Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 21994A0207(02)

    Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring - Förklaringar

    EGT L 33, 7.2.1994, p. 13–28 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (FI, SV, CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/convention/1994/69/oj

    Related Council decision

    21994A0207(02)

    Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring - Förklaringar

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 033 , 07/02/1994 s. 0013 - 0028
    Finsk specialutgåva Område 11 Volym 29 s. 0029
    Svensk specialutgåva Område 11 Volym 29 s. 0029


    BILAGA A FÖRENTA NATIONERNAS RAMKONVENTION OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

    PARTERNA I DENNA KONVENTION

    SOM ERKÄNNER, att ändringar i jordens klimat och de skadliga verkningarna härav är ett problem för hela mänskligheten,

    SOM ÄR OROADE, av att mänskliga aktiviteter har medfört en väsentlig ökning av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och att dessa koncentrationer förstärker den naturliga växthuseffekten samt att detta i genomsnitt kommer att medföra en ytterligare uppvärmning av jordytan och atmosfären vilket kan få negativa följder för de naturliga ekosystemen och mänskligheten,

    SOM KONSTATERAR, att största delen av de historiska och de befintliga globala utsläppen kommer från industriländer, att utsläppen per invånare i utvecklingsländerna fortfarande är relativt låg och att utvecklingsländernas andel i de globala utsläppen kommer att växa som en följd av deras strävan att uppfylla sina sociala och utvecklingsmässiga behov.

    SOM ÄR MEDVETNA OM, vilken roll och betydelse avledningar och upptagningar har för växthusgaser i jordiska och marina ekosystem.

    SOM UPPMÄRKSAMMAR, att prognoser om klimatförändringar är behäftade med många osäkerhetsmoment, särskilt beträffande när de kan inträffa, deras omfång och regionala fördelning,

    SOM ERKÄNNER, att klimatförändringarnas globala karaktär kräver ett brett samarbete mellan alla länder och att de deltar i en effektiv och ändamålsenlig insats i överensstämmelse med deras gemensamma men skilda ansvar, deras respektive möjligheter samt deras sociala och ekonomiska villkor,

    SOM ERINRAR SIG, de relevanta bestämmelser i Förenta nationernas deklaration om den mänskliga miljön som antogs i Stockholm den 16 juni 1972,

    SOM ERINRAR SIG, att länderna i överensstämmelse med Förenta nationernas stadga och principerna i internationell rätt samt en stats suveräna rätt att utnyttja sina egna tillgångar i enlighet med sin egen miljö- och utvecklingspolitik och deras ansvar att säkerställa att handlingar under deras jurisdiktion eller inom deras kontroll inte förorsakar miljöskador i andra länder eller områden utanför gränserna för deras nationella jurisdiktion,

    SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR, principen om staternas suveränitet i internationellt samarbete med inriktning på klimatförändring,

    SOM ERKÄNNER, att länderna bör anta effektiv miljölagstiftning, att standarder, förvaltningsmål och prioriteringar på miljöområdet bör avspegla de miljö- och utvecklingsförhållanden som de gäller för och att de standarder som tillämpas i några länder som kan vara behäftade med olämpliga och oförsvarliga kostnader för andra länder, särskilt för utvecklingsländerna,

    SOM ERINRAR SIG, bestämmelserna i generalförsamlingens resolution 44/228 av den 22 december 1989 om Förenta nationernas om miljö och utveckling och resolutionerna 43/53 av den 6 december 1988, 44/207 av den 22 december 1989, 45/212 av den 21 december 1990 och 46/169 av den 19 december 1991 om skydd av det globala klimatet för nuvarande och kommande generationer,

    SOM LIKALEDES ERINRAR SIG, bestämmelserna i generalförsamlingens resolution 44/206 av den 22 december 1989 om möjliga negativa verkningar som en stigning av havsnivån kan få för öar och kustområden, särskilt låglänta områden vid kusten, samt de relevanta bestämmelser i generalförsamlingens resolution 44/172 av den 19 december 1989 om genomförandet av en handlingsplan för att bekämpa ökenutbredningen,

    SOM VIDARE ERINRAR SIG, Wienkonventionen om skydd av ozonskicket, 1985, och Montrealprotokollet av 1987 om ämnen som bryter ned ozonskicket, 1987, justerat och ändrat den 29 juni 1990,

    SOM UPPMÄRKSAMMAR, ministerförklaringen från Andra världens klimatkonferens antagen den 7 november 1990,

    SOM ÄR MEDVETNA OM, det värdefulla analysarbete som gjorts i många länder om klimatförändringar och de viktiga bidrag i form av utbyte av forskningsresultat och samordning av forskning som lämnas av meteorologiska världsorganisationen, Förenta nationernas miljöprogram samt andra organ, organisationer och organ under Förenta nationerna såväl som andra internationella och mellanstatliga organ,

    SOM ERKÄNNER, att vissa åtgärder för att förstå och möta klimatförändringar får största miljömässiga, sociala och ekonomiska verkan om de grundas på relevanta vetenskapliga, tekniska och ekonomiska överväganden samt löpande omvärderas i ljuset av nya resultat på dessa områden,

    SOM ERKÄNNER, att vissa åtgärder för att förstå och möta klimatförändringar kan vara ekonomiskt berättigade i sig själva och att de även kan bidra till att lösa andra miljöproblem,

    SOM ÄVEN ERKÄNNER, att industriländerna bör vidta omedelbara åtgärder som är anpassade till förhållandena och grundas på klara prioriteringar som ett första steg mot gemensamma insatser på globalt, nationellt och, när det avtalats, på regionalt plan och som tar hänsyn till samtliga, växthusgaser samt deras respektive andel i förhöjningen av växthuseffekten.

    SOM VIDARE ERKÄNNER, att lågländer och små öriken, länder med låglänta kustområden, torra eller halvtorra områden eller områden som hotas av översvämning, torka och ökenutbredning, samt utvecklingsländer med känsliga bergsekosystem är särskilt utsatta för skadliga verkningar av klimatförändringar,

    SOM ERKÄNNER, de särskilda svårigheter som åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser kommer att medföra för dessa länder, särskilt för utvecklingsländerna vilkas ekonomier är särskilt beroende av framställning, användning och export av fossila bränslen,

    SOM BEKRÄFTAR, att ingripanden mot klimatförändringar på ett integrerat sätt bör samordnas med social och ekonomisk utveckling för att undvika en negativ påverkan på utvecklingen genom att fullständigt ta hänsyn till utvecklingsländernas berättigade och prioriterade behov för att nå en hållbar ekonomisk tillväxt och bekämpning av fattigdom,

    SOM ERKÄNNER, att alla länder, särskilt utvecklingsländerna, bör få tillgång till de resurser som krävs för en hållbar social och ekonomisk utveckling och att utvecklingsländernas energiförbrukning nödvändigtvis kommer att stiga om detta mål skall uppnås samtidigt som hänsyn tas till möjligheterna att öka energieffektiviteten och bekämpa utsläppen av växthusgaser i allmänhet, bland annat genom att använda ny teknologi på villkor som gör sådan användning fördelaktig i ekonomiskt och socialt hänssende,

    SOM ÄR FAST BESLUTNA, att skydda klimatsystemet för nuvarande och kommande generationer,

    HAR ENATS OM FÖLJANDE

    Artikel 1

    Definitioner(1)

    I denna konvention avses med:

    1. skadliga verkningar av miljöförändringar: ändringar av den fysiska miljön eller i biota som följer av klimatförändringar som har betydande skadliga verkningar på naturliga och förvaltade ekosystems sammansättning, återhämtningsförmåga eller produktivitet eller på de socio-ekonomiska systemens funktion eller på människans hälsa och välfärd.

    2. klimatförändring: klimatförändringar som inte kan tillskrivas naturliga klimatvariationer iakttagna under samma jämförbara tidsperiod och som direkt eller indirekt kan tillskrivas mänskliga aktiviteter som ändrar sammansättningen i jordens atmosfär.

    3. klimatsystem: atmosfären, hydrosfären, biosfären och geosfären och växelverkan mellan dessa.

    4. emission: utsläpp av växthusgaser i atmosfären och/eller föregångare till dessa gaser i ett givet område och under en given tidsperiod.

    5. växthusgaser: gasformiga beståndsdelar av atmosfären, både naturliga gaser och gaser som framkallats av människan, som absorberar och återsänder infraröd strålning.

    6. regional organisation för ekonomisk integration: en organisation som utgörs av suveräna stater inom ett givet område som har kompetens att på de områden som omfattas av konventionen eller dess protokoll och som efter organisationens egna bestämmelser är behöriga att underteckna, ratificera, acceptera, godkänna eller tillträda konventionen eller protokollen i fråga.

    7. upptagning: en eller flera delar av klimatsystemet där en växthusgas eller en föregångare till en växthusgas samlas.

    8. avledning: varje process, aktivitet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till växthusgas från atmosfären.

    9. källa: varje process eller aktivitet som frigör en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas i atmosfären.

    Artikel 2

    Mål

    Målet med denna konvention och de rättsliga instrument som är knutna till denna och som parternas konferens får anta, är att i överensstämmelse med relevanta bestämmelser i konventionen uppnå en stabilisering av koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra farlig antropogen inverkan på klimatsystemet. Denna nivå bör uppnås inom en tidsram som är tillräcklig för att säkerställa att ekosystemen naturligt kan anpassa sig till klimatförändringarna och att livsmedelsproduktionen inte hotas samt att den ekonomiska utvecklingen kan fortsätta på hållbar grund.

    Artikel 3

    Principer

    Parterna skall följa bland annat följande principer vid de åtgärder som vidtas för att uppfylla konventionens ändamål och genomföra dess bestämmelser:

    1. Parterna bör - på rättvis grund och i överensstämmelse med deras gemensamma men olika ansvar och respektive möjligheter - skydda klimatsystemet av hänsyn till mänsklighetens nuvarande och kommande generationer. Industriländerna bör därför gå i spetsen för att bekämpa klimatförändringar och skadliga verkningar därav.

    2. Full hänsyn bör tas till de särskilda behov och omständigheter som gör sig gällande för de parter som är utvecklingsländer speciellt de som är särskilt sårbara för de skadliga verkningar av klimatförändringar och för de parter, särskilt utvecklingsländer, för vilka konventionen kommer att innebära en orimlig eller onormal börda.

    3. Parterna bör vidta försiktighetsåtgärder för att föregripa, förhindra eller minska orsakerna till klimatförändringar och mildra dess skadliga verkningar. Där det finns fara för allvarliga eller återkalliga skador bör bristen på vetenskapligt grundad säkerhet användas som ett skäl för att skjuta upp sådana åtgärder då politik och åtgärder bör vara kostnadseffektiva så att de kan medföra globala fördelar till lägsta möjliga kostnad. För att uppnå detta bör strategier och åtgärder ta hänsyn till de olika socioekonomiska förhållanden och vara vittomspännande, innefatta alla relevanta källor, avledningar och upptagningar för växthusgaser samt omfatta anpassning av alla ekonomiska sektorer. Berörda parter får samarbeta i ansträngningarna för att möta klimatförändringarna.

    4. Parterna har rätt till och bör främja en hållbar utveckling. Politik och åtgärder för att skydda klimatsystemet mot ändringar framkallade av människan bör vara avpassade till varje enskild avtalsparts särskilda villkor och bör vara integrerade med de nationella utvecklingsprogrammen, då ekonomisk utveckling är väsentlig för att möjliggöra åtgärder för att ta sig an klimatförändringar.

    5. Parterna bör samarbeta för att främja ett ömsesidigt stödjande och öppet internationellt ekonomiskt system som kan leda till en hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling för alla parter, särskilt för parter som är utvecklingsländer, varigenom det kommer att vara möjligt för dem att bättre ta sig an problemen med klimatförändringar.

    Artikel 4

    Förpliktelser

    1. Alla parter skall under hänsynstagande till deras gemensamma men differentierade ansvar och deras särskilda nationella och regionala utvecklingsprioriteringar, mål och omständigheter:

    a) Utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och i överensstämmelse med artikel 12 meddela parternas konferens nationella förteckningar över antropogena emissioner vid källor och avledning av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet med tillämpning av jämförbara metoder som skall godkännas av parternas konferens.

    b) Uppställa, genomföra, offentliggöra och regelbundet uppdatera nationella, och när det är lämpligt, regionala program som innehåller åtgärder för att dämpa klimatförändringar under hänsynstagande till antropogena emissioner vid källan och avlägsnade genom avledning av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet och åtgärder för att främja en lämplig anpassning till klimatförändring.

    c) Främja och samarbeta om utveckling, användning och vidareförmedling däribland överföring av teknologi, praxis och processer som kan kontrollera, minska eller förhindra antropogena emissioner av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet inom alla relevanta områden däribland energi-, transport, industri-, jordbruks- och avfallshanteringssektorn.

    d) Främja en hållbar förvaltning samt stödja och samarbeta i bevarande och eventuellt förhöjande av avledningar och upptagningar av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet däribland biomassa, skogar och hav såväl som andra terrestra, kust och marinekosystem.

    e) Samarbete om förberedelser till för att anpassa verkningarna av klimatförändringarna. Utveckla och uppställa passande, integrerade planer för förvaltning av kustområden, vattentillgångar och lantbruk samt för skyddet och återställande av områden, särskilt i Afrika som påverkas av torka och ökenutbredning liksom av översvämmningar.

    f) Ta största möjliga hänsyn till klimatförändringar i deras relevanta socialpolitiska, ekonomiska och miljöpolitiska åtgärder samt använda passande metoder till exempel konsekvensutredningar som är utarbetade och fastställda på nationellt plan med syfte att minska de skadliga verkningar som de projekt och åtgärder som de vidtar för att dämpa eller anpassa sig till klimatförändringar kan få på ekonomi, folkhälsan och miljökvalitén.

    g) Stödja och samarbeta om vetenskaplig, teknologisk, teknisk, socio-ekonomisk och annan forskning, systematisk observation och utveckling av dataarkiv rörande klimatförändringar med syfte att öka förståelsen och minska eller utplåna de resterande osäkerheterna beträffande orsakerna till, verkningarna av, omfånget av och den tidsmässiga utvecklingen av klimatförändringar och de ekonomiska och sociala följderna av olika motåtgärder.

    h) Främja och samarbeta om fullständig, öppen och snabb utväxling av relevant vetenskaplig, teknologisk, teknisk, socio-ekonomisk och juridisk information angående klimatsystemet och klimatförändringar samt angående de ekonomiska och sociala följderna av olika motåtgärder.

    i) Stödja och samarbeta om undervisning, utbildning och information till allmänheten om klimatförändringar och uppmuntra till största möjliga medverkan i denna process däribland från icke-statliga organisationer.

    j) Meddela parternas konferens information om genomförandet enligt artikel 12.

    2. De parter som är industriländer och andra parter som förtecknats i bilaga 1 förbinder sig särskilt följande:

    a) Var och en av dessa parter skall anta nationella(2) strategier och vidta överensstämmande åtgärder för att dämpa klimatförändringar genom att begränsa sina antropogena emissioner av växthusgaser och genom att skydda och öka sina avledningar och upptagningar för växthusgaser. Dessa strategier och åtgärder kommer att visa att industriländerna, i överensstämmelse med konventionens mål, går i spetsen för att ändra utvecklingen av de antropogena emissioner på lång sikt då de erkänner att tillbakagången till tidigare nivåer vid utgången av detta årtionde för antropogena emissioner av koldioxid och andra växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet kommer att medverka till en sådan ändring av utvecklingen och under hänsynstagande till skillnaderna i parternas utgångspunkter och tillvägagångssätt, ekonomiska strukturer och tillgångar, behovet att bevara an stark och hållbar ekonomisk tillväxt, tillgänglig teknologi och andra individuella omständigheter liksom behovet av varje parts rimliga och passande bidrag till den samlade insatsen för att uppfylla detta mål. Dessa parter får genomföra strategierna och åtgärderna tillsammans med andra parter och kan bistå andra parter med att bidra till att uppfylla konventionens mål däribland målet med denna punkt.

    b) För att främja utvecklingen i denna riktning skall var och en parterna inom sex månader efter konventionens ikraftträdanden för den berörda parten och regelbundet därefter meddela i överensstämmelse med artikel 12 detaljerad information om sina strategier och åtgärder som avses i punkt a) ovan liksom information om sina härpå grundade projekt om antropogena emissioner vid källan och avlägsnande genom avledning av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet för den tid som avses i punkt a) med syftet att gemensamt eller var för sig få ner dess antropogena emissioner av koldioxid och andra växthusgaser till 1990 års nivåer. Denna information skall granskas av parternas konferens på deras första möte och regelbundet därefter i överensstämmelse med artikel 7.

    c) Beräkningar av emissioner vid källan och avlägsnande genom avledning av växthusgaser med syfte på tillämpningen av punkt b) bör bygga på det bästa tillgängliga kunskap däribland avledningarnas faktiska kapacitet och gasernas respektive bidrag till klimatförändringar. Parternas konferens skall undersöka och anta metoder för dessa beräkningar på sitt första sammanträde och ompröva dem regelbundet därefter.

    d) Parternas konferens skall på sitt första sammanträde undersöka om ovan nämnda punkter a) eller b) är ändamålsenliga. Denna undersökning skall genomföras mot bakgrund av bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och av utvärderingar av klimatförändringar och dess verkningar liksom relevant teknisk, social och ekonomisk information. Parternas konferens skall utifrån denna undersökning vidta lämpliga åtgärder som kan komma att omfatta ändringar av de i ovan nämnda punkterna a) och b) nämnda förpliktelserna. Parternas konferens skall vidare på sitt första sammanträde fatta beslut om kriterier för ett gemensamt genomförande som avses i ovan nämnda punkt a). Senast den 31 december 1998 skall en ny undersökning göras av punkterna a) och b) och därefter med jämna mellanrum som fastställs av parternas konferens till dess att konventionens mål uppfyllts.

    e) Var och en av dessa parter skall:

    i) Allt efter behov samordna relevanta ekonomiska och administrativa medel som utvecklats för att uppfylla konventionens mål med andra av de nämnda parterna.

    ii) Identifiera och regelbundet granska sina strategier och sin praxis som främjar de handlingar som ytterligare höjer nivåerna för antropogena emissioner av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet än som annars skulle förekomma.

    f) Parternas konferens skall senast den 31 december 1998 granska tillgänglig information med syfte att anta eventuella ändringar i förteckningarna i bilaga 1 och 2 med den berörda partens samtycke.

    g) Varje part som inte förtecknats i bilaga 1 får i sina ratifikations-, accept-, godkännande- eller tillträdelseinstrument när som helst därefter meddela depositarien att den avser vara bunden av de ovan nämnda punkterna a) och b). Depositarien skall underrätta de andra signatärer och parterna om varje sådan anmälan.

    3. De parter som är industriländer och industrialiserade parter som har förtecknats i bilaga 2 skall bidra med nya och ytterligare ekonomiska medel för att täcka de godkända samlade kostnaderna som de parter som är utvecklingsländer ådrar sig för att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 12.1. De skall även lämna ekonomiska medel däribland för överföring av teknologi, som parter som är industriländer behöver till att täcka de godkända samlade extrakostnaderna vid genomförandet av de åtgärder som omfattas av punkt 1 i denna artikel och som en part som är utvecklingsland har avtalat med den eller de internationella enheter som avses i artikel 11 i överensstämmelse med den artikeln. Vid genomförandet av dessa förpliktelser skall hänsyn tas till att tillförseln av medel skall vara adekvat och förutsägbar samt att bördan fördelas mellan parter som är industriländer på lämpligt sätt.

    4. Parter som är industriländer och andra industrialiserade parter som förtecknats i bilaga 2 skall dessutom bistå de parter som är utvecklingsländer som är särskilt sårbara för de skadliga verkningarna av klimatförändringar med att täcka kostnaderna för deras anpassning till dessa skadliga verkningar.

    5. De parter som är industriländer och andra industrialiserde parter som förtecknats i bilaga 2 skall vidta praktiskt möjliga åtgärder för att allt efter omständigheterna stödja, underlätta och finansiera överföring av eller tillgång till miljövänlig teknologi och know-how till andra parter däribland särskilt de parter som är utvecklingsländer så att de kan genomföra konventionens bestämmelser. I denna process skall de parter som är industriländer stödja utvecklingen och utbyggnaden av den egna kapaciteten och teknologin hos de parter som är utvecklingsländer. Andra parter och organisationer som har möjlighet kan även medverka till att främja överföringen av denna teknologi.

    6. Angående valet av referensnivå för antropogena emissioner av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet godkänner parternas konferens de parter som omfattas av bilaga 1 som är på väg att övergå till marknadsekonomi ett visst spelrum vid genomförandet av deras förpliktelser enligt punkt 2 för att ge dessa parter en större möjlighet möta klimatförändringar.

    7. Möjligheten för de parter som är utvecklingsländer att uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen tillfredsställande kommer att bero på hur de parter som är industriländer uppfyller sina förpliktelser enligt konventionen vad beträffar ekonomiska medel och överföring av teknologi och kommer att ta full hänsyn till att de första och väsentligaste prioriteringar för de parter som är utvecklingsländer är ekonomisk och social utveckling och bekämpa fattigdomen.

    8. Parterna skall vid uppfyllandet av förpliktelserna i denna artikel bedöma vilka åtgärder däribland finansiering, försäkringar och överföring av teknologi som är nödvändiga för att möta de särskilda behov och problem för parter som är utvecklingsländer som de skadliga verkningarna av klimatförändringar och eller följderna av genomförandet av motåtgärder kan medföra för följande:

    a) små öriken,

    b) länder med låglänta kustområden,

    c) länder med torra och halv-torra områden, skogsområden och områden som hotas av skogsdöd,

    d) länder med områden som är utsatta för naturkatastrofer,

    e) länder med områden som hotas utsättas för torka och ökenutbredning,

    f) länder med starkt luftförorenade stadsområden,

    g) länder med känsliga ekosystem däribland bergsekosystem,

    h) länder vars ekonomier i hög grad är beroende av inkomster från tillverkning, förädling och export och/eller förbrukning av fossila bränslen och energi-intensiva produkter,

    i) inlandsstater och transitoländer.

    Parternas konferens kan dessutom allt efter behov vidta åtgärder beträffande denna punkt.

    9. Parterna skall när de vidtar åtgärder beträffande finansiering och överföring av teknologi ta full hänsyn till de minst utvecklade utvecklingsländernas särskilda behov och situation.

    10. Parterna skall i överensstämmelse med artikel 10 vid genomförandet av sina förpliktelser enligt konventionen ta hänsyn till situationen för de parter däribland parter som är utvecklingsländer vars ekonomier är sårbara för de skadliga verkningar av de åtgärder som vidtas för att möta klimatförändringar. Detta gäller bland annat de parter vars ekonomier är starkt beroende av inkomster från tillverkning, förädling och export och/eller förbrukning av fossila bränslen och energi-intensiva produkter och/eller användning av fossila bränslen som dessa länder har stora svårigheter att ersätta med andra bränslen.

    Artikel 5

    Forskning och systematiska observationer

    Parterna skall vid uppfyllandet av sina förpliktelser enligt artikel 4.1 g):

    a) Stödja och eventuellt vidareutveckla internationella och mellanstatliga program och nätverk eller organisationer som har till syfte att definiera, genomföra, fastställa och finansiera forskning, datainsamling och systematiska observationer under hänsyntagande till behovet att begränsa dubbelarbete.

    b) Stödja internationella och mellanstatliga ansträngningar för att stärka systematisk observation och nationella vetenskapliga och tekniska forskningsmöjligheter och medel särskilt i utvecklingsländerna samt främja tillgången till och utväxlingen av data och analyser härav från de områden som inte omfattas av deras nationella jurisdiktion.

    c) Ta hänsyn till utvecklingsländenas särskilda problem och behov och samarbeta om att förbättra dessa länders egna medel till och möjligheter för att delta i de ansträngningar som avses i a) och b) ovan.

    Artikel 6

    Undervisning, utbildning och folkbildning

    Vid uppfyllandet av sina förpliktelser enligt artikel 4.1 i) skall parterna:

    a) på nationellt och eventuellt på subregionalt och regionalt plan och i överensstämmelse med nationella lagar och bestämmelser samt inom ramarna för deras respektive möjligheter främja och underlätta:

    i) utveckling och genomförande av undervisning och folkbildningsprogram om klimatförändringar och dess verkningar,

    ii) offentlig tillgång till information om klimatförändring och dess verkningar,

    iii) offentlig medverkan i undersökningar av klimatförändringar och dess verkningar och i utvecklingen av lämpliga förhållningsregler, och

    iv) utbildning av vetenskaplig, teknisk och administrativ personal,

    b) samarbeta och stödja på internationellt plan eventuellt via befintliga organ,

    i) utveckling och utbyte av undervisnings- och folkbildningsmatrial om klimatförändring och dess verkningar,

    ii) utveckling och genomförande av undervisnings- och utbildningsprogram däribland utbyggning av nationella institutioner och utväxling eller förflyttning av personal som kan utbilda experter på detta område särskilt för utvecklingsländerna.

    Artikel 7

    Parternas konferens

    1. Härmed upprättas en konferens för parterna

    2. Parternas konferens som är högsta organ för denna konvention skall regelbundet granska konventionens genomförande och andra därtill anknytande rättsliga instrument som parternas konferens kan komma att anta och skall inom ramarna för sitt mandat fatta de beslut som är nödvändiga för att främja ett effektivt genomförande av konventionen. I detta syfte åtar sig parternas konferens följande:

    a) Mot bakgrund av konventionens mål regelbundet undersöka parternas förpliktelser och de institutionella arrangemang enligt konventionen samt de erfarenheter som inhämtats vid genomförandet av konventionen och utvecklingen av vetenskapligt och teknologiskt kunnande.

    b) Främja och underlätta utbytet av information om åtgärder som antagits av parterna för att möta klimatförändringar och dess verkningar med hänsyn till parternas skilda villkor, ansvar och möjligheter och deras respektive förpliktelser enligt konventionen.

    c) På begäran av två eller flera parter underlätta samordningen av åtgärder som antagits av dem för att möta klimatförändringar och verkningarna härav med hänsyn till parternas skilda villkor, ansvar och möjligheter och deras respektive förpliktelser enligt konventionen.

    d) I överenstämmelse med konventionens mål och bestämmelser främja och leda utvecklingen och regelbunden vidareutveckling av jämförbara metoder som skall godkännas av parternas konferens och som bland annat skall användas för att utarbeta förteckningar över växthusgasemissioner vid källan och avlägsnande genom avledning av dessa och för att utvärdera effektiviteten av de åtgärder samt för att begränsa emissionerna och öka upptagningen av dessa gaser.

    e) På grundval av tillgänglig information den fått i enlighet med konventionens bestämmelser bedöma parternas genomförande av konventionen, de samlade verkningar av de åtgärder som vidtagits i enligt med konventionen särskilt de miljömässiga, ekonomiska och sociala verkningarna såväl som de samlade följderna härav och i vilken omfattning konventionens mål har uppfyllts.

    f) Bedöma och godkänna regelbundna rapporter om genomförandet av konventionen och se till att de offentliggörs.

    g) Avge rekommendationer om frågor som är nödvändiga för konventionens genomförande.

    h) Söka framskaffa finansiering i överenstämmelse med artiklarna 4.3-4.5 och artikel 11.

    i) Upprätta sådana hjälporgan som bedöms vara nödvändiga för konventionens genomförande.

    j) Granska rapporter som lagts fram av sina hjälporgan och vägleda dessa.

    k) Komma överens om och med konsensus anta förfaranderegler och finansiella regler för konferensen och eventuella hjälporgan.

    l) Den kan om lämpligt anmoda om och nyttja kompetenta internationella organisationers och mellanstatliga och icke-statliga organs tjänster och bistånd samt den information de fått fram.

    m) Utöva andra funktioner som krävs för att uppfylla konventionens mål såväl som andra funktioner som påförs konferensen enligt konventionen.

    3. Parternas konferens skall på sitt första möte anta såväl sina egna förfaranderegler som regler för de enligt konventionen upprättade hjälporgan vilka skall omfatta beslutsförfaranden för frågor som inte redan omfattas av de i konventionen fastställda beslutsförfarandena. Sådana förfaranden får omfatta bestämmelser om vilken majoritet som krävs för att godkänna särskilda beslut.

    4. Det första sammanträdet med parternas konferens skall sammankallas av det tillfälliga sekretariat som avses i artikel 21 och skall hållas senast ett år efter datumet för konventionens ikraftträdande. Därefter skall ordinarie sammanträde för parternas konferens hållas varje år såvida inte annat beslutats av parternas konferens.

    5. Extraordinärt sammanträde med parternas konferens skall hållas vid vilken tidpunkt som helst som konferensen bedömer nödvändig eller på skriftlig anmodan från en av parterna förutsatt att denna anmodan senast sex månader efter det att parterna underrättades om detta av sekretariatet stöttas av minst en tredjedel av dem.

    6. Förenta nationerna, FN:s särskilda organ och Internationella atomenergiorganet såväl som varje medlemsstat eller observatör i dessa som inte är part i denna konvention får som observatörer vara representerade på sammanträden med parternas konferens. Varje organ eller myndighet vare sig det är nationellt eller internationellt, statlig och icke-statlig som har kompetens på området och som omfattas av konventionen och som har underrättat sekretariatet om att de som observatörer önskar att låta sig representeras på ett sammanträde med parternas konferens kan få tillträde såvida inte minst en tredjedel av de parter som är närvarande gör invändningar mot detta. Observatörernas tillträde till och deltagande i sammanträden skall vara underställda de förfaranderegler som parternas konferens har antagit.

    Artikel 8

    Sekretariat

    1. Härmed upprättas ett sekretariat.

    2. Sekretariatets funktioner är följande:

    a) att förbereda sammanträden för parternas konferens och dess hjälporganisationer som upprättats i enlighet med konventionen och bistå dem med önskade tjänster,

    b) att samla och vidarebefordra rapporter som det får förelagt,

    c) på anmodan av parterna, särskilt de parter som är utvecklingsländer, underlätta bistånd och förmedla den information som krävs i överensstämmelse med konventionens bestämmelser.

    d) att utarbeta rapporter över sina aktiviteter och presentera dem för parternas konferens,

    e) att säkerställa nödvändig samordning med sekretariaten för andra relevanta internationella organ,

    f) att under tillsyn från parternas konferens ingå administrativa och kontraktsenliga överenskommelser som är nödvändiga för ett effektivt utförande av sekretariatets uppgifter, och

    g) att utföra andra sekretariatsfunktioner som angetts i konventionen och i protokollen härtill samt andra sådan funktioner som parternas konferens får besluta om.

    3. På det första sammanträdet utnämner parternas konferens ett permanent sekretariat och fastställer regler för dess arbete.

    Artikel 9

    Hjälporgan för vetenskaplig och teknologisk rådgivning

    1. Härmed upprättas ett hjälporgan för vetenskaplig och teknologisk rådgivning som skall ge parternas konferens och, när det är lämpligt, dess andra hjälporgan passande information och expertutlåtanden om vetenskapliga och teknologiska frågor som anknyter till konventionen. Detta organ skall vara öppet för deltagande från alla parter och skall vara tvärvetenskapligt. Det skall omfatta regeringsföreträdare med kompetens inom det relevanta fackområdet. Det skall regelbundet rapportera för parternas konferens om alla aspekter av sitt arbete.

    2. Detta organ som lyder under parternas konferens och som stödjer sig på befintliga internationella organ har följande uppgifter:

    a) att göra värderingar över utvecklingen i forskningen av klimatförändringar och verkningarna härav,

    b) att förbereda vetenskapliga värderingar av de åtgärder som vidtagits för genomförandet av konventionen,

    c) att identifiera nyskapande, effektiv och aktuell teknologinivå och know-how och rådgivning om de sätt och medel för att främja utvecklingen och/eller överföringen av denna teknologi,

    d) att avge utlåtanden om vetenskapliga program, internationellt samarbete om forskning och utveckling om klimatförändringar såväl som sätt och medel för att stödja utvecklingsländerna med att bygga upp egen kapacitet på området, och

    e) att besvara de vetenskapliga, teknologiska och metodmässiga frågor som parternas konferens och dess hjälporgan kan ställa till det.

    3. Detta organs funktioner och referensramar kommer närmare utarbetas av parternas konferens.

    Artikel 10

    Hjälporgan för konventionens genomförande

    1. Härmed upprättas ett hjälporgan för konventionens genomförande som skall bistå parternas konferens med att värdera och undersöka om konventionen genomförs effektivt. Detta organ är öppet för deltagande av alla parter och omfattar regeringsföreträdare som är experter i frågor om klimatförändringar. Det skall regelbundet lägga fram en rapport till parternas konferens om alla aspekter av sitt arbete.

    2. Detta organ lyder under parternas konferens och har följande uppgifter:

    a) att gå igenom den information som lämnats i överenstämmelse med artikel 12.1 för att bedöma de samlade kumulerade verkningarna av de åtgärder som parterna har vidtagit mot bakgrund av de senaste vetenskapliga utvärderingarna om klimatförändringarna.

    b) att gå igenom den information som lämnats i överensstämmelse med artikel 12.2 för att bistå parternas konferens med att genomföra de undersökningar som krävs enligt artikel 4.2.d, och

    c) eventuellt bistå parternas konferens med att förbereda och genomföra dess beslut.

    Artikel 11

    Finansieringsmekanism

    1. Härmed fastställs en mekanism för att åstadkomma finansiella resurser i from av bidrag eller anslag även för överföring av teknologi. Den skall fungera under vägledning och vara ansvarig inför parternas konferens som skall besluta om dess policy, programprioriteringar och kriterier för stöd i anslutning till denna konvention. Driften av mekanismen skall anförtros en eller flera befintliga internationella instanser.

    2. I finansieringsmekanismen skall parterna företrädas på ett rättvist och balanserat sätt inom ramarna för ett öppet ledningssystem.

    3. Parternas konferens och den eller de instanser som har anförtrotts driften av finansieringsmekanismen skall komma överens om arrangemang för att genomföra ovan nämnda punkter vilka skall omfatta följande:

    a) Närmare bestämmelser för att säkerställa att de finansierade projekt för att möta klimatförändringar är förenliga med den politik, de programprioriteringar och kriterier för stöd som fastställts av parternas konferens.

    b) Närmare bestämmelser genom vilka ett särskilt finansieringsbeslut kan tas upp till förnyad prövning mot bakgrund av den politik, programprioriteringar och kriterier för stöd som parternas konferens har fastställt.

    c) Den eller de ansvariga instansernas presentation av regelbundna rapporter för parternas konferens om mekanismens för finansieringsverksamhet i överensstämmelse med kravet om ansvarighet som anges i punkt 1 ovan.

    d) En förutsägbar och identifierbar bestämning av det finansieringsbelopp som krävs och som är disponibelt för genomförandet av konventionen och fastställa under vilka villkor detta belopp regelbundet skall tas upp till omprövning.

    4. Parternas konferens skall vidta arrangemang för att genomföra ovan nämnda bestämmelser på sitt första sammanträde varvid en översyn skall ske av, och hänsyn tas till de tillfälliga arrangemang som avses i artikel 21.3 och besluta om dessa arrangemang skall vidmakthållas. Senast fyra år härefter skall parternas konferens ompröva finansieringsmekanismen och vidta passande åtgärder.

    5. De parter som är industriländer får även lämna och de parter som är utvecklingsländer kan få sig tilldelade ekonomiska medel för att genomföra konventionen genom bilaterala, regionala och andra multilaterala kanaler.

    Artikel 12

    Meddelande om information om genomförande

    1. Varje part skall i överensstämmelse med artikel 4.1 via sekretariatet meddela parternas konferens följande information:

    a) En nationell förteckning över antropogena emissioner, vid källan och avlägsnande genom avledning, av alla växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet i den utsträckning som parten är i stånd till det med användning av jämförbara metoder som parternas konferens skall främja och komma överens om.

    b) En allmän beskrivning av vilka åtgärder parten har vidtagit eller planerat för att genomföra konventionen.

    c) All annan information som parten bedömer vara relevant för att uppfylla konventionens mål och som den anser bör tas med i informationen däribland om möjligt material som är relevant för beräkningen för utvecklingen av globala emissioner.

    2. Varje part som är industriland och varje annan part som omfattas av bilaga 1 skall i sitt meddelande ta med följande information:

    a) En detaljerad beskrivning av den politik och de åtgärder som den antagit för att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 4.2.a. och b.

    b) En särskild uppskattning av verkningarna av den politik och de åtgärder som avses i punkt a) ovan kommer att ha på de antropogena emissioner vid källan och avlägsnande genom avledning av växthusgaser under den tidsperiod som avses i artikel 4.2.a.

    3. Därutöver skall varje part som är industriland och varje annan industrialiserad part som anges i bilaga II meddela upplysningar om de åtgärder som vidtagits enligt artikel 4.3-4.5.

    4. Parter som är utvecklingsländer får på frivillig grund föreslå projekt för finansiering, däribland teknologi, material, utrustning, teknik och praxis som behövs för att genomföra sådana projekt, om möjligt jämte en beräkning av alla extrakostnader för minskningen av emissioner och ökningar av upptagandet av växthusgaser såväl som en beräkning över de fördelar som följer härav.

    5. Varje part som är industriland och varje annan part som förtecknats i bilaga 1 skall lämna sitt första meddelande senast sex månader efter konventionens ikraftträdande beträffande denna part. Varje part som inte förtecknats i bilagan skall lämna sitt första meddelande senast tre år efter det att konventionen har trätt ikraft beträffande denna part eller efter det att ekonomiska medel som avses i 4.3 blivit tillgängliga. De parter som hör till de minst utvecklade länderna får lämna sitt första meddelande när de önskar. Parternas konferens bestämmer förekomsten av efterföljande meddelanden från samtliga parter med hänsyn till den differentierade tidsplan som föreskrivs i denna punkt.

    6. Den information som parterna har lämnat enligt denna artikel skall sekretatriatet vidarebefordra så snart som möjligt till parternas konferens och till eventuellt berörda hjälporgan. Parternas konferens kan om det är nödvändigt uppta förfarandet för meddelanden till omprövning.

    7. Parternas konferens skall från och med sitt första sammanträde se till att de parter som är utvecklingsländer på anmodan får tekniskt och ekonomiskt stöd för att inhämta och meddela information i enligt med denna artikel såväl som beräkna det tekniska och ekonomiska stöd som behövs för att genomföra föreslagna projekt och svarsåtgärder enligt artikel 4. Sådant stöd får allt efter omständigheterna ges av andra parter, av kompetenta internationella organisationer och av sekretariatet.

    8. Varje grupp av parter får i överensstämmelse med de riktlinjer som parternas konferens har fastställt och efter underrättelse till parternas konferens göra ett gemensamt meddelande vid uppfyllandet av sina förpliktelser i enlighet med denna artikel förutsatt att det innehåller information om hur varje enskild part uppfyllt sina förpliktelser enligt konventionen.

    9. Om sekretariatet mottar information som en part betecknar som insynsskyddad i överensstämmelse med kriterier som skall fastställas av parternas konferens redigerar sekretariatet denna information så att den insynskyddade informationen skyddas innan den görs tillgänglig för de andra organ som är inblandade i vidarebefordringen och översynen av informationen.

    10. Med förbehåll för punkt 9 ovan och utan att det påverkar parternas möjligheter att när som helst offentliggöra sina meddelanden skall sekretariatet i överensstämmelse med denna artikel göra dessa meddelanden tillgängliga för allmänheten samtidigt som de framläggs för parternas konferens.

    Artikel 13

    Lösning av frågor angående genomförandet

    Parternas konferens skall på sitt första sammanträde bedöma möjligheterna att fastställa ett multilateralt rådgivningsförfarande som står till parternas förfogande på deras anmodan och som skall användas för att lösa frågor som rör konventionens genomförande.

    Artikel 14

    Lösning av tvister

    1. I fall en tvist mellan två eller flera parter uppkommer om tolkningen eller tillämpningen av konventionen skall de berörda parterna söka lösa tvisten genom förhandling eller genom andra fredliga medel efter eget val.

    2. En part som inte är en regional organisation för ekonomisk integration får när den ratificerar, accepterar, godkänner eller tillträder konventionen eller när som helst därefter skriftligt förklara för depositarien att den, i fall en tvist om tolkningen eller tillämpningen av konventionen uppkommer, gentemot varje part som godtar samma förpliktelse, utan vidare och utan särskilt avtal accepterar följande krav:

    a) hänskjutning av tvisten inför Internationella domstolen och/eller

    b) skiljedom i överensstämmelse med de förfaranden som parternas konferens snarast kommer att anta i en bilaga om skiljedom.

    En part som är en regional organisation för ekonomisk integration får framställa en förklaring med motsvarande verkan i förhållande till skiljedom i överensstämmelse med de förfaranden som avses i punkt b) ovan.

    3. En förklaring som framställts enligt punkt 2 ovan skall förbli ikraft intill dess att den löper ut i enlighet med dess bestämmelser eller intill tre månader efter deponering av en skriftlig underrättelse om uppsägning av förklaringen hos depositarien.

    4. En ny förklaring, en underättelse om uppsägning eller upphörandet av en förklaring skall inte på något sätt inverka på pågående förhandlingar inför Internationella domstolen eller skiljedomstribunalen såvida inte parterna i tvisten kommit överens om annat.

    5. Om inte annat följer av punkt 2 ovan skall, tolv månader efter det att en part har underrättat en annan part om att det har uppstått en tvist emellan dem, som de berörda parterna inte har kunnat lösa med de medel som anges i punkt 1 ovan, tvisten hänskjutas till förlikningsförfarande på anmodan av någon av parterna i tvisten.

    6. En förlikningskommissionen skall inrättas på anmodan av en av parterna i tvisten. Kommissionen skall bestå av ett antal medlemmar, av vilka varje part utsett lika många och av en ordförande som väljs gemensamt av de medlemmar som utsetts av varje part. Kommissionen skall ge ett utslag som är en rekommendation som parterna förutsättningslöst skall bedöma.

    7. Parternas konferens skall snarast möjligt anta ytterligare förlikningsförfaranden i en bilaga om förlikning.

    8. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på varje härtill anknytande rättsliga instrument som parternas konferens kan komma att anta såvida inte instrumentet föreskriver annat.

    Artikel 15

    Ändringar till konventionen

    1. Varje part får föreslå ändringar till konventionen.

    2. Ändringar till konventionen kan antas på ett ordinärt sammanträde med parternas konferens. Texten till varje ändring till konventionen som föreslås skall vidarebefordras till parterna av sekretariatet minst sex månader före det sammanträde vid vilket ändringen föreslås antas. Sekretariatet skall även vidarebefordra föreslagna ändringar till dem som undertecknat konventionen och, för information, till depositarien.

    3. Parterna skall anstränga sig till sitt yttersta för att nå enighet genom samstämmighet om varje föreslagen ändring till konventionen. Om alla ansträngningar för att uppnå samstämmighet är uttömda och enighet inte uppnåtts skall ändringen som en sista utväg antas genom en omröstning med en majoritet på tre fjärdedelar av de parter som är närvarande och röstar på sammanträdet. Sekretariatet skall vidarebefordra den antagna ändringen till depositarien som skall skicka ut det till parterna för deras godkännande.

    4. Instrument för godkännande av en ändring deponeras hos depositarien. En ändring som antagits i överensstämmelse med punkt 3 ovan skall träda i kraft för de parter som har godkänt den på den nittionde dagen efter det datum då depositarien mottagit ett instrument för godkännande från minst tre fjärdedelar av konventionens parter.

    5. Ändringen skall träda ikraft beträffande varje annan part på den dag som inträffar nittio dagar efter det datum då den parten har deponerat sitt godkännandeinstrument den tidigare nämnda ändringen hos depositarien.

    6. I denna artikel förstås med uttrycket "parter som är närvarande på sammanträdet och röstar" de parter som är närvarande vid sammanträdet och har röstat ja eller nej.

    Artikel 16

    Antagande av bilagor och ändringar av dessa bilagor

    1. Bilagorna till konventionen skall utgöra en integrerad del av den och såvida annat inte uttryckligen föreskrivs utgör en hänvisning till konventionen även en hänvisning till bilagorna. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 14.2 b och 14.7 begränsas dessa bilagor till förteckningar, formulär och annat beskrivande material av vetenskaplig, teknisk, förfarandemässig eller administrativ art.

    2. Bilagorna till konventionen föreslås och antas i överensstämmelse med det förfarande som föreskrivs i artikel 15.2, 15.3 och 15.4.

    3. En bilaga som har antagits i överensstämmelse med punkt 2 ovan skall träda i kraft för samtliga parter i konventionen sex månader efter det att depositarien har underrättat parterna om antagandet av bilagan dock inte de parter som inom nämnda tidsfrist skriftligen har underrättat depositarien om att de inte godkänner bilagan. För de parter som återkallar sin underrättelse att inte godkänna bilagan träder den i kraft på den nittionde dagen efter datumet då depositarien mottog återkallelsen om en sådan underrättelse.

    4. Framläggande av förslag till, godkännande av och ikraftträdande av ändringar av bilagorna till denna konvention skall vara underkastad samma förfarande som för förslag till, antagande av och ikraftträdande av bilagorna till konventionen i överensstämmelse med punkterna 2 och 3 ovan.

    5. Om antagandet av en bilaga eller en ändring till en bilaga innefattar en ändring i konventionen träder bilagan eller ändringen till en bilaga i kraft först då ändringen till konventionen träder i kraft.

    Artikel 17

    Protokoll

    1. Parternas konferens får vid varje ordinärt sammanträde anta protokoll till konventionen.

    2. Texten till varje föreslaget protokoll skall lämnas till parterna av sekretariatet minst sex månader före ett sådant sammanträde.

    3. Kraven för att ett protokoll skall träda i kraft skall fastställas i det protokollet.

    4. Endast parter i konventionen kan vara parter i protokollet.

    5. Beslut enligt ett protokoll kan endast fattas av parterna i protokollet i fråga.

    Artikel 18

    Rösträtt

    1. Varje part i konventionen skall ha en röst med undantag av vad som föreskrivs i punkt 2 nedan.

    2. Regionala organisationer för ekonomisk integration skall i frågor som ligger inom deras kompetens utöva sin rätt att rösta med ett antal röster som motsvarar antalet av deras medlemsstater som är parter i konventionen. En sådan organisation skall inte utnyttja sin rösträtt om dess medlemsstater utnyttjar sin rösträtt och omvänt.

    Artikel 19

    Depositarie

    Förenta nationernas generalsekretare är depositarie för konventionen och för protokollen som antagits i överensstämmelse med artikel 17.

    Artikel 20

    Undertecknande

    Denna konvention är öppen för undertecknande av Förenta nationernas medlemsstater eller någon av dess särskilda organ eller för parter i internationella domstolens stadga samt för regionala organisationer för ekonomisk integration i Rio de Janeiro under Förenta nationernas konferens om Miljö och utveckling och därefter på Förenta nationernas huvudkontor i New York från och med den 20 juni 1992 till och med den 19 juni 1993.

    Artikel 21

    Tillfälliga arrangemang

    1. De sekretariatsuppgifter som anges i artikel 8 kommer att utföras tillfälligt av det sekretariat som inrättats av Förenta nationernas generalförsamling i resolution 45/212 av den 21 december 1990 till dess det första sammanträdet med parternas konferens är avslutat.

    2. Ordföranden för det tillfälliga sekretariatet som anges i punkt 1 ovan skall nära samarbeta med Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för att säkerställa att panelen kan möta behovet av objektiv vetenskaplig och teknisk rådgivning. Även andra relevanta vetenskapliga organ kan tillfrågas.

    3. Den globala miljöfaciliteten (GEF) under Förenta nationernas utvecklingsprogram, Förenta nationernas miljöprogram och internationella banken för återuppbyggnad och utveckling utgör den internationella instans som tillfälligt anförtros driften av den finansiella mekanism som avses i artikel 11. I detta sammanhang bör Globala miljöfaciliteten genomgå en passande omstrukturering och medlemskap i denna bör vara öppet för alla parter så att kraven i artikel 11 kan uppfyllas.

    Artikel 22

    Ratifikation, accept, godkännande eller tillträde

    1. Konventionen skall ratificeras, accepteras, godkännas eller tillträdas av staterna eller regionala organisationer för ekonomisk integration. Den är öppen för tillträde från dagen efter det datum då konventionen inte är möjlig att underteckna. Ratifikations-, accept-, godkännade- eller tillträdesinstrument skall deponeras hos depositarien.

    2. Varje regional organisation för ekonomisk integration som blir part i konventionen skall, utan att någon av dess medlemsstater är part i konventionen, vara bunden av alla de förpliktelser som föreskrivs i konventionen. Om en eller flera medlemsstater av en sådan organisation är part i konventionen skall organisationen och dess medlemsstater besluta om fördelningen av deras förpliktelser vid uppfyllandet av konventionen. I sådana fall skall organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att samtidigt utöva sina rättigheter enligt konventionen.

    3. Regionala organisationer för ekonomisk integration skall i sina ratifikations-, accept-, godkännande-, eller tillträdesinstrument ange omfånget av deras kompetens på de områden som omfattas av konventionen. Dessa organisationer skall även underrätta depositarien, som därefter underrättar parterna om varje väsentlig ändring av omfånget av deras kompetens.

    Artikel 23

    Ikraftträdande

    1. Konventionen träder i kraft den nittionde dagen efter datumet för deponeringen av det femtionde ratifikations-, accept-, godkännande-, eller tillträdesinstrumentet.

    2. För varje stat eller regional organisation för ekonomisk integration som ratificerar, accepterar eller godkänner konventionen eller tillträder konventionen efter deponeringen av det femtionde ratifikations-, accept-, godkännande- eller tillträdesinstrumentet skall konventionen träda i kraft på den nittionde dagen efter det datum då den staten eller regionala organisationen för ekonomisk integration har deponerat sitt ratifikations-, accept-, godkännande eller tillträdesinstrument.

    3. Med hänsyn till ovan nämnda punkterna 1 och 2 skall inget instrument som deponeras av en regional organisation för ekonomisk integration anses vara ett tillägg till de instrument som medlemsstaterna redan har deponerat.

    Artikel 24

    FörbehållInga förbehåll får göras till denna konvention.

    Artikel 25

    Uppsägning

    1. Efter en tid av tre år från det att konventionen trätt i kraft för en part får den parten när som helst säga upp konventionen genom att skriftligt underrätta depositarien.

    2. Varje sådan uppsägning skall börja gälla ett år efter den dag då depositarien mottog underrättelsen om uppsägning eller vid senare datum som närmare bestämts i underrättelsen om uppsägning.

    3. Varje part som har sagt upp konventionen skall även anses ha sagt upp de protokoll i vilka den är part.

    Artikel 26

    Autentiska texter

    Originalet till denna konvention av vilka arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska, och spanska texterna har samma giltighet skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

    TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade som är behörigt bemyndigade därtill undertecknat denna konvention.

    Utfärdad i New York den 9 maj 1992.

    (1) Titlarna på artiklarna anges endast som hjälp åt läsaren.

    (2) Detta inkluderar politik och åtgärder som antas av regionala organisationer för ekonomisk integration.

    BILAGA 1

    Amerikas förenta stater

    Australien

    Belgien

    Bulgarien (1a)

    Danmark

    Europeiska gemenskapen

    Estland (2a)

    Finland

    Frankrike

    Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

    Grekland

    Irland

    Island

    Italien

    Japan

    Kanada

    Lettland (3a)

    Litauen (4a)

    Luxemburg

    Nederländerna

    Nya Zeeland

    Norge

    Polen (5a)

    Portugal

    Rumänien (6a)

    Ryska federationen (7a)

    Schweiz

    Spanien

    Sverige

    Tjeckoslovakien (8a)

    Turkiet

    Tyskland

    Ukraina (9a)

    Ungern

    Vitryssland (10a)

    Österrike

    (1a) Land som är på väg att övergå till marknadsekonomi.

    BILAGA 2

    Amerikas förenta stater

    Australien

    Belgien

    Danmark

    Europeiska gemenskapen

    Finland

    Frankrike

    Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

    Grekland

    Irland

    Island

    Italien

    Japan

    Kanada

    Luxemburg

    Nederländerna

    Norge

    Nya Zeeland

    Portugal

    Schweiz

    Spanien

    Sverige

    Turkiet

    Tyskland

    Österrike

    BILAGA B

    FÖRKLARING AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 22.3 I RAMKONVENTIONEN OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

    I enlighet med de relevanta bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är både gemenskapen och dess medlemsstater behöriga att vidta åtgärder som syftar till att skydda miljön.

    Med hänsyn till de frågor som omfattas av konventionen har gemenskapen antagit en rad rättsakter både som ett led i sin miljöpolitik och inom ramarna för annan sektorsbestämd politik av vilka de mest relevanta av dessa rättsakter är följande:

    - Rådets förordning (EEG) nr 2008/90 av den 29 juni 1990 om främjande av energiteknologi i Europa (Thermie-programmet) (EGT nr L 185, 17.7.1990),

    - Rådets beslut 89/364/EEG av den 5 juni 1989 om gemenskapens handlingsprogram för förbättring av elektricitetsutnyttjande (EGT nr L 157, 9.6.1989),

    - Rådets beslut 91/565/EEG av den 29 oktober 1991 om främjande av energieffektiviteten i gemenskapen (SAVE-programmet) (EGT nr L 307, 8.11.1991),

    - Rådets förordning EEG nr 1973/92 av den 21 maj 1992 om upprättande av ett finansiellt instrument för miljön (LIFE) (EGT nr L 206, 22.7.1992),

    - Rådets beslut 89/625/EEG av den 20 november 1989 om:

    - ett europeiskt program för klimat- och naturkatastrofer (EPOCH)

    - ett europeiskt program för vetenskap och teknologi inom området för miljöskydd (STEP) (EGT nr L 359, 8.12.1989),

    - Rådets beslut 91/354/EEG av den 7 juni 1991 om antagande av ett särskilt program för forskning och teknologisk utveckling inom miljöområdet (1990-1994) (EGT nr L 192, 16.7.1991),

    - Rådets direktiv 92/6/EEG av den 10 februari om installation och användning av anordningar för hastighetsbegränsning i vissa klasser av motorfordon i gemenskapen (EGT nr L 57, 2.3.1992),

    - Rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning med stödregler för skogsbruksåtgärder inom jordbruket (EGT nr L 215, 30.7.1992),

    - Rådets beslut 93/389/EEG av den 24 juni 1993 om en övervakningsmekanism för utsläpp av CO2 och andra växthusgaser i gemenskapen (EGT nr L 167, 9.7.1993).

    BILAGA C

    FÖRKLARING OM EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPENS GENOMFÖRANDE AV FÖRENTA NATIONERNAS RAMKONVENTION OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

    Europeiska ekonomiska gemenskapen och dess medlemsstater förklarar att den förpliktelse som syftar till att begränsa antropogena CO2-emissioner som föreskrivs i artikel 4.2 i konventionen kommer att uppfyllas av gemenskapen som helhet genom handlingar som genomförs av gemenskapen och dess medlemsstater var för sig inom deras respektive kompetens.

    Gemenskapen och dess medlemsstater bekräftar i detta sammanhang Rådets slutsatser av den 29 oktober 1990 och särskilt målet att år 2000 stabilisera emissionerna av CO2 till 1990 års nivå i gemenskapen som helhet.

    Gemenskapen och dess medlemsstater utarbetar en sammanhängande strategi för att uppnå detta mål.

    Top