Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62022CN0394

    Mål C-394/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av hof van beroep te Antwerpen (Belgien) den 15 juni 2022 – Oilchart International NV mot O.W. Bunker (Netherlands) BV, ING Bank NV

    EUT C 359, 19.9.2022, p. 32–33 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    19.9.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 359/32

    Begäran om förhandsavgörande framställd av hof van beroep te Antwerpen (Belgien) den 15 juni 2022 – Oilchart International NV mot O.W. Bunker (Netherlands) BV, ING Bank NV

    (Mål C-394/22)

    (2022/C 359/37)

    Rättegångsspråk: nederländska

    Hänskjutande domstol

    Hof van beroep te Antwerpen

    Parter i det nationella målet

    Klagande: Oilchart International NV

    Motparter: O.W. Bunker (Netherlands) BV, ING Bank NV

    Tolkningsfrågor

    a)

    Ska artikel 1.1 b i förordning nr 1215/2012 (1) jämförd med artikel 3.1. i förordning nr 1346/2000 (2) tolkas så, att begreppen ”konkurs, ackord och liknande förfaranden” i artikel 1.2 b i förordning nr 1215/2012 även omfattar ett förfarande där fordran i stämningsansökan beskrivs som en ren kundfordran, utan att det nämns att motparten redan har försatts i konkurs, trots att den rättsliga grunden för fordran egentligen är de särskilda undantagsbestämmelserna i den nederländska konkurslagstiftningen (artikel 25.2. i den nederländska lagen av den 30 september 1893 om konkurs och betalningsinställelse, nedan kallad NFW) och där

    —

    det ska fastställas huruvida en sådan fordran ska betraktas som en verifierbar fordran (artikel 26, jämförd med artikel 110, NFW) eller en overifierbar fordran (artikel 25.2 NFW), och

    —

    det verkar som frågan huruvida båda fordringarna kan göras gällande samtidigt och huruvida den ena inte utesluter den andra – med beaktande av de specifika rättsverkningarna som var och en av dem ger upphov till (bland annat i fråga om möjligheterna att åberopa en bankgaranti som utställts efter konkursen) – ska avgöras i enlighet med de särskilda bestämmelserna i den nederländska konkurslagstiftningen?

    samt

    b)

    Kan bestämmelserna i artikel 25.2 NFW anses förenliga med förordning nr 1346/2000, i den mån det enligt nämnda lagbestämmelse är tillåtet att väcka talan om en sådan fordran (artikel 25.2 NFW) vid en domstol i en annan medlemsstat i stället för vid konkursdomstolen i den medlemsstat där konkursen ägde rum?

    (1)  Europaparalementets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1).

    (2)  Rådets förordning EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000om insolvensförfaranden (EGT L 160, 2000, s. 1).

    Top