Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62009CN0083

    Mål C-83/09 P: Överklagande ingett den 10 december 2008 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som förstainstansrätten meddelade den 25 februari 2009 i mål T-388/02, Kronoply GmbH & Co. och Kronotex GmbH & Co. KG mot Europeiska gemenskapernas kommission, med stöd av Zellstoff Stendal GmbH, Förbundsrepubliken Tyskland och Land Sachsen-Anhalt

    EUT C 102, 1.5.2009, p. 15–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    1.5.2009   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 102/15


    Överklagande ingett den 10 december 2008 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som förstainstansrätten meddelade den 25 februari 2009 i mål T-388/02, Kronoply GmbH & Co. och Kronotex GmbH & Co. KG mot Europeiska gemenskapernas kommission, med stöd av Zellstoff Stendal GmbH, Förbundsrepubliken Tyskland och Land Sachsen-Anhalt

    (Mål C-83/09 P)

    2009/C 102/25

    Rättegångsspråk: tyska

    Parter

    Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: K. Gross och V. Kreuschitz)

    Övriga parter i målet: Kronoply GmbH & Co. KG, Kronotex GmbH & Co. KG, Zellstoff Stendal GmbH, Förbundsrepubliken Tyskland och Land Sachsen-Anhalt

    Klagandens yrkanden

    Klaganden yrkar att domstolen ska

    upphäva den överklagade domen, såtillvida som förstainstansrätten där fann att den ogiltighetstalan som Kronoply GmbH & Co. KG och Kronotex GmbH & Co. KG väckt mot kommissionens beslut av den 19 juni 2002 att inte göra några invändningar mot det statliga stöd som beviljats av de tyska myndigheterna till förmån för Zellstoff Stendal GmbH för uppförandet av en produktionsanläggning för pappersmassa kunde prövas i sak,

    avvisa den ogiltighetstalan som Kronoply GmbH & Co. KG och Kronotex GmbH & Co. KG väckt mot det omtvistade beslutet, och

    förplikta Kronoply GmbH & Co. KG och Kronotex GmbH & Co. KG att betala rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Enligt kommissionen strider det mot villkoren för talerätt i artikel 230 fjärde stycket EG att medge berörda parter i den mening som avses i artikel 88.2 EG en rätt att väcka talan mot beslut om statligt stöd. Berörda parter som inte är parter i förfarandet om statligt stöd har ingen självständig ställning som part som de kan utnyttja för att väcka talan. För att avgöra vem som anses personligen berörd ska i stället domstolens Plaumann-kriterier tillämpas. Det är därvid endast stödets ekonomiska effekter på klaganden som avgör huruvida en part är personligen berörd.

    I den överklagade domen har dessutom gjort en rättsstridig omtolkning av yrkandena. Enligt kommissionen har förstainstansrätten prövat argument från sökandena i sak, argument som de inte anfört för att skydda sina påstådda processuella rättigheter, trots att talan uteslutande kunde prövas beträffande skyddet för dessa påstådda processuella rättigheter.

    Den överklagade domen skulle slutligen leda till att det infördes en, för gemenskapsrätten främmande, allmän talerätt mot beslut om statligt stöd.


    Top