Talan väckt den 15 augusti 2022 – Ungern mot kommissionen

(Mål T-499/22)

(2022/C 368/54)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Ungern (ombud: M. Fehér och G. Koós)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

Grunder och huvudargument

Undantagandet från finansiering grundas på fyra skäl. Den ungerska regeringens talan om delvis ogiltigförklaring av det angripna beslutet riktar sig mot tre av dessa skäl.

Vad gäller den första rättsliga grunden för undantagandet, åberopar den ungerska regeringen att kommissionens tolkning, att begreppet aktiv jordbrukare ska innefatta närstående företag, inte stöds av vare sig en bokstavstolkning eller teleologisk tolkning av artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013. (1) Begreppet ”grupp av fysiska eller juridiska personer” kan inte anses ha samma innebörd som begreppet ”närstående företag”, och det förstnämnda begreppet inbegriper inte ens det sistnämnda.

Kommissionens tolkning har för övrigt förkastats av flera medlemsstater. Den omständigheten att protokollet från bilaterala förlikningsmöten med medlemsstaterna ställs till förfogande via systemet CircaBC kan inte anses skapa rättssäkerhet vad gäller sådan avgörande fråga.

Det andra skälet för undantagande hänför sig till kommissionens uppfattning att artikel 35 i förordning (EU) nr 809/2014, (2) i den mån som det där föreskrivs en ökning av procentandelen stödmottagare som ska kontrolleras på plats, inte gör skillnad mellan dessa kontroller beroende på felkällans nivå (risk- eller slumpbaserat urval). De ungerska myndigheternas metod, som innebär att man inte beaktar vissa resultat som är relevanta för beräkningen av den eventuellt nödvändiga ökningen av procentandelen stödmottagare som ska kontrolleras på plats och valts ut slumpmässigt, är enligt kommissionen inte förenlig med de krav som ställs i lagstiftningen.

I de relevanta bestämmelserna föreskrivs emellertid inte uttryckligen att man vid fastställandet av ökningen av denna procentandel även måste beakta felaktigheter som konstaterats i delar av urvalet vilka identifierats inom ramen för riskanalysen. De tillämpliga unionsbestämmelserna preciserar följaktligen inte hur de stödmottagare som ska kontrolleras ska väljas ut. Det finns inget som gör det möjligt att hävda att det enda sättet att uppnå en ”motsvarande ökning” skulle vara att, i stället för att använda sig av ett slumpbaserat urval som är mer representativt för den kontrollerade befolkningsgruppen, välja att anpassa detta till ett urval som baseras på en riskanalys. Att i den förväntade övergripande felprocentsatsen inkludera resultaten från det urval som baseras på en riskanalys leder till ett snedvridet resultat.

Det tredje skälet för undantagande avser slutligen den omständigheten att anmälningar av djurrelaterade händelser har lagts in i databasen för registrering av djur utan att det finns några spår av att anmälningarna har gjorts för sent. Den omständigheten att de administrativa korskontrollerna inte har gjort det möjligt att identifiera för sent gjorda anmälningar (vilka gjorts efter den längsta tid som föreskrivs i de sektorsvisa bestämmelserna, vilket är obligatoriskt för frivilligt kopplat stöd) utgör hinder för nedsättning av betalningar avseende frivilligt kopplat stöd och för vidtagandet av administrativa sanktionsåtgärder.

Detta innebär emellertid inte att de ungerska myndigheterna inte vidtar sanktionsåtgärder med anledning av för sent gjorda anmälningar. De sistnämnda blir nämligen föremål för sanktionsåtgärder vid kontrollerna av tvärvillkoren. Detta innebär att beteenden av detta slag inte går ostraffade, utan att för den skull bli bestraffade två gånger.

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608).

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (EUT L 227, 2014, s. 69).