Sammanfattning

Konsekvensbedömning om hållbar finansiering

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Regeringar över hela världen valde en mer hållbar väg för vår planet och vår ekonomi genom att anta Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. EU spelar en ledande roll och antog därför i mars 2018 en handlingsplan för hållbar tillväxt, med målet att i) styra kapitalflödena till hållbara investeringar, ii) hantera finansiella risker till följd av miljömässiga utmaningar och iii) främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet. De åtgärder som bedöms i denna konsekvensbedömning och som tillkännagavs i denna handlingsplan ingår i en bredare och mer ambitiös strategi för att göra EU:s ekonomi verkligt hållbar. De kommer att bidra till handlingsplanens mål genom att ta itu med följande problem:

1.Institutionella investerare, kapitalförvaltare, investeringsrådgivare och försäkringsdistributörer (nedan kallade de berörda enheterna) saknar incitament för att ta hänsyn till faktorerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (nedan kallade ESG) i investerings- och rådgivningsprocessen, framför allt eftersom EU-lagstiftningen är otydlig och osammanhängande i detta avseende.

2.Slutinvesterare drabbas av höga kostnader för att a) ta reda på vad som utgör hållbara investeringar och b) bedöma i vilken utsträckning ESG-faktorerna är integrerade i de finansiella produkter som finns tillgängliga på marknaden.

Vad förväntas initiativet leda till?

Initiativets särskilda mål är

1.att säkerställa tydlighet och en samstämmig strategi i alla sektorer och medlemsstater när det gäller de berörda enheternas integrering av ESG-faktorerna i deras investerings-/rådgivningsprocess,

2.att öka öppenheten gentemot slutinvesterare genom att förbättra de ESG-relaterade informationskraven,

3.att skapa tydlighet kring vad som avses med hållbara investeringar och genom att a) skapa en EU-ram för fastställandet av villkor för att avgöra hur pass miljömässigt hållbara investeringar är – detta klassifikationssystem som ska inrättas på EU-nivå (kallas också för taxonomi) kommer att skapa klarhet på marknaden kring vilka verksamheter som är ”gröna” eller ”hållbara” och b) skapa en ny kategori av referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar, baserat på en gedigen metod, vilket kommer att hjälpa investerare att jämföra deras investeringars koldioxidavtryck.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

De finansiella enheter som kommer att påverkas av detta initiativ bedriver oftast gränsöverskridande verksamhet i EU. Det är därför som lagstiftning som gäller dessa marknadsaktörer till stor del är harmoniserad på EU-nivå. Åtgärder på EU-nivå för att integrera ESG-faktorerna i deras investeringsbesluts-/rådgivningsprocess, öka öppenheten för slutinvesterarna och bringa klarhet i vad som menas med miljömässigt hållbara investeringar kommer på så sätt att säkerställa enhetlighet, minska fragmenteringen och förbättra den inre marknadens funktion ytterligare. Åtgärder på EU-nivå är nödvändiga för att uppnå de gemensamma EU-målen för hållbar utveckling och de hållbarhetsmål som fastställts på global nivå.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

Fyra åtgärder bedöms i denna konsekvensbedömning. Efter övervägande av både lagstiftningsalternativ och icke-lagstiftningsalternativ för samtliga, har följande föredragna alternativ fastställts:

3. Ett enhetligt klassifikationssystem (”taxonomi”):

Med det föredragna alternativet skulle enhetliga kriterier fastställas på EU-nivå för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar. Det föreslås att kommissionen senare ska identifiera vilka verksamheter som kommer att klassificeras som hållbara med utgångspunkt i rådgivning från en teknisk expertgrupp för hållbar finansiering som håller på att inrättas. Detta bör göra det tydligt för ekonomiska aktörer och investerare vilka verksamheter som anses vara gröna/hållbara för att underbygga deras investeringsbeslut. Detta är ett första och avgörande steg i arbetet med att styra investeringar mot hållbara verksamheter.

Med det föredragna alternativet skulle två nya kategorier av referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar införas. Harmoniserade minimistandarder för den metod som används för att ta fram dessa referensvärden skulle definieras. Detta kommer att främja en marknadsstandard som speglar företagens koldioxidavtryck. På detta sätt kommer investerare som vill investera i koldioxidsnåla strategier att få tillgång till ett pålitligt verktyg.

Vem stöder vilka alternativ? 

Svaren på det offentliga samrådet om investerarskyldigheter var till stor del positiva till ett ingripande på EU-nivå eftersom detta skulle medföra samstämmighet och tydlighet för finansiella enheter om vad som efterfrågas. Vad gäller informationskrav bekräftade majoriteten av marknadsaktörerna att de borde förmedla hur de beaktar hållbarhetsfaktorer när de fattar investeringsbeslut. Majoriteten av de berörda parter som delade sina åsikter med kommissionen höll med om att en taxonomi på EU-nivå skulle vara användbar för att fullfölja sina skyldigheter som investerare och ta hänsyn till ESG-faktorerna i sina investeringsbeslut.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Genom att öka den övergripande öppenheten kommer de olika åtgärderna att minska den asymmetriska informationen mellan slutinvesterare, finansiella intermediärer och tillhandahållare av index. Detta initiativ skulle minska den nuvarande fragmenteringen på marknaden, framför allt vad gäller metoderna för att fastställa miljömässigt hållbara verksamheter/investeringar. Denna förbättrade öppenhet och harmonisering kommer att öka tilltron till och attraktiviteten hos samt förtroendet för finansiella produkter som inbegriper ESG-aspekter och främja innovation i investeringsstrategier och utformningen av dessa finansiella produkter. Åtgärderna kommer också att bidra till att integrera hållbar utveckling i riskhantering och, kombinerat med övriga åtgärder i handlingsplanen, resultera i tillväxt på den europeiska marknaden för hållbar finansiering. Överlag kommer åtgärderna att bidra till att man styr om kapitalflödena mot hållbara investeringar och därför till målet om att främja en hållbar ekonomi. Detta skulle stödja den långtgående hållbara omvandling som förutspås i den miljöpolitik som redan har etablerats på EU- och medlemsstatsnivå.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

De föredragna alternativen kommer indirekt att påverka företag i egenskap av värdepappersemittenter genom att stimulera dem att förmedla den ytterligare ESG-information som är nödvändig för finansiella intermediärer och investerare. Från och med 2018 kräver direktivet om rapportering av icke-finansiell information att stora börsnoterade företag liksom onoterade banker och försäkringsbolag ska rapportera väsentlig information om hållbarhet. För emittenter som inte omfattas av detta direktiv (inklusive små och medelstora företag) kommer detta incitament att rapportera ytterligare information att innebära en kostnad. Detta informationskrav bör dock också göra det möjligt för dessa emittenter att få tillgång till ytterligare investerare och potentiellt minska kapitalkostnaden.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Medlemsstaternas budgetar och förvaltningar förväntas inte påverkas i betydande grad eftersom i) lagstiftningskraven i mycket hög utsträckning kommer att genomföras av marknadsaktörerna och ii) övervakningskraven kommer att vara begränsade.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Större konsekvenser beskrivs redan i avsnittet om fördelar.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Efterhandsutvärderingen planeras till fem år efter genomförandet av åtgärderna för att bland annat bedöma hur effektiva och ändamålsenliga åtgärderna har varit i fråga om att uppnå målen i denna konsekvensbedömning och besluta om huruvida nya åtgärder eller ändringar behövs. Kommissionen kommer att mäta framstegen genom allmänna nyckeltal för resultat för varje åtgärd som omfattas av detta initiativ.