EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Need more search options? Use the
Advanced search
You are here
Document 52019IE1070
Opinion of the European Economic and Social Committee on ‘Transport, energy and services of general interest as drivers of sustainable European growth through the digital revolution’(own-initiative opinion)
Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Transporter, energi och allmännyttiga tjänster som drivkrafter för hållbar europeisk tillväxt genom den digitala revolutionen(yttrande på eget initiativ)
Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Transporter, energi och allmännyttiga tjänster som drivkrafter för hållbar europeisk tillväxt genom den digitala revolutionen(yttrande på eget initiativ)
EESC 2019/01070
EUT C 353, 18.10.2019, p. 79–89
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Language
HTML
PDF
Official Journal
|
18.10.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 353/79 |
Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Transporter, energi och allmännyttiga tjänster som drivkrafter för hållbar europeisk tillväxt genom den digitala revolutionen
(yttrande på eget initiativ)
(2019/C 353/13)
Föredragande: Alberto MAZZOLA
Medföredragande: Evangelia KEKELEKI
|
Beslut av EESK:s plenarförsamling |
24.1.2019 |
|
Rättslig grund |
Artikel 32.2 i arbetsordningen Yttrande på eget initiativ |
|
Ansvarig sektion |
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället |
|
Antagande av sektionen |
3.7.2019 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
17.7.2019 |
|
Plenarsession nr |
545 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
183/13/19 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
EESK anser att sunda europeiska system för transporter, energi och allmännyttiga tjänster är väsentliga för en fullständigt integrerad kontinent som tar sig an de globala utmaningarna med en hållbar konkurrenskraftig tillväxt i en modern, digitaliserad och smart miljö som kan hantera ekonomisk tillväxt, välstånd, arbetstillfällen, fattigdom, ojämlikhet, klimatfrågor och fred och rättvisa i enlighet med FN:s mål för hållbar utveckling. EU-medborgarnas aktiva deltagande och engagemang – som företagare, producenter, arbetstagare, konsumenter, prosumenter, investerare och slutanvändare – måste enligt EESK:s åsikt stå i centrum för politiska val och åtgärder. |
|
1.2 |
Kommittén är starkt övertygad om att fullbordandet av EU:s inre marknad fortfarande är den viktigaste pelaren för att stärka den europeiska digitala tillväxten. EESK uppmanar Europeiska kommissionen att se till och kontrollera att den antagna lagstiftningen genomförs korrekt, för både företag och konsumenter, och uppmanar kommissionen att se över vitboken om den inre marknaden i syfte att utarbeta en strategi för att fullborda den inre marknaden senast 2025, för starkare företag, som åtföljs av ett bredare arbetstagar- och konsumentskydd och omfattar nya fullt ut sammankopplade och driftskompatibla smarta europeiska transport- och energiinfrastrukturer samt allmännyttiga tjänster. |
|
1.3 |
EESK rekommenderar att man utarbetar ett regelverk som främjar konkurrens och innovation och som stärker medborgare och företag så att de känner förtroende för och känner till fördelarna med den digitala teknik som tillämpas inom transporter, energi och allmännyttiga tjänster till medborgare, konsumenter, företag och arbetstagare, inklusive samtliga dessa kombinerade i en enda ”e-person”. Vi föreslår att man rör sig bort från begreppet äganderätt till data i riktning mot en definition av datarättigheter för fysiska och juridiska personer. Konsumenterna bör ha kontrollen över de data som produceras av uppkopplade apparater så att deras integritet garanteras. |
|
1.4 |
Ett fritt flöde av data är väsentligt. EESK efterlyser därför effektiva lösningar för att undanröja problem i anknytning till tillgänglighet, interoperabilitet och överföring av data, och samtidigt säkra ett adekvat dataskydd och integritet, lojal konkurrens och större valfrihet för konsumenterna. Samma villkor måste gälla för offentliga och privata företag med ömsesidighet när det gäller datautbyte och kostnadsersättning. |
|
1.5 |
EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckligt med resurser och tilldela tillräckliga befogenheter för att på ett ändamålsenligt sätt övervaka den befintliga lagstiftningen och se till att den följs. Vi uppmanar vidare medlemsstaterna att snabbt anta kommissionens förslag om ett EU-system för grupptalan. Det måste säkerställas att endast välgrundade ärenden tas vidare, så att man undviker ett överdrivet processande. |
|
1.6 |
EESK har en tydlig ståndpunkt i frågan om i vilken utsträckning det är etiskt godtagbart att delegera de beslut som ska fattas till system som bygger på artificiell intelligens (AI): alla automatiserade system, hur sofistikerade de än må vara, måste fungera utifrån principen att människan har kontroll över maskinen. |
|
1.7 |
EESK uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer och klargöranden om den allmänna dataskyddsförordningen för att få till stånd en enhetlig tillämpning och en hög nivå av data- och konsumentskydd, även för uppkopplade och automatiserade bilar, och att se över produktansvars- och försäkringsreglerna för att anpassa dem till en situation där beslut i allt högre grad kommer att fattas av programvara. Cybersäkerhet är av yttersta vikt för att garantera en säker och accepterad övergång. |
|
1.8 |
EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en lämplig ram för digitaliserade nationella hälso- och sjukvårdssystem i syfte att dela EU-medborgares hälso- och sjukvårdsdata i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen, dvs. enligt strikta villkor för integritet och anonymitet, till stöd för forskning och innovation som utförs av institutioner och företag i EU. |
|
1.9 |
Genom 5G kommer mobil- och internettekniken att få ställning som en teknik för allmänna ändamål och i hög grad bidra till den industriella mutationsprocess som oavbrutet revolutionerar den ekonomiska strukturen inifrån, oavbrutet förstör den gamla, oavbrutet skapar en ny. EESK uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullborda den digitala inre marknaden, inklusive utvecklingen av kapacitet för att integrera och använda 5G-tjänster för att försvara och förbättra konkurrenskraften hos europeiska industrier såsom transport- och fordonsindustrin, energi- kemi- och läkemedelsindustrin samt tillverkningsindustrin, inklusive små och medelstora företag, och finansbranschen, där Europa har en ledande global maktställning. |
|
1.10 |
EESK uppmanar kommissionen att strikt bevaka hur utbyggnaden och den faktiska användningen av 5G fortlöper och uppmanar medlemsstaterna att ytterligare påskynda processen. Vi föreslår att man på EU-nivå föreskriver att varje land ska ha minst två leverantörer, varav åtminstone en ska vara europeisk. |
|
1.11 |
För att kunna bedöma de potentiella risker som elektromagnetisk strålning kan utgöra för människors hälsa och för miljön uppmanar EESK dessutom kommissionen att genomföra en studie av de biologiska effekterna av 5G-strålning. |
|
1.12 |
EESK påpekar att den digitala omvandlingen av de europeiska energi- och transportsystemen kräver nya färdigheter av arbetstagare och anställda på alla nivåer och understryker behovet av starkare kopplingar mellan utbildningsanordnare och näringslivet, för att främja storskaliga mekanismer som förbättrar den digitala kompetensen och livslång digital kapacitet samt fortlöpande utbildning. Här måste Europeiska socialfonden bidra. Utbildning och fortbildning är också nödvändigt för medborgare och konsumenter så att de inte utestängs från den digitala marknaden på grund av bristande tillgång till elektroniskt kommunikationsnät eller bristande digital kompetens. Vi anser att det finns ett behov av att stärka it-hygienen, även genom kampanjer för att öka medvetenheten bland medborgare och företag (1). |
|
1.13 |
I syfte att organisera omställningen till utsläppsfria och utsläppssnåla transporter stöder EESK följande: ett integrerat och helhetsinriktat tillvägagångssätt som är teknikneutralt; infrastruktur och fordon som är utsläppssnåla och utsläppsfria; en gradvis övergång till alternativa bränslen och bränslen med nettonollutsläpp av koldioxid på lång sikt; ökad effektivitet, såsom med SES, genom att dra största möjliga nytta av digital teknik, såsom med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), och smart prissättning och ytterligare uppmuntra multimodal integration och omställningar till mer hållbara transportsätt; medvetna medborgare som blir mer sammanlänkade och väljer rörlighet som en tjänst . |
|
1.14 |
Energisektorns bidrag till utfasningen av fossila bränslen bör enligt EESK kanaliseras genom en rad olika åtgärder såsom
|
|
1.15 |
EESK påpekar att
|
|
1.16 |
För att finansiera sådana enorma investeringar, omkring 9–10 % av EU:s BNP, och till största delen privata och extra investeringar, rekommenderar EESK att man främjar en investeringsvänlig miljö, däribland genomförandet av den ”gyllene investeringsregeln” och nya finansiella system genom sammanhållningsinstrumenten, EIB, FSE och InvestEU, Horisont Europa och offentlig-privata gemensamma initiativ. EESK hoppas att offentliga och privata investerare kan stå för dessa investeringar, och rekommenderar därför att de administrativa förfarandena förenklas, att medel och finansiering breddas, att negativa och positiva externa effekter internaliseras samt att en investeringsvänlig miljö främjas. Det pågående arbetet med att skapa en EU-taxonomi för grön finansiering är ett viktigt steg. |
|
1.17 |
Kommittén är dock fast övertygad om att endast en politisk och social kompromiss som bygger på en gemensam helhetsvision med tydligt uppnådda mellanliggande kontrollerbara mål på kort och medellång sikt skulle säkerställa att ett sådant enormt finansiellt åtagande accepteras av privata investerare och att en sådan enorm offentlig investering accepteras av de europeiska skattebetalarna. |
2. Övergripande utmaningar
|
2.1 |
Målen för hållbar utveckling är en uppmaning till alla länder att vidta åtgärder för att uppnå en bättre och mer hållbar framtid för alla. De tar upp de globala utmaningar som vi står inför, bland annat i anknytning till ekonomisk tillväxt, välstånd, fattigdom, ojämlikhet, klimatfrågor, arbetstillfällen och fred och rättvisa. Målen för hållbar utveckling är också en brådskande uppmaning om att ställa om världens kurs i en mer hållbar riktning. Digitaliseringen är nära kopplad till målen för hållbar utveckling, eftersom den möjliggör dem genom att stärka industrin, innovationen, infrastrukturen och samhället som helhet. Det finns klara belägg för den positiva kopplingen mellan digitalisering och uppnåendet av många mål för hållbar utveckling. |
|
2.2 |
EESK anser att Europa måste ställa sig öppet till utveckling och införande av nya typer av affärsmodeller som bygger på digitala plattformar, förutsatt att insyn och sociala klausuler garanteras. |
|
2.3 |
Alltfler människor har tillgång till digital teknik, men det finns fortfarande en digital klyfta när det gäller användningen av digital teknik eftersom vissa människor inte har tillgång till den, och vissa i högre grad än andra har förmåga att utnyttja den digitala omvandlingen för att förbättra sin livssituation. |
|
2.4 |
Den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin kräver nya färdigheter på alla nivåer. I många medlemsstater saknas det kopplingar mellan utbildningsanordnare och näringslivet, trots att denna utveckling tvärtom kräver ett utökat samarbete för att förhindra att kompetensbrister och kompetensglapp uppstår. Fortbildning och livslångt lärande är avgörande faktorer för att kunna anpassa sig till föränderliga arbetsplatser och för att främja yrkesmässig utveckling. Utbildning och fortbildning, även via forskningsprojekt, är ett viktigt sätt att hjälpa fram begåvningar och sörja för hög kompetens för att EU ska kunna förbli konkurrenskraftigt. |
|
2.5 |
EESK anser dessutom att EU och medlemsstaterna måste stödja arbetstagare som riskerar att förlora sitt arbete till följd av omställningar på såväl det digitala området som energiområdet. Vi uppmanar följaktligen kommissionen, Europaparlamentet och rådet att se till att Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är korrekt utformade och finansierade för att lösa dessa utmaningar. |
|
2.6 |
Ett fritt flöde av data är väsentligt. EESK efterlyser därför effektiva lösningar för att undanröja problem i anknytning till tillgänglighet, interoperabilitet och överföring av data, och samtidigt säkra ett adekvat dataskydd och integritet. Samma villkor måste gälla för offentliga och privata företag med ömsesidighet när det gäller datautbyte och kostnadsersättning. |
|
2.7 |
EESK uppmanar kommissionen att säkerställa lojal konkurrens och valfrihet för konsumenterna när det gäller dataåtkomst. Inom fordonsindustrin kommer rättvis tillgång till fordonsdata att bli avgörande för att säkerställa att konsumenterna har tillgång till konkurrenskraftiga, bekväma och innovativa rörlighetstjänster. Vi rekommenderar att kommissionen ger vägledning om hur den allmänna dataskyddsförordningen och integritetsskyddet ska tillämpas på uppkopplade och automatiserade bilar. Liknande utmaningar kan också uppstå på området kollektivtrafik för rörlighet som en tjänst. |
|
2.8 |
EESK uppmanar också kommissionen att se över produktansvars- och försäkringsreglerna för att anpassa dem till en situation där beslut i allt högre grad kommer att fattas av programvara. Principerna om inbyggd säkerhet och säkerhetsskydd som standard bör tillämpas systematiskt för att öka förtroendet för införandet av denna teknik. |
|
2.9 |
Cybersäkerhet är av yttersta vikt för att garantera en säker övergång. Det finns ett behov av att fullt ut lösa de utmaningar som konstaterats avseende nyckelsektorer på EU-nivå – genom att främja rollen för Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå för att minska risken för svaga länkar i det alltmer sammanlänkade europeiska nätet. EESK välkomnar särskilt det arbete som utförts av det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso-E) i detta avseende. |
|
2.10 |
Stora mängder data genereras av sensorer och genom det gradvisa införandet av smarta mätare. Sådana data måste behandlas och göras tillgängliga av de berörda parterna på ett säkert och transparent sätt som bevarar den personliga friheten. Kommittén betonar att den smarta teknikens potential visserligen är betydande, men att den trots allt tänjer på många väletablerade principer inom konsumentskyddet, såsom integritet, ansvarsskyldighet och säkerhet, liksom insatser för att bekämpa energifattigdom. När det gäller data måste lagstiftarna komma fram till ett upplägg där konsumenterna alltid har tillgång till och kontroll över de data som de genererar och där konkurrens och innovativa tjänster främjas. |
|
2.11 |
Artificiell intelligens är på väg att omvandla alla sektorer och ger upphov till en mängd utmaningar. Garantier behövs t.ex. när det gäller insynen i det automatiska beslutsfattandet och för att förhindra diskriminering av konsumenter. |
|
2.12 |
Konsumenterna måste också ges tillgång till enkla och standardiserade produkter, särskilt konsumenter som inte är experter, äldre konsumenter och alla som befinner sig i en utsatt situation. |
3. Transport
|
3.1 |
På EU:s inre marknad står transportsektorn för 6,3 % av EU:s BNP och sysselsätter direkt omkring 13 miljoner människor i EU, dvs. mer än 7 % av EU:s totala sysselsättning, inklusive cirka 2,3 miljoner människor inom fordonstillverkningen. |
|
3.1.1 |
Transportsektorn är viktig för uppnåendet av flera av målen för hållbar utveckling avseende ekonomisk utveckling, näringslivet och små och medelstora företag, samt handel och investeringar. Samtidigt har transportsektorn också svårt att uppnå mål 2 för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet (2). |
|
3.1.2 |
Transportpolitiken måste inriktas på att fullborda en rättvis, effektiv och fullt ut digitaliserad inre marknad med konkreta fördelar för alla. I dag är den fortfarande ett lapptäcke, även när det gäller internationell konkurrens. Transportsektorn fyller också en viktig funktion som en av de viktigaste förutsättningarna för den inre marknaden i stort. |
|
3.1.3 |
Inom vägtransporter har man ännu inte funnit en lämplig EU-omfattande balans mellan liberalisering och sociala klausuler som ska gälla vägstransportförare, trots de nyligen föreslagna ändringarna av vägtransportlagstiftningen (3). Bristen på kontroll av efterlevnaden anses i dag vara det största vägtransportproblemet tillsammans med bristen på vägtransportförare som uppgår till omkring 20 %. |
|
3.1.4 |
EU:s godstransporter på järnväg, som liberaliserades 2007, är ännu inte driftskompatibla, trots att 50 % av trafiken är internationell. Passagerarnas nöjdhet bör fortfarande förbättras. Införandet av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) bör stå i centrum för EU:s strategi för digitala järnvägar så att fördelarna med det kan omsättas i praktiken (t.ex. teknisk och driftsmässig harmonisering, ökad nätkapacitet, förbättrad tillförlitlighet, lägre underhållskostnader, automatisk tågdrift osv.). |
|
3.1.5 |
Inom luftfarten fungerar marknaderna effektivare. Priserna på flygresor har minskat tio gånger om sedan liberaliseringen och rutterna sjudubblats, men infrastruktur- och servicekostnaderna har fördubblats. När det gäller olika sysselsättningsformer för flygpersonal kvarstår dock en ansenlig mängd problem och osäkerheter som i vissa fall har koppling till metoder som strider mot eller kringgår tillämplig lagstiftning. När det gäller ökad effektivitet bör det gemensamma europeiska luftrummet (SES) genomföras fullt ut, vilket bör leda till mer direkta flygrutter, kortare restid och en minskning av koldioxidutsläppen på omkring 10 %. Rådet bör upphöra med att blockera frågan. EESK uppmanar rådet att snabbt anta den reviderade förordningen om flygpassagerares rättigheter, eftersom större förtydliganden krävs för att avsevärt minska antalet domstolsärenden. |
|
3.1.6 |
Den nyligen antagna förordningen om hamntjänster har till slut gett hamnar och deras intressenter en solid men flexibel rättslig ram tillsammans med det allmänna gruppundantaget för hamnar. |
3.2 Utfasningen av fossila bränslen och nollutsläpp
|
3.2.1 |
Transporterna är fortfarande beroende av olja för 94 % av sina energibehov. Vägtransporterna står för cirka 73 %. Transportsektorn är den enda av EU:s industrisektorer som har ökat sina koldioxidutsläpp sedan 1990. |
|
3.2.2 |
År 2018 presenterade kommissionen sin vision om en klimatneutral framtid senast 2050. För att uppnå omfattande utsläppsminskningar kommer det att krävas ett integrerat och helhetsinriktat tillvägagångssätt. I detta ingår att främja i) den allmänna fordonseffektiviteten, utsläppssnåla och utsläppsfria fordon och infrastrukturer; ii) en övergång senast 2050 till alternativa bränslen och bränslen med nettonollutsläpp av koldioxid för transporter, iii) ökad effektivitet i transportsystemet – genom att dra största möjliga nytta av digital teknik och smart prissättning och ytterligare främja multimodal integration och omställningar till mer hållbara transportsätt, med tillräcklig finansiering för omställningen och utbyggnaden av kollektivtrafiknätet på landsbygden och i stadsområden. Att ställa om till en grönare ekonomi är dock en svår och smärtsam åtgärd (4). |
|
3.2.3 |
För att uppnå en minskning på 100 % av koldioxidutsläppen från transporter fram till 2050 beräknas det krävas investeringar på cirka 800 miljarder euro per år, till största delen finansierade av den privata sektorn (5). För att stödja en sådan investering behövs det ett starkt regelverk för hållbar finansiering. |
|
3.2.4 |
Angående det teknikneutrala tillvägagångssättet vill EESK påpeka att annan framdrivningsteknik än el, t.ex. väte eller helt fossilfria flytande bränslen såsom HVO100, också erbjuder stora möjligheter till ren rörlighet (6). En trafikomställning till kollektivtrafik är också en aktiv metod för klimatskydd. Tillverkning av elektriska batterier kommer att vara en faktor för energioberoende. |
|
3.2.5 |
EESK håller med om att genomförandet av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mål för sjöfart bör anges som första prioritet för sektorn med år 2023 som en milstolpe för ett genombrott i genomförandet av åtgärderna för att minska utsläpp och fastställa vägen framåt när det gäller framtida bränslen. |
|
3.2.6 |
Investeringar i infrastruktur för rena och alternativa drivmedel är tids- och kostnadsintensivt för alla transportsätt och bör åtföljas av motsvarande incitament att använda den planerade infrastrukturen, först och främst genom att tillhandahålla all den information som användarna behöver via öppna plattformar. |
3.3 Noll dödsfall i trafiken, självkörande bilar, rörlighet som en tjänst
|
3.3.1 |
Den mänskliga faktorn ligger bakom 95 % av alla trafikolyckor på Europas vägar, där mer än 25 300 människor miste livet 2017 och 1,2 miljoner skadades, och kostnaden för olyckor uppgår till 120 miljarder euro per år. |
|
3.3.2 |
Digitalisering och automatisering kommer med största sannolikhet att revolutionera landtransporttekniken. Kommittén noterar att denna nya teknik både kan förbättra effektiviteten på transportmarknaden och tillhandahålla analytiska data som kan bidra till kontroll och efterlevnad av den befintliga lagstiftningen och skyddet av mänskliga och sociala rättigheter. |
|
3.3.3 |
Digitaliseringen kommer även att vara avgörande för utvecklingen av nya marknadsmodeller, inbegripet olika typer av plattformar och delningsekonomin, vars utveckling är långtifrån fullbordad och som med största sannolikhet inte kommer att täcka landsbygdsområden som saknar kollektivtrafik. EESK uppmanar kommissionen att garantera säkerheten hos delade transportmedel, till att börja med elskotrar. |
|
3.3.4 |
Genom att införa självkörande bilar bör det vara möjligt att minska antalet dödsolyckor påtagligt, eller till och med eliminera dem helt. EESK tror dock att förarlösa bilar kommer att accepteras först när de erbjuder samma nivå av säkerhet som andra persontransportsystem såsom tåg eller större flygplan. Kommittén noterar problematiska områden som kan komma att bli ett hinder för allmänhetens acceptans: 1) extrakostnader, 2) den allt större svårigheten att köra en bil (7), 3) det långa tidsspannet med ”blandad trafik” (självkörande och manuell), då antalet olyckor skulle kunna öka och vägkapaciteten minska, 4) farhågor kring säkerhet och cybersäkerhet samt 5) rättslig osäkerhet kring ansvaret vid olyckor. |
|
3.3.5 |
Enligt EESK skulle målet ”noll dödsolyckor” kunna föras fram ytterligare i analysen: det brådskade behovet av att nationella lagar om trafikregler och tillhörande påföljder harmoniseras; de nya ”säkra” fordonen måste bli ekonomiskt överkomliga för konsumenter och företag; det är enbart människan som sådan som kan göra ”etiska” val, och maskinerna måste följa människan och inte ersätta henne; försäkringsbolagen bör uppmuntra till anskaffning av säkrare fordon genom att sänka premierna; alla nya bestämmelser om fordons dataåtkomst måste följa principen om att säkerheten kommer först. |
|
3.3.6 |
Uppkopplade och automatiserade rörlighetslösningar för alla transportsätt, inbegripet kollektivtrafik, är ett viktigt innovationsområde där EU har potential att bli världsledande. Detta kan endast utvecklas genom samarbete mellan offentliga och privata insatser och investeringar. |
|
3.3.7 |
Rörlighet som en tjänst (”Mobility-as-a-Service” (MaaS)) innebär en övergång från privatägda transportsätt i riktning mot kollektivtrafik och rörlighetslösningar som brukas som en tjänst (8). Den centrala tanken med MaaS är att erbjuda resenärerna rörlighetslösningar utifrån deras resebehov. MaaS betraktar transportsystemet som en helhet. Rörlighet på begäran kan också bidra till att förbättra rörligheten för medborgare som bor i avlägsna områden eller som har begränsad rörlighet (till exempel äldre och/eller personer med funktionsnedsättning). |
3.4 Investeringar
|
3.4.1 |
EESK konstaterar att dagens transportinfrastrukturnät inte är ändamålsenligt i många delar av Europa. För att möta den ständigt ökande efterfrågan på transporttjänster krävs det betydande offentliga och privata investeringar för att bygga och förbättra transportinfrastrukturen. |
|
3.4.2 |
Slutförande av TEN-T-nätet i tid med en optimerad geografisk täckning måste vara en absolut prioritering: TEN-T-stomnätet till 2030 och det övergripande nätet senast 2050 eller tidigare. Enbart för stomnätet krävs det investeringar på cirka 500 miljarder euro, oaktat motståndskraft och uppgradering av befintlig infrastruktur. Dessa investeringar kan inte finansieras enbart genom FSE-bidrag eller EU-instrument, och medlemsstaternas resurser räcker förmodligen inte till. Det finns en konkret risk för betydande förseningar. |
|
3.4.3 |
Bidrag kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll i EU:s investeringspolitik inom transportsektorn, särskilt i de fall där det är svårare att få till stånd marknadsinvesteringar. Att kombinera bidrag med andra finansieringskällor, t.ex. lån från Europeiska investeringsbanken eller den privata sektorn, och mobilisera investerare från den offentliga och den privata sektorn, inklusive offentlig-privat samarbete, är dock andra viktiga verktyg. |
|
3.4.4 |
”EESK efterlyser investeringar i teknik och infrastruktur som utgör grunden till digitala transporter, i synnerhet trafikledning och kontrollsystem: Sesar[,] ERTMS […]och samverkande ITS […]. Vidare måste 5G-anslutningar göras tillgängliga längs TEN-T-stomnätet. EU:s finansieringsinstrument, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa, InvestEU och Horisont Europa, bör prioritera dessa åtaganden.” (9) |
|
3.4.5 |
”EESK anser […] att genomförandet av ett system för vägavgifter […] som lyder under principerna ’användaren betalar’ och ’förorenaren betalar’ skulle ha en positiv effekt om intäkterna från nyttjandet av väginfrastruktur öronmärks.” (10) |
4. Energi
4.1 En inre marknad för energi
|
4.1.1 |
År 2016 låg omsättningen inom EU:s energisektor på 1 881 miljarder euro, och den sysselsatte direkt omkring 1 630 000 personer. |
|
4.1.2 |
Alla européer bör ha tillgång till säker och hållbar energi till ett överkomligt pris. Detta är det främsta målet för energiunionen. EESK uttrycker sin besvikelse över de stora skillnaderna i energipriser mellan medlemsstaterna, vilket visar på ett stort misslyckande på den inre marknaden för energi. I och med genomförandet av EU:s energiunion och den digitala inre marknaden förväntar vi oss att priserna, med undantag för skattedelen, kommer att konvergera.
En digitalisering av energisektorn där människan står i centrum är väsentlig för EU, eftersom den kan ge energikonsumenterna och energiprosumenterna en central roll och bidrar till en ny utformning av energimarknaderna. |
4.2 Digitalisering och ny teknik
|
4.2.1 |
Inom ramen för SET-planen erbjuder digitaliseringen nya möjligheter för leverantörer genom att optimera deras värdefulla tillgångar, integrera förnybar energi från variabla och decentraliserade resurser och minska driftskostnaderna. Samtidigt bör den gynna alla genom att sänka energikostnaderna för allmänheten och företagen genom energieffektivitet och deltagande i flexibla efterfrågemekanismer. EESK uppmanar kommissionen att utvärdera de resultat som uppnåtts och vid behov vidta ytterligare åtgärder. |
4.3 Smarta energinät och förnybara energikällor
|
4.3.1 |
Kostnaderna för vissa förnybara energikällor uppskattas redan ligga nära dagens marknadspriser. |
|
4.3.2 |
Decentraliserade energilösningar och smarta kontroller blir allt billigare. Smarta nät är en viktig komponent i detta framväxande system. Genom digitaliseringen kommer de att hjälpa till att koppla samman nya energimiljöer. Framtidens smarta energisystem kommer inte att utvecklas isolerat utan de kommer – digitalt och fysiskt – att vara sammankopplade med olika typer av energi- och transportnät med alltfler möjligheter. El är sannolikt den första energisektor som kommer att påverkas: digitaliseringen möjliggör starkare sammankopplingar med uppvärmnings- och kylningssektorn, särskilt i byggnader och inom rörlighet, vilket främjar ett ökat deltagande av berörda aktörer i lokala, regionala och europeiska värdekedjor som involverar lokalsamhällen och prosumenter i energisamhällen och energitransaktioner och främjar europeiska innovationer och företag. |
|
4.3.3 |
Horisont 2020 har tillhandahållit finansiering till en rad demonstrationsprojekt om nätdistribution, överföringsnät, decentraliserad lagring, storskalig lagring, förnybara energikällor och uppvärmning och kylning som omfattar teknik för konsumenter, nätteknik, stödtjänster för marknaden, energi- och vattenkraftslagring, batterier, vindturbiner, solceller, solfångare, termisk generering, biogas och småskalig energiproduktion. EESK välkomnar inrättandet av en innovationsfond som kommer att ge ökat stöd till demonstrationsprojekt. |
|
4.3.4 |
EESK uppmanar med kraft EU att göra mer för att utrota energifattigdomen. Konkreta åtgärder bör vidtas för att underlätta totalrenovering av byggnader och där solpaneler kan utnyttjas bör sådana installeras hos dem som lever i eller riskerar att drabbas av energifattigdom. EU bör komma ihåg att fattiga personer inte har råd med sådana åtgärder. |
|
4.3.5 |
EESK välkomnar det arbete som utförts av plattformen för kolregioner i övergång. Energiomställningen påverkar de facto vissa regioner mer än andra, särskilt dem där utvinningen av fossila bränslen, kraftproduktionen och den energiintensiva produktionen är koncentrerade. Därför måste strukturomvandlingen i kol- och koldioxidintensiva regioner och sektorer bevakas noggrant och hanteras effektivt för att säkerställa en rättvis och socialt godtagbar övergång där ingen arbetstagare eller region lämnas på efterkälken. |
|
4.3.6 |
De energiintensiva industrierna står för mer än 6 miljoner direkta arbetstillfällen i Europa och utgör grunden för flera värdekedjor, däribland systemen för ren energi. Utsläppen från de energiintensiva industrierna står för 60–80 % av industriutsläppen. Utmaningen att minska utsläppen från de energiintensiva industrierna är enorm och kommer att kräva både tekniska och icke-tekniska innovationer (t.ex. nya affärsmodeller). |
4.4 Investeringar på energiområdet
|
4.4.1 |
Lämpliga, välutvecklade och kostnadseffektiva överföringsnät i Europa är en förutsättning för att förstärka den europeiska energimarknaden, underlätta energiomställningen och säkerställa säker systemdrift. |
|
4.4.2 |
Innovation, såsom nätinjektioner av kraft-till-gas eller väte, kan komma att ge betydande resultat och bli ekonomiskt lönsamma om de stöds på ett ändamålsenligt sätt. |
|
4.4.3 |
Den genomsnittliga årliga investeringen i energisektorn i scenarierna med en minskning av koldioxidutsläppen med 100 % (11) skulle uppgå till 547 miljarder euro per år (2,8 % av BNP) under perioden 2031–2050, jämfört med 377 miljarder euro (1,9 % av BNP) för referensscenariot. Dessa siffror utgör betydande belopp, även för en utvecklad ekonomi. |
5. Allmännyttiga tjänster
|
5.1 |
Den huvudsakliga strategiska linjen är genomföra en strategi som sätter människan i centrum när det handlar om att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som drivkrafter för hållbar europeisk tillväxt. I den 20:e och sista principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter behandlas tillgången till ”väsentliga tjänster”, och det anges att var och en har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten, sanitära anläggningar, energi, transporter, finansiella tjänster och digitala kommunikationer. För att få verkan krävs särskilda åtgärder för hållbar utveckling och sammanhållning. |
|
5.2 |
Medborgarna och företagen kräver mer öppna, insynsvänliga, ansvariga och effektiva styrelseformer. Att uppnå stordriftsfördelar och smidighet genom att anta strukturer för molntjänster kommer att underlätta övergången till e-förvaltning, e-hälsa, e-upphandling och e-fakturering, vilket gör det möjligt för offentliga förvaltningar att utbyta information och gör det lättare för privatpersoner och företag att interagera. |
|
5.3 |
Det finns en risk att äldre konsumenter, eller konsumenter som saknar digital kompetens, utestängs till följd av den fullständiga digitaliseringen av allmännyttiga tjänster. Därför bör vissa konventionella kontaktpunkter för dessa tjänster bibehållas. |
|
5.4 |
EESK rekommenderar att den europeiska planeringsterminen ska omfatta bestämmelser om ansvarighet och insyn i tilldelningen av allmännyttiga tjänster i medlemsstaterna, samt om tillgången till dessa tjänster och deras goda funktion. |
|
5.5 |
Många EU-invånare har, i varierande grad, stora ekonomiska svårigheter när det gäller att få tillgång till väsentliga tjänster, bland annat en bostad, energi, elektronisk kommunikation, transporter, vatten, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. |
|
5.6 |
Den bristande tillgången till allmännyttiga tjänster kan bero på flera faktorer – ekonomiska, geografiska, sociala (ojämlik behandling), fysiska (p.g.a. funktionsnedsättning) – eller på att tjänsten inte har anpassats till behoven eller den tekniska utvecklingen (otillräcklighet/bristfällig kvalitet och/eller säkerhet). Digital teknik kan bidra till att lösa vissa av dessa utmaningar. |
|
5.7 |
När det gäller hälso- och sjukvårdstjänster kan digitaliseringen leda till bättre förebyggande, diagnos och behandling av sjukdomar. Verktyg som elektroniska patientjournaler kan ge konsumenterna permanent åtkomst till sin vårdhistorik och sina läkemedelsrecept. Mobila hälso- och sjukvårdsappar och medicinsk rådgivning på internet kan komma att bli ett utmärkt stöd till patienter och konsumenter i deras ansträngningar att bevara sin hälsa och förebygga sjukdom, särskilt om de bor i avlägsna områden. Fördelarna med digitala hälso- och sjukvårdsprodukter och -tjänster omfattar dock allvarliga risker för patienternas integritet, säkerhet och trygghet, eftersom överträdelser kopplade till privata patientjournaler och patientdata som lagras i hälso- och sjukvårdsmiljöer kan komma att bli vanligare. EU bör utarbeta ett heltäckande regelverk för att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt. |
|
5.8 |
Med tanke på den ökande användningen av digitala hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter, inte minst i ett gränsöverskridande sammanhang, är viktigt att harmonisera hur man hanterar ansvaret för sådana tjänster och produkter i hela EU. Lagstiftningsåtgärder, såsom en kraftfull marknadsövervakning och verkställighetsåtgärder, samt effektiva verktyg för rättslig prövning i fråga om digitala hälso- och sjukvårdsprodukter och -tjänster måste införas för att bidra till ett effektivt konsumentskydd i EU. |
|
5.9 |
EESK uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta en lämplig ram för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, så att de för forskning och innovation som utförs av institutioner och företag i EU kan dela med sig av EU-medborgares hälso- och sjukvårdsdata i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen, dvs. enligt strikta villkor för integritet och anonymitet. |
|
5.10 |
När det gäller allmännyttiga tjänster bör leverantörerna tillhandahålla tjänster digitalt men fortfarande hålla andra kanaler öppna för dem som inte vill eller kan vara uppkopplade. |
|
5.11 |
Allmännyttiga tjänster inom kollektivtrafiken är avgörande för att förbättra livskvaliteten och uppfylla EU:s grundläggande mål. Offentliga myndigheter måste ha ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera allmännyttiga tjänster. |
6. 5G
6.1 Utbyggnaden av 5G på den inre marknaden
|
6.1.1 |
Myndigheterna har börjat vidta åtgärder för att underlätta införandet av 5G på den inre marknaden, inklusive 5G-spektrumtilldelning. Under de kommande månaderna bör de europeiska mobiloperatörerna förbereda sig för att börja utveckla och genomföra tester under ”verkliga” förhållanden, eftersom de första 5G-smarttelefonerna och 5G-terminalerna förväntas bli tillgängliga under det första halvåret 2019. Dock hade endast tolv medlemsstater slutfört eller inlett minst en spektrumauktion i början av december 2018. |
|
6.1.2 |
På internationell nivå konkurrerar alla länder om att vara bland de första att lansera 5G i hela landet. EU konkurrerar också. Bland de fem största infrastrukturleverantörerna finns två europeiska leverantörer, två kinesiska och en koreansk. Inget större europeiskt företag finns med bland de första tillverkarna av enheter och kretsuppsättningar för 5G. |
|
6.1.3 |
EESK varnar för att konkurrenskraften hos europeiska industrier såsom transport- och fordonsindustrin, energi-, kemi- och läkemedelsindustrin samt tillverkningsindustrin, inklusive små och medelstora företag, samt finansbranschen, där Europa har en ledande ställning, kommer att vara beroende av förmågan att integrera och använda 5G-tjänster. |
|
6.1.4 |
Kommittén är medveten om att forskare varnar för de potentiella faror som elektromagnetisk strålning från 5G kan utgöra för människors hälsa och för miljön, i synnerhet radiofrekventa signaler med hög överföringshastighet och med stark genomträngningskraft i byggnader och på andra slutna platser. EESK uppmanar kommissionen att genomföra en studie av de biologiska effekterna av strålning från 5G och risken för interferens med andra frekvensområden. |
6.2 Investeringsbehov i 5G
|
6.2.1 |
Marknadsaktörernas investeringar i 5G i Europa beräknas uppgå till 60–100 miljarder euro per år under de kommande fem åren. De kommer att förse alla viktiga europeiska socioekonomiska drivkrafter med gigabitkonnektivitet. Förbättrad konnektivitet på landsbygden kommer att kräva ytterligare 127 miljarder euro i investeringar. |
|
6.2.2 |
Genom 5G kommer mobil- och internettekniken att få ställning som en teknik för allmänna ändamål som påverkar produktiviteten och den ekonomiska verksamheten inom ett brett spektrum av branscher och hanterar ett större antal enheter och en större datavolym, vilket möjliggör en massiv användning av sakernas internet och utveckling av uppdragskritiska tjänster. |
7. Särskilda kommentarer
|
7.1 |
EESK uppmanar dessutom EU-institutionerna att på ett djupgående sätt beakta följande utmaningar som kommittén redan har behandlat, och kommer att fortsätta att behandla i framtiden, som viktiga frågor att ta itu med i samband med detta yttrande:
|
Bryssel den 17 juli 2019.
Luca JAHIER
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
(1) EUT C 227, 28.6.2018, s. 86.
(2) EUT C 367, 10.10.2018, s. 9.
(3) EUT C 81, 2.3.2018, s. 195.
(4) Espas, ”Challenges and choices for Europe”, april 2019.
(5) COM(2018) 773 final.
(6) EUT C 345, 13.10.2017, s. 52, EUT C 262, 25.7.2018, s. 75.
(7) EUT C 440, 6.12.2018, s. 191.
(8) EUT C 345, 13.10.2017, s. 52.
(9) EUT C 345, 13.10.2017, s. 52.
(10) EUT C 81, 2.3.2018, s. 195.
(11) COM(2018) 773 final.
(12) EUT C 190, 5.6.2019, s. 24, EUT C 110, 22.3.2019, s. 33.
(13) EUT C 228, 5.7.2019, s. 37.
(14) EUT C 34, 2.2.2017, s. 44.
(15) EUT C 424, 26.11.2014, s. 46, EUT C 288, 31.8.2017, s. 75.
(16) EUT C 34, 2.2.2017, s. 44, EUT C 345, 13.10.2017, s. 52, EUT C 262, 25.7.2018, s. 86.
(17) Final study on The ethics of Big Data: Balancing economic benefits and ethical questions of Big Data in EU policy context (EUT C 242, 23.7.2015, p. 61).
(18) EUT C 303, 19.8.2016, s. 1.
(19) EUT C237, 6.7.2018, s. 38, EUT C 341, 21.11.2018, s. 92, EUT C 110, 22.3.2019, s. 141.
(20) EUT C 228, 5.7.2019, s. 95, EUT C 143, 22.5.2012, s. 125.
(21) EUT C 143, 22.5.2012, s. 125, EUT C 271, 19.9.2013, s. 153, EUT C 424, 26.11.2014, s. 64, EUT C 264, 20.7.2016, s. 117.
(22) EUT C 191, 29.6.2012, s. 142.
(23) EUT C 228, 5.7.2019, s. 74, EUT C 75, 10.3.2017, s. 40, EUT C 81, 2.3.2018, s. 176.
(24) EUT C 487, 28.12.2016, s. 86.
(25) Information Report of Consultative Commission of European Economic and Social Committee on Industrial Change on Fostering incremental innovation in high manufacturing areas (EUT C 332, 8.10.2015, s. 36, EUT C 299, 4.10.2012, s. 12).
(26) EUT C 125, 21.4.2017, s. 74.
(27) EUT C 440, 6.12.2018, s. 8, EUT C 227, 28.6.2018, s. 86.
(28) EUT C 288, 31.8.2017, s. 107, EUT C 81, 2.3.2018, s. 209, EUT C 237, 6.7.2018, s. 32.
(29) EUT C 345, 13.10.2017, s. 52 , EUT C 227, 28.6.2018, s. 11 .