52020BP1836

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020BP1836 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020BP1836

Help

Europaparlamentets resolution (EU) 2020/1836 av den 14 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2018: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll

EUT L 417, 11.12.2020, p. 1–9 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/res/2020/1836/oj

HTML

PDF

Official Journal

11.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

L 417/1

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2020/1836

av den 14 maj 2020

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2018: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2018,

—	med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2017 (COM(2019) 334),

—	med beaktande av revisionsrättens årsrapport om EU-byråerna för budgetåret 2018, med byråernas svar (1),

—	med beaktande av revisionsrättens översikt nr 07/2019 Hållbarhetsredovisning: en beskrivning av läget vid EU:s institutioner och byråer som offentliggjordes den 12 juni 2019,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2), särskilt artiklarna 1.2 och 208,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (3), särskilt artiklarna 68 och 70,

—	med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (4), särskilt artikel 110,

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (5), särskilt artikel 105,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0079/2020), och av följande skäl:

Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 samt i artikel 70 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 110 i delegerad förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

B.	Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är viktigt att ytterligare stärka begreppet resultatbaserad budgetering, EU-institutionernas ansvarsskyldighet och en god förvaltning av personalresurser.

Europaparlamentet framhåller att byråerna har en betydande inverkan på politik, beslutsfattande och programgenomförande inom områden som är av avgörande betydelse för EU-medborgarna, såsom säkerhet, trygghet, hälsa, forskning, ekonomi, frihet och rättvisa. Parlamentet upprepar betydelsen av de uppgifter som byråerna utför och deras direkta inverkan på unionsmedborgarnas dagliga liv. Parlamentet upprepar även vikten av att byråerna arbetar självständigt, särskilt tillsynsorganen och de byråer som arbetar med oberoende informationsinsamling. Parlamentet påminner om att de främsta orsakerna till inrättandet av byråer var att driva unionens system, underlätta genomförandet av den europeiska inre marknaden och göra oberoende tekniska eller vetenskapliga bedömningar. Parlamentet välkomnar i detta avseende byråernas effektiva totala prestationer.

Europaparlamentet välkomnar de tydliga framsteg som byråerna gjort i sina ansträngningar för att svara på de krav och rekommendationer som uttryckts inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrättens, enligt dess årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2018, lämnade ett revisionsuttalande utan reservation om tillförlitligheten i alla byråers räkenskaper. Parlamentet konstaterar dessutom att revisionsrätten lämnade ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de inkomster som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten lämnade ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de utbetalningar som låg till grund för samtliga byråers räkenskaper, förutom för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Parlamentet noterar att revisionsrätten lämnade ett underlag till ett uttalande med reservation för Easo i samband med dess iakttagelser om utbetalningarnas laglighet och korrekthet för budgetåren 2016 och 2017, men att revisionsrätten, bortsett från effekterna av budgetåren 2016 och 2017, anser att Easos utbetalningar som ligger till grund för de årliga räkenskaperna för det år som avslutades den 31 december 2018 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta. Parlamentet noterar de fortsatta framsteg som Easo gjort med genomförandet av reformer och planer för korrigerande åtgärder.

Europaparlamentet konstaterar att 2018 års budgetar för EU:s 32 decentraliserade byråer uppgick till cirka 2 590 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket motsvarar en ökning på cirka 10,22 % jämfört med 2017, och till 2 360 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden, vilket innebär en ökning på 5,13 % jämfört med 2017. Parlamentet konstaterar dessutom att av dessa 2 360 000 000 EUR finansierades cirka 1 700 000 000 EUR från unionens allmänna budget, vilket motsvarar 72,16 % av byråernas totala finansiering 2018 (72,08 % 2017). Parlamentet konstaterar vidare att cirka 657 000 000 EUR finansierades genom avgifter samt genom direkta bidrag från de deltagande länderna.

Europaparlamentet påminner om sin begäran om att effektivisera och påskynda ansvarsfrihetsförfarandet, så att man beslutar om beviljande av ansvarsfrihet under det år som direkt följer på det år för vilket ansvarsfrihet beviljas, och att avsluta förfarandet under det år som följer på räkenskapsåret i fråga. Parlamentet välkomnar i detta avseende de positiva insatser som gjorts och det goda samarbetet med nätverket för unionens byråer (nedan kallat nätverket) och de enskilda byråerna, och i synnerhet med revisionsrätten, vilket visar att det för deras del finns en tydlig potential att effektivisera och påskynda förfarandet. Parlamentet uppskattar de framsteg som hittills gjorts och uppmanar alla berörda aktörer att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla förfarandet ytterligare.

De huvudsakliga risker och rekommendationer som identifierats av revisionsrätten

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten, enligt årsrapporten, anser att den totala risken när det gäller räkenskapernas tillförlitlighet, baserat på internationella redovisningsstandarder, är låg för byråerna och att det tidigare endast förekommit ett fåtal väsentliga fel. Parlamentet noterar dock att det ökande antalet delegeringsavtal, genom vilka kommissionen ger byråer specifika ytterligare uppgifter och intäkter, innebär en utmaning i fråga om konsekvens och transparens när det gäller behandlingen av byråernas räkenskaper.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten, enligt årsrapporten, anser att den totala risken för lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för byråernas räkenskaper är låg för majoriteten av byråerna, och att den är medelhög för de delvis självfinansierade byråerna där specifika förordningar ska tillämpas för debiteringen och uppbörden av avgifter och bidrag från ekonomiska aktörer eller samarbetsländer. Parlamentet noterar att revisionsrätten anser att den totala risken för lagligheten och korrektheten för de transaktioner som ligger till grund för byråernas räkenskaper är medelhög, och varierar från låg till hög för specifika budgetavdelningar. Parlamentet konstaterar att risken för avdelning I (personalutgifter) i allmänhet är låg, att risken för avdelning II (administrativa utgifter) anses vara medelhög och för avdelning III (driftsutgifter) låg till hög, beroende på byråerna och arten av deras driftsutgifter. Parlamentet påpekar att de höga riskerna vanligtvis härrör från upphandling och utbetalningar av bidrag, vilket bör beaktas när revisionsrätten beslutar om ett urval för framtida kontroller och revisioner.

Europaparlamentet konstaterar att risken, enligt revisionsrättens rapport, när det gäller sund ekonomisk förvaltning är medelhög och konstateras främst inom informationsteknik (it) och offentlig upphandling. Parlamentet beklagar att it-området och offentlig upphandling fortfarande är områden där det förekommer fel. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att tillhandahålla ytterligare utbildning och utbyte av bästa praxis för byråernas upphandlingsgrupper.

Europaparlamentet betonar att behovet av att ha separata administrativa strukturer och förfaranden för alla byråer medför en inneboende risk för administrativ ineffektivitet, och uppmanar med eftertryck byråerna att stärka den tematiska grupperingen och samarbetet i förhållande till sina politikområden för att säkerställa harmonisering och ett effektivt gemensamt utnyttjande av resurser. Parlamentet uppmanar byråerna att vidta ytterligare åtgärder för att bredda omfattningen av de gemensamma tjänsterna och på så sätt förbättra effektiviteten och kostnadseffektiviteten i sina förfaranden.

Europaparlamentet framhåller problemet med dubbla operativa och administrativa huvudkontor som inte ger något operativt mervärde för byråerna, och vill att ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa ineffektiviteten. Parlamentet uppmuntrar byråerna att samlokalisera med fokus på sina specifika politikområden. Parlamentet noterar att kommissionen ansvarar för att lägga fram förslag om eventuella sammanslagningar, nedläggningar och/eller överföringar av uppgifter.

10.

Europaparlamentet noterar, enligt revisionsrättens rapport, att som en följd av dess iakttagelser tidigare år och på grund av den kända EU-politiska utvecklingen inom vissa områden är den risk som identifierats när det gäller nivån av samarbete mellan medlemsstater hög för några byråer, nämligen för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa). Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att föra upp dessa frågor på rådets dagordning i syfte att stärka medlemsstaternas samarbete.

11.

Europaparlamentet konstaterar att ett ändamålsenligt, effektivt och felfritt arbete vid byråerna är nära knutet till en adekvat nivå av finansiering för att täcka deras operativa och administrativa verksamhet.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

12.

Europaparlamentet noterar nätverkets svar till stöd för parlamentets uppmaning att ge EU-institutionerna konstruktiv återkoppling inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020, och att varje byrå uppmanades att analysera kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet erkänner den fleråriga budgetramens stora betydelse för byråernas budgetering och uppmuntrar byråerna att fortsätta utforska nya källor till finansiering utöver de befintliga bidragen från unionens budget.

13.

Europaparlamentet noterar att detaljnivån i vissa byråers granskade rapporter om budgetgenomförandet skiljer sig från den i de flesta andra byråers rapporter, vilket visar att det behövs tydliga riktlinjer för byråernas budgetrapportering. Parlamentet är medvetet om de ansträngningar som görs för att säkerställa att räkenskaperna läggs fram och rapporteras på ett enhetligt sätt. Parlamentet konstaterar även detta år avvikelser i uppgifter och dokument som byråerna offentliggjort, särskilt när det gäller personalrelaterade siffror, bland annat i uppgifter om tjänsteförteckningen (tillsatta tjänster, eller det högsta antalet tillåtna tjänster inom ramen för unionens budget). Parlamentet noterar nätverkets svar om att det följer kommissionens riktlinjer, som sågs över till följd av delegerad förordning (EU) 2019/715 och antogs den 20 april 2020. Parlamentet upprepar dessutom sin uppmaning till kommissionen att under de kommande åren automatiskt tillhandahålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten den officiella budgeten (vad gäller åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och personalsiffror (tjänsteförteckning, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter per den 31 december året i fråga) för de 32 decentraliserade byråerna.

Verksamhetsresultat

14.

Europaparlamentet uppmuntrar byråerna och kommissionen att ytterligare utveckla och genomföra principen om resultatbaserad budgetering, att konsekvent söka de mest effektiva sätten att tillföra mervärde och att ytterligare undersöka eventuella effektivitetsförbättringar när det gäller resursförvaltningen. Parlamentet noterar revisionsrättens förslag att ett offentliggörande av byråernas budgetar per verksamhet skulle göra att resurserna kunde kopplas samman med de aktiviteter de används för och underlätta budgettilldelningen, öka ändamålsenligheten och begränsa onödiga utgifter.

15.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att nätverket inrättades av byråerna som en samarbetsplattform för att öka byråernas synlighet, kartlägga och främja effektivitetsförbättringar och tillföra mervärde. Parlamentet erkänner nätverkets mervärde i dess samarbete med parlamentet och välkomnar dess ansträngningar för att samordna, samla in och konsolidera åtgärder och information till gagn för unionens institutioner. Parlamentet uppskattar dessutom att nätverket vägleder byråerna i deras ansträngningar att optimera sin förmåga att planera, övervaka och rapportera om resultaten, budgeten och de resurser som använts.

16.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att vissa byråer samarbetar effektivt inom sin tematiska gruppering, såsom byråerna för rättsliga och inrikes frågor (6) och de europeiska tillsynsmyndigheterna (7). Parlamentet uppmuntrar andra byråer att samarbeta mer med varandra där så är möjligt, inte bara för att inrätta gemensamma tjänster och skapa synergier, utan också inom ramen för deras gemensamma politikområden. Parlamentet noterar att majoriteten av byråerna fokuserar på och strävar efter att öka synergierna och dela resurser. Parlamentet noterar att nätverket har skapat en onlinekatalog över gemensamma tjänster, framför allt it-tjänster, och att ett pilotprojekt utvecklades 2018 för att övervaka användningen och fördelarna med de gemensamma tjänsterna samt att detta under 2019 har utvidgats till alla gemensamma tjänster.

17.

Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport gjordes vissa framsteg 2018 när det gäller införandet av Sysper2 (det verktyg för personalförvaltning som utvecklats av kommissionen) med ytterligare fem byråer som uttryckte sitt intresse för att börja använda det under 2018. Parlamentet noterar dock att framstegen i fråga om dess genomförande varierar eftersom projektet är komplext och varje byrå har sina egna särdrag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att hjälpa till genom att säkerställa att verktyget används på ett bra sätt. Parlamentet noterar vidare att byråerna har gjort stora framsteg när det gäller att införa e-upphandling. Parlamentet noterar dock att flera byråer fortfarande håller på att införa de verktyg för elektronisk fakturering som utvecklats av kommissionen.

18.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att endast en EU-byrå, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, offentliggör en hållbarhetsredovisning. Parlamentet uppmanar alla byråer att fullt ut integrera hållbarhet i sin rapportering, att offentliggöra hållbarhetsrapporter som omfattar både organisationens verksamhet och de insatser som utförs och att säkerställa tillförlitligheten i hållbarhetsrapporteringen genom revision.

19.

Europaparlamentet betonar att EU-byråerna vid genomförandet av sin verksamhet måste fästa särskild uppmärksamhet vid säkerställandet av överensstämmelse med unionsrätten, respekten för proportionalitetsprincipen och förenligheten med de grundläggande principerna för den inre marknaden.

20.

Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att sträva efter att utveckla en konsekvent strategi för digitaliseringen av deras tjänster.

Personalpolitik

21.

Europaparlamentet konstaterar att de 32 decentraliserade byråerna hade totalt 7 626 anställda (tjänstemän, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och utstationerade nationella experter) under 2018 (7 324 under 2017), vilket motsvarar en ökning på 3,74 % jämfört med året innan.

22.

Europaparlamentet noterar att sex byråer hade en jämn könsfördelning inom den högsta ledningen 2018 och fyra byråer en god könsfördelning, men att könsfördelningen inte var jämn i 14 byråer (och en hade enbart manliga företrädare). Parlamentet uppmanar byråerna att öka sina insatser för att nå en bättre könsfördelning bland sin ledningspersonal.

23.

Europaparlamentet noterar vidare att på styrelsenivå hade 3 byråer en jämn könsfördelning 2018 och 6 byråer en god könsfördelning, men att könsfördelningen var ojämn i 21 byråer (och en hade enbart manliga företrädare). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och relevanta organisationer som deltar i styrelser att ha behovet av att säkerställa en bättre könsfördelning i åtanke när de utser sina företrädare till dessa organ.

24.

Europaparlamentet konstaterar att endast en byrå, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), har rapporterat en jämn könsfördelning för både den högsta ledningen och styrelsen. Parlamentet välkomnar resultatet och uppmuntrar övriga byråer att följa detta goda exempel.

25.

Europaparlamentet noterar den information som lämnats av byråerna angående könsfördelningen inom den högsta ledningen och styrelserna, och vissa byråers kommentarer om att de inte har någon högsta ledning utöver den verkställande direktören. Parlamentet uppmanar i detta avseende byråerna att i framtiden presentera uppgifter för alla kategorier av ledningspersonal.

26.

Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att utveckla en långsiktig ram för personalpolitiken som tar upp balansen mellan arbete och privatliv för personalen, livslång rådgivning och karriärutveckling, jämställdhet, distansarbete, icke-diskriminering, geografisk balans samt rekrytering och integrering av personer med funktionsnedsättning.

27.

Europaparlamentet noterar slutsatsen i revisionsrättens rapport, efter snabbanalysen 2017 av hur byråerna hade genomfört åtagandet om personalminskningar på 5 % i tjänsteförteckningarna under 2014–2018, att minskningen med 5 % hade genomförts, om än med vissa förseningar.

28.

Europaparlamentet noterar att vissa av byråerna inte har tillräckligt med personal, vilket är en utmaning, särskilt när de får nya uppgifter men inte ytterligare personal för att utföra uppgifterna och att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten är särskilt bekymrad över de svårigheter som vissa byråer har med att anställa kvalificerad personal i specifika grader, vilket hämmar byråns övergripande prestationer och innebär att externa aktörer måste anställas.

29.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som byråerna vidtagit för att skapa en arbetsplats utan mobbning, såsom ytterligare utbildning av personal och ledning samt införandet av konfidentiella rådgivare. Parlamentet uppmanar de byråer som ännu inte har vidtagit sådana åtgärder att göra det och de byråer som har fått klagomål om trakasserier att behandla dessa som en prioritering.

30.

Europaparlamentet noterar att byråerna löpande övervakar och utvärderar sin personalstyrka och sina behov av ytterligare mänskliga och finansiella resursers, samt att de framför relevanta krav när så krävs. Parlamentet konstaterar att sådana krav bör ingå i ett mer omfattande interinstitutionellt förfarande, så att resursnivåerna motsvarar byråernas respektive uppgifter och ansvar.

31.

Europaparlamentet betonar vikten av en policy för personalens välbefinnande. Parlamentet betonar att byråerna bör garantera skäliga och högkvalitativa arbetsvillkor för all personal.

32.

Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport visar betalningarna i dess granskningsurval på en trend där bristen på egen personal som är anställd enligt tjänsteföreskrifterna allt oftare kompenseras av extern personal (i synnerhet it-konsulter) som tillfälligt arbetar i byråernas lokaler som kontraktsanställda eller tillfälligt anställda. Parlamentet noterar att fem byråer använde tillfällig arbetskraft som tillhandahölls av registrerade bemanningsföretag, men att de inte respekterade alla bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG (8) och i respektive nationell rätt, till exempel när det gäller arbetsvillkoren för tillfälligt anställda. Parlamentet noterar att tre byråer använde avtal för tillhandahållande av it- och andra konsulttjänster som formulerades och/eller genomfördes på ett sätt som i praktiken skulle kunna resultera i att personal från bemanningsföretag ställdes till förfogande, snarare än att tydligt specificerade tjänster eller produkter tillhandahölls i enlighet med direktiv 2008/104/EG, tjänsteföreskrifterna och sociala och arbetsrättsliga bestämmelser, vilket exponerar dessa byråer för rättsliga risker och anseenderisker. Parlamentet uppmanar nätverket att införa en allmän strategi för att förhindra att fast personal ersätts med dyrare externa konsulter.

33.

Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelse att tillfälliga arbetstagare har sämre arbetsvillkor vid vissa byråer än arbetstagare som är direktanställda av byrån. Parlamentet påminner om att enligt direktiv 2008/104/EG och flera länders nationella arbetsrätt ska tillfälliga arbetstagare ha samma arbetsvillkor som arbetstagare som är direkt anställda av kundföretaget. Parlamentet uppmanar berörda byråer att undersöka arbetsvillkoren för sina tillfälliga arbetstagare och se till att de är i linje med EU-arbetsrätten och nationell arbetsrätt.

34.

Europaparlamentet noterar det mycket låga antalet fall av visselblåsning, vilket väcker frågan om personalen inte är medveten om de regler som finns eller om det finns bristande förtroende för systemet. Parlamentet vill se att alla EU-byråers policy för att skydda visselblåsare anpassas till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (9). Parlamentet uppmanar med eftertryck byråerna att effektivt använda sina fastställda internationella regler eller riktlinjer för visselblåsning, och uppmanar de byråer som fortfarande är i färd med att anta sådana regler att göra detta utan onödigt dröjsmål.

35.

Europaparlamentet uppmanar alla byråer att offentliggöra sin årliga personalomsättningsnivå och genomsnittliga arbetsfrånvaro på grund av sjukskrivning och att tydligt ange de tjänster som är tillsatta den 31 december det aktuella året, i syfte att säkerställa jämförbarhet mellan byråerna.

36.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att se över hur lönekoefficienten för personal som arbetar i olika medlemsstater beräknas, i syfte att skapa bättre geografisk balans för byråernas personal.

37.

Europaparlamentet noterar med oro att de låga korrigeringskoefficienter som tillämpas på personallönerna skapar svåra situationer som kan hindra en byrås förmåga att effektivt utföra sin dagliga verksamhet och leda till hög personalomsättning. Parlamentet betonar att byråer som är belägna i länder där det tillämpas en låg korrigeringskoefficient bör få ytterligare stöd från kommissionen för att vidta kompletterande åtgärder, i syfte att göra dem mer attraktiva för nuvarande och framtida personal, exempelvis genom att man inrättar Europaskolor och andra inrättningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera effekterna av lönekorrigeringskoefficienterna och hur praktiska de är i framtiden.

38.

Europaparlamentet konstaterar att de flesta byråer inte offentliggör sina meddelanden om lediga tjänster på Europeiska rekryteringsbyråns (Epsos) webbplats. Parlamentet noterar oron för höga översättningskostnader. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den för byråerna gemensamma jobbanslagstavla som införts och drivs av nätverket, och uppmanar samtliga byråer att fullt ut utnyttja plattformen.

39.

Europaparlamentet uppmanar de av unionens byråer som inte har en strategi för grundläggande rättigheter att överväga att anta en sådan, och att hänvisa till grundläggande rättigheter i en uppförandekod, i vilken personalens uppgifter och utbildning skulle kunna fastställas. Parlamentet rekommenderar att man genomför ändamålsenliga förebyggande strategier och identifierar effektiva förfaranden för att lösa problem med trakasserier.

Upphandling

40.

Europaparlamentet noterar med oro att de konstaterade bristerna, enligt revisionsrättens rapport, rörde ett alltför stort beroende av entreprenörer, externa konsulttjänster och tillfällig arbetskraft, användning av olämpliga tilldelningskriterier och ingående av avtal – utan skälig motivering – med anbudsgivare som lämnat onormalt låga anbud. Parlamentet noterar att flera byråer i stor omfattning har lagt ut vanlig verksamhet och i vissa fall kärnverksamhet på entreprenad, vilket försvagar den interna expertisen och kontrollen över utförandet av kontraktet, och vissa brister i upphandlingsförfarandet kan hindra att konkurrensen blir rättvis och att upphandlingarna ger bästa valuta för pengarna. Parlamentet rekommenderar ett lämpligt förhållande mellan pris och kvalitet vid tilldelning av kontrakt, en optimal utformning av ramavtal, motiverade mellanhandstjänster samt användning av detaljerade ramavtal, och noterar att för sex byråer var ramavtalsvillkoren för tillhandahållande av it-underhåll och it-utrustning bristfälliga eftersom de tillät inköp av varor och tjänster som inte specifikt nämns i avtalet och som inte omfattats av ett inledande konkurrensförfarande. Det gjorde det också möjligt för entreprenören att ta ut prispåslag på de varor och tjänster som köptes från andra leverantörer. Parlamentet noterar att byråerna visserligen inte har befogenhet att ändra de grundläggande avtalsvillkoren, men att deras förhandskontroller inte alltid visade om de påslag som entreprenören gjorde var korrekta. Parlamentet uppmanar alla byråer och organ i unionen att strikt följa reglerna för offentlig upphandling. Parlamentet understryker att digitaliseringen är en utmärkt möjlighet för byråerna att öka effektiviteten och transparensen, bland annat på området för upphandling. Parlamentet uppmanar därför alla byråer och organ att snabbt färdigställa och genomföra e-upphandling, e-inlämning, e-fakturering och e-formulär för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och byråerna att snarast göra nödvändiga förbättringar inom upphandlingsgrupperna, med hänsyn till att problemet kvarstår och måste lösas systematiskt.

41.

Europaparlamentet anser att unionens byråer, organ och institutioner måste föregå med gott exempel när det gäller transparens. Parlamentet uppmanar därför till ett offentliggörande av fullständiga förteckningar över de kontrakt som tilldelats genom offentliga upphandlingsförfaranden, inklusive kontrakt som understiger den nivå på 15 000 EUR som krävs enligt lagstiftningen.

42.

Europaparlamentet noterar att de decentraliserade byråerna och andra organ tillsammans med EU:s åtta gemensamma företag strävar efter ökad administrativ effektivitet och stordriftsfördelar genom en ökad användning av gemensamma upphandlingsförfaranden. Parlamentet noterar dock att trots denna lovande utveckling blev inte alla försök till gemensamma upphandlingsförfaranden framgångsrika, till exempel på grund av otillräcklig marknadsanalys.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

43.

Europaparlamentet noterar att det den 2 april 2019 på begäran av parlamentets utskott för framställningar anordnades en workshop om intressekonflikter – integritet, ansvarsskyldighet och insyn i EU:s institutioner och organ, under vilket de preliminära slutsatserna i en kommande studie om intressekonflikter och EU:s byråer lades fram. Parlamentet beklagar att studien som skulle offentliggöras i juli 2019 offentliggjordes först i januari 2020. Parlamentet noterar att studien ger en övergripande översikt och analys av policyerna för hur intressekonflikter ska undvikas vid de olika byråerna och att den utfärdar rekommendationer om förbättrad granskning av byråernas policyer för intressekonflikter. Parlamentet uppmanar nätverket att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvecklingen om tillämpningen och möjliga förändringar av föreskrifter och policyer som rör intressekonflikter.

44.

Europaparlamentet noterar med oro att inte alla unionens byråer och organ har offentliggjort intresseförklaringar för styrelseledamöter, verkställande ledning och utstationerade experter på sina respektive webbplatser. Parlamentet beklagar att vissa byråer fortfarande offentliggör förklaringar om avsaknad av intressekonflikter. Parlamentet understryker att det inte är upp till styrelseledamöter eller personer i ledningen att förklara sig vara fria från intressekonflikter. Parlamentet efterlyser en enhetlig modell för intresseförklaringar som ska användas av alla byråer. Parlamentet betonar vikten av att inrätta ett oberoende etikorgan för att bedöma intressekonflikter och ”svängdörrssituationer” för alla unionens institutioner, byråer och övriga organ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att alla utstationerade experter offentliggör sina respektive intresseförklaringar och meritförteckningar på byråernas respektive webbplatser.

45.

Europaparlamentet upprepar att en otillräckligt detaljerad intressekonfliktspolicy kan leda till minskad trovärdighet för byrån. Parlamentet vidhåller att policyn ska grunda sig på att regelbundna och tillräckligt detaljerade intresseförklaringar lämnas in, och betonar mot denna bakgrund att en övergång till positiva intresseförklaringar i stället för förklaringar om avsaknad av intressekonflikter skulle möjliggöra mer heltäckande kontroller. Parlamentet betonar att unionens byråer därutöver bör ha en kontrollmekanism för intressekonflikter som står i proportion till byråns storlek och funktion.

46.

Europaparlamentet uppmanar alla byråer att delta i det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret för företrädare för intressegrupper som för närvarande är föremål för förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

47.

Europaparlamentet anser att det är beklagligt att det fortfarande inte finns några tydliga riktlinjer eller en konsoliderad politik för den s.k. svängdörrsproblematiken. Parlamentet betonar att denna fråga är av största vikt, särskilt när det gäller de byråer som samarbetar med industrier. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa skärpta regler, bättre kontroller och tydligare riktlinjer för karenstider för avgående personal liksom andra svängdörrsrelaterade åtgärder.

48.

Europaparlamentet gläder sig över att de flesta byråer, med undantag av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT) och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), har infört riktlinjer för att bevilja allmänheten tillgång till handlingar. Parlamentet noterar dock att CdT planerar att ta fram riktlinjer och att eu-LISA kommer att utarbeta interna regler för hur begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar ska hanteras och strävar efter att anta dem 2020.

49.

Europaparlamentet upprepar sin oro för att byråer vars intäkter till stor del består av avgifter som betalas av industrin är mer utsatta för risker för intressekonflikter och hot mot det yrkesmässiga oberoendet. Parlamentet uppmanar byråerna och kommissionen att minska beroendet av industriella avgifter.

50.

Europaparlamentet uppmanar återigen byråerna att genomföra en omfattande och horisontell politik för att undvika intressekonflikter och att använda sig av Echas politik för oberoende som ett exempel på bästa praxis och förebildligt system för övervakning och förebyggande av eventuella intressekonflikter. Parlamentet uppmuntrar alla byråer att inrätta en rådgivande kommitté för intressekonflikter.

Internkontroller

51.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens kommentar om att byråerna vid användningen av interinstitutionella avtal fortfarande är ansvariga för tillämpningen av principerna om offentlig upphandling för sina specifika inköp, och att byråernas internkontroller måste säkerställa att de följs.

52.

Europaparlamentet konstaterar att i slutet av 2018 hade styrelserna för 29 byråer antagit kommissionens reviderade ram för intern kontroll, och att 15 byråer också rapporterade att den hade genomförts. Parlamentet kräver att ramen för intern kontroll antas och genomförs av alla byråer i syfte att anpassa normerna för intern kontroll till högsta internationella standarder och se till att interna kontroller stöder beslutsfattandet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

53.

Europaparlamentet noterar att vissa byråer, enligt revisionsrättens rapport, inte har någon policy för att definiera sina känsliga funktioner och tillhörande riskbegränsande åtgärder, vilket bör vara en standardkomponent i internkontrollen vars syfte är att minska risken för missbruk av makt som delegerats till personal. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen dessa byråer att anta en sådan policy.

Övriga kommentarer

54.

Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport flyttades de byråer som tidigare var baserade i London, nämligen Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), från Förenade kungariket under 2019 och att deras räkenskaper innehåller avsättningar för kostnader i samband med flytten. Parlamentet noterar dessutom, när det rör sig om EMA, att revisionsrätten hänvisade till utvecklingen till följd av byråns hyresavtal och domen från High Court of Justice of England and Wales (Överdomstolen för England och Wales). Parlamentet noterar ansvarsförbindelsen på 465 000 000 EUR som kvarstår till följd av det nya andrahandsuthyrningsavtalet och osäkerheten om hur stora personalförlusterna skulle bli på grund av flytten. Dessutom noterar parlamentet med oro att revisionsrätten för båda byråerna också hänvisade till att intäkterna kan komma att minska till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU.

55.

Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens översikt nr 07/2019 ”Hållbarhetsredovisning: en beskrivning av läget vid EU:s institutioner och byråer” (snabbanalys), som offentliggjordes den 12 juni 2019. Parlamentet framhåller iakttagelsen att den information som samlas in eller offentliggörs främst handlar om hur driften av organisationen påverkar hållbarheten (t.ex. dess interna förbrukning av papper eller vatten) och inte om hur organisationen har beaktat hållbarhet i sin övergripande strategi och verksamhet. Parlamentet betonar att en internt inriktad redovisning av det slaget inte fångar de väsentligaste frågorna för en organisation. Parlamentet uppmanar alla byråer att utvärdera den negativa inverkan på hållbarheten som deras verksamhet ger upphov till och att på ett strukturerat sätt ta med denna information i sin hållbarhetsredovisning.

56.

Europaparlamentet uppmanar med kraft byråerna att genomföra revisionsrättens rekommendationer.

57.

Europaparlamentet betonar att byråerna skyndsamt måste inrikta sig på att sprida resultaten av sin forskning och sitt arbete till den breda allmänheten, och att nå ut till allmänheten via sociala medier och andra mediekanaler för att öka medvetenheten om deras verksamhet. Parlamentet påminner om att medborgarna i allmänhet inte känner till byråerna, ens inom det land där de är lokaliserade. Parlamentet uppmanar byråerna att oftare och mer effektivt vända sig till medborgarna.

58.

Europaparlamentet betonar de möjliga negativa effekterna av Förenade kungarikets utträde ur EU på byråernas organisation, verksamhet och räkenskaper, särskilt i fråga om minskade direkta bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera med yttersta aktsamhet när den handskas med riskförebyggande och riskreducering för byråerna.

59.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA), vars inrättandeförordning trädde i kraft i mars 2018, och ELA inledde sin verksamhet i oktober 2019. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att tillräckliga finansiella medel avsätts för dess inrättande. Parlamentet betonar att denna finansiering inte kan uppnås genom omfördelning av anslag från andra organ och budgetposter för sysselsättning och sociala frågor, och att ELA, eftersom det handlar om ett nytt organ, behöver nya resurser för att kunna fungera friktionsfritt. Parlamentet betonar särskilt att inrättandet av ELA inte får leda till minskad resurstilldelning och kapacitet för det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), som har en central uppgift när det gäller att främja EU-medborgarnas rörlighet på arbetsmarknaden och erbjuder arbetssökande och arbetsgivare, offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och lokala myndigheter tjänster och partnerskap. Parlamentet framhäver därför behovet av att ha tydliga och separata budgetposter för ELA och Eures.

60.

Europaparlamentet påpekar att ELA kommer att bidra till att unionens bestämmelser om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen verkställs på ett effektivt och rättvist sätt, att de nationella myndigheterna får hjälp att samarbeta så att dessa regler efterlevs och det blir det lättare för medborgare och företag att dra nytta av den inre marknaden. Parlamentet anser att trots att de fyra byråerna Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) huvudsakligen är inriktade på forskning kan de stödja och bidra till ELA:s arbete.

61.

Europaparlamentet betonar att transparens och medborgarnas kännedom om byråernas existens är av största vikt för deras demokratiska ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att byråernas resurser och data är lätta att använda. Parlamentet efterlyser därför en bedömning av hur data och resurser för närvarande presenteras och görs tillgängliga samt i vilken grad medborgarna anser att de är lätta att identifiera, känna igen och använda.

62.

Europaparlamentet rekommenderar alla byråer att fokusera på offentlig kommunikation och publicitet, eftersom medborgarna ofta inte känner till deras existens och verksamhet.

63.

Europaparlamentet uppmanar unionens byråer att överväga att anta en strategi för grundläggande rättigheter, inklusive en hänvisning till grundläggande rättigheter i en uppförandekod, i vilken personalens uppgifter och utbildning skulle kunna fastställas. Parlamentet vill se inrättandet av mekanismer för att säkerställa att alla kränkningar av de grundläggande rättigheterna upptäcks och rapporteras och att alla risker för kränkningar snabbt rapporteras till de viktigaste organen inom byrån. Parlamentet vill att man, när detta är relevant, inför ett ombud för grundläggande rättigheter som ska rapportera direkt till styrelsen (för att garantera en viss grad av oberoende i förhållande till övrig personal) i syfte att säkerställa att hot mot de grundläggande rättigheterna omedelbart åtgärdas och att policyn för grundläggande rättigheter inom organisationen konstant uppgraderas. Parlamentet vill att en regelbunden dialog utvecklas med det civila samhällets organisationer och relevanta internationella organisationer om frågor som rör grundläggande rättigheter. Parlamentet vill göra respekten för de grundläggande rättigheterna till en central del av mandatet för byråns samarbete med externa aktörer, särskilt aktörer inom nationella förvaltningar med vilka de samverkar på operativ nivå.

64.

Europaparlamentet uppmanar alla byråer inom området rättsliga och inrikes frågor att överväga registrering inom ramen för miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) för att förbättra deras miljöprestanda.

65.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 417, 11.12.2019, s. 1.

(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(4) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.

(5) EUT L 122, 10.5.2019, s. 1.

(6) Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europeiska jämställdhetsinstitutet, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust).

(7) Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

Top

Choose the experimental features you want to try