27.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/19

(1)

Enligt artikel 126 i fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning. Stabilitets- och tillväxtpakten omfattar rådets förordning (EG) nr 1467/97 (1), som antogs i syfte att främja en snabb korrigering av alltför stora underskott i de offentliga finanserna.

(3)

Rådet, som agerar på en rekommendation från kommissionen, beslutade den 27 april 2009 i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, att ett alltför stort underskott existerade i Spanien, och utfärdade en rekommendation för att korrigera det alltför stora underskottet senast 2012 i enlighet med artikel 104.7 i det fördraget. Rådet har sedan dess utfärdat tre rekommendationer till Spanien på grundval av artikel 126.7 i EUF-fördraget (rekommendationer av den 2 december 2009, den 10 juli 2012 och den 21 juni 2013) genom vilka tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet förlängts till 2013, 2014 respektive 2016. I alla tre rekommendationer ansåg rådet att effektiva åtgärder hade vidtagits av Spanien, men att oväntade negativa ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna hade inträffat (2).

(4)

I sin rekommendation av den 21 juni 2013 rekommenderade rådet Spanien att nå målen för det nominella underskottet på 6,5 % av BNP för 2013, 5,8 % av BNP för 2014, 4,2 % av BNP för 2015 och 2,8 % av BNP för 2016, vilket är förenligt med en förbättring av det strukturella saldot med 1,1 %, 0,8 %, 0,8 % respektive 1,2 % av BNP under åren 2013–2016, på grundval av kommissionens vårprognos 2013 som utökats till 2016. För att uppnå denna förbättring ombads Spanien att genomföra ytterligare åtgärder som motsvarar 2 %, 1 % respektive 1,5 % av BNP under 2014, 2015 respektive 2016. Dessutom uppmanades Spanien att i) effektivisera den institutionella ramen genom att ytterligare stärka insynen i genomförandet av lagen om budgetstabilitet och genom att inrätta ett självständigt finanspolitiskt råd som analyserar, ger råd och övervakar att finanspolitiken följer landets och unionens finanspolitiska regler, ii) vidta konkreta åtgärder för att få kontroll på det växande strukturella underskottet i socialförsäkringssystemet samt iii) lägga större tonvikt vid konsolideringens tillväxtvänliga aspekter, bland annat genom att systematiskt se över utgifter och skattesystemet. För att garantera en framgångsrik strategi för finanspolitisk konsolidering framhölls i rekommendationen också vikten av att stödja den finanspolitiska konsolideringen med omfattande strukturreformer, i linje med rådets rekommendationer till Spanien inom den europeiska planeringsterminen och förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

(5)

Enligt kommissionens vårprognos 2013 förlängd till 2016, som låg till grund för rådets rekommendation av den 21 juni 2013, beräknades att den spanska ekonomin skulle krympa med 1,5 % 2013 och sedan växa med 0,9 %, 1,4 % respektive 1,9 % under de tre följande åren. Den nominella BNP-tillväxten skulle enligt prognosen uppgå till 0,1 % för 2013 och 2,0 % för 2014, och därefter till 2,6 % respektive 3,2 % för de två följande åren.

(6)

I sin rekommendation av den 21 juni 2013 fastställde rådet den 1 oktober 2013 som tidsfrist för att vidta effektiva åtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 3.4 i förordning (EG) nr 1467/97. Den 15 november 2013 konstaterade kommissionen på grundval av sin höstprognos 2013 att Spanien hade vidtagit effektiva åtgärder för att efterleva den rekommendationen, även om man samtidigt pekade på risker för avvikelser 2014. Kommissionen ansåg därför att det, i fråga om Spanien, inte behövdes några ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott vid den tidpunkten. Sedan dess har förfarandet vid alltför stora underskott hållits vilande.

(7)

Riskerna för bristande efterlevnad av rådets rekommendation av den 21 juni 2013 framhölls på nytt vid de därpå följande bedömningarna. Rådet konstaterade i juli 2014 att de åtgärder som skulle ligga till grund för den finanspolitiska strategin som anges i 2014 års stabilitetsprogram måste preciseras noggrannare och att det krävdes ytterligare insatser för att helt uppfylla den rekommendationen. På grundval av sin bedömning av 2015 års stabilitetsprogram konstaterade rådet i juli 2015 att det förelåg en risk för att Spanien inte skulle komma att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. På samma sätt har det i samtliga kommissionens yttranden om Spaniens utkast till budgetplaner för 2014, 2015 och 2016 konstaterats att landet riskerade att inte kunna uppfylla bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen framhöll särskilt risker som följer av att de strukturåtgärder som ingick i planerna var mindre långtgående än dem som hade rekommenderats av rådet. Kommissionen framhöll också riskerna för att Spanien inte skulle klara de nominella underskottsmålen.

(8)

Den 9 mars 2016, på grundval av sin vinterprognos för 2016, drog kommissionen slutsatsen att det fanns en risk för att tidsfristen för att korrigera det alltför stora underskottet inte skulle kunna hållas, med tanke på att underskottet fortfarande förväntades ligga över det nominella mellanliggande underskottsmålet på 4,2 % av BNP för 2015, och det faktum att den finanspolitiska insatsen dittills inte alls nådde upp till vad som hade rekommenderats. På grundval av detta utfärdade kommissionen en rekommendation till Spanien om att intensifiera insatserna för att följa rådets rekommendation av den 21 juni 2013. På grundval av detta utfärdade kommissionen en rekommendation till Spanien för att i) vidta åtgärder för att säkerställa en snabb och varaktig korrigering av sitt alltför stora underskott, inbegripet fullt utnyttjande av de förebyggande och korrigerande verktyg som anges i Spaniens stabilitetslag för att kontrollera avvikelser på regional nivå för respektive mål för underskott, skulder och utgifter. och ii) att rapportera till kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att följa kommissionens rekommendation i sitt uppdaterade utkast till budgetplan för 2016 eller, senast, i en därför avsedd del av sitt kommande stabilitetsprogram för 2016.

(9)

En ny bedömning av de åtgärder som vidtagits av Spanien för att korrigera det alltför stora underskottet till 2016 i enlighet med rådets rekommendation av den 21 juni 2013 föranleder följande konstateranden:

(10)

Enligt kommissionens vårprognos 2016 väntas den offentliga sektorns underskott uppgå till 3,9 % av BNP 2016 och till 3,1 % av BNP 2017. Stabilitetsprogrammet för 2016 siktar på ett underskott på 3,6 % och 2,9 % av BNP under 2016 respektive 2017. Spanien bedöms därför inte kunna uppnå en snabb och varaktig korrigering av sitt alltför stora underskott under 2016. Statsskulden i förhållande till BNP minskade något, från 99,3 % 2014 till 99,2 % 2015, tack vare nettoförsäljningen av finansiella tillgångar som mer än uppvägde effekterna av att underskottet ökade snabbare än den nominella BNP-tillväxten. Enligt kommissionens vårprognos 2016 väntas skuldkvoten åter stiga till 100,3 % under 2016 och därefter minska.

(11)

Sedan 2012 har Spaniens finanspolitiska regelverk stärkts för att bland annat förhindra avvikelser och säkerställa att alla förvaltningsnivåer uppnår sina respektive mål för underskott, skulder och utgifter. Sedan rådets rekommendation av den 21 juni 2013 har Spanien vidtagit åtgärder för att ytterligare stärka den nationella finanspolitiska ramen genom en ändring av 2012 års stabilitetslag för att bland annat ge incitament till den offentliga förvaltningen för att minska den offentliga sektorns utestående skulder till kommersiella leverantörer, och genom att i november 2013 skapa en oberoende finanspolitisk institution (AIReF). Även om Spaniens stabilitetslag innehåller verktyg för att förebygga och korrigera avvikelser från de inhemska finanspolitiska målen visar dock erfarenheterna från 2014 och 2015 att dessa skulle ha kunnat användas i större utsträckning. I enlighet med kommissionens rekommendation av den 9 mars 2016 har den spanska regeringen börjat tillämpa korrigeringsbestämmelser i stabilitetslagen för regionala myndigheter som tidigare inte genomförts. Dessutom har centralregeringen antagit utgiftsminskningat som uppgår till 2 miljarder EUR.

(12)

I december 2013 antog Spanien också en reform för att se över systemet för indexering av pensioner och från och med 2019 införa en automatisk justering för blivande pensionärers nya pensioner, för att ta hänsyn till förändringar i den förväntade livslängden. Med början i juni 2013 har man också genomfört en reform av den offentliga förvaltningen i avsikt att göra effektivitetsvinster. Spanien antog samtidigt 2014 en reform av bolagsskatten och inkomstskatten med vissa positiva inslag, till exempel genom att reducera skattekilen, men som inte var finansierad fullt ut.

(13)

Detta leder till slutsatsen att Spaniens reaktioner på rådets rekommendation av den 21 juni 2013 har varit otillräckliga. Spanien lyckades inte uppnå det mellanliggande målet för det nominella underskottet 2015, och bedöms inte kunna avhjälpa det alltför stora underskottet senast 2016. Den finanspolitiska insatsen är långt ifrån tillräcklig jämfört med vad som rekommenderades av rådet, och den finanspolitiska inriktningen var dessutom expansiv under 2015.