före den 1 juli 1990 och anses därför enligt Treuhandprogrammet NN 108/99(13) inte vara statligt stöd.

(45) Vad gäller åtgärderna i samband med privatiseringen 1992, konstaterar kommissionen att de direkta investeringsbidragen beviljats enligt ett godkänt stödprogram(14) och därför inte behöver granskas av kommissionen. Vad gäller befrielsen från skyldigheten att återbetala bidragen till socialplanen, rör det sig här om stöd vars återbetalning på grund av företagets svåra situation aldrig hade övervägts. Eftersom garantier och lån för att rädda och omstrukturera företag i svårighet har en stödnivå på 100 %, kan befrielsen från återbetalningsskyldighet inte anses vara något nytt stöd.

(46) De återstående åtgärderna i samband med privatiseringen hänför sig till Treuhandprogrammet E 15/92, ett av kommissionen godkänt program(15). Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till såldes företaget till högstbjudande inom ramen för ett öppet, villkorslöst anbudsförfarande. köpesumman är obekant. Men eftersom man i samband med privatiseringen kom överens om att täcka förluster och överta hotande förluster, anser kommissionen att företaget såldes till ett negativt pris(16). Eftersom företaget enligt Tysklands uppgifter inte hade mer än 1000 anställda, är stödåtgärderna, oberoende av deras storlek, förenliga med det ovan nämnda Treuhandprogrammet(17).

(47) Den enda åtgärd som genomfördes inom ramen för den samordnade aktionen 1995 och som skulle kunna anses vara statligt stöd är förlängningen av en befintlig garanti. Denna garanti beviljades ursprungligen före privatiseringen år 1992 och hör till det hithörande Treuhandprogrammet. Eftersom detta stöd föll inom tillämpningsområdet för ett godkänt program och dess nivå i varje fall anslogs till 100 % av det garanterade beloppet, anser kommissionen att förlängningen av garantin inte utgör något ytterligare stöd.

Finansiella åtgärder till förmån för Kranbau Köthen - andra stödpaketet

(48) Det andra stödpaketet till förmån för Kranbau Köthen var avsett för företagets omstrukturering under åren 1997 till 2001. Förutsättningarna för beviljande av omstruktureringsstöd anges i punkt 3.2 i riktlinjerna. Dessa förutsättningar är i föreliggande fall helt uppfyllda:

Återställande av den långsiktiga lönsamheten

(49) Ett väsentligt villkor för att riktlinjerna skall kunna tillämpas är att den långfristiga lönsamheten återställs inom rimlig tid på grundval av realistiska antaganden. Genom omstruktureringsplanen löses problemen för stödmottagarens krantillverkning. Genom de olika omstruktureringsåtgärder som beskrivits ovan har KK:s produktionskostnader effektivt minskats. Dessutom har företaget gynnats av en oberoende faktor, nämligen ett förbättrat marknadsläge.

(50) Vidare kommer KK att uppnå betydande fördelar av sin integrering i GMH-Gruppe eftersom det kommer att få del av GMH-Gruppes ytterst viktiga erfarenhet inom produktion, försäljning och utbildning. Genom integreringen av KK i GMH-Gruppe kommer företaget dessutom att få tillgång till nya kunder såväl inom som utanför koncernen och tillgång till finansiella medel. Den omständigheten att nya kunder i växande utsträckning kan vinnas genom denna integration har sedan dess bekräftats genom uppgifter om företagets orderläge och lönsamhet.

(51) De nuvarande och prognosticerade resultaten i förbindelse med ett förbättrat orderläge för Kranbau Köthen talar för det avslutande konstaterandet att lönsamheten kan återställas inom rimlig tid. Därigenom är detta villkor uppfyllt.

Ingen otillbörlig snedvridning av konkurrensen

(52) Stödmottagare får inte använda stödet till att utöka sin produktionskapacitet, och vid överkapacitet i den ifrågavarande sektorn förväntas de minska sin produktionskapacitet. Vid tiden för den ursprungliga anmälan fanns tecken på eventuell överkapacitet inom sektorn för krantillverkning. Eftersom omstruktureringen inleddes redan under konkursförfarandet för FKK, är produktionskapaciteten av betydelse. Moderniseringen av krantillverkningen uppnåddes genom ökad effektivitet, utan att stödmottagarens totala produktionskapacitet ökades.

(53) I övrigt kan man konstatera att KK inte övertagit alla produktionslinjer i föregångarföretaget FKK, utan endast en del. Därigenom har såväl verksamheten som antalet anställda minskat. företagets totala kapacitet har således genom nedläggning av vissa av FKK:s tidigare produktionsanläggningar de facto redan minskats.

(54) Flaskhalsar inom produktionen kommer dock att bestå, särskilt inom skärningssektorn som styr antalet tillverkade kranar. på grund av arten av företagets affärsverksamhet, dvs. leveranser av skräddarsydda kranar och reservdelar, är det svårt att kvantifiera Kranbau Köthens produktionskapacitet. Såsom redan förklarats finns det dock inga tecken på överkapacitet på den nischmarknad där KK är verksamt.

(55) Avslutningsvis konstaterar kommissionen att KK, på den nischmarknad där företaget verkar, är utsatt för konkurrens från dotterföretag till mycket större företag. Stödet till KK torde därför ha minimala snedvridande effekter på konkurrensen. I förhållande till nyttan av dessa kommer därför omstruktureringsstödet inom ramen för det andra stödpaketet inte att leda till en orimlig snedvridning av konkurrensen. Därigenom är även detta villkor uppfyllt.

Stödets proportionalitet

(56) Stödet skall till sitt omfång och sin nivå begränsas till det strikta minimum som krävs för omstruktureringen och stå i lämplig proportion till de totala kostnaderna för omstruktureringen. stödmottagaren skall stå för ett betydande bidrag till omstruktureringen av företaget i svårigheter. Om omstruktureringsstödet beviljas ett företag i svårigheter, vars hela existens är beroende av statliga medel, måste detta bidrag bestå av externa privata medel, eftersom bidrag från stödmottagaren indirekt kan härröra från stöd.

(57) Att företagsledningskostnaderna [...]* enligt uppgift från Tyskland av GMH-Gruppe överfördes på Kranbau Köthen, kan inte anses ha medfört att omstruktureringskostnaderna för Kranbau Köthen minskats. Ty trots att de tyska myndigheterna betecknar medverkan från GMH-gruppens företagsledning som en överföring av know-how, är det oklart i vilken utsträckning know-how, immateriella rättigheter eller intellektuell egendom överförts till Kranbau Köthen eller tillförts företaget i form av en licens. Överföringen tycks främst bestå av tjänster. Däremot anses ledningskostnader, som uppstår för ett företag genom förvärv och integration av ett annat företag, i allmänhet inte vara omstruktureringskostnader för det företag som omstruktureringen gäller.

(58) De anställdas bidrag i form av minskade löner kan inte anses vara ett betydande privat bidrag. Trots detta välkomnar kommissionen denna åtgärd, eftersom den utgör ett bevis på personalens vilja att fullfölja omstruktureringen och samtidigt bidra till att minska företagets behov av finansiella medel.

(59) Värdet av de övriga faktorerna, särskilt likviditetsbidraget och övriga finansiella tillskott från GMH-Gruppe utgör i alla fall ett bidrag från investeraren [...]*. Det är ett betydande bidrag. Därigenom är villkoret uppfyllt.

Fullständigt genomförande av omstruktureringsplanen

(60) Det företag som får omstruktureringsstöd skall fullständigt genomföra den för kommissionen presenterade och av denna godkända omstruktureringsplanen. genomförandet av omstruktureringsplanen kontrolleras genom årliga rapporter som Tyskland skall lämna till kommissionen.

V. SLUTSATS

(61) Kommissionen anser att de åtgärder till förmån för FKK på 15 miljoner mark som genomfördes 1995 inte utgör statligt stöd. Enligt kommissionens uppfattning har Tyskland genomfört det under nr C 15/98 (f.d. NN 191/97) registrerade andra stödpaketet i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Detta stödpaket uppfyller dock trots sitt rättsstridiga genomförande kriterierna i riktlinjerna för omstruktureringsstöd och är därmed förenligt med den gemensamma marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tysklands stöd till omstrukturering på 27,8 miljoner mark (14,21 miljoner euro) till förmån för den ekonomiska enheten Kranbau Köthen GmbH som består av Förderanlagen- und Kranbau Köthen GmbH och Kranbau Köthen GmbH är på de villkor som anges i artikel 2 förenligt med den gemensamma marknaden.

Detta stöd består av följande åtgärder:

a) Bidrag från Bundesanstalt für vereinigungsbedingte Sonderaufgaben (BvS) och från delstaten Sachsen-Anhalt på 16,3 miljoner mark (8,33 miljoner euro).

b) En garanti från BvS på 11,5 miljoner mark (5,88 miljoner euro).

Artikel 2

1. Omstruktureringsplanen skall genomföras fullständigt. Alla åtgärder som krävs för att garantera att planen genomförs skall vidtas.

2. Tyskland skall årligen till kommissionen lämna en rapport om genomförandet av omstruktureringsplanen.

3. Om de villkor som anges i stycke 1 och 2 inte uppfylls, kan stödet återkrävas.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Förbundsrepubliken Tyskland.

Utfärdat i Bryssel den 21 december 2000.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 338, 6.11.1998, s. 4.

(2) EGT C 338, 6.11.1998, s. 4.

(3) EG-domstolen har förklarat följande: "I konkurrensrätten skall med begreppet företag förstås en ekonomisk enhet med avseende på det rådande avtalsläget, även om den ekonomiska enhet juridiskt bildas av flera fysiska eller juridiska personer" (mål 170/83 Hydrotherm mot Andreoli, Rec. 1984, s. 2999). Ett liknande fall är T-234/95, DSG Dradenauer Stahlgesellschaft, dom i förstainstansrätten den 29 juni 2000, punkt 124 (ännu ej offentliggjord).

(4) Affärshemlighet

(5) Se gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag (EGT C 213, 23.7.1996, s. 4).

(6) Siffrorna för 1998 och 1999 är hämtade ur räkenskaperna och bekräftats av oberoende revisorer.

(7) Se Statistisches Handbuch für den Maschinenbau från Verband Deutscher Maschinen- und Anlagenbau eV, utgåva 1997, s. 57.

(8) Se kommissionens beslut av den 17 augusti 1999 i ärende IV//M.1594 - Preussag/Babcock Borsig (punkt 16).

(9) EGT C 368, 23.12.1994, s. 12. Dessa riktlinjer ändrades 1999 (EGT C 288, 9.10.1999, s. 2). De nya riktlinjerna är inte tillämpliga i det föreliggande fallet, eftersom stödåtgärderna beviljades innan den nya versionen offentliggjordes (se punkt 7 i 1999 års riktlinjer).

(10) Se kommissionens beslut om stöd N 464/93.

(11) SG(91) D/17825 av den 26 september 1991.

(12) Treuhandprogrammet NN 108/91 gäller lån och borgensförbindelser till företag som ett första steg på vägen mot en privatisering av dem och omfattar inga tröskelvärden.

(13) Enligt Treuhandprogrammet NN 108/91 utgör befrielse från fordringar på företag som härrör från tiden före den 1 juli 1990, och beror på godtyckliga åtgärder inom ramen för den tidigare planekonomin, inget statligt stöd.

(14) investeringsbidrag inom ramen för Gemeinschaftsaufgabe zur Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur. Dessa åtgärder räknas som regionalt investeringsstöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget och godkändes på grundval av undantagsbestämmelsen i artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(15) SG(92) D/17613 av den 8 december 1992.

(16) Enligt punkt 4 i Treuhandprogrammet E 15/92 anser kommissionen att negativa priser kan innehålla ett bidrag med vars hjälp köparen kan täcka förluster i det ifrågavarande företaget.

(17) Enligt punkt 3 i Treuhandprogrammet E 15/92 skall lån och garantier vid privatiseringar av företag till ett negativt pris anmälas om företaget har mer än 1000 anställda. Enligt uppgift från de tyska myndigheterna hade företaget 1992 718 anställda. Därmed faller åtgärderna inom tillämpningsområdet för detta stödprogram.